Plenum den 19 april 2017 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Meddelande. 2

    Andra behandling. 2

    1    Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2016-2017

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017

    Remiss. 2

    2    Godkännande av förordning om sättande i kraft av Minamatakonventionen om kvicksilver

    Landskapsregeringens yttrande RP 9/2016-2017-s/SMU/

    Republikens presidents framställning RP 9/2016-2017

    Remiss. 2

    3    Offentlig upphandling

    Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

    Remiss. 2

    4    Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

    Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

    Föredras. 53

    5    Meddelande angående reform av kommunstrukturen

    Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

    Föredras. 53

    6    Bristande intresse för högskolepraktik

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 14/2016-2017

    Remiss. 53

    7    Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

    För kännedom.. 53

    8    Komplettering av lagförslaget om sänkt rösträttsålder i kommunalval och folkomröstningar

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19a/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

    9    Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

    Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2016-2017

    10  Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

    11  Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

    Plenum slutar 54

     

    Plenum börjar

    Upprop. 29 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Fredrik Fredlund anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Antecknas.

    Talmannen vill hälsa våra lagtingsveteraner särskilt välkomna till dagens plenum.

    Det är alltid trevligt att se den visdomen i våra lokaler. Hjärtligt välkomna!

    Välkommen också den yngre generation som kanske kan stå för den kommande visdomen.

    Meddelande

    Talmanskonferensen har diskuterat tidtabellen för återstoden av sessionen. Vi kommer att hålla ett förlängt plenum onsdagen den 26 april klockan 9.30–20.00 samt ett extra plenum fredagen den 28 april kl. 9.30 fram till att vi är klara med våra ärenden.

    Vid bägge tillfällen hålls lunchpauser.

    Antecknas.

    Andra behandling

    1        Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2016-2017

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017

    I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller att förkasta dem. Eftersom utskottet föreslagit att lagförslaget ska förkastas och även beslutat att utskottsbetänkandet ska ligga till grund för behandlingen föreligger inget lagförslag till grund för en detaljbehandling.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Konstateras att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Kan förslaget omfattas? Omfattat. Lagförslaget är förkastat. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Remiss

    2        Godkännande av förordning om sättande i kraft av Minamatakonventionen om kvicksilver

    Landskapsregeringens yttrande RP 9/2016-2017-s/SMU/

    Republikens presidents framställning RP 9/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    3        Offentlig upphandling

    Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid plenum den 24 april.

    Remiss

    4        Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

    Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Talman! Det lagförslag om landskapsregeringen idag föreslår till lagtinget är en direkt konsekvens av det meddelande som vi inte kommer att debattera idag, vilket kan tyckas ger dagens debatt är lätt surrealistisk touch.

    Varför är då detta bra? Ja, för det första så kommer reformerna i rätt ordning, så som det beskrivs i meddelandet, och vi kommer emot den kritik som har formulerats av framförallt kommunförbundet och Mariehamns stad på den punkten.

    Ytterligare underlättar detta förverkligandet av den socialvårdsreform som vi beskriver i vårt regeringsprogram och som är avsedd att träda ikraft den 1 januari 2019.

    Vad innebär detta? Rent substantiellt innebär det att fas 1 av KST förlängs med 1 1/2 år och därigenom också fas 2. Vad betyder detta i praktiken? Ja, att bollen fortsättningsvis är hos kommunerna. Det finns inga som helst hinder för att förverkliga fas 1 varken nu eller före nästa hållplats som blir den 1 april 2019.

    Det här är alltså en ypperlig möjlighet för alla som menar att frivilligt samarbete är grejen och att vi inte ska låta oss störas av att frivilligt samarbete mellan kommunerna inte har förändrat den kommunala strukturen på ungefär 150 år. Här har vi möjlighet att bevisa motsatsen. Förslagsvis kunde centern ta taktpinnen i den här processen och visa att det är möjligt att göra frivilligt samarbete inom ramen för KST.

    Utöver detta avser landskapsregeringen att återkomma med smärre ändringar i KST-lagen i klargörande syfte och som har samband med det nya landskapsandelssystemet. Tack för ordet.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack minister Valve för en kort och saklig presentation. Min fråga har egentligen att göra med det står under 1.2. Kommunreformen. Landskapsregeringen skriver att man ”avser att tillsätta en särskild partsammansatt arbetsgrupp med uppdrag att samordna processen kring den kommunala socialtjänsten med bildandet av de nya kommunerna.” Vad är landskapsregeringens målsättning med den processen?

    Minister Wille Valve, replik

    Svaret på den frågan återfinns till stor del i det gränsdragningsdokument som landskapsregeringen antog på begäran av kommunförbundet. Där klargör vi flera av de frågeställningar som uppstår i framtiden då vi har exempelvis fem primärkommuner och ett enda KST och så har vi uppgifter som inte är klart definierade vart de hör.

    Som ett konkret exempel kan nämnas att i den KST-modell som föregående landskapsregering lade fram så kvarblir äldreomsorgen, institutionsvård och hemvård hos de fem primärkommunerna. Däremot finns närståendevården i KST eftersom den har så starkt samband också med andra socialvårdsområden. Det är den här typen av gränsdragningar som kommer att behöva klargöras för att undvika för mycket byråkrati eller förvaltningsövergripande strukturer mellan primärkommunerna och KST.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Rent principiellt är jag motståndare till att man nu läser ett lagförslag och man hänvisar indirekt till ett annat dokument. Jag kan inte här erinra mig om vad som står i gränsdragningsdokumentet. Det betyder också att jag inte förstår vad den partssammansatta arbetsgruppen som har uppdrag att samordna processerna egentligen är tänkt att göra? Det medför att det blir lite svårt att förstå vad landskapsregeringens faktiska målsättning är. Är det tänkt nu att det på sikt ska bli fem socialvårdsområden som också innefattar äldreomsorgen? Eller är det fortsättningsvis tänkt att det ska finnas ett kommunalförbund med beaktande av de skrivningar som finns i andra dokument om att man inte längre förespråkar kommunalförbund som samarbetsform mellan kommunerna?

    Minister Wille Valve, replik

    Målet är mycket tydligt formulerat. Vi går mot fem stycken primärkommuner och KST skjuts upp med 1 1/2 år. Detta möjliggör den typen av modell som vtm Thörnroos föreslog hypotetiskt att KST skulle delas på sig; två, tre eller fem områden som omfattar de framtida primärkommunerna. Det i sig, att vi skjuter upp KST-processen, är god sak om vi har ålänningarnas bästa i fokus och vill förverkliga den bästa möjliga socialvården för ålänningarna såväl innehållsmässigt som organisationsmässigt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack minister Valve för den inledande redogörelsen. När man ser det aktuella lagförslaget, som också andas att det är fem kommuner som är morgondagens Åland, så undrar man varför inte landskapsregeringen har modet att fullt ut förverkliga KST till den delen? Det är lite sorgligt att man nu skjuter upp någonting som kommunerna faktiskt har jobbat aktivt med. Det finns konkreta förslag på hur KST kan bildas på frivillig väg inom kommunerna.

    Bästa minister Valve, vad är det som hindrar att de samarbetsformer som har tagit form, särskilt under fjolåret, skulle bli en verklighet från och med hösten 2017, att det enligt de promisserna som man skulle jobba?

    Minister Wille Valve, replik

    Det finns absolut inga hinder för att förverkliga någon som helst modell inom ramen för detta, dvs. frivilliga KST.

    Jag kan tycka att det är lite intressant att det parti som ltl Jansson företräder också har representanter som har velat dra landskapsregeringen inför rätta med anledning av den föreslagna KST-lagen. Jag kan inte säga varför, men tydligen är det så att landskapsregeringen ska inför rätta pga. KST-lagen, vilket gör att man inte kan undgå intrycket att centern talar lite med kluven tunga i den här frågan.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag ber ministern att hålla sig till sak och inte börja med några fantasier om rättsprocesser här.

    En konkret fråga, vad är det som hindrar att landskapsregeringen skulle godkänna de föreliggande samarbetsformerna, särskilt i ljuset av att t.o.m. skärgårdskommunerna har sagt att de två föreslagna redan existerande modellerna kunde fungera som bas för framtida KST?

    Med tanke på den osäkerhet som en stor mängd anställda känner och därmed också indirekt en stor mängd klienter som påverkas av osäkerheten om hur deras omsorg och vardag ska fungera, kan verkligen ministern med gott samvete lägga fram det här förslaget?

    Minister Wille Valve, replik

    Absolut! Det är nämligen så att samma lag som lades fram av en regering där centern ingick, och där ansvaret för lagen fanns hos en centerminister, kommer att fortsätta att vara i kraft. Det enda som händer är att tidtabellen förlängs med 1 1/2 år. Inga förändringar till någon annan del finns i det här förslaget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Vi från oppositionen och Ålands Framtid har i ett tidigt skede hävdat att man borde skjuta på KST-lagen eftersom man har tankar på en kommunindelning och då skulle man anpassa KST efter kommunindelningen.

    Vad beror det på att landskapsregeringen har tagit en sådan tid på sig innan de har kommit fram till ett sådant här beslut? Jag tycker att det här borde ha varit självklart från början när man började jobba med kommunindelningen.

    Minister Wille Valve, replik

    Det är en god fråga som förhoppningsvis ska få ett gott svar. Det är nämligen så att när den här landskapsregeringen tillträdde så hade vi väldigt svårt att överblicka det reform gytter som låg framför oss. Den minnesgode minns att vi skrev in i regeringsprogrammet en grovhuggen tidtabell för de olika reformerna. Till detta har sedan också kommit den finländska social- och hälsovårdsreformen som också på detta område påverkar hur arbetet läggs upp.

    Det här förslaget har föregåtts med mycket dialog med det kommunala fältet, i det här sammanhanget främst kommunförbundet och Mariehamns stad. Önskan har varit väldigt stark från dessa aktörer att förlänga tidtabellerna uttryckligen för att kunna förverkliga socialvårdsreformen, dvs. själva innehållet i socialvårdslagarna, på bästa möjliga sätt. Det är en målsättning som vi omfattar.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Som ministern säkert känner till så har det pågått ett aktivt arbete, åtminstone på norra Åland och Eckerö och Hammarland har också varit involverade i ett KST-område. Man har kommit ganska långt i utredningarna och man har också anlitat en konsult för att förverkliga detta och se hur det skulle fungera. Allt sådant här arbete känns lite onödigt när man nu lägger lagen på frysning. Regeringen borde ha kunnat komma fram till det här beslutet tidigare. Kommunerna har lagt ner onödig energi på att skapa ett KST. Nu blir det ingenting på 1 1/2 år. Vi vet att den här lagen är viktig i sig och alla har frågat efter den. På vilket sätt den sedan kommer att genomföras och vilka former den får är väl skrivet i stjärnorna.

    Minister Wille Valve, replik

    Ltl Eklund, onödigt arbete är det sannerligen inte. Man kan ju se det som en slags tankepaus. Men arbetet fortsätter, det ändrar form och vi är nu fullt uppe och inne i socialvårdsreformen. Social- och miljöavdelningen har kallat sakkunniggrupper från kommunerna. Man dryftar olika frågor och funderar på hur de praktiskt kunde lösas. Så arbetet fortsätter, det fortsätter med oförminskad styrka och förhoppningsvis ska detta ge bästa möjliga slutresultat.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Det verkar råda politiskt kaos i vårt samhälle just nu. I brist på gemensam samsyn i frågor så mejslas kompromisser fram och ärenden skjuts på framtiden. Vi har en lagstiftning som gäller som stadgar att regeringen ska verkställa kommunernas socialtjänst den 1 oktober 2017, om inte kommunerna dessförinnan meddelat att det ingått beslut om ett samarbete på frivillig basis.

    Denna tidpunkt har nu kommunerna anpassat sig efter. Man har tänjt på sig och skapat tillfälliga lösningar för att få helheten att fungera inom det nuvarande systemet, men man har inte nyanställt, inte organiserat om för att finna nya lösningar utan inväntar det nya KST i oktober i år.

    Det här är inte utan konsekvenser. Våra redan hårt ansträngda socialarbetare har fått ansträngt sig ytterligare, man har parallellt med sitt normala löpande arbete haft reformarbetet att engagera sig i och i vissa fall även fått sköta hela eller delar av en kollegas arbete eftersom kommunerna väntar med nyanställningar, vilket även har lett till sjukskrivningar och utmattning.

    Det är tungt med reformarbete och att det en övergångstid blir så här är inget exceptionellt, men att göra som regeringen nu föreslår att ytterligare skjuta fram genomförandet av KST är inte acceptabelt och omänskligt i förhållande till personalen och i förlängningen ett äventyrande av rättssäkerheten för ålänningarna.

    Regeringen föreslår nu inget bestämt datum för genomförandet utan skriver i sitt förslag i ingressen att förverkligandet av en samordnad socialtjänst skjuts fram med ett par år. Mer specifikt ska avtalen vara undertecknade 1 januari 2020.

    Regeringen motiverar det med att regeringen tagit fram ett meddelande om en ny kommunstruktur och att det förslaget får effekt på den samordningsprocess som pågår i fråga om den kommunala socialtjänsten.

    Allt arbete som nu genomförs runt om på Åland - med oräkneliga mötestimmar för politiker i arbetsgrupper och tjänstemän som tagit fram underlag - ställs nu i pausläge. Nya grupper ska skapas och nya förslag tas fram. Jag undrar hur mycket tålamod som kan förväntas av våra tjänstemän runt om på Åland och med vilken glöd regeringen tänkt väcka motivationen för alla som arbetat i arbetsgrupper och förhandlat och kompromissat att börja om igen.

    Regeringen har beslutat att införa tvångslagstiftning och gruppera in ålänningarna i fem grupper – fem kommuner och de är dessa nu som ska jobba med förverkligandet av KST. Det är en sorglig dag för våra klienter runt om på Åland och för våra hårt arbetande socialarbetare.

    Regeringen skriver och pratar mycket om hållbarhet. Tyvärr skadas det viktiga arbetet som görs inom förvaltningen med hållbarhetsprojektet av att regeringen inte lever som den lär. Jobbar man hållbart så gäller det att se helheter och göra saker i rätt ordning inte slösa resurser eller backa och göra om för att man inte tänkt efter före. Vill man dessutom ha en effektivare förvaltning måste man själv visa ett ledarskap där man kan jobba effektivt. 

    Regeringen skriver att framställningen inte har några konsekvenser för jämställdheten. Det stämmer inte bästa regering. Bland personalen som arbetar som socialarbetare är den stora majoriteten kvinnor. Kvinnor som ytterligare ska utföra sitt daglig krävande jobb i en förlängd övergångstid med allt vad det innebär med begränsning på nyanställningar och på förväntningar på engagemang i reformarbetet. Hur ser fördelningen ut bland klienterna? Det finns en orsak till att kommunernas socialtjänst infördes. Målet är att alla ska ha en mer likvärdig service än idag, resurserna ska användas mer effektivt, personalen ska specialiseras och klienterna ska gynnas av en ökad integritet, stärkt anonymitet och ett gott rättsskydd. Det här ska ytterligare få vänta på att regeringen kommer överens.

    Från centerns sida anser vi att lagt kort ligger. KST skulle genomföras stegvis, ett arbete har gjorts och nu, med regeringens besked, stannat upp på att bilda KST-områden.  Vi bedömer att regeringens agerande har gjort att det är realistiskt att bedöma att de områdesvisa KST-planerna inte kommer att hitta sina former och förverkligas. Gör de det innan 1 oktober i år så är det bra, men med regeringens besked så är det en risk att det har stannat av.

     Stannar arbetet av så behöver vi nu gå vidare till steg två, dvs. som lagen stadgar, att om inte kommunerna själva lyckas komma överens om ett avtal om hur den föreslagna samordningen ska organiseras så kommer samordningen att ske inom ett kommunalförbund med samtliga åländska kommuner som medlemmar. Centern bedömer att det redan finns ett sådant förbund, nämligen Ålands omsorgsförbund.

    Så, herr talman, från centerns sida medverkar vi inte till att förhala Kommunernas socialtjänst utan kräver att den ska verkställas i enlighet med gällande lag. Tack, herr talman.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Det var mycket ord och jag var först lite fundersam över ltl Lundbergs anförande. Det pratades om omänsklighet, sjukskrivningar och utmattningar. Jag har själv jobbat ganska nära den sociala sektorn. Jag upplever det inte så, däremot en stor förväntan. Jag tror också att denna förväntan blev större när ltl Lundberg sade, ”ja, vi vill ha lag två, vi vill ha in det här under omsorgsförbundet”.

    Kom med då från centern och börja med det redan idag! Jag står här och räcker ut handen och vi kan gå tillsammans. Vi kan sätta igång fortast möjligast och vi behöver inte vänta på dessa lagar och datum. Vi kan jobba i rask takt med ett gemensamt mål. Låt det vara så istället för att raljera!

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Varför lägger ltl Winé och hans kollegor fram en sådan här lagstiftning då? Det här följer precis modellen i den lagstiftning som gäller idag. Centerns bedömning är att lagstiftningar som gäller i samhället ska följas så därför är det helt naturligt.

    Det vi beklagar är att regeringen gått in och abrupt egentligen har tagit kraften ur det arbetet som har funnits kring att skapa egna socialtjänstområden. Regeringen har inte jobbat hållbart, sett på helheten och låtit kommunerna i lugn och ro jobba fram det här enligt gällande lag. Regeringen har inte kommit med information om att det kommer att bli nya tider och det ska skjutas upp med anledning av kommunstrukturen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Ja, jag skulle gärna ha strängerat tidsramen. Det som jag upplever och har hört från kommunerna är att de vill ha mera tid. De hinner inte, kommunerna vill ha en chans.  Centern pratar ofta om att man ska lyssna på kommunerna. Jag upplever att man lyssnar på kommunerna när det gäller den här lagen. Senast den 9 mars var jag på ett möte som kommunförbundet höll i och där sade man; ”ge oss mera tid, vi hinner inte med detta nu.”. Nu har vi gett mera tid och då skäller centern på det. Inte är det lätt att göra er till lags, det är kanske lättare för kommunerna för nu har vi i alla fall försökt lyssna på kommunerna och uppfyllt önskemålet från dem.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag tror att ltl Göte Winé har läst den här framställningen på det sättet som ltl Göte Winé vill läsa den här framställningen, dvs. att det ger lite tid till, men att det ska bli många socialtjänstområden och att de sedan ska träda ikraft.

    Men här skriver man att det ska anpassas efter den kommande kommunstrukturen. Det betyder att redan där har man en tvångslagstiftning där man på grund av kommunmeddelandet nu ska arbeta in det här arbetet. Det blev väldigt, väldigt otydlig för den som läser det.

    Men varför och vad man vill vi uppnå står det inte om, utan bara att det ska skjutas upp. Det är uppenbart, det är klart att vi vet att det finns olika åsikter inom regeringen och det speglas väldigt tydligt genom detta meddelande. Vi kan precis plocka fram de tre kompromisserna som har skett under den senaste veckans beslut. Några har fått vad de har velat och därför blir resultatet så här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Jag skulle vilja tacka centern för det här fantastiska understödet att nu på kommunal nivå verkligen arbeta för ett KST under omsorgsförbundet. Jag ser starkt fram emot att få jobba på kommunal nivå tillsammans med era ledamöter för att bilda ett gemensamt kommunernas socialtjänst som vi tillsammans i den förra regeringen arbetade hårt för.

    Jag vill påminna den tidigare talmannen Britt Lundberg, var det inte just centern som i slutskedet ville att kommunerna skulle ta det här ansvaret. Annars skulle vi ju ha haft ett KST redan idag, ett KST som redan över 5 000 klienter bara sitter och väntar på.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det finns en gällande lag. I den lagstiftningen går genomförandet av kommunernas socialtjänst i två steg. Det första steget är att kommunerna nu före oktober 2017 ska hitta sina modeller för att skapa kommunernas socialtjänst. Om inte detta lyckas så är det regeringens sak att verkställa det under ett kommunalförbund med samtliga kommuner som ingår. Det har vi kommit överens om.

    Vi har inte kommit överens om att förhala detta till 2020 och lämna klienterna utan kommunernas socialtjänst fram till det. Kom med och förkasta den här lagstiftningen så gör vi det tillsammans!

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Det är märkligt att centern nu till och med lägger ett förslag att förkasta den här lagen med tanke på att centern har en stark majoritet i kommunerna och framförallt i kommunförbundet där jag själv har suttit på flera möten och hört ett enigt kommunförbund som har bett om mera tid. Man har inte hittat lösningar mellan värdkommunmodell eller kommunförbundsmodell. Man har inte några lösningar kring hur man ska hantera omsorgsförbundet med alla de överlåtelseskatter och fastighetsfrågor som finns i den problematiken. Låt oss då göra som centern ville och ge kommunerna lite mera tid för att kunna förverkliga det här. Jag hoppas åtminstone att de ska inse att den enda rätta lösningen är ett KST under omsorgsförbundet.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! När en utlovad folkomröstning leder till en tvångslagstiftning så tror jag att regeringen lite har skadat sitt förtroende när man talar om frivillighet. Jag har inte hört någon i någon kommun som efter det här verkligen tror på att det inför kommunernas socialtjänst kommer att finnas en öppenhet, frivillighet och att det inte kommer att styras uppifrån. Det förtroendet är tyvärr förbrukat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag nog kan det svänga vilt här i den politiska debatten. Här står centerns gruppordförande och pratar om tvångs-KST. Nu vill centern alltså tvinga ihop socialvården med hjälp av tvång när landskapsregeringen istället gör exakt det som kommunfolk har sagt och väldigt starkt från centern. ”Det finns för lite tid, ge oss mera tid i kommunerna för att försöka få ihop socialvården”. Nu ger landskapsregeringen kommunerna mera tid. Det arbete som är inlett kan man fortsätta med för att få ihop vettiga KST-områden.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Arbete har utförts hittills för att få fram olika KST-områden. Man har försökt, man har skickat brev till landskapsregeringen utan att få besked och utan att få svar. Man har ställt frågor utan att få konkreta svar. Det har i det närmaste varit omöjligt för kommunerna att arbeta gentemot en regering som inte svarar på frågor och inte är intresserade av att ge svar på frågorna för att arbetet ska gå vidare. Med den här regeringen är det i princip en omöjlig situation för kommunerna att jobba fram den här möjligheten.

    Centern håller fast vid den lagstiftning som vi har kommit överens om tillsammans med socialdemokrater och moderater i den senaste regeringen. Det är ingen sväng alls. Det är den lagstiftning som vi har gått in för. Lagt kort ligger! En lagstiftning ska hålla flera generationer framöver enligt hållbar utveckling.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Den frustration som finns och har funnits har jag också delat som kommunpolitiker. Därför att förra regeringen lade fram en lag som var exakt så svår att tolka så att man ställer frågor hur man ska tyda den. Hur kunde centern, som faktiskt var både mamma och pappa till den lag som nu ligger, skriva en lag som man inte kan tolka och tyda? Man måste skicka långa, långa brev till landskapsregeringen för att få svar. Lagar ska kunna läsas tydligt.

    Jag hoppas verkligen nu att kommunerna fortsätter att jobba. De finns KST-områden som är ganska långt på gång. Kom ihåg att det egentligen är ett enda område som ganska långt är på gång. Jag hoppas att man kommer vidare där och kan bygga ett KST för de områden som har möjlighet till det.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Lagstiftningen är godkänd av Ålands lagting. Lagförslaget är framlagt och beslutat av ledamöter som också finns i den nuvarande regeringen. Det är ingenting som centerpartiet har tagit något enskilt beslut om. Det är en lagstiftning som har föredragits av en minister inför ett lantråd i den tidigare regeringen. Om lagen är otydlig till den delen så måste ju de som har beslutat kunna svara på frågor. Frågor har ställts. Det har gått månader, förvaltningslagen har inte följts och ändå har man inte fått svar på sina frågor. I detta arbete har man inte kunnat få svar på sina frågor, regeringen inte kunnat visa på någonting därför att åtminstone delar av regeringen vill ha ett socialvårdsområde, det vet vi. När regeringen inte svarar, hur ska man då kunna väcka lusten på nytt nu när arbetet har avbrutits? Det har jag svårt att förstå.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Herr talman! Jag hade tänkt avstå min replikväxling eftersom föregående talare tog upp den frågeställningen. Men jag ska ge ltl Britt Lundberg en chans att faktiskt ge ett svar.

    Jag är förvånad över att centern nu efterlyser tvång, alltså forcerad tidtabell, när kommunerna tydligt har sagt att de vill ha förlängd tid för att kunna jobba vidare det de har påbörjat. Kommunerna och kommunförbundet har tydligt sagt det. Men nu ville centern forcera och tvinga in kommunerna. Hur kan det vara okej i den här lagstiftningen men inte i andra?

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Den här lagstiftningen är uppbyggd i olika steg, precis också som brand- och räddningslagen. Man får först möjlighet inom en period att tillsammans hitta lösningar. Det förutsätter också att landskapsregeringen ska vara behjälplig och att landskapsregeringen kan ge svar så att arbetet kan utföras på ett bra och normalt sätt. Om inte det lyckas, dvs. om man ställs i en sådan situation att en kommun ställer till det i det här samarbetet eller att det är något annat som gör att kommunerna inte kan komma överens, då står det i den här lagstiftningen att samtliga kommuner ska vara tillsammans under ett och samma kommunförbund. Det har man vetat om under hela processen.

    Den stora frustrationen har varit de svar som man inte får av landskapsregeringen. Och att man från landskapsregeringens sida inte ha arrangerat sig i den här frågan på det sätt som man hade velat, utan landskapsregeringen har hela tiden hänvisat till kommunmeddelandet som ska komma.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Herr talman! Det ska också erkännas att kommunerna inte har levererat alla svar. Det är faktiskt så att det t.ex. finns en del skärgårdskommuner som inte har gett svar på hur de ser på frågeställningen med KST. Nu har kommunförbundet och kommunerna tydligt meddelat att man vill har lite mera tid. Man har nyligen haft ett stormöte där man diskuterade t.ex. två KST-lösningar som skärgårdskommunerna skulle ta tillbaka till sig, fundera på och återkomma om. Kommunförbundet har begärt uppskov och det är precis vad landskapsregeringen gör; lyssnar ödmjukt och kommer tillbaka med ett förslag där man ger den förlängda tiden för att kunna förverkliga frivilliga lösningar hos kommunerna.

    Med detta vill alltså inte centern? Centern vill tvinga, med en forcerad tabell, mot kommunernas uttryckliga vilja som man har meddelat skriftligen och i samråd med landskapsregeringen. Det är mycket förvånande!

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! I den bästa av världar så skulle det vara helt naturligt att regeringen hade ägnat det senaste året - när de har märkt att det har funnits problem för kommunerna att hitta de här samarbetsformerna - att hjälpa till, arbeta med dem och absolut vara ute i skärgården och föra en dialog hur regeringen kan hjälpa till. Hur hittar man de här vägarna? Men det har inte funnits det minsta stöd ifrån landskapsregeringens sida. Kommunerna har känt sig helt utlämnade. Detta får kommunerna lösa själva annars blir det ett kommunförbund. Regeringen ska jobba med meddelandet när det gäller kommunreformen. Det är förenklat ungefär det svar som kommunerna har fått. Kommunerna har sett det som omöjligt.

    Ändå är det en grupp av kommuner som oförtröttligt har arbetat med att nästan nå fram till ett mål om kommunernas socialtjänst för sitt område i alla fall. Men även de har inte heller fått ett löfte om att det här kommer att vara möjligt. De fick ett svar på att Ålands omsorgsförbund kommer att delas i delar om ni kommer med det här förslaget. Hur ska man hålla motivationen uppe att jobba vidare när man möts av ett sådant ledarskap?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Wille Valve, replik

    Talman! Ltl Lundberg nämnde i sitt anförande att ”vi medverkar inte till att förhala KST”. Men vi skulle de facto redan ha varit i mål nu om inte centern i föregående landskapsregering hade velat skjuta upp KST och skapa det som faktiskt blev fas 1 av KST.

    Men okej om centern vill ta ett samhällsansvar och stärka sin trovärdighet på kuppen, berätta för Ålands folk; hur ser centerns KST-modell ut? Hur ser fas 1 ut? Det var ni som ville ha fas 1. Jag trodde jag höll på att tappa mina öron när centerns gruppordförande just föreslog att vi skulle skippa fas 1 och gå direkt till tvångs KST. Men nu vet vi att det här är centerns linje och jag lovar att lägga fram centerns förslag till kollegorna i landskapsregeringen.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack för det, det betyder att vi egentligen inte behöver jobba med den här lagstiftningen mera, utan att vi vid nästa plenum har ett nytt lagförslag som minister Valve har undertecknat.

    Vad jag har sett i beslutet i det lagförslag som finns här nu så finns det ingen reservation från något parti. Även minister Valve var närvarande och medverkade till lagstiftningen om kommunernas socialtjänst som nu gäller. Att på något sätt frånsäga sitt ansvar över detta är verkligen ohederligt. Stöder man inte ett förslag som ska gå igenom så måste man ju markera det på något sätt, annars stöder man det.

    Det ända rimliga nu är att man inte kommer några månader före en lagstiftning ska träda ikraft och säger att nu ska det vara en ny lag.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag var högst närvarande och jag är också ansvarig för den här lagstiftningen nu. Jag vill ändå varna för att läsa in mera än vad som står i det lagförslag som lagtinget nu precis debatterar. Det enda det här handlar om är att skjuta upp det med 1,5 år. Det gör det så anmärkningsvärt, vilken förändring är så stor så att centern plötsligt är beredd att skota hela fas 1? Centern vill gå direkt till tvångs-KST och öka tvånget för de åländska kommunerna på det åländska fältet vilket tycks vara den nya centerlinjen.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är nog inte centern som på något sätt har skrotat fas 1. Däremot har centerns ledamöter i så gott som samtliga kommuner arbetat outtröttligt för att genomföra olika alternativ för kommunernas socialtjänst. Det är nog hos andra som det har funnits problem med att medverka, bl.a. genom att inte besvara frågor, inte medverka och hjälpa till på olika sätt. I salen finns också regeringsmedlemmar som representerar kommuner som har en helt egen modell för hur kommunernas socialtjänst ska se ut. Det har varit väldigt, väldigt stökigt på det här området.

    Det stora problemet är att vi inte kan läsa in något annat än det som står här, för regeringen är verkligen inte bra på att informera. Det som står i meddelandet har vi läst och där står att det hänger ihop med kommunmeddelandet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Jag hör till dem som är lite förvånad över att ltl Lundberg sade att centern ska skrota hela KST.

    Många kommuner skulle gärna se att man hade fått lite mera tid i och med att kommunreformen är på gång. Centern skulle kunna vara lite mer pragmatisk och se fördelar med att KST och kommunstrukturen kan gå hand i hand. Det skulle vara en mycket bättre inställning tycker jag.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Är det något som är förvånande så är det att regeringspartierna tycker att det är förvånande att man ska följa en lagstiftning som gäller. En hel yrkeskår och våra kommunala politiker har i åratal arbetat med detta och lagt ner otaliga timmar på att jobba med detta. Kommunerna har låtit bli att nyanställa för att man väntar på kommunernas socialtjänst. Socialarbetare har jobbat oerhört under så lång tid för att hitta lösningar på den här frågan. Det finns också de som har väldigt svårt att bidra eftersom de bara ser en enda lösning och det ett socialvårdsområde. Det har varit otroligt, otroligt svårt och det har lagts ner otroligt mycket arbete. Att sedan bryta den här processen som man gjorde från regeringens sida nu genom att konstatera att det nu ska involveras i kommunstrukturfrågan är snudd på ansvarslöst tycker jag.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, talman! Kanske ltl Lundberg skulle lista för- och nackdelar med att KST och kommunreformen går jämsides och se vilken stapel som överväger?

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Det skulle väl vara så här då; jag hoppas att regeringen skulle komma tillbaka med beskedet att den här tiden behövs för att det inte ska bli ett socialskyddsområde, utan att man ska verka för att det ska bli flera. Ett sådant erkännande måste komma från regeringsbänkarna idag, annars är ni definitivt inte trovärdiga.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Redan när regeringen, under ledning av dåvarande lantråd Camilla Gunell, tillträdde i november 2011 så sattes ett arbete igång för att samordnade små sociala områden som vi vet att kan vara svåra att sköta inom de små kommunerna. Vi ville tillförsäkra alla medborgares rättsäkerhet, vi ville samla kompetenser och vi ville att de här områdena skulle skötas på ett gemensamt bra sätt.

    Vi vet också alla att det pågick en hel del arbeten för att få fram hur det här skulle gå. Det var transparent, det var demokratiskt och det var på alla sätt inbjudande för alla som var intresserade.

    Vi fick till en lagstiftning med två faser. Det var ingenting som vare sig socialdemokrater, moderater eller obundna i det sammanhanget ville. Men för att vi skulle få en sammanhållen enhet så gick vi med på det som centern då ville, att ha en lagstiftning med två faser, för att vi överhuvudtaget skulle få igenom den. Man ville att kommunerna skulle ha möjlighet att själva komma underfund med hur man ville samordna det. Man ville inte att landskapsregeringen skulle leda det här arbetet eftersom det var kommunala kompetenser.

    Nåväl, det här gick vi med på nu står vi vid den här vägs ände för nu har en annan reform tagit vid.

    Nu vill en del av oss ha en annan kommunstruktur på Åland för att tillförsäkra oss om att ålänningarna i framtiden ska ha en trygghet och veta om att man kommer att få olika verksamhetsservice i framtiden. Det ska vara bärkraftiga och starka kommuner som leder oss in i framtiden.

    Den här reformen, KST, ska vara färdig att presentera från kommunalt håll i september i år.

    Kommunstrukturen är däremot inte alls färdig ännu. Landskapsregeringen och partierna som står bakom har lämnat ett meddelande som ger vår vision på det. Någonting annat vet vi inte för någon annan har inte presenterat sina visioner, inte ännu men på måndag hoppas jag.

    Det har kommit önskemål från kommunalt håll, det vet vi som är ledande politiker i kommunerna, att de här två reformerna ska kugga i varandra och att de ska komma samtidigt. Det var ett tydligt önskemål under det kommunala möte den 9 mars där samtliga kommuners kommundirektörer och kommunstyrelseordföranden var närvarande.

    Precis så har regeringen gjort. Nu har regeringen valt att skjuta fram den här reformen för de båda ska sammanfalla med varandra. Tidsplanerna ska sammanfalla. De smala KST-områdena är fortfarande en kommunal kompetens.

    Vi vet också att det idag inte finns några färdiga strukturer vad gäller KST. Vi vet att fem kommuner står utanför någon form av samarbeten överhuvudtaget. Det är med anledning av att de två strukturer vad gäller KST-områdena inte har kunnat presentera vare sig den ekonomiska fördelningen, inflytande eller svar på andra frågor som man också har ställt. De fem kommunerna som är utanför och som inte ingår i något samarbete idag det är samtliga skärgårdskommuner på Åland. De har också enskilt fattat beslut i sina fullmäktige om att man föredrar ett KST. Jag själv tycker också, och har alltid tyckt, att det borde vara ett KST. Det är ingen hemlighet. Men jag har också ansett att är det så att man hittar former för att ha två eller tre KST så är det helt okej, bara man tillförsäkrar att de individer som behöver den här typen av service får den på ett rättssäkert sätt.

    Verksamhetsutövarna inom såväl barnskydd, handikapp och inom missbrukarvård vill ha ett KST, så det är inte konstigt om vi skulle få ett KST. Kompetensen ligger i kommunerna. Det är vi som är verksamma i kommunerna som ska fatta beslut om det.

    Nu ska vi diskutera en annan reform nästa vecka. Jag utgår ifrån att det blir verklighet i någon form och då måste den här, som jag ser det, skjutas upp, precis i enlighet med kommunernas önskemål. Man skjuter upp det för att få dem att kugga i varandra.

    Från vår sida sett är det här en självklarhet. Vi lyssnar på dem som kommer att arbeta med den här frågan och vi skjuter upp det så att de här reformerna kommer att sammanfalla med varandra. Tack.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Om jag tolkar moderaternas gruppanförande rätt så vädjar man nu om mera tid så att flera KST ska kunna förverkligas istället för det som först var drömmen, dvs. ett KST.

    Jag tror nämligen inte att det är så, jag tror att moderaterna fortsättningsvis vill ha ett KST. Men handlar detta till syvende och sist om att man lutar sig mot kommunerna, skyller - ett mindre trevligt ord - på kommunerna för att man egentligen behöver tid för att politiskt komma överens?

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Till den delen har tyvärr ltl Lundberg fel. Moderaterna är inte alls eniga om att man ska ha ett KST. Det finns många olika representanter i Mariehamn, i Jomala, i skärgården och i landsbygdskommunerna där man faktiskt arbetar med att ha två KST. Det kanske t.o.m. blir tre eller fem, vad vet jag? Det är en kommunal kompetens. Det här är ingenting som man gör för att på något sätt förhala den här reformen. Det är för att de tidsmässigt ska kunna sammanfalla med varandra. Jag ser att det är helt orimligt att man ska hålla på med en reform i några små områden medan någon annan har en helt annan tidsplan.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är ju det man tycker, regeringen har arbetat i 1 1/2 år och det enda, om vi generaliserar lite, som man har ägnat sin kraft åt är kommunmeddelandet. Då är det verkligen märkligt att regeringen inte ganska tidigt kunde ha konstaterat att de här frågorna ska knytas ihop och kommit med det här förslaget långt, långt tidigare. Istället för att ha kommunerna att arbeta, framförallt socialarbetarna, och låtit bli att nyanställda osv. så skulle regeringen ha talat om från början att vi ska ha sikte framåt till 2020 och att man inte kommer att göra någonting under den här mandatperioden.

    Det här blir väldigt märkligt. Om det ska vara någon trovärdighet i den här lagstiftningen så måste ni stiga upp. Jag har tolkat det som att ltl Gun-Mari Lindholm kommer att driva flera KST och det måste regeringen tala om, det är det som är syftet. Det ska vara flera KST och därför måste kommunerna ytterligare få den här chansen att komma till målet. Vill man ha ett KST, då har vi en gällande lag.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ltl Britt Lundberg svänger på resonemanget lite efter behov. Det är fantastiskt skickligt, tycker jag, jag måste ge en eloge till det. Men jag tror inte att vi alla går på det där resonemanget.

    Vad jag har sagt och vad som är viktigt att förstå är att de här olika reformerna ska sammanfalla med varandra. Det är ett tydligt önskemål från kommunernas sida. Jag vet inte om ltl Britt Lundberg känner till det, men det var ett tydligt uttryckt önskemål att kommunerna ville pausa KST-reformen. Kommunerna visste att regeringen skulle komma med ett kommunmeddelande och därför gör landskapsregeringen också detta nu.

    Sedan får vi se vad kommunerna kommer fram till. Det är inte vare sig jag eller någon annan i den här salen som ska uttrycka det. Det är kommunerna som ska fatta beslutet om vad de anser att är mest lämpligt för sina medborgare.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Ja, herr talman, tänk om det överhuvudtaget skulle stämma generellt i något annat sammanhang.

    Det är väldigt bra om vi kanske är på väg mot att regeringen gör en kovändning, att frivillighet är väldigt viktigt. Kanske regeringen också meddelar nästa vecka att det här förslaget till kommunreform också ska följa övrig nordisk praxis, dvs. att det ska bygga på frivillighet.

    Det som vi talar om nu är att det är en överraskning för alla att vi har tagit ett icke-europeiskt, icke-nordiskt steg på Åland genom att gå in på tvångslagstiftning inom ett område där kommunerna har behörighet.

    Det är klart, utgående från att det nu är ett faktum att den här regeringen under en kort tid tänker genomföra en sådan här reform, eller åtminstone försöka föreslå det, att man då också kommer att sätta sitt KST med tvång efter det. Hur skulle kommunerna kunna tolka det på något annat sätt? Däremot har kommunerna sagt att de inte tänker hålla på att arbeta med det här i onödan när regeringen ändå tänker bestämma.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Orsakerna till varför man började diskutera KST var ju för att man ansåg att kommunerna, en del i alla fall, var alldeles för små för att bära det här ansvaret, vilket också de små kommunerna uttryckte och kanske också någon större kommun.

    Genom att man får färre, större och starkare kommuner kan säkert också flera kommuner också bära de här uppgifterna på ett helt annat sätt än vad de 16 kommunerna gör idag. Den här kartan kommer säkert att se ut på ett lite annorlunda sätt efter att kommunerna redan den här veckan kommer att få ett brev sänt till sig om det här meddelandet. Kommunerna har då möjligheter att uttrycka sina åsikter om det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, herr talman! Jag vill också rikta ett tack till ltl Gun-Mari Lindholm för en korrekt och bra historiebeskrivning om det som har skett. Olika mandatperioder innehåller olika viljor och olika reformer.

    När det gäller syftet med KST så skrevs den lagen för att sammanföra socialvårdsområdena. Den skrevs också utgående ifrån att det redan finns ett kommunalförbund, nämligen omsorgsförbundet, som kan växa och ta på sig de här områdena och då har man löst frågan på ett mycket smidigt och bra sätt.

    Behovet av reformer är stort framförallt för att ha starka primärkommuner som producenter av välfärden.

    Min fråga till ltl Lindholm är: Hur kan man arbeta på det kommunala planet för att KST kan iscensättas snabbt?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag är också tacksam för att socialdemokraterna i det här fallet, och som jag också noterat i andra sammanhang, inte ändrar sig om de har varit med i en tidigare regering och fattat beslut om en lagstiftning. Socialdemokraterna håller fast vid det även om det skulle finnas en möjlighet i en annan konstellation att riva upp och ändra en lagstiftning. Nu finns den här lagstiftningen kvar på samma sätt också när det gäller de två olika faserna.

    När det gäller det kommunala planet så vill man invänta meddelandet om en möjlig ny kommunstruktur. Då har man en chans att i detta implementera de smala socialvårdsområdena.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag tackar för det erkännandet. Det är sant, socialdemokraterna ändrar sig inte. Vi har en mycket stark uppfattning om att Åland behöver ett kommunernas socialtjänst. Det är det enda sättet som man kan uppnå en likvärdig service, dvs. 2 § i den liggande lagen.

    Däremot har vi i mandatperioder arbetat för en kommunreform för att få starka primärkommuner som också kan leverera äldreomsorg, barnomsorg och skola. En stark välfärd gäller både kommunreformen och KST, men vi har insett att vi är tvungna att gå med på en viss tidsjustering för att det här ska utfalla på ett bra sätt.

    Alla de som sitter idag och planerar KST vill veta hur primärkommunerna som de lever och bor i kommer att se ut.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Som jag har uppfattat det så finns det på kommunalt håll ett samarbete på norra Åland inkluderande Eckerö och Hammarland som är relativt färdigt. Vi ser också att dessa sammanfaller i en ny kommunstruktur.

    Mariehamn, Jomala, Lemland och Lumparland har inte kommit lika långt. Skärgården står fortfarande helt utan från någon form av samarbete och de ser också helst att det är ett KST. Skärgården köper redan idag olika serviceformer inom denna verksamhet från många håll och från Mariehamn centralt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Det är som Lindholm sade, de flesta skärgårdskommuner har ju genom fullmäktigebeslut sagt att man vill ha ett KST. De erbjudanden som har kommit från de grupper som nu har arbetat på fasta Åland med framtida KST-modeller har inte riktigt varit de bästa anbuden. Det har medfört att vissa skärgårdskommuner har sagt att de sitter stilla i båten och väntar. Men så är det inte riktigt, nog diskuteras det i kommunerna ändå. Det blir säkert också en diskussion på det skärgårdskommunmötet som ska hållas så småningom.

    Att skjuta upp detta är på det viset klokt för KST-områden och kommunstrukturen kan ju följas åt på något vis.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Den solidariska tanken har varit viktig, att erbjuda alla ålänningar en likvärdig service. Det har varit den grundläggande tanken i hela det här arbetet och att man ska ha en likvärdig kompetens. Det som är viktigt för alla kommuner, men särskilt för de kommuner som finns i ytterskärgården, är att man ska ha ett reellt inflytande. Det ska fortfarande finnas service kvar i de olika kommunerna. Man behöver inte producera dem någon annanstans, man vill helst också att servicen ska produceras i hemkommunen för det betyder också inkomster, att man har en skattebetalare till i den egna kommunen. De där frågorna har inte blivit lösta ännu i de nu tilltänkta strukturerna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack ltl Lindholm för moderat samlings anförande. Jag hade kanske lite svårt att följa om det var så att moderat samling ville ha ett socialvårdsområde eller om de ville ha flera. Det är möjligt att jag var lite ouppmärksam där, det ska jag tillstå.

    Orsaken till att centern nu går in för den linje att lagförslaget ska verkställas har lite att göra med det som minister Valve talade om tidigare, det reform gytter som nu råder. Det finns egentligen inga garantier för att vi har en ny kommunstruktur klar år 2020. Det betyder att de individer som är i behov av socialtjänst som missbrukarvård och de socialarbetare som arbetar med det fortsättningsvis ska vara i limbo i x antal år till.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det gläder mig att centern nu, även om det kanske är lite sent, har vaknat och insett att det är viktigt att de här människorna som behöver den här typen av verksamhet får det snabbt, vilket inte centern inledningsvis ville när man stiftade den här lagen och därav också fas 1.

    Vad moderaterna vill har egentligen inte så stor betydelse i den här salen eftersom det här arbetet är en kommunal kompetens. Det är vad moderater, liberaler, socialdemokrater, center, Ålands Framtid och obundna vill ute i kommunerna och så ska man rätta sig efter vad de i kommunerna vill.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag ska lägga den repliken på minnet, att man ska rätta sig efter det som kommunerna vill. Intressant!

    Det som gäller KST, i den bästa av världar så borde naturligtvis kommunerna få ta den tid på sig som de anser att de behöver. Om det sedan är ett halvår eller ett år som de behöver till för att nå konsensus kan jag inte uttala mig om. Men det är inte det som är poängen. Poängen är det som minister Valve sade; vi befinner oss i ett reform gytter.

    Landskapsregeringen har nu haft ett och halvt år på sig för att komma underfund med att vi kanske inte ska verkställa det här. Man hänger upp det på en kommande kommunreform, som kanske kommer att träda i kraft år 2020, där strukturerna ännu är ganska oklara. Därför anser vi, detta till trots, att man borde gå vidare med KST på det sätt som förslaget ligger.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Det är helt rätt uppfattat. Det är bra att vtm Veronica Thörnroos lägger det på minnet att jag har sagt att i den här frågan, när det gäller KST och fas 1, så är det kommunal kompetens. Det gläder mig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Ltl Lindholm ska ha all heder, som ansvarig minister i den förra regeringen tycker jag att hon skötte den här frågan på det sätt som den ska skötas, på ett ansvarsfullt sätt, trots att det var en mycket komplicerad och politiskt laddad fråga som det fanns mycket känslor kring.

    Det som jag starkt har reagerat mot när jag har hört debatten här i salen idag, och jag brukar vara solidarisk så länge jag bara kan, är att nu försöker alla på något sätt lägga över ansvaret för att ingenting har hänt på centern. De facto är verkligheten den att när ltl Lindholm lämnade landskapsregeringen så tog dåvarande finansminister Roger Nordlund över frågan. Varför det kanske någon borde fråga sig? Ja, det enkla svaret på detta är att det här var en het potatis som socialdemokraterna och moderaterna bollade mellan sig och den efterträdande ministern ville för allt i världen inte ta den frågan. Skulle inte jag ha tagit tag i frågan vid den tidpunkten så skulle det här ha hamnat i en skrivbordslåda och vi hade sannolikt inte haft någonting vid det här laget.

    Nu har vi en lagstiftning som har en tidtabell.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag tackar för det erkännandet. Det var ju synd att jag lämnade regeringen för annars kanske det hade gått snabbare och då kanske vi inte hade haft fas 1 heller. Men nu har vi den lag vi har och vi ska gemensamt ro den i land. Jag räknar starkt med att det partiet som lämnade in lagen kommer att stöda även att det här fortfarande är en kommunal kompetens. Kommunerna har begärt mera tid och vi har den andra reformen bakom knuten så därför behöver man samköra dessa. Allt annat är ett kaos, som någon uttryckte här. Det är precis just så som man har uttryckt det från kommunalt håll. Det blir ett kaos om de inte kuggar i varandra så därför den här framställningen nu.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Kommunstrukturreformen är tillsvidare bara en politisk idé som stöds av de tre partierna som för tillfället sitter i Ålands landskapsregering. Det har inte skett någon förändring, ingen lagstiftning och ingenting substantiellt i denna fråga ännu.

    Det som vi pratar om nu är de facto gällande lagstiftning som det föregående parlamentet tog beslut om, jag tror nästan att det var enhälligt till och med.

    Det viktiga för oss i centern är att den här kommunstrukturreformen, andra strukturer och kartor som ritas inte påverkar klienters vardag.

    Vi hade ett stort möte i går kväll med jättemånga människor från hela Åland samlade. Det sade till oss i centerns lagtingsgrupp: Se till att ni jobbar med den här frågan för det är en substansfråga som de svagaste i vårt samhälle har nytta av att det förverkligas! Det är det som egentligen har varit utgångspunkten för varför vi tillsammans en gång satte igång det här. De vill se till att åtminstone det här kommer i mål.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag har stor respekt för just de åsikterna. Det var ju det som gjorde att vi faktiskt satte igång det här arbetet. Jag tror att vi är många i salen som delar åsikten att det verkligen ska bli förverkligat. Det har vi lovat de människor som är i behov av olika typer av verksamhetsservice och det ska vi stå fast vid.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Lindholm för ett sympatiskt och klargörande anförande. Hon sätter ord på det som många här i salen tänker.

    Ledamoten nämnde att kompetensen finns ute hos kommunerna. Man kanske t.o.m. kan gå så långt som att beslutet ligger hos kommunerna. Vill man ha ett KST under omsorgsförbundet så kan man resa sig upp och säga; ”så här gör vi”. Jag tycker mig faktiskt se en betryggande majoritet för just den här modellen. Var säger ledamoten om det?

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Jag tror inte att vi ska gå händelserna i förväg och säga vad kommunerna ska eller kommer att anse i den här frågan. Arbeten har redan nu påbörjats för att organisera olika strukturer. De är långt ifrån klara, de har också möjlighet att fortsätta det arbetet och också kunna få med de fem skärgårdskommuner som idag står helt utanför.

    För mig personligen är det väldigt viktigt att omsorgsförbundet inte delas upp, utan omsorgsförbundet som helhet ska finnas i någon av de tilltänkta strukturerna.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Jag kan inte annat än att hålla med. Jag drar mig också till minnes att nästan exakt för två år sedan så kunde man läsa i tidningarna att dåvarande finansminister från centern tyckte att kommunerna skulle kavla upp ärmarna och börjar arbeta. Även om andra centerpartister slängde lite sirap i maskineriet och vi har den situationen vi har just nu så gäller väl också detta fortfarande i ganska stor utsträckning. Eller hur?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, herr talman! Den socialdemokratiska gruppen stöder den ändrade tidpunkten för kommunernas socialtjänst.

    Syftet med att samordna socialtjänsten är att skapa en organisation som på ett bättre sätt än idag kan främja en likvärdig service, en effektiv användning av resurserna, en samlad kompetens och en ökad specialisering inom personalen, en större integritet, en stärkt anonymitet och ett gott rättsskydd.

    Utgångspunkten har varit att Åland ska utgöra ett geografiskt socialvårdsområde för den socialvård som föreslås samordnad med en gemensam kommunal myndighet som huvudman. Vi socialdemokrater vill gärna se omsorgsförbundet som denna huvudman.

    I liggande lagförslag fas 1 är det kommunerna själva som väljer att organisera samarbetet för att samordna socialvården, det genom ett förslag som de själva kommer överens om och som ska presenteras för landskapsregeringen. Både Mariehamns stad och kommunförbundet har önskat att tidsfristen för samordnandet ska skjutas fram. Det har varit svårt att hitta en bra lösning för hela Åland på kommunal nivå och man har önskat mera tid. Det får man. Vi måste värna om alla enskilda människors intressen. Därför måste socialvården organiseras så att den främjar en likvärdig service, men också en samlad kompetens och en ökad specialisering inom personalen.

    Vi har inte haft någonting emot att kommunerna utreder om syftet med reformen kan uppnås också om landskapet indelas i flera än ett socialvårdsområde. Bollen ligger hos kommunerna.

    Det som är övergripande viktigt är att man når syftet som lagen stadgar. Den saken är klar att ökad samordning av grundläggande samhällsfunktioner måste genomföras för att det åländska samhället ska utvecklas vidare på ett effektivt och rationellt sätt till gagn för alla ålänningar.

    I lagförslaget stadgas att landskapet ska bistå kommunerna vid planeringen och förverkligandet av samarbetet. Det kommer man nu att göra med den här gruppen som nämns.

    Talman! Efter att ha följt med utveckling av arbetet på både kommunal nivå och landskapsnivå är vi övertygade om att den samordnade socialtjänsten ska vara hos Ålands omsorgsförbund. Vi har ett färdigt kommunalförbund som skulle sköta socialvården.

    Alla våra 16 kommuner har idag ett grundavtal med omsorgsförbundet. Det betyder att vi med dessa 16 kommuner under fas 1 kan förhandla om ytterligare områden, alltså ge mera uppgifter till omsorgsförbundet; handikappsfrågor, barnskyddet, alkohol- och drogmottagningen, Tallbacken, den kommande socialjouren. Man bara utökar uppgifterna för omsorgsförbundet och då kan de regionala intressena från alla 16 kommuner tas till vara. Vi kan på detta sätt samordna våra insatser samt ha tillgång till t.ex. en gemensam jurist. Fokus skulle ligga på målgrupperna.

    Man kunde eventuellt också diskutera de kommande grundavtalen men också verksamheten i en form av representation i en aktiebolagsstämma.

    Talman! Genom ett gemensamt KST under omsorgsförbundet kan kommunerna garantera en god personalpolitik. Det är trots allt frågan om en personalstab på cirka 200 personer.

    Den tidigare Susannegruppen gjorde ganska kloka slutsatser när de presenterade sin slutrapport. Jag anser att landskapsregeringen just jobbar enligt de slutsatserna. Jag citerar: ”Det fungerar dåligt om man börjar med att slå ihop kommunerna och sedan ser till detta område. Då skapar man ett uppifrån perspektiv som lätt föder motstånd”. För oss socialdemokrater ska man jobba först med KST där alla 16 kommuner kan avtala med omsorgsförbundet. När de avtalet och de samordningarna är klara så är det lättare för den nya kommunstrukturen att sedan bara slå ihop sina avtal.

    Arbetet med KST är ett nerifrån uppåt perspektiv. Därför hoppas vi att kommunerna inte ger upp utan fortsätter att arbeta tillsammans. Det är glädjande att centern nu visar en så här stark iver att verkligen få ihop kommunernas socialtjänst.

    Blir det större kommuner i framtiden så är det absolut enklast sedan att bara förhandla om de grundavtal som redan finns. Vi behöver komma ihåg att skapas det fler än ett KST så behöver man finna lösningar för omsorgsförbundet. Ifall ett område tar över omsorgsförbundet så blir det ganska mycket överlåtelseskatt att betala och det kommer att sätta många käppar i hjulet.  Omsorgsförbundet, vi 16 kommuner tillsammans, äger ganska många fastigheter och annan förmögenhet.

    Talman! Slutligen måste vi komma ihåg att lagens andemening är att främja en likvärdig service, en effektiv användning av resurserna, en samlad kompetens och en ökad specialisering inom personalen, en större integritet, en stärkt anonymitet och ett gott rättsskydd. Vi får inte glömma vem vår målgrupp är med den här reformen, det är alla dessa över 5 000 individer som önskar och behöver den här servicen. Tack!

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Tack för ett ärligt anförande. Det allra viktigaste som jag tar med mig är att man absolut inte få glömma målgruppen, vem man arbetar för och att det är de 5 000 ålänningar som är i behov av service från kommunernas socialtjänst.

    Däremot blir det ännu mera ofattbart och förvillande varför vi har den här lagstiftningen för behandling på vårt bord idag. Det är ju så tydligt att socialdemokraterna vill ha ett KST. Ministern Valve har redan idag sagt att han gärna lägger fram ett nytt förslag. Varför lägger ni fram det här förslaget? Det kan vara som ltl Kemetter sade att man ska låta kommunerna utreda detta ytterligare. Men hur ska kommunerna hitta något motiv för att jobba fram olika alternativ med flera kommuner när de vet att regeringen ändå har som mål att det ska bli ett KST? Det är skendemokrati.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Regeringen har som mål den lag som ligger. I fas 1 ska kommunerna försöka hitta en lösning tillsammans, den överenskommelsen skakade socialdemokraterna hand med de övriga partierna; moderaterna och centern. Vi respekterar den organisationen. Om det är så att kommunerna kommer överens om en godtagbar servicenivå, så att lagen uppfylls, så kommer socialdemokraterna att godkänna det. Men om man inte hittar en godtagbar lösning då är det för oss viktigt att fas 2 träder i kraft och för oss är det under omsorgsförbundet som huvudman för det skulle fungera bäst.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Fas 1 har pågått sedan lagen trädde i kraft. Fas 1 har motarbetats från landskapsregeringen. Landskapsregeringen har helt enkelt låtit bli att svara på kommunernas frågor och inte deltagit i den utsträckning som kommunerna hade önskat angående att få hjälp att utarbeta de olika formerna. Hållbar utveckling innehåller inte skendemokrati. Jag upplever att det är skendemokrati om man säger att kommunerna ska få tid på sig att ta fram olika modeller för kommunernas socialtjänst när det ändå inte kommer att verkställas på det sättet. Ni kommer att hitta ett argument att det finns en kommun utanför eller någonting liknande och då ska alla in under omsorgsförbundet. Det är förhalning, det är allvarligt i förhållande till våra socialarbetare och det ger inte ett trovärdigt uppdrag till kommunerna. Det här beslutet är inte för klienterna och inte för kommunerna, det är för politikernas skull.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är som om ltl Britt Lundberg och jag skulle ha bytt roller. I den förra regeringen, när jag läste tillbaka i debatten i de tidigare diskussionerna som vi hade när vi införde den frivilliga fas 1, så då lät socialdemokraterna precis som ledamoten nu låter. Men då sade centern att det är just det här som man behöver, fas 1, att kommunerna själva ska kunna hitta lösningar. Vi ville då träda in direkt i fas 2. Vi har inte ändrat oss, vi hoppas att kommunerna hittar en lösning och vi respekterar den om den uppfyller lagens viljor. Men uppfyller den inte det, med tanke på omsorgsförbundet och alla de fastigheter och överlåtelseskatter som finns, så då är vi fortfarande för ett KST.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det tidigare replikskiftet gav en del av de svar som jag tänkte att ltl Kemetter skulle ha kommenterat. Jag kan välja en annan utgångspunkt för min replik.

    Bästa ledamoten, ledamoten formulerade sig som så att det är roligt att centern nu börjar arbeta för KST. Jag kan upplysa att det är de kommuner där centern har en stark ställning som mest aktivt har jobbat för att KST på frivillig basis ska bli en verklighet. Som det sades redan i det tidigare replikskiftet av ltl Britt Lundberg så är det på grund av vankelmodigheter inom landskapsregeringen att ge konkreta besked på hur vi kan komma vidare på den här vägen som processen har förhalats.

    Jag kan konstatera att socialdemokraterna igen i nuvarande landskapsregering har förlorat kampen internt för ett KST i och med att man nu fortsätter på den här öppna vägen.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Landskapsregeringen har gett konkreta besked åt kommunerna. När man har diskuterat olika former av områden så har landskapsregeringen sagt klart och tydligt att omsorgsförbundet inte kan delas. Det tycker jag att var ett ganska klart besked. Under de förhandlingar som ledamoten och jag själv har suttit tillsammans i har vi då kunnat konstatera att det absolut smartaste, också från kommunernas sida och från skärgården, skulle vara ett KST med alla 16 kommuner. Det som vi inte är överens om är om det ska vara värdkommunmodell eller kommunförbundsmodell. Så långt upplever jag att diskussionerna har gått.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Då kommer vi fram till ett scenario om något år där kommunerna fortsätter att jobba utgående ifrån den nya tidtabellen och vi kommer igen in i ett skede där man har frivilligheten på plats, dvs. det finns två eller flera alternativ till KST, men man är då oense om juridiken, för detta med omsorgsförbundet är juridik.

    Nu tror jag man kan dra sig till minnes det som minister Valve nämnde tidigare, att det från centerhåll skulle ha pratats om någon juridisk process och där kan jag väl tänka mig att omsorgsförbundet och den ställningen har nämnts. Inom vissa kommunerna är man övertygad om att man har rätt att fortsätta att bygga ett frivilligt KST, trots att omsorgsförbundet skulle leva sitt liv. Det är därför, bästa ledamoten, som det har diskuterats olika modeller att de frivilliga KST-områdena skulle ta ansvar för omsorgsförbundet som ägare, därför att de representerar trots allt alla 16 kommuner. Omsorgsförbundet borde inte få ett problem med försenad tidtabell.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack för den kommentaren ltl Harry Jansson. Jag tror nu att vi börjar föra ett ganska intellektuellt samtal där vi verkligen inser vilken problematik det är att omsorgsförbundet finns med i den här lagstiftningen och vad det ställer till med. Skulle vi inte ha ett omsorgsförbund så skulle det säkert vara lättare att samordna i primärkommunerna. Men i och med att man redan har konstaterat att vi med 16 kommuner behöver ha gemensam samordning och har i tiderna skapat ett omsorgsförbund så är det för oss då bara lättast att utöka omsorgsförbundets ansvarsområden och på det sättet garantera att primärkommunerna och också de 16 kommunernas grundavtal finns kvar och är stärkta.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Jag vill påstå att jag i denna sal är den som har varit mest med på lagstiftningens färd. Jag vill inte påstå att jag kan mest men jag har i alla fall varit med den längsta tiden.

    Jag var gruppledare i centern när vi diskuterade KST-lagen med regeringskamraterna. Det fanns förstås stora åsiktsskillnader från början. Man försökte i sakta mak få ihop åsikterna. Det diskuterades också bl.a. om det skulle vara en kommunal behörighet eller inte eller om man skulle påföra det på landskapet. Även många andra saker diskuterades och i sinom tid kom gruppledarna och partierna överens om hur man skulle driva det här vidare.

    Det tillsattes en arbetsgrupp som vi döpte till Susannegruppen. Socialdemokraten Barbro Sundback var ordförande, jag själv var viceordförande och vi hade ett mycket gott samarbete. Vi jobbade i god anda, vi var på studieresa till Pargas, vi kom fram till ett förslag som vi alla kunde leva med och vi hade gemensamma mål.

    Sedan kom det en lagstiftning i två steg. Det ena var att man skulle försöka förmå kommunerna att göra regionalvisa områden och det fanns det också delade meningar om. Det var en del som tyckte att man borde ta det direkt och en del ville ha flera. Det berodde kanske lite på pragmatiskt tänkande, man trodde kanske att kommunerna skulle ha styrka och vilja att själva bilda gemensamma områden eftersom det var en kommunal behörighet.

    Steg 2 innebar att om de inte hade gjorts inom en viss tid så skulle omsorgsförbundet få hand om det här i praktiken.

    Nå, det uppstod ganska stor stiltje här på hösten 2015 då när den här lagstiftningen klubbades i lagtinget. I sinom tid så blev det arbetsgrupper. Vi på nordvästra Åland har jobbat ganska mycket men inte alls kommit speciellt långt, men vi har antagligen kommit längst. Det fanns vissa diskussioner mellan Mariehamn och Jomala men det samarbetet strandade ganska snabbt. Skärgården sade att de ville ha ett socialvårdsområde och det var ett problem som skulle hanteras. Det har jobbats.

    I arbetsgruppen på nordvästra Åland så axlade jag själv ordförandeskapet. Vi har haft en bra diskussion, men det har lite krackelerat på sista tiden av olika orsaker som inte hör till ärendet. Men det finns fortfarande ett intresse förstås att ha någon form av samarbete. Man har inte gett upp, men det har blivit svårare.

    Med detta som grund så ser jag i alla fall att det är svårt att verkligen få regionala samarbeten på Åland. Fast ambitionen var hög och jag själv trodde att det borde gå så måste man nog konstatera att det finns för mycket trösklar, det är för svårt och skärgården säger att de bara vill ha ett socialvårdsområde. Det har nog gått framåt men alldeles för lite. Även på nordvästra Åland som har gjort ganska mycket så är det ganska långt kvar. Från början sade jag i den arbetsgruppen att det är med stort darr på ribban om vi ska lyckas med det här, men vi ska göra ett ärligt försök. Vi har jobbat många hundra timmar utan någon som helst ersättning bara för att vi vill vara med och bygga samhället.

    Jag för min del har insett att man inte kommer att lyckas med dessa regionalvisa områdena, sedan får man skylla på vem man vill, men det är ett faktum.

    Därför tror jag att steg två borde träda in enligt nuvarande lag så att omsorgsförbundet får ta tag i det här i praktiken. Det skulle i sin tur betyda, som jag har sagt tidigare åtminstone till ltl Petri Carlssons förvåning, att det mesta av det här skulle kunna vara i Mariehamn. Det skulle också vara en fördel att det skulle vara Mariehamn, det är absolut min ärliga mening och det har jag nästan sagt från början. Detta i och med att anonymiteten är oerhört viktig i de här fallen och även att personalen ska få sitta tillsammans och diskutera är också oerhört viktigt. Säkert skulle det ha varit bättre med några regionala områden än dagens 16. Men det absolut bästa är att ha ett område och att personalen, myndighetsbiten och administrationen sitter i Mariehamn. Sedan kan det finnas, som det finns idag inom omsorgsförbundet, verksamheter ute på landsbygden och säkert också i skärgården, men överblicken måste nog finnas i Mariehamn.

    När det blir ett svårt barnskyddsfall så ska man kunna gå hyggligt anonymt till Stadshuset till exempel än att man går in till sitt nära kommunkansli. Jag tror att det finns mera fördelar att vi nu sätter ner foten och får omsorgsförbundet att ta hand om detta. Det blir bara en liten bit till för omsorgsförbundet. Samtidigt kanske man kunde sätta mera kraft på omsorgsförbundets verksamhet idag som det har funnits ganska stor kritik mot. Jag är inte alls insatt i omsorgsförbundet eller varför det finns en kritik, men jag hör att det finns mycket kritik. Man kanske får hela det här paketet på ett jättebra sätt. Jag tycker att detta skulle vara det absolut ultimata och det har jag egentligen tyckt lite från början, men det har funnits många åsikter som ska tråcklas ihop. Ibland måste man gå en krokväg för att komma till rätta målet. Tack.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, ltl Runar Karlsson, det var anmärkningsvärt. Jag tror att jag aldrig har hört ltl Runar Karlsson prata sig varm för att samla verksamheter till Mariehamn tidigare. Det måste vara historia.

    Ltl Karlsson nämnde i sitt anförande angående KST-faser att det blev för svårt. Min enkla fråga till ltl Karlsson är; vill också ltl Karlsson skrota fas 1 av KST?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Ursäkta, kan frågan upprepas? Jag hörde inte riktigt.

    Minister Wille Valve, replik

    Vill också ltl Karlsson skrota fas 1 av KST i likhet med det som ltl Lundberg anförde i sitt gruppanförande?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Tack för den tydliga frågan. Ja, i praktiken blir fas 1 skrotad i och med att tiden går ut ganska snabbt här inkommande höst, jag är lite osäker på datum? Det blir en automatik i det. Låter man nuvarande lag vara orörd så då förfaller fas 1 automatiskt. Som jag kan se det så träder omsorgsförbundet in och då gäller det för oss alla kommunpolitiker att med kraft gå in i omsorgsförbundet och verkställa det här. Det är ingen omöjlighet, bara viljan finns.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag är glad att ltl Runar Karlsson kan konstatera att all centralisering inte är av ondo och att det också ibland är okej med tvång eftersom det är det som ledamoten nu förespråkar, att man ska tvinga ihop kommunerna till det här samarbetet.

    Jag undrar egentligen vilken Runar Karlsson ska vi lyssna på? Jag läser innantill från protokoll från Ålands kommunförbund den 25 januari 2017 där bl.a. Runar Karlsson var närvarande: ”Förbundsstyrelsen konstaterar att Ålands landskapsregering, med hänsyn till den stora osäkerhet som råder som följd av övriga pågående utredningar och reformer i landskapet och rikets SOTE-reform, bör pausa KST-processen i väntan på resultat av kommunstrukturutredningen.”

    Man säger också: ”I enlighet med regeringsprogrammet för regeringen Sjögren skall kommunstrukturutredningen gå före samordning av den sociala servicen”.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Nu är jag lagtingsledamot i Ålands lagting och då uttrycker jag mig med det mandat som vi har i det ämbetet.

    Som jag sade, jag har från början tyckt att det här borde vara ett. Men sitter man i olika organisationer med olika åsikter så får man ibland lite jämka och hålla med, man kan inte bara stånga sig blodig.

    Ibland tycker jag att vissa saker ska vara centraliserade och det är ganska ovanligt enligt ltl Petri Carlsson. Ja, nå det är ju så. Om det är till gagn för klienterna och ålänningarna så kan jag tänka mig centralisering i vissa fall och decentralisering i vissa fall.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag hoppas att jag får använda hela tiden nu den här gången och inte bara en del av tiden i min replik.

    Vad gäller protokollet igen så sade Runar Karlsson i samband med Ålands kommunförbunds utlåtande:Kommunstrukturutredningen skall presenteras i februari 2017, och kan på goda grunder antas inverka på förutsättningarna för att komma fram till en organisation som uppfyller KST-lagens krav.Man kopplar ihop kommunstrukturutredningen med KST, det har ltl Runar Karlsson tyckt och det är protokollfört. Tycker ledamoten annorlunda nu när ledamoten står här i Ålands lagting, att det inte hör ihop med kommunstrukturutredningen? Jag undrar fortfarande vilken Runar Karlsson som vi ska lyssna på?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Ja det finns ju bara en Runar Karlsson lyckligtvis. Jag kommer som lagtingsledamot att rösta för att den här lagstiftningen som finns ska vara kvar och som en konsekvens av detta att det blir omsorgsförbundet som tar hand om KST. Det är min absoluta åsikt i Ålands lagting.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Runar Karlsson för ett ärligt anförande. Det är faktiskt den här ledamoten som jag känner igen från den förra mandatperioden. Jag måste faktiskt tacka centern för det arbete med KST som gjordes under mandatperioden. Det var startskottet för en ny process till förslaget på kommunsammanslagningsstruktur som regeringen nu för fram. Om man tänker hur samarbetena inom KST har sett ut där Mariehamn har varit ganska ensam, Jomala, Lemland och Lumparland har samarbetat och sedan, precis som Runar Karlsson har varit fader till, norra Ålands alternativ där Eckerö och Hammarland hör ihop, så detta har varit startskottet för det samarbete som nu redan ligger på bordet. Hur ser ledamoten på det?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det är klart att det var ett startskott på mycket. Jag tror att det är dags att sätta ner foten i denna fråga och göra såsom jag tror att de allra flesta ville från början. De allra flesta konstaterade att inte är möjligt med regionalvisa områden om man inte sedan en dag driver igenom den här kommunreformen och man anser att det ska vara fem KST på Åland. Men nog måste det väl vara bättre med ett än fem?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Där är vi också alldeles överens. Ltl Runar Karlsson satte med i Susannegruppen, var med i alla här utredningarna och satte sig gediget in i det här arbetsmaterialet. Då kan man konstatera att Åland är så pass litet område med sina 29 000 invånare att det endast är tillsammans som vi kan jobba för att få styrka i det här området.

    Det intressanta är att i meddelandet som vi diskuterade på måndagen så ifrågasatte man just detta med Hammarland och Eckerö, men det var ju naturligt i det här samarbetet just kring KST. Hur ser ledamoten på det? Varför lyfte man in just Eckerö och Hammarland med norra Åland? Hur såg man den vinsten?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det hände sig väl på det sättet att norra Åland var överens om att man skulle försöka driva igenom det här. Sedan fick vi lite propåer från västra Åland som gärna ville vara med för att de tyckte att vi hade sunda diskussioner med solidarisk finansiering, anonymitet och var huvudkontoret skulle placeras osv. Då bestämde den här femmannagruppen att öppna dörren för alla. Vill alla vara med så får de vara med. I och med det så ville Eckerö och Hammarland vara med och vi fick också samtal från skärgården som var intresserad, men sedan hörde de aldrig av sig mera så jag antar att det dog ut. Det var orsaken. Så många som möjligt med så gör vi någonting bra av det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson har ju arbetat länge och konstruktivt med den här reformen. På sätt och vis kan jag väl se att ltl Karlsson har gjort en liten rundtur. Man började i Susannegruppen, sedan har man jobbat på norra Åland eller för regional lösning och nu är man tillbaka igen att alternativet 1 är det bästa.

    Jag blir ändå förvånad när ltl Runar Karlsson ger uttryck för en väldig uppgivenhet när det gäller interkommunal samordning. Trösklarna är för många, sade ltl Karlsson, för att kunna komma överens på frivillig väg. Alltså landskapet måste på något sätt ingripa för att det här ska förverkligas. Ska jag förstå ledamoten så?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ja, i det här enskilda fallet eftersom det finns klienter som behöver anonymitet och bättre service. Jag tror att man ibland måste gripa in och säga nu gör vi så här och det får följas. Visst blir jag också ibland lite bekymrad över att det är många förhandlingar och säkert finns det nackdelar med många kommuner, om det är det som vicelantrådet syftade på. Sedan finns det också nackdelar med det, men man måste förstås också väga in fördelarna och där kanske det finns olika åsikter. Men i det här fallet tycker jag att det är för stora nackdeler med 16 KST.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Den lösningen tror jag inte att någon människa tänker sig.

    Jag uppskattar att ltl Karlsson utgår ifrån klientens perspektiv och till och med kan tänka sig att servicen ges från Mariehamn för att trygga anonymiteten. Det tycker jag att är bra för det är klienterna som de facto är i centrum för den här reformen och det är klienterna som detta är till för. Den lösning som ltl Karlsson tog upp, att man redan idag frivilligt genom kommunerna, som alla är delägare i omsorgsförbundet, kan arbeta med ett förverkligande av ett KST. Jag tycker att det är ett utmärkt förslag. Jag stöder det till fullo. Jag tycker att det också är mycket enklare för landskapet att ta tag i övergripande frågor om inte kommunerna bromsar utan är med i processen och bidrar till det. Jag menar att kommunerna redan idag kan förverkliga ett KST, via omsorgsförbundet, om den viljan finns.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ja, det är det som är fantastiska här, i praktiken är det kommunerna som ska organisera och göra något bra av det här. Det är många här i salen som kanske sitter på dubbla stolar och får vara med och jobba med det. Jag hade som sagt själv förmånen att få vara med i Susannegruppen och jag hade inte speciellt mycket insikt i detta före. Jag fick fantastiskt många insikter vilket gjorde mig stärkt att här måste göras någonting.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag vill också tacka ltl Runar för det anförandet som kanske har väckt mest uppmärksamhet idag. Jag kan ha en hel del frågeställningar kring ltl Runar Karlssons anförande. Man har jobbat framgångsrikt på norra Åland och även nordvästra Åland under ltl Runar Karlssons ledning.

    Nu nämnde ltl Runar Karlsson att fas 2 ska träda in, under omsorgsförbundet. Jag håller med ltl Runar Karlsson. Jag har all respekt för ltl Karlssons synpunkter och även hans arbete kring det här. Min allra största respekt till ltl Runar Karlsson och arbetet som han har gjort för att förverkliga det här. Jag sträcker fram en hand för att jobba vidare på norra Åland med ett gemensamt mål för klienternas bästa.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Tack för de vänliga orden. Det känns ganska roligt. Jag och vi i centern är förstås villiga att samarbeta. Jag kan också sträcka fram min hand tillbaka till kommunstyrelseordförande i Sund. Vi kanske kan fortsätta inom andra plan.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Ja, ltl Karlsson, min hand är alltid framsträckt. Vi kan se på vidare samarbete, det är helt klart tror jag. Först och främst gäller det för oss att jobba vidare för klienterna. Vi ser att mindre kommuner är sårbara - nu sitter ltl Runar Karlsson som styrelseordförande i en större kommun - men desto mindre vi är desto mera sårbara är vi. Vi behöver titta på det här, vi behöver se på hur vi kan förbättra för en smal grupp. Här är vi helt eniga.

    Ännu en gång, ltl Runar Karlsson, jag vill tacka för det arbete som ledamoten har gjort på norra Åland. All min respekt!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ltl Runar Karlsson har en förmåga att förvåna oss och det är alltid lika trevligt. Jag hoppas att Runar Karlsson, lagtingsledamoten och även kommunstyrelsens ordförande i Saltvik, Runar Karlsson, är en och samma person och har samma åsikter. För ibland brukar åsikterna ha lite nyansskillnader. Jag hoppas att den här gången är de överensstämmande med varandra.

    Det som jag är nyfiken på att höra är om detta nu endast är ltl Runar Karlssons åsikter inom centern eller står en större grupp inom centern bakom det här resonemanget? För det har jag väldigt stor betydelse för hur vi andra ska förhålla oss till det. Det var min direkta fråga.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Talman! Om ni hörde gruppledare Britt Lundbergs anförande så tolkar åtminstone jag det som att vi har exakt samma åsikter. Gruppledaren företräder lagtingsgruppen så vi är inne på den här linjen, ja!

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Så jag ska förstå det så att eftersom man antagligen inte kommer att komma fram till ett resultat inom september 2017 när det gäller fas 1 så då ser man också fram emot att fas 2 träder in. Centern stöder den lagstiftning som regeringen har satt ihop. Jag tycker att det är viktigt att vi alla vet vad man vill i den här frågan. Jag förstår att det nu är fas 2, med ett KST, som centern ändå ser fram emot att det ska bli.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Talman! Ja, helt riktigt uppfattat. Så är det, fas 2 träder in om inte fas 1 träder in och det är det som centern har fört fram en gång i tiden och det håller vi fast vid.

    Personligen tycker jag att det skulle vara mycket intressant att jobba med fas 2 i omsorgsförbundet om man skulle få den möjligheten, för här finns det mycket gott att göra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ltl Runar Karlsson och jag har ganska många år gemensamt förflutet i försök till samarbete på norra Åland. I åtminstone två perioder har vi talat om att vi borde få stånd olika samarbeten. Vi har haft presidiemöten och vi har tagit steg framåt, men sedan har vi tagit steg bakåt igen. Det har ofta fallit på att bl.a. ltl Runar Karlsson tycker att det blir för mycket centralisering om man lägger verksamheter i Godby.

    Nu står ltl Runar Karlsson här och pratar om att det skulle vara helt okej med Mariehamn. Ltl Runar Karlsson pratade också om att det beror lite på var man är i samhället, vilken hatt man har på sig. Jag tycker nog att man ska ha samma hatt oberoende om vi sitter här i lagtinget eller hemma i kommunstyrelserummet i Saltvik.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ja, hur vi i Saltvik jobbar i kommunstyrelsen är vår ensak, tror jag. Det är klart att om man är ordförande i kommunstyrelsen så måste man ju ha gänget med sig och kunna diskutera så att deras åsikter kommer fram. Ibland får man ge sig kanske av sociala och psykologiska skäl.

    Det är i alla fall två relativt stora samarbeten mellan Finström och Saltvik, norra Åland kan man säga, som har gjorts på senare tid. I båda de två organisationerna har jag varit ordförande. Norra Ålands avloppsvatten Ab drev man igenom och pumpade vattnet till avloppet. Det andra var avfallshanteringen mellan Finström och Saltvik. Jag har aldrig sett att vtm Viveka Eriksson har tagit tag i ett konkret samarbete mellan Saltvik och Finström eller på norra Åland. Men jag har åstadkommit två konkreta samarbeten och det är jag glad för.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Min poäng med olika hattar är att när vi sitter här i lagtinget så behöver vi kanske tänka utanför våra kommungränser och tänka på hela Ålands bästa, hur alla ålänningar ska ha det bra också i framtiden. Vi har svåra utmaningar framöver och då behöver vi få ihop Åland på ett lite bättre sätt.

    När det gäller KST-samarbetet så var ju ltl Runar Karlsson också själv inne på att det finns många barriärer mellan kommunerna och med 16 olika viljor som ska försöka dra åt samma håll så är det ganska svårt att få ihop de här viljorna. Det är lite det som jag också har sett på norra Åland, när vi har önskat komma vidare med socialvård och andra frågor så har det bromsats upp för att man helst vill dra åt sitt eget håll.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det blir kommunalpolitik här nu. Jag vill dementera det där. Det finns många samarbeten på norra Åland som fungerar alldeles utmärkt och som alla är med på. Man kanske inte kan glömma att Saltvik en gång i tiden inte gick med i badhuset förstås, men det var av ekonomiska skäl.

    Nog åstadkommer man jättemycket samarbeten mellan kommunerna, men ibland måste nog lagstiftningsmakten träda till som i KST.

    Jag har varit med från början i det här och jag stöder det lagförslag som ligger nu. Jag tror att de allra flesta i salen vill ha ett slut, att man sätter ner foten och får punkt i det här så att man en gång för alla gör ett KST för hela Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ska man tolka ltl Runar Karlssons vilja att få norra Ålands KST som icke intressant? Man har lagt ner ganska mycket tid att försöka samordna ett KST på norra Åland, men innerst inne har ltl Runar Karlsson överhuvudtaget inte varit intresserad av det. Han har också tagit beslutet att man ska lägga ner det fortsatta samarbetet. Det är tråkigt, tycker jag.

     År 2011 gick centern till val på att KST skulle lyda under ÅHS och att landskapet skulle vara ansvarig. Vi i oppositionen, såväl som liberalerna, har alltid förivrat att socialvården skulle ligga under ÅHS ansvar. Men varje gång de här partierna har kommit in i regeringsmakten så har man ändrat sig och det har blivit kommunernas ansvar. Vad kommer nu att gälla? Är det här det sista beslutet som centern för fram eller kommer det någonting nytt ytterligare?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Som bekant så sitter ju inte centern i landskapsregeringen. Vi utövar vår makt genom oppositionsrollen. Vi stöder det lagförslag i två steg som centern har varit med och tagit fram tillsammans med flera andra partier. Man sade indirekt att fas 2 är ett mycket bra förslag, men att man ska ge fas 1 en chans. Fas 1 har jag själv jobbat med i hundratals timmar och försökt gett det en chans och trott på det. Men någon gång kommer man till vägs ände och inser att man inte tror på det längre, speciellt eftersom det heller inte har jobbats väldigt mycket på andra håll på Åland. Jag kan tänka mig att man inte skulle godkänna bara ett KST-område som skulle bestå av sju kommuner och de andra skulle fortsätta som nu. Ibland inser man att man inte tänker lägga ner kvällar, helger och timmar på detta längre för det är lönlöst. Jag tror mera på fas 2 och därför säger jag det som jag säger här idag.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är ju den skillnaden att centern har ändrat sig från gång till gång. År 2011 var centern, när de gick till val, inne för att socialvården skulle ligga under ÅHS och sedan blev det en kommunal angelägenhet. I det här arbetet som har pågått så har jag pratat med kommunrepresentanter som har blivit förvånade över att ltl Karlsson har tagit initiativ för att stoppa den pågående verksamheten inom norra Åland för att få ett gemensamt KST. Grunden är att ltl Karlsson har varit inne för att fas 2 ska träda in och gälla hela tiden och är helt enkelt inte intresserad av att få ett gemensamt KST på norra Åland.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Så dum är jag inte att jag sitter och jobbar hundratals timmar på något som jag inte vill. Det säger sig självt.

    Samarbetet på nordvästra Åland är inte stoppat, man har tryckt på pausknappen efter diskussion med konsulten. Man anser att det egentligen inte är någon idé att jobba med det här om det då ska integreras i en eventuell ny kommun som består av sju kommuner. Vad är det då för vits att lägga ner kvällar och helger och jobba på det här om det automatiskt ska bli så som landskapsregeringen menar? Personligen vill jag jobba med sådant som verkligen leder till konkreta utfall och det finns det ett antal exempel på. Jag vill inte jobba med sådant som jag vet att är lönlöst. Det finns många andra än mig som kanske gärna tar över ett sådant här jobb.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Det här lagförslaget är faktiskt det bästa som den här landskapsregeringen har kommit med. Som debatten har utvecklat sig här idag så framgår ju att det här ärendet överhuvudtaget inte är färdigt processat. Det finns så många olika åsikter. Vad är bäst? Frågan är om det inte är bäst att landskapet erbjuder sig att ta över den här verksamheten, precis som det har varit diskussion om. Många partier har ju gått till val med det tidigare och sedan ändrat sig. Är detta överhuvudtaget en kommunal angelägenhet? ÅHS togs också över av landskapet i tiderna och gymnasiet också. Vad är det som hindrar att landskapet tar över socialvården? Det blir effektivare för alla tror jag. Processen behöver ha de här åren på sig så att landskapsregeringen processar fram det här. Samtidigt sade någon att det är ett gytter av olika reformer. Det är ju så. Jag tror att alla bör lugna ner sig lite och se vad som är bäst för landskapet och vad som är bäst för invånarna på Åland.

    Jag tycker att utskottet kan titta på om man eventuellt kan förlänga den här tiden. Jag tror också att kommunernas indelning, som vi kommer att debattera här senare på måndag, inte heller är färdigt processad överhuvudtaget. Jag hoppas att befolkningen ska få säga sitt. Vi från obunden samling är beredda att ta initiativ till folkomröstningar i kommunerna. Det räcker att 5 procent gör det, så att man får veta vad kommuninvånarna vill. Eftersom jag utgår ifrån att majoriteten inte vill ha den diskussionen, att man vill veta vad folk vill, så inbjuder jag centern och Ålands Framtid till att driva den frågan så att vi får veta vad folk tycker om den kommunala indelningen. Det har att göra med det här också och därför är det ingen brådska med den här processen.

    Utskottet kan skjuta på det här och landskapsregeringen kan fundera på om man ska ta över socialvården. Då blir det mest effektivt och bäst tror jag. Tack.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ltl Bert Häggblom föreslog att socialvården skulle tas över av landskapet. Jag tycker att det är mycket märklig politik. Obunden samling föreslår alltid i tilläggsbudgeten – och det ska åhörarna och radiolyssnarna minnas när vi debatterar tilläggsbudgeten nästa vecka – att 5 procent rakt av går lätt att spara. Men hur har landskapet tänkt betala för den här verksamheten? Socialvården kostar ju ändå 20 miljoner euro. Har de obundna tänkt införa landskapsskatt eller på vilket sätt har man tänkt betala socialvården om man ska ta över den?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Oberoende var socialvården ligger så ska den betalas. Det är samma skattepengar av den enskilda medborgaren. De transfererringarna måste man ju titta på. Det är det uppdraget som jag vill att landskapsregeringen tittar på. Svårare än så kan de inte vara. Det är samma pengar, det är samma verksamhet som ska göras även om landskapet tar över.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Nu tror jag nog att obunden samling och Bert Häggblom vill lägga ut lite dimridåer åt ålänningarna. Vi vet alla att trots att det är samma skatter så är det ändå olika. Det är inkomstskatt och det är kommunalskatt. Socialvården betalas idag via kommunalskatten. Dessutom har man lyft fram en renodlad lagstiftarroll och en kommunroll. Vad anser obunden samling? Vad ska kommunen ha för roll i det här samhället? Vad har landskapet som lagstiftande organisation för roll i det här samhället?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Som jag tog upp som exempel så är ÅHS under landskapet idag. Gymnasiet är under landskapet idag. Vad hindrar att socialvården skulle vara under landskapet? Vad spelar det för roll? Det är verksamheten som är viktig. Kan detta vara så svårt att förstå för en socialdemokrat? Har man så liten tilltro till den egna regeringen att sköta det här? Det förvånar mig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag respekterar ltl Häggbloms åsikter i den här frågan. För tre år sedan pågick just ungefär en sådan här debatt där det ifrågasattes om ÅHS borde ta över socialvården eller om det borde vara en kommunal angelägenhet. Det fanns ganska många olika åsikter, kanske också inom partierna. Jag vet inte hur långt ifrån eller hur det vägde att man skulle besluta att landskapet skulle ta över socialvården. Man kom i alla fall till sist fram till att det har varit en kommunal fråga och att det ska vara en kommunal fråga. Alla gick med på det, så blev det och så har det varit. Det blir lite tokigt om vi ska backa bandet och säga att landskapet ska ta över. Det går tid igen till detta som medför problem för klienterna. Ibland måste man respektera att beslutet är taget och nu kör vi.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Tack och lov var jag inte med i den debatten. Det här visar varför vi står här idag. Det här är inte färdigt processat överhuvudtaget, som jag sade. Ltl Runar Karlsson har idag stått här i talarstolen och varit osäker och sagt hur han har ändrat sig under tidens gång. Det finns ett bra uttryck som man alltid ska komma ihåg: ”Den vise kan ändra sig, en dåre gör det aldrig”. Det ska vi alla politiker tänka på. Man kan ändra sig om man ser att det finns något bättre.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Säkert skulle socialvården fungera inom ÅHS. Det har jag inte några dubier om. Jag är också övertygad om att det skulle fungera inom Ålands omsorgsförbund. Det gäller bara att det är tillräckligt många politiker som ger uppdraget tillräcklig mycket tid så då kan man göra ett jättebra jobb, vilket de allra flesta gör idag, men en del har väl mera tid än andra. Det gäller nog att arbeta mycket och hårt i de här organisationerna för att det ska bli resultat. Jag tror att det skulle bli ett riktigt bra resultat i omsorgsförbundet om man jobbar på rätt sätt. Organisationen i sig är inget problem, utan det är nog personer som måste ge tid och också få tillräckligt mycket arvode för den tid de lägger ner för att det ska bli ett bra jobb.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Vad jag har sett i kommunalförbunden så har man inte den starka politiska styrning som jag tycker att man ska ha. Det visar sig att kommunerna inte haft någon styrning på budgeten i de olika kommunförbunden. Jag tror att det skulle vara bättre att landskapet skulle sköta socialvården. Jag har aldrig varit en vän av de olika kommunförbunden, för jag har sett hur de här budgeterna har drivits upp och de kanske inte har styrts tillräckligt effektivt av de som har suttit där. Det är enskilda intressen som har gått framom kommunala ekonomiska intressen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag är själv mycket tveksam till att nu i det här skedet, när vi har en aktuell lag som är ikraft och som anger hur det är möjligt att skapa kommunala socialtjänster - flera eller en -, ytterligare öka på det reform gytter som minister Valve nämnde den pågående processen som.

    Det finns dock en faktor som gör att jag är mer villig att lyssna på ltl Häggblom och det är landskapsandelssystemet. Som det är idag så ska 13 kommuner betala Mariehamns stad. Mariehamns stad kommer vinnande ut ur omläggningen av reformen.

    Talmannen

    Talmannen påminner om att ärendet inte berör landskapsandelssystemet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Landskapsandelssystemet uttryckligen, i och med att det är kopplat till den kommunala socialtjänsten, berör i högsta grad den helheten. Det är den faktor som kan göra att vi också tvingas att se på frågan om KST enligt ledamotens ögon.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det är bra att ltl Jansson ser det här klart, att det finns en öppning här som man bör titta på. Ekonomiskt från kommunerna och från den enskilde skattebetalaren så tror jag att man bör titta på det här igen.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Själva bakgrunden till att det blev KST enligt nuvarande modell var ju inte bara de omständigheter som har lyfts här. Inom dåvarande regeringsblock fanns det de som ansåg att man inte ytterligare skulle gröpa ur den åländska kommunala självstyrelsen, dvs. lämna bort en del av kommuninvånarnas vardag till en övergripande nivå. Det fanns även motsatta argument, dvs. att man till självstyrelsenivån inte borde föra mera kostnader som faktiskt tillhör basservicen. Faktum är att vi på Åland har fört kostnader upp till självstyrelsenivå som på andra ställen sköts av regionala eller kommunala samarbeten.

    Men med den erinran gjord av landskapsandelssystemet så ber jag att få reservera mig till det som jag just sade själv.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Här ser vi att det finns öppningar till sunt tänkande i lagtinget. Man kan processa om det här och komma till ett bra resultat. Kanske lagtinget kunde vara ense om att landskapet tar över socialvården utan att man bör känna att den kommunala självstyrelsen naggas i kanten? Om landskapet erbjuder det här till kommunerna, är det någon kommun som då kommer att säga nej med tanke på den kommunala självstyrelsen? Prova och se! Jag tror inte det. Jag tror att alla kommuner skulle ta det förslaget med öppna armar om det erbjudandet kommer från landskapsregeringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack ltl Häggblom! Det är alltid roligt att lyssna på ltl Häggblom. Ledamoten är onekligen en färgklick i denna något tyngda debatt.

    Jag vill framföra ett tydliggörande med anledning av det som ledamoten nämnde, och som också har framförts på andra håll i dagens debatt, nämligen att det är det här förslaget som gäller som kommer från landskapsregeringen. Det är det här som är vårt förslag. Varför vi lägger just det här förslaget framgår mera explicit i det meddelande som vi tyvärr inte debatterar idag, vilket jag personligen tycker att är lite synd för det hade kunnat ge vår debatt ett lite annat djup och kanske ett litet annat perspektiv. Men det är som det är med det.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag sade att det här lagförslaget är bra. Det ger ju tid för landskapsregeringen att fundera. Inte har vi processat färdigt kommunindelningen heller. Jag utgår ifrån att det kommer att bli mycket en upprörd debatt eftersom den här debatten idag var ganska upprörd i början. Man är ganska upprörda ute i det åländska samhället. Ibland måste processer få ta tid precis som minister Valve sade här. Det är ett gytter av reformer som är igång nu och då kanske man ska lugna ner sig och ta den tiden. Det är därför som demokratin är långsam, det behöver ta tid och mogna och då kanske man kan undvika misstag som man både gör väster och öster om oss.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack så mycket! Jag vet inte om jag är ovanligt obegåvad, men den här debatten övergår faktiskt mitt förstånd när jag lyssnar på hur vi försöker strukturera upp den åländska samhällsservicen här framöver.

    Om man först och främst tänker på hur KST ska organiseras framöver så är ju syftet beskrivet ganska bra i 2 § i den lag som antogs för några år sedan här i lagtinget och som nu ska förlängas. Man skriver att man ska ”uppnå en likvärdig service, en effektiv resursanvändning, samlad kompetens, ökad specialisering, större integritetsskydd och stärkt anonymitet” osv.

    Det här kan förverkligas på två sätt. Antingen genom att kommunerna skissar upp ett förslag som landskapsregeringen kan godkänna eller förkasta och godkänner landskapsregeringen det inte så då blir det ett KST-område för hela Åland.

    När man lyssnar på debatten här idag så kommer det ganska många olika budskap om hur det här ska tolkas. Från socialdemokraterna sade vicelantrådet Camilla Gunell att det bara är ett KST som uppfyller syftena i 2 § i lagen. Från moderaterna sade ltl Gun-Mari Lindholm att två eller tre kan vara okej. Detta ska förstås ses mot bakgrund av att samma landskapsregering lägger fram förslag om att vi ska ha fem kommuner på Åland. Ska vi alltså ha en landskapsnivå där vi sköter saker gemensamt? Ska vi möjligen ha två eller tre KST-områden som sköter vissa saker gemensamt och så ska vi ytterligare ha fem kommuner som sköter resten av servicen? Är det verkligen ett sådant samhälle som vi ska bygga när vi försöker minska byråkratin och försöker skapa ett mindre Kafka likt samhälle istället för ett mera? Det är frågan som inte kan släppa mitt huvud åtminstone när jag lyssnar på den här debatten i dagsläget. Är det verkligen förnuftigt att skissa upp en sådan modell?

    Tror verkligen landskapsregeringen på sin egen politik? Varför ska man ha fem kommuner men två eller tre möjligen KST-områden? Om kommunerna nu lägger fram ett förslag att de vill ha KST-områden att gå efter kommungränserna, kommer landskapsregeringen att godkänna det? Kommer det att vara okej? Vad är landskapsregeringens besked i den frågan? Det hade varit ett naturligt sätt att dela in den här verksamheten. Man tar bort hela den lagstiftningen, man säger att vi inte behöver lagstiftningen och det räcker med kommunindelningen. Man kan sköta den sociala verksamheten på det sättet istället. Kommer landskapsregeringen att godkänna ett sådant förslag från kommunerna sida? Det här är viktiga och centrala frågor i den här debatten för att vi ska kunna skapa en någorlunda vettig struktur vad gäller den samhällsservice som vi diskuterar här i dagsläget. Det finns ju ingen resonlighet i att skapa ett system där vi skapar flera och flera nivåer där vissa områden samordnas i fem enheter, andra i en enhet och ytterligare andra i tre enheter. Det liknar ingenting.

    Är det så att vi har en klar majoritet, vilket jag känner att det lutar åt i debatten idag med ett KST-område och att vi ska samordna den här servicen gemensamt för hela Åland, varför kan man då inte föra upp det till landskapet vilket har diskuterats här? Både centern, liberalerna och vi har gått till val med det budskapet i olika omgångar.

    Vi har samordnat ÅHS och gymnasieskolan. Vi konstaterade att vi behöver sköta de här områdena gemensamt för hela Åland. Hur många har inte stått här i talarstolen och t.ex. pratat om ett enat barnskydd för Åland? Varför kan vi inte lösa detta på samma sätt?

    Jag gick tillbaka och tittade på en presentation som gjordes i ÅHS styrelsen för några år sedan där man diskuterade vilka möjligheter det fanns att föra socialvården under ÅHS. Man konstaterade bland annat att det vore betydligt smartare att samordna den här servicen i en befintlig organisation än att bygga upp flera mellanstora organisationer och göra små organisationer till mellanstora. Det är förmodligen mer kostnadsdrivande än att använda den större befintliga organisation som finns i dagsläget.

    Dessutom finns det väldigt många beröringspunkter mellan sjukvården och socialvården i dagsläget. Det ser man inte minst om man läser landskapslagen om hälso- och sjukvård. I lagen finns uttryckliga målsättningar om att man behöver samordna den service som produceras av ÅHS och den service som produceras av kommunerna.

    Vi har dåliga erfarenheter av kommunalförbund. Ändå andas debatten här idag att vi ska försöka bygga ett KST under Ålands omsorgsförbund. Åker man runt i kommunerna och diskuterar erfarenheter av Ålands omsorgsförbund så vill jag ändå påstå att det inte är enbart positiva kommentarer som kommer kring de erfarenheterna. Man upplever det som problematiskt att komma överens, att få kostnadskontroll och att få kontroll och insyn över verksamheterna i de här kommunalförbunden. Varför ska vi då fortsätta på den banan? Jag ställer mig väldigt frågande till det.

    Inom landskapets verksamheter ser vi allmän trend mot att vi samordnar administrationen. Idag har vi ett fastighetsverk som i princip sköter alla fastigheter gemensamt för landskapets verksamheter med några undantag. Detsamma gäller IT-utvecklingen där vi går åt det hållet. Ekonomiadministration, personaladministration och lönehantering samordnar vi inom landskapets verksamheter. Skulle man också haka på KST-områdena så kunde man ju utnyttja det, även föra in de här områdena och använda den organisation vi bygger upp för att samordna den här typen av administration. Det skulle faktiskt kunna spara pengar om man hade fokus på det. Men det är uppenbarligen inte prioritet för landskapsregeringen när man gör en reform att man ska spara pengar. Det är enbart likvärdig service, rättsäkerhet osv. som landskapsregeringen är ute efter.

    Om man svänger på perspektivet, vilka skulle fördelarna vara för kommunerna och man gick in för det här? Ja, vi kunde bevara den kommunala självstyrelsen, vi kunde bevara våra små kommuner och vi kunde avlasta dem med från den här servicen som man upplever som svår, lagstyrd och att man inte har tillräckligt samlad kompetens. Vi kunde stärka de åländska kommunerna genom att avlasta dem från den här verksamheten.

    Vi är alla överens om att socialvården borde samordnas i större utsträckning. De flesta verkar vara inne för att vi borde samordna socialvården gemensamt och ha en enhet för hela Åland.

    Herr talman! Sammanfattningsvis, det övergår mitt förstånd att vi nu ens diskuterar att bygga upp tre olika nivåer för hur den åländska samhällsservicen ska organiseras här i dagsläget. Om vi är överens om att det här ska samordnas till ett enda KST-område, att vi sköter socialvården gemensamt för hela Åland inom en organisation så vore det enda rimliga att föra upp socialvården till landskapet. Det är inget problem att justera landskapsandelarna efter det. Om jag minns rätt så betalar vi ungefär 35 miljoner till kommunerna i dagsläget. Den här verksamheten kostar ungefär 20 miljoner. Det måste gå att stuva om i landskapsandelarna och finansiera verksamheten på det sättet under landskapet. Vill man se möjligheterna så går det definitivt. Tack, herr talman.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Ltl Axel Jonsson förstod inte logiken med att kanske ha flera KST-områden. Han nämnde två eller tre sådana områden. Det kommunmeddelandet som vi också har fått och som kommer upp senare så innefattar förslaget att det ska bli tre kommuner på sikt. Det kan också med två eller tre KST-områden, beroende på om skärgården vill köpa tjänster av det ena KST-området, vara logiskt och rimligt att inte skapa fler organisationer. Primärkommunerna blir KST-områden och det är inte alls ologiskt tycker jag. Det finns en logik i det och då får man inte fler organisationer. Man får lika många organisationer som primärkommuner, man får ingen extra organisation.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Man säger att det kanske blir två eller tre kommuner på längre sikt och det kan jag inte ta som en given sanning. Att vi ska bygga upp den kommunala servicen inom socialvården efter en potentiell struktur, någonting som kanske blir i framtiden, det tycker jag att verkar väldigt märkligt.

    Istället borde landskapsregeringen sätta ner foten och säga att vi ska ha tre kommuner och att man ska samordna socialservicen enligt de gränserna. Det skulle vara en rak och tydlig politik från landskapsregeringen och då skulle landskapsregeringen åtminstone klargöra sin åsikt. Nu säger landskapsregeringen: ”Ja, vi ska se vad kommunerna kommer fram till, kanske nöjer vi oss med två eller tre eller kanske nöjer vi oss bara med ett.” Landskapsregeringen ger inte några tydliga svar. Samtidigt kommer landskapsregeringen med besked vad gäller kommunstrukturen där man inte heller ger några raka svar på hur det ska se ut framöver. Kanske det ska vara fem kommuner eller kanske det ska vara två eller tre på längre sikt. Jag tycker att det är väldigt märkligt. Det skapar en väldigt oklar debatt.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Vi ska inte debattera kommunstrukturen nu, men jag tycker att landskapsregeringen är klar och tydlig och säger vad man vill, och också med tre kommuner.

    Vad gäller KST-områdena så är det de facto kommunernas självstyre som styr den här frågan. Det är kommunernas kompetensområden och det är kommunerna själva som vill jobba fram ett förslag.

    Som vi har hört i flera anföranden så är det två områden som har diskuterat ihop sig och ganska långt har en tanke på hur det skulle kunna se ut. I skärgården har man varit lite osäker, de har tagit ett beslut men nu har de diskuterat att de går tillbaka och funderar på de här områdena som finns. Det skulle kunna vara en möjlig lösning utan att omsorgsförbundets verksamhet splittras och den verksamheten skulle kunna skötas av ett av KST-områdena och sälja tjänster till de övriga. Då gäller det att kommunerna kommer överens.

    Jag ser inte bekymret och att det skulle finnas några oklarheter. Men kommunerna måste få lite mera tid som de har begärt. Förslaget går ut på att man ska ge kommunerna mera tid.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Den kommunala självstyrelsen, det blir ett litet bakvänt argument. I höstas visste kommunerna ingenting om vad landskapsregeringen skulle godkänna i en KST-reform. Skulle landskapsregeringen godkänna två eller tre områden och hur skulle man göra med omsorgsförbundet? Nu kom landskapsregeringen, tack och lov, med lite förtydliganden kring detta. Gäller de direktiv som man gav åt kommunerna fortsättningsvis? Det är ju svårt att hävda att man ska lita på den kommunala självstyrelsen när kommunerna de facto inte har någon aning om vilka upplägg landskapsregeringen kommer att godkänna för att man inte ska få ett KST. Då måste man här från lagtingets talarstol direkt ut till kommunerna kunna visa var minimiribban ligger för en samordning som uppfyller syftet i lagens 2 §. Det förtydligandet måste man ge till kommunerna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ett försök att bringa lite klarhet över de uttalanden som jag tidigare gjorde. Ltl Petri Carlsson gjorde det också förtjänstfullt här i en tidigare replikväxling.

    Den avsikt som regeringen och partierna bakom regeringen har vad beträffar en kommande kommunstruktur är att det inledningsvis ska vara fem för att övergå till tre kommuner. På det sättet så sammanfaller också tänket med två respektive tre KST-områden, eftersom två av skärgårdskommunerna är för små. Det vet vi idag eftersom Brändö och Kumlinge redan har försökt och fått svar att de är för små. De måste köpa sina tjänster från annat håll.

    Till den delen håller jag med ltl Jonsson, man kan ifrågasätta om en KST-lagstiftning överhuvudtaget behövs?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Då frågar man sig varför moderaterna lägger fram ett förslag för Ålands lagting med en fortsatt KST-lagstiftning om man inte tror att den behövs. Finns det något bra svar på den frågan?

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Vi vill vara försäkrade om att de som verkligen behöver ska få den servicen. Vi har inte sett vägs ände ännu med reformen om kommunstrukturen. I och för sig tror vi väldigt starkt på att vi behöver göra någonting, men där ska också kommunerna och medborgarna ha ett ord med i laget och sedan ska vi eventuellt förbättra det förslaget som vi kommer med. Vi vill försäkra oss om att människorna som behöver verksamhet inom KST verkligen ska få det och därav lagstiftningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det är lätt att förstå att ltl Axel Jonsson känner sig lite förbryllad i den här situationen.

    Men, bästa ltl Jonsson, det här är politisk taktik på högsta nivå. Jag har funderat på varför man gör så här. Jag har kommit fram till att regeringspartierna har en huvudorsak. Skulle KST förverkligas enligt den liggande lagstiftningen så skulle huvudargumentationen egentliga försvinna varför man behöver göra en kommunstrukturreform på Åland. Det är faktiskt de här små områdena som är de utsatta. Genom att man går in i fas 2, och ett KST för hela Åland skapas, då har mycket av den sakliga argumentationen för en kommunstrukturreform försvunnit.

    Det här är politisk taktik. Det gör ont i min själ. Politisk taktik gör att tiden flyttas fram, de svagaste i samhället blir lidande och det tycker jag är en dålig politik.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Visst är det så som ltl Nordlund säger. Det är klart att de eventuella fördelarna med en kommunstrukturreform försvinner i stor utsträckning.

    Just den argumentation som jag förde här i mitt anförande var att man faktiskt kunde stärka närdemokratin och stärka de små kommunerna genom att avlasta dem från den här servicen i dagsläget. Vore det inte bättre att vi skulle föra över den här servicen till landskapsnivå? Vi skulle administrera det från landskapet, om det mesta lutar åt att det ändå ska vara en enda enhet för hela Åland.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det viktigaste för mig och för centern är nog det budskap som vi fick väldigt tydligt från våra kommunmänniskor igår kväll när vi diskuterade med dem. ”Se till att den här frågan förverkligas, att ett KST förverkligas så fort som möjligt så att någonting substantiellt verkligen händer i det åländska samhället som också gynnar medborgarna så att det inte bara bli byråkratiska diskussioner och kartritningar som sedan slutar med ingenting.” Gruppen av kommunmänniskor såg framför sig att inom ett år har vi ett kaos här på Åland, ännu större än det som vi har idag. De vill inte att klienterna, de fyra utsatta grupperna, ska bli lidande.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är det lätt att sympatisera med det resonemanget. Samtidigt måste man ändå ställa sig frågan, om man nu har en tydlig beställning från kommunfältet att få lite längre tid för att förverkliga den här reformen, vore det inte skäl att lyssna på den förfrågan som har kommit då? Eller upplever ltl Nordlund att de här önskemålen har ändrats efter den kommunstrukturindelning som har presenterats under senaste veckorna?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Ja!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag hoppade lite till när jag hörde ltl Jonssons anförande angående den kritik som Ålands Framtid har gett regeringen om att man inte för en egen politik. Nu verkar det som om Ålands Framtid ser Finlands politik som sin förebild, genom den finska social- och hälsovårdsreformen där man lyfter bort socialvården från kommunerna. Ålands Framtid vill samma sak.

    Det jag och mitt parti känner är att socialvården är en kommunal verksamhet. Vi har alltid stått här och pratat om tidiga insatser. Vi vill att socialvården och skolan jobbar tätt ihop. Vi har sett utvecklingen av familjearbetet, att komma in med tidiga resurser och kunna jobba nära.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det fungerar förstås så länge man har den här verksamheten i samma kommun. Tror ltl Winé verkligen att det här samarbetet kommer att fungera lika smärtfritt när man för ihop, och om man för ihop, KST till en centraliserad myndighet för hela Åland t.ex. under Ålands omsorgsförbund? Tror han verkligen att det är det som är avgörande, om det är kommunerna som bestämmer och betalar eller om det är landskapet som administrerar och sköter det? Är det detta som kommer att vara avgörande för hur samarbetet fungerar mellan skolan och den här ena myndigheten? Jag tror inte det, jag tror att man kommer att ha precis samma utmaningar. Därför borde man se på möjligheterna, som faktiskt finns, att också minska gränsproblematiken mellan sjukvården och socialvården i dagsläget. Man skulle faktiskt ha möjlighet att förbättra servicen för medborgarna i det läget. Borde man inte se på de möjligheterna, ltl Winé?

    Ltl Göte Winé, replik

    För mig är samarbetet mellan skolan och social omsorg jätteviktigt. Det är viktigt att de har samma huvudman, man jobbar internt om man jobbar under det kommunala fältet.

    Ltl Jonsson såg en oro om socialvården skulle bli under Ålands omsorgsförbund. Jag ser ingen oro så länge man har det under samma huvudman. Det är precis samma sak idag t.ex. när det gäller fältarverksamheten. Den köps av Mariehamns stad, men jobbar för hela Åland. Fördelen är att skolan och socialvården jobbar nära varandra med tidiga insatser och det måste vi fortsätta med. Flyttar vi bort socialvården till en annan huvudman så ser jag större risker än idag.

    Vad har vi sedan kvar i kommunerna? Vi har fortfarande socialvården kvar i kommunerna även om vi har ett kommunalförbund, det måste vi titta på och då är vi från kommunerna med och påverkar, ltl Jonsson.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag tycker att man ska fråga sig varför vi har kommuner? Vi har kommuner för vissa typer av verksamheter, för att man ska ha möjligheter att påverka lokalt. Man ska ha möjligheter att ha olika service på hela Åland. Om vi då är överens om att den här verksamheten ska samordnas för hela Åland och att den ska vara likvärdig, varför behöver man då ha det på kommunal nivå om det ändå ska vara lika för hela Åland? Det övergår mitt förstånd.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Wille Valve

    Talman! Mycket har framförts i dagens debatt, bland annat att landskapsregeringen skulle ha haft en vankelmodig inställning till KST, att vi inte har svarat på frågor eller närvarat på möten. Det stämmer inte! Det kunde man karakterisera som alternativ fakta.

    Går ni in på www.regeringen.ax hittar ni alla frågor. Ni hittar norra Ålands frågor, ni hittar svaret till norra Åland, ni hittar omsorgsförbundets frågor och svaret och kommunförbundets frågor och svaret till kommunförbundet. Utöver dessa som vi har diariefört och besvarat officiellt så finns det också en hel del frågor där de frågade uttryckligen har velat få ett inofficiellt svar. Det har vi i sådana fall gett då det har handlat om kompletterande frågor kring gränsdragningsdokumentet, dvs. det dokument som specificerar ansvarsfördelningen mellan de framtida fem kommunerna och det framtida KST, oberoende av om det är ett eller flera KST.

    Ltl Roger Nordlund, låt oss göra tankeexperiment! Låt oss tänka att vi förverkligar KST enligt liggande lag. Vi struntar i kommunernas gnäll, vilket jag kan tycka att är lite arrogant, men för argumentets skull. Vi förverkligar KST. Har vi då löst Ålands problem och inte behöver någon kommunreform? Nej! Vi har inte löst Ålands problem. Hur var det med Sottunga som behövde 200 000 euro för att klara sin äldreomsorg? Hör äldreomsorgen till KST? Nej det gör den inte. Har vi löst försörjningskvoten för andra kommuner? Nej! KST är en jättebra grundidé, men det vi hela tiden ska komma ihåg är att KST reglerar och berör uttryckligen de smala sociala sektorerna. Det löser inte de bredare samhällsutmaningarna som vi, och även föregående regering, har konstaterat att Åland står inför.

    Jag tror, kära kollegor, att vi gör Ålands folk den största tjänsten genom att blicka framåt mot framtidens kommunstruktur, framtidens socialvård. Att titta bakåt, försöka bena ut vem som sade vad och hur det var, det är egentligen ganska ofruktbart i det läge vi befinner oss i just nu.

     Vad vill vi? Ja, vi vill förverkliga kommunreformen, framtidens kommuner och socialvårdsreformen, dvs. innehållet i de lagar som reglerar närståendevård, missbruk. Faktiskt är just detta lagförslag som vi debatterar idag sprunget ur en ärlig ambition att lyssna på det åländska kommunala fältet. På det senaste samrådsmötet med kommunerna antecknades till protokollet att kommunförbundet vill skjuta upp förverkligandet av KST-lagen med tanke på de skäl som har anförts här idag, dvs. socialvårdsreformen och kommunreformen. Landskapsregeringen instämmer. Det är det här som är det vettiga med tanke på det vi vet om kommunreformens tidtabell, socialvårdsreformens omfattning och det vi inte vet om den finländska social- och hälsovårdsreformen.

    Vill vi skapa världens bästa vardag för våra arbetsgivare och ålänningar? Då är detta vägkartan som vi tror på. Tack för ordet.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Nu blir jag lite som ltl Axel Jonsson, mer och mer förbryllad. Vad vill regeringen egentligen? Vill man skapa fem stycken KST-områden på Åland nu? Är detta den politiska målsättningen om jag uppfattade minister Valves anförande rätt? Eller är målsättningen att vi ska få ett KST på Åland, vilket jag uppfattade att det fanns en ganska bred politisk majoritet för i den förra landskapsregeringen? Jag vågar tro att det kanske finns en majoritet för det också i detta lagting. Vad vill regeringen egentligen?

    Minister Wille Valve, replik

    Det som regeringen vill är väldigt begripligt om man läser lagförslaget tillsammans med det meddelandet som vi kommer att debattera under nästa plenum. Vi vill skjuta upp KST med 1 1/2 år såsom den lagen ligger just nu. Vi gör det därför att vi vill prioritera förverkligandet av starka primärkommuner på Åland och en robust socialvård.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det som regeringen föreslår i den här föreliggande framställningen är att en gällande lagstiftning, som ett lagting har fattat beslut om, ska skjutas framåt till ett ovisst öde, medan man sedan ska fokusera på politisk idé som vi ännu inte ens har hunnit debattera här i Ålands lagting. Jag tycker att det är lite oansvarig politik.

    Det skär i mitt hjärta. Jag engagerade mig i den här frågan i den förra landskapsregeringen för att det berör de fyra svagaste grupperna i vårt samhälle. Vi kan ha ett dåligt samvete för dem när vi annars har en hög levnadsstandard. Vi borde sköta de här grupperna bättre och därför tog vi fram idén med KST. Nu använder den här regeringen KST som en spelbricka i sitt kommunstrukturspel och det tycker jag att är olyckligt.

    Minister Wille Valve, replik

    Ltl Nordlund må givetvis pådyvla mig vilka åsikter han behagar. Jag tror att det här egentligen är sprunget ur att vi har olika åsikter om hur framtidens Åland ska se ut.

    Den här landskapsregeringens övertygelse är att starka primärkommuner som kan stå på sina egna ben och som har kapaciteten och förmågan att sköta sina egna verksamheter är en nyckel i bygget av framtidens Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Herr talman! Det har varit en intressant dag och en intressant debatt som har fördjupats och förbättrats för varje inlägg som kommer, tycker jag.

    Den handlar om KST-lagen. Det handlar om varför lagen tillkom, vad den handlar om, vad som är syftet, vem som ville vad och varför den nu behöver 1 ½ år mera tid för att samordnas med ett annat stort projekt som regeringen har initierat, nämligen en kommunreform.

    KST berör kommunala kompetenser. Mot bakgrund av den debatt som har varit här igen om vad som hör till landskapet och vad som ska höra till kommun är det väldigt viktigt att betona att vi på Åland har valt en väg där kommunerna ska behålla de kompetenser man har. Istället ska kommunerna samspela och samverka för att klienterna ska kunna få bästa möjliga service på det här området. Vi har också valt väg i att vi vill ha kvar starka primärkommuner. Det är därför som vi tar kampen mot rikets hälso- och sjukvårdsreform för att vi inte ska behöva sänka kommunalskatten och fixera den på 4 procent, utan för att kommunen i en ny skepnad ska kunna vara stark, kompetent och rejäl och kunna tillhandahålla service. För mig är kommunen en viktig tillhandahållare av välfärdstjänster och den ska som sådan finnas, vara en del av det åländska samhällsbygget men den ska också vara tillräckligt stark för att kunna klara av det här.

    Det finns en idé med att göra den här tidsjusteringen. Det är viktigt att påminna oss om att ingenting ifrågasätts i övrigt kring KST-lagen. Lagen är tydlig, den har ett syfte och den har ett förverkligande. Det enda som händer är att det blir 1 1/2 år mera tid för att det här ska kunna komma på plats. Det är kopplat till en kommunreformstanke. De som sitter och funderar över hur KST ska gestaltas, de behövde få ett besked om vad landskapsregeringen vill när det gäller kommunstrukturen.

    Skulle man ha kommit fram till att en kommun ska bli Ålands öde och utveckling, ja då behövs det inget kommunalförbund alls. Det behövs heller inget annat kommunalförbund. Allt kunde skötas inom den ena primärkommunen.

    Nu har landskapsregeringen gått in för ett landskap med fem kommuner. Det betyder att det inte är ändamålsenligt att man t.ex. på norra Åland tillsammans med Eckerö och Hammarland bildar ett KST-område 2019 för att sedan 2020 eller 2021 bli en primärkommun. För att få det vettigt och att det ska harmonisera med den kommunala processen är det nödvändigt att ta den här tidsförskjutningen.

    Någon sade här att det skjuts fram på oviss tid, det är inte alls oviss tid. Det är ett år och sex månader! Det är inte en oviss tid och det är heller inte ett ovisst öde som den här lagen går till mötes. Det är mycket tydligt i lagen vad dess syfte är. Syftet är att likvärdig service ska uppfyllas. Omsorgsförbundet är den betydande lejonparten i hela reformen. Att utveckla omsorgsförbundet i KST går att göra fast i morgon om det finns en sådan vilja från de kommuner som idag äger omsorgsförbundet.

    Det kom också upp en diskussion kring hur KST-lagen tillkom och vilken minister som var mest lämpad att ta den frågan när det begav sig. Ltl Roger Nordlund var vicelantråd i landskapsregeringen och en mycket bra kollega på många sätt. Men när det gäller KST-lagens tillkomst så delar jag inte riktigt uppfattningen om hur det gick till.

    Valve var då ny kansliminister som kom efter Gun-Mari Lindholm. Carina Aaltonen var då socialminister och fullastad med lagstiftning på det området vid den tidpunkten. Jag som lantråd tyckte att det var en god bedömning att finansministern tog KST-lagen och gav den till lagtinget eftersom det var en organisatorisk lag på kommunernas område med klara och tydliga kopplingar till landskapsandelssystemet. Det här var en gemensam bedömning som regeringen gjorde. Jag är tacksam över det arbete som gjordes, men det var inte på det sättet någon heroisk insats för att stiga in och ta det. Vi skulle ha löst det ändå och det tror jag att ltl Nordlund vet mycket väl.

    Det som dock hände för oss som sedan har jobbat med den här lagen - lagen togs förstås fram på lagberedningen med ursprung från finansavdelningen - så var att det blev vissa socialpolitiska brister i lagen. Gränsdragningsproblematiken har minister Valve jobbat med väldigt mycket med. Kommunerna har ställt fråga på fråga på fråga till regeringen om hur det ska bli och hur det ska göras. Lagen ger inga svar på de frågorna. Socialvårdsbyrån har nästan inte kunnat ge de beskeden. Det har nästan varit ett omöjligt uppdrag eftersom det är en organisatorisk lag och inte en lag som socialpolitiskt sorterar uppgifterna mellan primärkommun och kommunalförbund.

    I och med att lagen gav fas 1 så gav det också utrymme till kommunerna att själva definiera vad som kan tillhöra primärkommunen och vad som kan tillhöra KST. Men lagstiftarens roll där har inte varit obetydlig, särskilt i ljuset av att en ny socialvårdslag är under framväxt.

    Ltl Runar Karlsson känner sig uppgiven över det interkommunala arbetet. Han har försökt men konstaterar efter många månader att lagstiftningsmakten nog måste ingripa.

    Ja, lagstiftningsmakten måste också ingripa i brand- och räddningsmyndigheten. Det har varit en kommunal sak att lösa men det går inte, lagstiftningsmakten fick ingripa där.

    En kommunreform, hur ska den kunna ske interkommunalt och på frivillig väg? Nej, lagstiftningsmakten måste nog också ingripa på den punkten och den debatten tar vi på måndag. Tack, jag kan sluta där, herr talman.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Det här gjorde inte frågan mer klar utan ytterligare mer förvirrad.

    Det skulle vara intressant att få lite mera utvecklat vad vicelantrådet Gunell menade med att det behövs tilläggstid för att kommunerna ska anpassas efter det nya meddelandet som har getts till lagtinget. Om man då skulle komma med förslag nu där de olika KST inte skulle sammanfalla med det som står i meddelandet så då skulle det inte gå på något sätt. Nu behöver vi nog få klargjort vad de här åren ska användas till i den fortsatta fas 1 som har hållit på i två år. Vad ska man använda den tiden till? Vad är syftet?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, för min del menar jag, som alltid och fortsättningsvis ser ett KST som det som uppfyller lagens syfte på bästa sätt, att man redan nu kan arbetar via omsorgsförbundet med att utveckla det till ett kommunernas socialtjänst. Kommunerna äger all makt att göra den förändringen och det kan göras i ett samspel med landskapsregeringen och i samspel med de nya socialvårdslagar som växer fram. Det är klokt att avvakta socialvårdslagen och kommunreformen, se hur långt vi kommer och under den här tiden arbeta inifrån och på frivillig väg för att skapa kommunernas socialtjänst.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag ser nog inget mått av frivillighet i det här, utan någon form av skendemokrati där det ändå finns ett diktat som är klart hur det ska bli. Men för att det ska se snyggt ut så ska kommunerna då jobba. Jag tänker på våra socialarbetare, jag tänker på alla kommunalt förtroendevalda som någonstans ska hitta energi att sitta vecka på vecka under något år framöver och tjänstemän som ska ta fram utredningar för att lägga fram ett förslag som det sedan egentligen inte finns någon majoritet för. Slutresultatet ska bli ett KST. Varför har vicelantrådet Gunell ivrat för att den här lagen ska komma till lagtinget?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, ltl Lundberg, av de skäl jag härmed har framfört. Vi ser att det är viktigt att få KST på plats, men det har en klar koppling till primärkommunerna. Det är väl viktigt för Eckerö, Hammarland och norra Åland att veta huruvida de ska skapa ett socialvårdsområde 2019 för att kanske 2020 eller 2021 bli en primärkommun. Det finns en relevans i det.

    Om fas 1 är skendemokrati då har centern varit med och bidragit till den skendemokratin, för det är precis samma lag som ligger. Det enda som händer är en tidsförskjutning på 1 1/2 år.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det ligger naturligtvis i vicelantrådets, tidigare lantrådets sak att kanske försköna verkligheten och hur det gick till när ärendet behandlades i förra landskapsregeringen. För min egen del så var det ett av de svåraste exemplen när man flyr sitt ansvar, det står jag för när jag står här och säger det och jag kan säga det i vilket annat sammanhang som helst. Jag tycker att det är tråkigt i ett sådant ärende som faktiskt handlar om de svagaste i vårt samhälle.

    Herr talman! Jag är lite inne på ltl Lundbergs linje. Vad vill socialdemokraterna egentligen? Det känns lite paradoxalt att vicelantrådet här sade att hon egentligen vill ha ett KST-område och så lägger man fram det här lagförslaget. Skulle man inte lägga fram det här lagförslaget så blir det ett KST-område för hela Åland, precis det som socialdemokraterna vill. Man motarbetar de facto sin egen politik.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag skulle gärna se att ltl Roger Nordlund förklarar vem som skulle ha flytt sitt ansvar? Jag kan inte säga att någon minister skulle ha flytt sitt ansvar. Jag tyckte att vi tog ett pragmatiskt beslut på vem som lägger fram en lag och vilken minister som står på pappret. Det var vår lag tillsammans.

    För mig är det tydligt, socialdemokraterna har i tre mandatperioder velat ha en kommunreform. Vi vill ha starka välfärdsproducerande kommuner som klarar av att ge medborgarna det som de behöver, idag och imorgon och det målet överskuggar.

    Vi ger inte heller upp KST. Vi kommer att fortsätta att kämpa för ett KST, men vi hoppas att vi kan göra det på kommunal nivå.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Ska man tolka vicelantrådet på det sättet då att det är viktigare att genomföra kommunreformen än att ett KST-område för hela Åland bildas? I sådana fall tycker jag att det är lite märkligt. Jag tror att alla egentligen har varit överens om att ett KST är det bästa för klienterna.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag håller med om att ett KST definitivt är det bästa för klienterna, särskilt när omsorgsförbundet är involverat och omsorgsförbundet går inte att bryta eller kasta på någon. Omsorgsförbundet är lejonparten i hela reformen.

    Jag vill också ha en kommunreform på Åland, det ser jag som helt nödvändigt och skälen till detta ska vi återkomma till på måndag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack vicelantrådet Gunell för informationen. Jag var också med i den regering som leddes av nuvarande vicelantrådet Camilla Gunell. Jag uppfattade nog lantrådet där som rakryggad.

    Men nu känner jag faktiskt inte riktigt igen lantrådet i den beskrivning hon ger av kollegan Roger Nordlund. Jag kan erinra mig ett antal diskussioner i ett slutet rum, efter att ltl Gun-Mari Lindholm lämnade, om vem som ska föra denna KST-reform vidare. Det fanns inget intresse från moderat samlings nya minister, det fanns definitivt inget intresse från socialdemokraterna. Det här var en het potatis som Gun-Mari Lindholm hade klarat av att hantera som sedermera Roger Nordlund tog på sig ansvaret för just p.g.a. att det var de svagaste i samhället som var utsatta för problem helt enkelt, annars hade allting fallerat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag ser för det första inte vad det är för stor vits med ”gammalt byke uppredning” här i lagtinget. Jag kan intyga att det finns flera som var med som tycker att den här sanningen om den här berättelsen som centern berättar kanske inte riktigt är helt överensstämmande. Vi hade en arbetssituation där ministrar hade olika uppdrag och sådant som var aktuellt och det här var ett gemensamt ställningstagande. Jag är glad att vi gjorde det, det kanske var en bra lösning.

    Jag har efteråt jobbat med den här lagstiftningen och jag har sett dess konsekvenser för förvaltningen. Jag kan konstatera att den inte var en socialpolitisk beredd lag och fick också vissa bekymmer kring gränsdragningarna, vilket vi har haft ett stort arbete med att reda ut här under det senaste året.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Nej, det är helt sant, att tvätta byket och vad som har sagts i ett slutet rum leder varken till eller från, men det går inte att komma ifrån att det är fint torkarväder idag. Eftersom vicelantrådet lyfte upp det och menade att kollegan Nordlund i det här fallet inte hade gjort någon större insats egentligen så kände jag att jag ville stiga upp och uttrycka min åsikt. Detta gör jag inte för att Roger Nordlund är centerpartist, jag gör det inte för att han var vicelantråd utan jag gör det därför att jag tycker att nuvarande vicelantrådet helt enkelt misskrediterar den arbetsinsats som Roger Nordlund gjorde.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det tycker jag att inte stämmer. Jag har sagt att det var bra att lagen kom fram och att den blev som den blev. Men jag kan heller inte acceptera att man påstår att någon annan skulle ha flytt undan sitt ansvar. Vi som regering gjorde mycket tillsammans och det tog vi ansvar för gemensamt. Det här var, som jag bedömer, ett val som vi gjorde och som vi tyckte att var en pragmatisk lösning i det ögonblicket.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Det har talats mycket om fas 1 och fas 2 här idag.

    Fas 1 i den lag som nu gäller på Åland har pågått i drygt ett år. Många av oss som sitter här i salen har varit med och fattat beslut och har haft en ärlig ambition om att låta kommunerna komma fram till en lösning, som skulle vara bäst från kommunernas sida, för att på bästa sätt serva de 5 000 invånare på Åland som behöver den här sociala servicen.

    De ambitioner man har haft och det arbete som man har lagt ner ute i kommunerna så har pausats av regeringen för att man har lyft fram att det nu kommer ett förslag på en kommunreform.

    Nu anser regeringen att den här lagen ska tas upp på nytt. För att få Åland framåt behövs det öppenhet, ärlighet och det behövs rejäla beslut, särskilt i förhållande till ålänningarna och i förhållande till våra kommuner.

    Jag ska försöka göra en liknelse på vad jag menar med att det blir svårt att få upp fas 1 på kartan på nytt. Tänk att du springer ett maratonlopp - 42 kilometer, otänkbart för många av oss - men du har gett dig sjutton på att du ska göra det och du håller nästan på att lyckas. Du är på den 39:e kilometern och så slår någon ett krokben för dig. Du ramlar omkull, tiden blir väldigt dålig och du tar dig i mål, kanske gående eller haltande eller är tvungen att bryta. Det är ju förstås otroligt ledsamt när man har lagt ner en massa arbete för att bygga upp sitt maratonlopp och att genomföra det och någon annan pausar ens maratonlopp. Nå, då kan man fundera på hur stark lusten nu är att stiga upp och göra om det här loppet, särskilt om någon talar om för dig att högst sannolikt kommer någon att dra krokben för dig igen vid den 39:e kilometern. Vem skulle springa det här maratonloppet på nytt?

    Lite så här tycker jag man kan visualisera arbetet med fas 1. Massor med ålänningar har lagt ner oerhörda mängder arbete för att forma ett eller flera kommunernas socialtjänst och man tycker att samarbetet har fungerat bra. Nu upplever man att arbete är pausat och har inte motivation för att börja om på ny kula när man vet och hör från regeringen att slutresultatet ändå ska bli ett kommunernas socialtjänst. Det är ett otroligt slöseri med resurser. Jag tycker att det är respektlöst mot alla socialarbetare och framförallt också mot alla de som på ska uppbåda någon sorts lust för det ute i kommunerna.

    Redan på 70-talet överfördes ansvaret för sjukvården och gymnasialstadiet på landskapet. Nu behöver vi hitta ett begrepp för socialvården för att våra klienter ska, som vi själva har skrivit i lagstiftningen, få en mera likvärdig service än idag. Resurserna ska användas mer effektivt, personalen ska kunna specialisera sig och klienterna ska gynnas av en ökad integritet, stärkt anonymitet och ett högre rättsskydd.

    Detta har man väntat på så länge på nu. Jag kan upprepa det här en gång till och vi har tidigare sagt det, att den enda trovärdiga orsaken till att man nu skulle kunna försvara att det här ska förhalas i ytterligare 1 1/2 år och verkställas först 2020, tre år från och med nu, är att man faktiskt ska uppmana kommunerna att de ska följa den modellen med fem kommuner som landskapsregeringen nu har som idé att man vill genomföra på Åland. Annars kan inte finnas någon trovärdighet överhuvudtaget i det här. Men då måste verkligen regeringspartierna ha bestämt sig för att det är det som borde vara den optimala idén.

    Tänk om kommunerna skulle komma på att de skulle skapa ett kommunområde som inte skulle stämma överens med det som landskapsregeringen har skrivit i sitt meddelande? Ja, men det kan inte vara en orsak för att förlänga ett mandat för en demokratisk fas om man ändå inte tänker tillåta demokrati. Det är jättekonstigt.

    Kära vänner, centern har fokus på människorna och vill ha lagstiftning för människornas skull och definitivt inte, som det verkar nu, för politikernas skull.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Herr talman! Jag delar ltl Britt Lundbergs uppfattning om att det är en massa människor på det kommunala fältet som har lagt ner en hel del tid på att hitta lösningar på kommunernas socialtjänst. Det är just därför som regeringen lägger fram det här förslaget eftersom kommunerna också har frågat efter en förlängning av tidsfristen. Det har framförts hur många gånger som helst i den här talarstolen, att kommunförbundet och kommunerna själva har begärt att få förlängd tid och det är precis det som landskapsregeringen levererar.

    Det är snarare tvärtom, att det är respektlöst att tvinga in kommunerna i en lösning som de inte har efterfrågat. Kommunerna har efterfrågat att få mera tid, precis som det liggande lagförslaget går ut på. Jag förstår inte alls ltl Britt Lundberg resonemang. Det går helt tvärtemot det som kommunerna själva har efterfrågat och tvärtemot de som har lagt ner tid som ledamoten framförde så förtjänstfullt.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Ja, men kommunerna har nu jobbat fram till den 39:e kilometern i ett lopp på 42 kilometer. Så här mycket hade de kvar, skulle man inte att ha stoppat dem och blandat in kommunreformen i det här så skulle man antagligen ha varit i mål med sina förslag. Eller så hade kommunerna konstaterat att de inte kommer att lyckas med det här och då skulle landskapsregeringen från oktober ha verkställt detta. Jag tycker att man förringar det arbete som har gjorts hittills och får det att låta som om man inte har gjort något arbete. Däremot talar man väldigt mycket om frivillighet osv. Samtidigt vet jag inte hur många talare som har varit här uppe i talarstolen och talat om att det som kommunerna ska komma fram till måste ju stämma överens med det som regeringen har tänkt i sitt meddelande. Och man vill inte ha fler än ett kommunernas socialtjänst. Jag vet inte om det är någon egentligen som har sagt att det är det som borde vara målet och att det är därför som vi har förlängt. Det är det som borde vara syfte med det här, om man är övertygad om att flera socialtjänstområden är fördelaktigt, då skulle det finnas ett motiv för att lägga fram det här, men det finns inte en majoritet för det.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Låt nu kommunerna gå i mål i det här maratonloppet och få den tid som de själva har efterfrågat. Det är ju tvärtom då, som ledamoten förde fram här, att man skulle sätta krokben. Det är ju centern som sätter krokben i så fall för kommunernas vilja att gå mål.

    Det är bra att vi nu har klargjort centerns strategi i det här, vilket ltl Britt Lundberg nu förde fram och det förde också ltl Roger Nordlund fram. Strategin från centern är att med tvång tvinga in kommunerna in i ett kommunalförbund, offra en del av kommunernas självbestämmande för att man vill förhindra och försvåra kommunreformen. Det är strategin från centern, det har vi fått tydliggjort idag och det tycker jag att är smaklöst.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är regeringen som har talat om allt vad som har hänt i regeringsrummen bakom lyckta dörrar. Det är regeringen som gång på gång går till angrepp på person i den här salen. Det finns en stor orsak för regeringen att se sig i spegeln över sin debatteknik. Herr talman, det borde vara ett skolningstillfälle för lagtingsledamöterna för att lära sig att argumentera sakligt.

    Det är faktiskt väldigt, väldigt viktigt att tänka på klienterna. Om man nu upplever, som det står i lagen, att det inte är rättssäkert och att det idag inte fungerar på ett tillfredsställande sätt, och då ska man ändå låta det gå till 2020 då man eventuellt har en färdig kommunstruktur klar. Men regeringen talar inte tydligt om vad de verkligen vill göra och det är det som är problemet. Man ställer kommunerna i en orimlig situation, särskilt som regeringen gång på gång, under den här fasens tid, har talat om att man inte är intresserad av att hjälpa till med att skapa flera kommunernas socialtjänst. När kommunerna nästan var i mål med att få ett förslag färdigt så då fick man straffet att omsorgsförbundet kommer att delas i delar.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Maratonloppet som ltl Lundberg pratade om, där var ltl Lundberg med satt maximitiden, hur länge det skulle få ta, hur längre vi skulle få tid på oss att springa det tillsammans ltl Lundberg och jag. Det som gjorde vissa andra deltagare oroliga var att tidgränsen var för knapp. De begärde tid att få hålla på lite till så att de skulle komma i mål.

    Jag var på ett möte den 9 mars där man vädjade till landskapet. Jag kommer väl ihåg det för samtidigt fick landskapet kritik över att det bara var en person där. På mötet sades; ”ge oss lite mera tid, kan ni lyssna på det?”. Jag upplever att landskapsregeringen har lyssnat.

    Vi hade också minister Valve ut till Sund, till de norråländska kommunerna, även där sade de; ”ge oss lite mera tid”. Det var min uppfattning.

    Nu har landskapsregeringen gett mera tid. Sedan har vi samma mål.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är ju det som man borde tala om i den här lagstiftningen, att man ger mera tid därför att man tycker att det ska vara flera KST-områden. I den här lagstiftningen har man haft en process. Om man, som sagt, skulle ha fått arbeta ostört och fått svar på sina frågor så skulle man sannolikt ha hunnit. Det är flera kommuner, som vi också har redogjort för här, som inte har inkluderats någonstans och som inte har någonstans att ta vägen. Det är många kommuner som vill ha ett socialtjänstområde. Det finns en problematik. Den problematiken tror jag att man kommer underfund med före den 1 oktober, det kommer att leda till att det behövs ett socialtjänstområde på Åland. Men det gynnas inte av att kommunerna ska luras till att lägga ner hundratals timmar med arbete. Våra socialarbetare ska jobba ensamma utan nyanställningar osv. och vänta nästan tre år till. Kommunerna tar fram en modell som de sedan kommer att konstatera att ändå inte kommer att kunna förverkligas därför att en majoritet i lagtinget vill ha en kommunernas socialtjänst.

    Ltl Göte Winé, replik

    Ingen vill lura kommunerna. Däremot vill man ge dem chansen att uppfylla fas 1. Det finns tvivel. Jag är själv en som har jobbat för fas 1 för det är den lagen som gäller nu, men ser helst att fas 2 träder ikraft. Jag har inte motarbetat utan jag har följt med i spelets regler, för det är det viktiga. Att säga att man inte ger kommunerna chansen att förverkliga det, däremot måste kommunerna visa intresse, att det är de som vill förverkliga det. Regeringen har gett den handen åt kommunerna, då ska de också ta den och vill kommunerna ha längre tid så är det väl bra. Tidigare har vi fått kritik från centerhåll att man inte har lyssnat på kommunerna. Nu lyssnar vi och ger kommunerna chansen. Att det sedan är hela havet stormar är tyvärr en annan sak och det kan vi inte beskylla den här landskapsregeringen för.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Föredras

    5        Meddelande angående reform av kommunstrukturen

    Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid plenum den 24 april.

    Föredras

    6        Bristande intresse för högskolepraktik

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 14/2016-2017

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    7        Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

    Talmannen föreslår att ärende remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Brage Eklund

    Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum.

    Ltl Axel Jonsson

    Jag understöder förslaget till bordläggning.

    Talmannen

    Ltl Eklund, understödd av ltl Jonsson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till inkommande plenum. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

    Ärendet bordläggs till nästa plenum.

    För kännedom

    8        Komplettering av lagförslaget om sänkt rösträttsålder i kommunalval och folkomröstningar

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19a/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 24 april.

    9        Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

    Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 24 april.

    10      Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum 24 april. I dag

    11      Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 24 april.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls måndagen den 24 april 2017 klockan 13.00.

    Talmannen meddelar att det kommer att hållas två plenum den 24 april för att möjliggöra en snabb behandling av Minamatakonventionen.

    Plenum är avslutat.