Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman, ärade kolleger och åhörare,

Lag- och kulturutskottet har haft på sitt bord ett lagförslag om uteblivande avgifter och ändringar med anledning av det nya elektroniska körkortsregistret. Som framgår av betänkandet föreslår utskottet bifall till lagförslaget i sin helhet. Vi kan formulera det så att vi välkomnar, på utskottets vägnar, de förslag till justering av lagstiftningen som möjliggör för fordonsenheter att börja uppbära avgift för den som reserverat en mottagningstid men utan godtagbar orsak inte kommer till myndigheten.

Vi delar landskapens åsikt om att detta är ett steg mot en effektivare användning av våra resurser. Även om det har sagts att besiktningsmännen kan använda tiden för administrativt arbete, tror jag att alla förstår vad ett uppehåll på 15 minuter innebär för effektiviteten, särskilt när det gäller att starta upp datorer. Att börja med en uppgift och sedan få nästa besiktningstid in i bilden kan vara problematiskt.

Vi välkomnar också de förslag som rör den elektroniska delen kopplad till körkortsregistret, såsom elektroniska anslagstavlor och så vidare. Särskilt välkommet är möjligheten för privata verkstäder att bistå besiktningsmyndigheten genom att utföra kontroll av avgasutsläpp, vilket i sin tur leder till kortare handläggningstider inom fordonsmyndighetens lokaler.

När det gäller frågan om uteblivande avgifter och möjligheterna att uppbära dessa har vi dock kunnat konstatera att det återstår en hel del utvecklingsarbete. Detta hänger ihop med det allmänna behovet av att modernisera fordonsmyndigheten, även vad gäller IT-sidan. Här finns mycket kvar att göra.

Det väckte inledningsvis en viss förvåning inom utskottet att vi inte omedelbart kan omsätta en lag, snart lagfästa möjligheten att uppbära avgifter, i praktiskt handhavande. Det vill säga, att dessa avgifter faktiskt börjar inkomma i systemet. Detta beror på att vi pratar om en myndighet som har den beryktade AS/400, som fortfarande existerar i våra system.

Vi talar här om ett gigantiskt hopp för fordonsmyndigheten vad gäller den digitala sidan. Under diskussioner med digitaliseringsenhetens chef har det framkommit att detta är något som faktiskt prioriteras. Vi vet ju alla att när vi är ute i det privata får vi ständigt påminnelser om våra bokade tider och att vi kommer att tvingas betala om vi inte dyker upp. Men här har det offentliga återigen en IT-skuld som vi bara kan önska lycka till med. Vi får hoppas att denna del av utvecklingen får någon form av prioritet.

I värsta fall kan vi annars prata om ett par år innan detta faktiskt kan omsättas i praktiskt handhavande av dessa avgifter. I dag går det praktiskt till så att myndigheten måste återbetala pengar till dem som inte dyker upp, eller i alla fall inte meddelar att de inte kommer att stå på plattan utanför.

Det var allt. Tack för det!

Tack, herr talman!

Tack till utskottet för en bra behandling av det här ärendet.

När vi ska utveckla vår offentlig sektor strävar vi efter att minska byråkratin. Det är viktigt att se till att den onödiga byråkratin elimineras. Vi ska ersätta den med digitala lösningar och eventuellt konkurrensutsättning. Målet är att skapa en så effektiv och säker verksamhet som möjligt.

Detta förslag syftar till att minska byråkratin genom att förenkla förfarandet. Ska man har ett förförande till för att få tillbaka avgifter eller utföra avgiftsinbetalningar? Om man endast håller avgiften, innebär det här förslaget mer eller mindre byråkrati jämfört med tidigare?

Bra frågeställning ledamot Påvals. Om vi går över till den praktiska sidan har vi de som förhandsbetalar. De får en lapp nu när vi har en besiktningstid, och så fyller man i A eller B beroende på om man utför avloppskontrollen med hjälp av privata aktörer. Det kan man faktiskt göra redan idag.

Men sedan har vi de som kommer in och betalar vid disken. Den första gruppen kommer att vara lättare för fordonsmyndigheterna att hantera, eftersom de har lagstöd för att faktiskt behålla pengarna när den aktuella bilägaren inte dyker upp.

Men vad händer med de andra? Här kommer vi in på det svåra, och därför behöver vi ett lagstöd för att kunna skicka ut ett krav på pengar som ersättning för utebliven närvaro.

Tack för svaret, det var bra.

En annan fråga som vi från Liberalerna har lyft är huruvida vi kan avlasta våra myndigheter i framtiden. Vi diskuterar möjligheten att ha exempelvis andra kontrollen hos privata aktörer och hur vi kan använda våra verkstäder så mycket som möjligt.

Det är positivt att vi nu tar ett steg framåt och återigen kan göra avgaskontrollen. Men har utskottet behandlat frågan om huruvida vi i framtiden kan ha ett mer flexibelt förfarande när det gäller besiktningar och liknande? Kan vi avlasta myndigheterna genom att specificera uppdraget mer och utveckla det?

Det handlar också om hur vi kan använda vårt privata näringsliv på ett bra sätt för att avlasta myndigheterna.

Tack, talman!

Jag tror att jag på utskottets vägnar kan säga att vi i samband med höranden har diskuterat i
mellan ledamöterna en privatisering av hela myndigheten, som har diskuterats under en lång tid, men det är inte aktuellt just nu.

Vi har pratat om huruvida man kan ytterligare privatisera verksamheten i övrigt, vid sidan av det nu aktuella förslaget. Det är upp till landskapsregeringen att fundera på om det går att gå i den riktning som ledamoten efterlyser.

Det viktiga är att vi nu kan uttrycka det som vi borde ha sagt tidigare, nämligen att vi vill nå vissa mål, vilket utskottet betonar. Det är oerhört viktigt att våra egna myndigheter fungerar optimalt, det vill säga att servicen till våra medborgare är bra och effektiv.

Det är nog det vi vill avsluta vår synpunkt med.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare.

Tack till lag- och kulturutskottet för betänkandet och tack till landskapsregeringen för ett lagförslag som tar några försiktiga steg framåt mot en effektivare vardag och sålunda även en aning bättre hantering av skattemedel.

Utvecklingen och moderniseringen av körkortsregistret är positiv, liksom återinförandet av möjligheten att kontrollera avgasutsläpp, bromssystem, kopplingsanordningar och hastighetsbegränsare vid auktoriserade verkstäder. Känslan är dock att det fortfarande finns flera stora steg att ta för att uppnå en enklare, flexiblare och mindre tidskrävande process när det gäller allt från tidsbokning och betalning till registreringsärenden och kortare besiktningsköer. Lösenorden för allt detta stavas digitalisering och avreglering.

Fordonsmyndigheten är just nu ute på en digitaliseringsresa, men det är viktigt att vi vet vart vi ska och vad våra förväntningar är. Visionen är avgörande, och slutmålet bör bygga på att alla blir vinnare. Fordonsmyndigheten får system som ökar produktiviteten och renodlar verksamheten till att framför allt innehålla myndighetsuppgifter. En hög digitaliseringsnivå som motsvarar dagens krav ger ökad produktivitet.

Ålänningarna, eller i detta fall kan ordet "kunder" användas, blir vinnare genom kortare köer, en effektivare, mer flexibel och snabbare ärendehantering, samt förhoppningsvis en valfrihet att kunna besiktiga sitt fordon hos andra än fordonsmyndigheten. Den tredje vinnaren är näringslivet och, på lång sikt, den åländska tillväxten. Ett mer företagsvänligt klimat där auktoriserade verkstäder kan erbjuda besiktningstjänster, och där bilaffärer genom uppdaterade digitala system minskar behovet av byråkratiska besök hos fordonsmyndigheten för att få en bilaffär i hamn.

Vi får aldrig glömma bort att det bästa botemedlet mot arbetslöshet och fattigdom är att ge företagen bästa möjliga förutsättningar. Dags att släppa sargkanten. Dags att börja konkurrensutsätta, lita på våra företag och skapa tillväxt i samhället. Fortsätter vi så här har vi snart bara offentliga bolag och myndigheter kvar. Precis som finans- och näringsutskottet kortfattat skrev i sitt budgetbetänkande för 2025, kan efterkontrollen av fordon hanteras av privata verkstäder. Våra bilverkstäder har mycket välutbildad personal, och jag vill komma med ett framtida hörandetips till lag- och kulturutskottet. Motorbranschens organisation. Hör dem, lyssna på dem för att få en bild från andra sidan. Ett sådant hörande kommer att räta ut många frågetecken och motverka fördomar kring avreglering.

Det finns ingen silverkula som ensamt kan råda bot på vår ekonomiska situation eller skapa tillväxt. Det finns flera hundra olika åtgärder som måste till. Vi behöver nyttja varje möjlighet, och när det gäller fordonsmyndigheten finns det intressanta möjligheter där det privata kan avlasta det offentliga ansvarsområden.

I varje debatt kring fordonsmyndigheten som jag har varit delaktig i, plockar alltid skeptikerna till en avreglering fram att fordonsmyndigheten skulle förlora intäkter vid en avreglering och att mer skattemedel behöver skjutas till för att hantera detta inkomstbortfall. Detta stämmer inte alls. Självklart skulle en avreglering av fordonsmyndighetens ansvarsområden innebära färre anställda och därmed även lägre kostnader.

Vi måste identifiera vad som kan avregleras, och det ska inte enbart utgå från fordonsmyndighetens eller politiska bedömningar. Lyssna på och lita på våra företagare. De vill tjäna pengar och utveckla sina företag; de är snabbfotade, men de vet också att det gör man bäst genom att ha nöjda kunder.

Jämför med sociala företag inom den sociala sektorn. Det företagandet har avlastat den offentliga sektorn, ökat företagandet och förbättrat valfriheten och servicenivåerna för ålänningarna. Idag skulle nog ingen vilja se att dessa företag försvann; tvärtom. Jag är övertygad om att en möjlighet för auktoriserade verkstäder att erbjuda fordonsägare sina tjänster skulle ge motsvarande effekt. Låt oss vara långsiktigt visionära och bygga samförstånd över partigränserna, till gagn för ålänningarna, ekonomin och företagandet. Tack, talman!

Talman!

På ytan ser detta ut som ett välbalanserat lagförslag som kan bidra till ökad effektivitet och modernisering vid fordonsmyndigheten. Intentionen är ju att frigöra resurser för att bättre möta de behov som finns hos både myndigheten och medborgarna.

Men jag vill lite kort lyfta de utmaningar som följer med detta lagförslag som syftar till att effektivisera myndighetsutövningen och bland annat möjligheten att uppbära avgifter för uteblivna bokningar.

Det är ett litet dilemma för mig, detta med uteblivandeavgifterna. I utskottets betänkande har vi pekat på att Fordonsmyndigheten idag inte har praktiska möjligheter att införa avgiftssystemet. Det saknas nämligen ett fungerande digitalt datasystem för att hantera detta, och innan ett sådant är på plats är det tydligen omöjligt att börja tillämpa lagens nya bestämmelser.

Min uppfattning är efter utskottsarbetet att fordonsmyndigheten behöver lite mer styrning, direktiv men kanske även viss hjälp och framförallt en inspirerande spark i baken.

Jag tycker det är en lite märklig situation där vi stiftar en lag som myndigheten i praktiken inte kan följa från dag ett. Det här ett problem och vi behöver därför säkerställa att de resurser och system som krävs för att genomföra denna förändring finns på plats snarast för myndigheten.

För i remissdebatten, då talade vi om möjligheterna till ökade intäkter för myndigheten.
Hur går det med detta nu? när är det nya datasystemet på plats? När kan, vågar och vill fordonsmyndigheten sluta återbetala uteblivande avgifterna och komma med kreativa lösningar utan att det nya datasystemet är på plats?

Jag känner en liten frustration efter att vi behandlat den här lagen i utskottet. Det känns som om myndigheter ibland kunde behöva få lite inspiration av det privata åländska näringslivet ibland. Därför är det bra att lokala verkstäder kommer att fortsatt kunna utföra vissa kontrolluppgifter. Det är ett steg i rätt riktning och vi kunde kanske utveckla detta ännu mer. Men först är det viktigt att vi nu säkerställer att dessa aktörer får rätt utbildning och stöd för att hantera sina uppgifter. Fordonsmyndigheten får nu en uppdaterad lag, nu gäller det att sätta allt på plats för dem.

Även om jag låter lite kritisk är också viktigt att nämna fördelarna med detta lagförslag. Elektroniska system och effektivare myndighetsutövning är avgörande steg för att modernisera Ålands offentliga sektor. Att minska antalet bokade men uteblivna besök är inte bara en resursfråga utan också en fråga om rättvisa och ansvar.

Att vi på sikt även kan minimera antalet besök hos myndigheten och polisen vid körkortshanteringen är positivt. Detta lagförslag har all potential att förbättra Fordonsmyndighetens effektivitet och digitalisering.

Men en lag som inte kan följas är problematisk, och därför är det nu landskapsregeringens ansvar att säkerställa att Fordonsmyndigheten får rätt verktyg och stöd för att kunna implementera denna lags förändringar.

Utskottets arbete med att lyfta dessa praktiska hinder är en viktig signal om att vi inte bara kan stifta en massa lagar utan att också säkerställa att de är genomförbara.

Slutligen vill jag tacka mina kollegor i lag- och kulturutskottet för intressanta diskussioner under arbetet. Att vi i detta lagförslag kommit in på detaljer utöver det vanliga tycker jag var extra intressant och roligt. Det visar på att olika kompetenser och erfarenheter i utskottet blir en bra mix i vårt viktiga arbete för Ålands folk. Tack!

Tack, herr talman. Jag vill också tacka utskottet för att de engagerat sig i den här frågan och för att de har haft flera höranden samt säkert många intressanta diskussioner.

Det är ingen hemlighet för någon i det här lagtinget att vi helt enkelt inte har investerat tillräckligt i digitala system inom landskapet och våra underlydande myndigheter. Därför finns det också en stor digitaliseringsskuld inom fordonsmyndigheten. Just nu pågår ett gigantiskt projekt för att få fordonsregistret på plats, och utöver det finns det även andra system som behöver implementeras.

Det viktiga nu är att lagen finns, vilket ger oss den juridiska grunden för att gå vidare och skapa legala instrument för att hitta digitala lösningar. Vi måste ta lagen på plats (… taltiden slut).

Talman!

Jag delar minister Gunnels uppfattning och syn på den här frågan. Precis som ministern nämnde hade vi flera mycket bra höranden i utskottet. Det var roligt att se att vi kom in på detaljer som vi kanske annars inte skulle ha diskuterat, men där vi faktiskt kunde se en viss problemlösning.

Jag tror, precis som ministern säger, att när vi nu får den här lagen på plats, då kan vi börja arbeta. Det är också viktigt att vi känner att myndigheten får det stöd de behöver, så att de kan börja få saker att hända när vi implementerar lagen.

De som har följt åländsk politik och Ålands digitaliseringssträvanden i många år vet hur länge man har diskuterat digitaliseringen av skärgårdstrafiken och Ålandstrafiken. Nu har vi ett nytt system, ett nytt bokningssystem och en ny hemsida, och så vidare.

Jag hoppas att detta inte ska ta lika lång tid, men jag tror att man måste ha viss tålamod, eftersom det handlar om stora projekt för små aktörer. Det tar både tid, pengar och kraft att nå målet.

Vi är alla lika ivriga att komma i mål, och jag vill tacka utskottet och lagtinget som nu ger oss den legala grunden att genomföra detta och förverkliga våra planer.

Talman!

Gällande de uteblivna avgifterna känner man kanske som företagare en viss frustration, men också en fundersamhet över varför man inte kan hantera situationen på ett pragmatiskt sätt. Det är frustrerande att inte kunna återbetala avgifterna, trots att man saknar ett datasystem som stöder den aktuella lagen.

Ibland upplever jag att när man kommer in i politiken från näringslivet, så tenderar man att komplicera saker och ting. Det skulle kunna göras enklare, men myndigheterna har en del att jobba med. Tack!

Talman,

När jag tillträdde som trafikminister 2009 påtalade man problemen med det som då kallades ASA 400 vid motorfordonsbyrån. Det börjar bli ett antal år sedan, snart 15, och det är fortfarande samma ASA 400 som står och puttrar i ett hörn. Så visst, digitalisering behöver göras där.

Det som gör mig lite bekymrad, och som jag också vet att ledamoten lyfte när vi diskuterade detta i utskottet, är att vi nu skriver en lagstiftning där man de facto inte har möjlighet att sätta den i kraft på det sätt som vi önskar från lagtingets sida. Anledningen är att man helt enkelt inte har de tekniska möjligheterna att göra det.

Jag blir lite tudelad kring detta, faktiskt. Vi gör det väldigt svårt för myndigheten när vi kräver saker av dem som de inte har möjlighet att leverera.

Talman!

Thörnroos tankar speglar precis det jag känner också: vi kan inte sitta och producera en massa lagar om vi inte kan följa dem.

I vårt utskottsarbete stöter vi på vissa aspekter av det här ärendet som jag åtminstone upplever skulle kunna verkställas om man bara är lite initiativrik när det gäller att följa lagen.

Jag håller med om att det här datasystemet är föråldrat, och vi hoppas att det snart kommer på plats. Det finns mycket inom den här myndigheten som berör många ålänningar, och det är viktigt att vi får det att fungera.

Ledamoten Holmberg lyfte i sitt anförande frågan om myndighetsstyrning, och det är också en fråga som tas upp i regeringsprogrammet för den här mandatperioden. Det verkar till en början vara en ganska enkel sak i regeringsprogrammet. Jag tror att det står något i stil med att man ska ta fram ett policydokument.

De facto är det dock ett ganska stort och omfattande arbete, särskilt med tanke på att varje myndighetslagstiftning, vilket gäller för alla de underlydande myndigheterna, har utformats i den politiska anda som rådde vid bildandet eller ändringen av den lagen. Detta innebär att styrningen av myndigheterna i princip är lika många som de underlydande myndigheterna.

Här finns ett stort politiskt arbete att göra för att säkerställa en tydlig riktning, men också ett omfattande lagstiftningsarbete.

Talman!

Minister Zetterman berör flera viktiga frågor, och det är precis så som ni säger att vi har det. Vi har också en hel del myndigheter; det handlar inte bara om en eller två myndigheter, utan nu finns det många. Det finns ett stort arbete att göra här för att få allt på plats. Så är det.

En av de mer politiskt intressanta frågorna är just vilket politiskt inflytande ska man ha i myndigheterna?

Självstyrelselagen är väldigt tydlig med att det finns underlydande myndigheter, det vill säga myndigheter som är underställda landskapsregeringen, och just landskapsregeringen, inte lagtinget.

Men det finns också lagstiftning som har tagits fram över tid, ÅHS-lagen är ett exempel där man i lagen anger en ganska stor frihet till styrelsen och myndigheten själv. Så den dag då detta ska redas ut kommer det att finnas många politiska bedömningar att göra.

Jag håller helt och hållet med ledamoten Holmberg i sak. Det här behöver redas ut. Det är en av de saker som under för många år har lämnats åt sidan, kanske till förmån för andra, mer politiska drömprojekt.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Fordonsmyndigheten för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om körkort för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.