Plenum den xx 20xx kl. xx

Ljudinspelningen saknas.

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Lagtingets högtidliga avslutning den 30 oktober 2015 kl. 13.00

 

Talman Britt Lundberg

Välkomna till lagtingets högtidliga avslutning! Lagtinget är det åländska samhället och självstyrelsens högsta företrädare. Lagtinget består av ledamöter som folket valt och önskat att ska leda och representera vårt samhälle och därmed utses att företräda dem när det gäller att ta hand om våra gemensamma skattepengar och skapa regler för vårt gemensamma samhälle. Representanter med förnuft, visdom och erfarenheter som tilltalar ålänningarna.

Visdom är inget vi kan läsa oss till. Det är något vi föds med och som slår ut i blom beroende på hur medvetna och närvarande vi är i livet. Visdomens hav är stort och oändligt, omfattar hela existensen. Ändå är visdom inget stort och krångligt, utan snarare litet och enkelt. Det är att vara uppmärksam i vardagen och verkligheten.

Vi befinner oss alla, hela tiden, i visdomens hav. Frågan är bara om vi är medvetna om det eller inte. Livet pågår ständigt både omkring oss och inne i oss.

Krig ställer verkligheten och vardagen helt ur spel. Just nu pågår fler krig och konflikter i världen än någonsin. Krig med mycket höga dödstal. I Nigeria uppges människor i tusentals dödas ”som djur” som vittnen uppger. I Irak och Syrien har IS gjort sig skyldig till brutala brott mot mänskligheten. Sedan kriget inleddes 2011 har många hundra tusentals dödats och bara i Syrien är över 12 miljoner på flykt.

I Ukraina har 5 000 dödats och relationerna är kyliga mellan Ryssland och västvärlden. Konflikten har skapat stor fattigdom och befolkningen har allt mindre resurser eftersom ekonomin kollapsat i Moskva.

I Syd Sudan började kriget 2013 och inget slut finns i sikte 50 000 människor har dödats och 2 miljoner är på flykt.

Libyen, Somalia, Kongo, Afghanistan så här kunde jag fortsätta. Flyktingkrisen har blivit så akut så nu talas det mera om hur man ska lösa flyktingkrisen än roten till flyktingkrisen, nämligen krigen som pågår. Hur ska världen få stopp på kriget i t.ex. Syrien? Konflikten i Syrien kan inte få ett slut med militära medel – det måste till en politisk lösning och här borde insatser göras!

Omkring 230 miljoner barn lever i länder och regioner som är berörda av väpnade konflikter. Många används i människohandel, barn våldtas, lemlästas, rekryteras som soldater och insjuknar av Ebola smittan.

Jag hörde en rapportering om människor som kastade sina icke simkunniga barn till havs i hopp om att någon fiskare skulle hinna plocka upp dem och ge dem ett liv. Tänk er in i den förälderns situation... Tänk att se det som den enda slutliga vägen för sitt eget barn.

Krig tvingar folk på flykt. 60 miljoner är på flykt i världen just nu. 40 miljoner i sitt eget land, så fattiga att de omöjligt kan ägna sin tid till något annat än att finna mat för dagen. 20 miljoner tvingas ut ur sina länder. Människor som inget hellre skulle önska att de kunde få leva sitt liv med sina nära och kära i en helt vanlig vardag. De tvingas lämna allt de har för att överleva. De allra flesta flyr till sina grannländer. När det inte längre går att få hjälp i grannlandet, när det är överfullt, så söker man sig vidare. En del söker sig ända upp till Norden. Varje dygn kommer drygt tusen människor till Norden, där de i respektive land får prövat om de får stanna eller inte.

Inrikesministeriet i Finland bedömer att 25 000–30 000 personer kommer att söka asyl i Finland. Statsminister Sipilä säger att Finland kommer att kunna ta emot 10 000 av dem. Hans utgångspunkt är att flyktingarna kommer att bidra till utveckling. Vi har hittills inte berörts så mycket av flyktingströmmarna. De flesta som kommer till Finland kommer via Haparanda i Norra Sverige. Mariehamn och Jomala har beslutat att ta emot några familjer och flera kommuner diskuterar vad de kan göra för att hjälpa till med de familjer som får rätt att stanna i Finland. Skulle vi göra samma bedömning som Sipilä och ta emot en andel motsvarande vår befolkning skulle det röra sig om 50 personer. 10-12 familjer totalt på Åland. Det borde Åland klara av och det borde inte rasera vardagen för någon, tvärtom. Integration är en process som kan ta många år men ju fler som hjälper till för att de som flyttar hit ska känna sig trygga och börja trivas desto bättre går det. Varje samhälle bör ta sitt ansvar utgående från sina förutsättningar att hjälpa människor i nöd. Då blir även fördelningen av ansvaret mer rimligt. Initialt kommer det att kosta men sköter vi det rätt så får vi ett tillskott på människor som hjälper till att utveckla och bygga vårt samhälle.  Tack vare inflyttning så ökar antalet händer som kan arbeta och hålla den åländska ekonomin igång och nya kompetenser och erfarenheter gör oss rikare. Bland den syriska befolkningen är en stor andel mycket välutbildade. Om vi även i framtida generationer ska få åtnjuta pension så måste vi få fler människor i arbetsför ålder.

Att få tillskott från andra kulturer och länder berikar oss och utvecklar oss. Cornelis Vreeswijk har skapat en viktig del av svensk visskatt. Filmälskare kan tacka Collin Nutley att han valt att söka sig till Sverige.

Tjeckoslovakienfödde Herbert Felix gjorde flydde till Sverige och valde att stanna kvar. Han är grundaren av konservjätten som de flesta av oss någon gång har på vårt matbord. Från Tjeckoslovakien flydde också Georg Riedels familj. Georg har komponerat ”Idas sommarvisa”.  Det är väl idag kanske det svenskaste svenska vi känner.

Vi ålänningar har också varit flyktingar. När Åland år 1714 härjades av ryssarna under Stora ofreden så flydde största delen av befolkningen till Sverige och många blev kvar i Sverige vilket idag är betydande för våra starka band.

Så länge vi själva inte väljer var vi föds kan vi heller inte skuldbeläggas eller kriminaliseras när omständigheter gör att vi måste fly.

Det som förenar alla flyktingar är att de fått fly för sina liv. Men där slutar likheterna.

Det finns människor som av olika orsaker tvingas till flykt, men ingen människa är en grupp. Om det kommer trettio flyktingar till en ort är det i själva verket inte trettio flyktingar som anländer, utan trettio enskilda individer.

Det är bara att gå till sig själv och se. De flesta människor identifierar sig förvisso med en eller flera grupper, men om man går lite djupare kommer man att se att man själv är en helt unik, aldrig tidigare skådad, varelse. En helt unik individ, som inte kan placeras in i något fack.

När man inser det om sig själv inser man samtidigt att det också gäller alla andra människor, oavsett varifrån de kommer eller vilken livssituation de befinner sig i.

Låt oss hoppas att det snart ljusnar och att vapenskramlet tystnar åtminstone i några av konflikterna så att de får en lösning så att människorna i världen kan bo hemma bland sina släktingar och vänner och få uppleva en helt vanlig vardag igen.

Bästa lagtingsledamöter! Vår gemensamma mandatperiod närmar sig sitt slut och vi har under den här perioden arbetat efter en ny både lagtings- och arbetsordning som vi också utvärderat och förändrat i viss mån. Vi har tillsammans arbetat med drygt 100 lagframställningar, i större och mindre omfattande och inom vitt skilda områden. Även om det i valrörelserna ofta frågas efter hjärtefrågor så måste lagtingsledamöterna ha intresse och kunskap om många olika områden – allt från trafiksäkerhet och självstyrelseutveckling till värnande om kulturarv, till sjukvård och ekonomi.

Många frågor delar politikerna och det är då allas respekt för varandras åsikter sätts på prov. Det har hänt att vi från presidiet varit tvungna att säga ifrån när vi bedömt att gränsen har nåtts. Detta har ett klart syfte. I tonen till varandra, om vi kan vara artiga och sakliga och behandla varandra med stor respekt även om vi tycker olika, så skapar vi även respekt för lagtinget. Visar inte vi varandra respekt så kan vi inte heller förvänta oss att samhället utanför oss ska ha respekt för lagtinget. Motsatsen till respekt är politikerförakt.

Som helhet tycker jag att lagtingsperioden varit mycket givande och även om diskussionerna går höga och åsikter bryts i lagtinget så kan man vara goda vänner utanför. Något som är mycket både moget och respektingivande.

Även om vi är ett örike och dessutom självstyrt som långt kan besluta om vårt eget samhälle och göra upp våra regelverk så är vi i högsta grad beroende av vad som händer runt omkring oss. Händelser i världen påverkar oss som Rysslands importstopp av varor från oss till EUs regelverk som i högsta grad styr vår vardag och skapar engagemang i vårt lagting. Östersjöns miljö kan vi inte ensamma ta ansvar för utan bygger på ett engagemang av alla. Jag är därför glad och stolt över att lagtinget har höjt ambitionerna när det gäller det internationella arbetet bland annat genom Östersjösamarbetet BSPC men också inom Nordiska rådet och även inom EU. Det är inte storleken på befolkningen man representerar som avgör om man kan påverka – det är hur mycket arbete man är beredd att lägga ner, hur goda kontakter och relationer man har med kollegor i andra parlament och förstås hur engagerad man är.

En verkligt stor fråga under mandatperioden har varit arbetet i Ålandskommittén där Åland hittills representerats av lagtingsledamöter. I självstyrelsepolitiska nämnden har vi noga följt arbetet från åländsk sida och även dokumenterat arbetet. Att det här arbetet är så oerhört viktigt kanske inte alla ålänningar känner i sin vardag men självstyrelsen behöver utvecklas. Vi måste få ett flexibelt system som ger oss redskap att möta framtida utmaningar. Alternativ till utveckling är stagnation. Det är viktigt att arbetet i kommittén fortsätter i samma goda anda med sikte på att en ny självstyrelselag ska kunna träda i kraft 2022. Till alla er som under den här perioden lagt ner oerhört mycket tid och möda på att jobba med i Ålandskommittén vill jag framföra mitt varma tack!

Vi har också jobbat tillsammans för att öka jämställdheten i lagtinget på sikt. Vi har under den här mandatperioden samlats till jämställdhetsfrukostar. Möten då vi har ökat våra kunskaper och utbytt erfarenheter och funderat på strategier för att förbättra jämställdheten både i vårt arbete men också för att få en jämnare fördelning i lagtinget mellan kvinnor och män. Vi lyckades i viss mån. Nästa lagting har något fler kvinnor än dagens men för att nå målet om ett jämställt lagting så har vi mer arbete att jobba vidare med.

Väljarnas dom känns inte alltid rättvis. Det är flera av lagtingsledamöterna som inte kommer att fortsätta under nästa period. Några har valt att satsa på annat medan en del verkligen skulle ha varit beredda att fortsätta sin aktiva gärning. Till alla er som lämnar Ålands lagting vill jag framföra mitt djupt kända och varma tack för många år och en lång och viktig gärning som bidragit till att bygga upp det samhälle och den självstyrelse vi har idag och den vi kämpar för att få. Ni kommer att lämna ett stort tomrum efter er och vi förlorar en oerhört stor kompetens och erfarenhet som ni byggt upp.

Ett särskilt tack till er och avslutningsvis ett stort tack till alla lagtingsledamöter för alla eras insatser och ett gott samarbete under perioden.

Till sist vill jag alldeles särskilt tacka mina två vicetalmän Viveka Eriksson och Roger Jansson. Det har varit oerhört givande att samarbeta med er. Jag uppskattar mycket alla goda diskussioner och er flexibilitet. Jag har verkligen trivts att få jobba tillsammans med er. Tack ska ni ha!

Värderade fru lantråd och ministrar! Jag vet av egen erfarenhet att det tyngsta lasset i det parlamentariska arbetet dras av lantrådet och regeringen. Ni har haft många komplicerade och svåra frågor att hantera. Ni har krav på er att med mindre budgetmedel ändå upprätthålla en god samhällsservice som de åländska medborgarna vant sig vid. Välfärden är något som vi alla fortsatt månar om.

Parallellt med en önskan att genomföra reformer internt på Åland ska tiden räcka till att genomföra lagstiftningen så att den är anpassad efter kraven som EU-ställer och att föra en öppen och saklig dialog med de beslutande i Finland och tidvis även Sverige och övriga norden. Ni har även ägnat ett stort engagemang för att göra Ålandsexemplet mera känt ute i världen.

Arbetet med den fjärde generationens självstyrelse är nu i ett mycket spännande skede och grunderna för den kommande lagstiftningen skapas nu med hjälp av både lagberedningskunniga och ekonomiexperter inom landskapsregeringen. Jag vet att ni från politiskt håll har lagt ner stor möda och prioriterat hårt att skapa de bästa förutsättningarna inom den finländska regeringen för att få arbetet att bära framåt på bästa sätt.

Jag ber er fru lantråd, er ministrar samt till förvaltningens personal få framföra min och det avgående lagtingets tack för era arbetsinsatser för samhällets utveckling och landskapets bästa.

Fru lagtingsdirektör! Till er och lagtingets personal vill jag på allas våra vägnar framföra ett särskilt tack. Ni bistår i alla lägen lagtingets presidium och ledamöter med era kunskaper och erfarenheter. Lagtingets arbete är som känt strikt reglerat och det bärs upp av en kunnig personalskara med er i ledningen. Vi har alltid fått hjälp att hitta rätt i det formella regelverket. Arbetsbördan har inte minskat och tvärtom har nya utmaningar och tankar på utveckling upptagit mycket av er tid vid sidan av er huvuduppgift att sköta plenum och all formell hantering runt våra ärenden. Vi har dessutom haft många spännande möten av republikens president, två högtidliga prinsbesök och många ambassadörer under perioden som förstås tagit en hel del av er arbetstid och även krävt att ni fått utföra helt andra uppgifter än vad som kanske är normalt i er vardag. Trots att arbetsuppgifterna är många och ska hanteras av en förhållandevis liten personal så finns det stor arbetsglädje, flexibilitet och villighet att alltid bistå oss ledamöter i vårt arbete. Vi uppskattar era arbetsinsatser väldigt mycket och önskar er lycka till i ert fortsatta arbete med det nya lagtinget.

Värderade Herr landshövding! Svenska språket är en av de viktigaste politiska frågorna för ålänningarna. Genom vårt språk kan vi förstå och bli förstådda. Även om vi har självstyrelse och det nationalitetsskydd som sammanhänger med vår särställning, är vi ålänningar ytterst beroende av att det svenska språket fortsätter att ha en framtid inom morgondagens Finland. 

Syftet med Ålands självstyrelse är att säkerställa Ålandsöarnas befolkning, bevarandet av dess språk, dess kultur och dess lokala svenska traditioner. Det slogs fast redan i Ålandsöverenskommelsen 1921 och har sedan dess utgjort en fyrbåk i vår färd mot framtiden. En av grunderna för Ålands självstyrelse var således att åstadkomma ett skydd för svenskan på Åland eftersom svenskan är det mindre talade nationalspråket i Finland. 

Svenska språket är central i utvecklandet av ett nytt självstyrelsesystem.  Under mandatperioden har vår självstyrelse fyllt nittio år och den åländska självstyrelsens utveckling har varit den största politiska frågan. Självstyrelsen och det åländska samhället har under dessa 90 år genomgått många viktiga utvecklingsfaser. Idag kan vi stolt säga att Åland är ett demokratiskt, öppet, dynamiskt, modernt och mångkulturellt samhälle med god livskvalitet och välfärd. För att kunna utveckla vårt samhälle och ta tillvara innovationer, skapa nya inkomster och arbetsplatser så behöver självstyrelsesystemet förnyas. Självstyrelsen behöver kunna utvecklas efter Ålands och ålänningarnas behov. För att Åland ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att minnas att ett välfungerande Åland gynnar även Finland.

Herr landshövding! Låt mig även få uttrycka vår tacksamhet över det sätt på vilket Ålandsdelegationen fungerar under ert handfasta ordförandeskap. Delegationens roll är oerhört central när det gäller att utstaka de juridiska gränserna för Ålands autonomi.  Ålandsdelegationen har bl.a. i fråga om de åländska ortsnamnen visat att skiljemannaorganet inte tvekar att ta ställning även i känsliga frågor.

Från självstyrelsens sida vill vi också ta tillfället i akt att tacka för ett gott samarbete och de intressanta diskussionerna som förs mellan presidenten och representanterna för Åland. Vi högaktar den prestigelöshet som presidenten visade med att rätta till misstaget med att tortyrkonventionen aldrig blivit sänd till Ålands lagting för godkännande, vilket nu är korrigerat.

Vi är också tillfreds med att en politisk lösning där Åland ingår i det nationella stödsystemet som möjliggör att Åland är självförsörjande, och kanske även kan exportera förnyelsebar energi, har kunnat uppnås och förlitar oss på att handslaget håller. Möjligheten ger vinster inte bara till vår miljö, utan ger även gott anseende för både Finland och Åland. Ålands stora andel förnyelsebar energi kunde vara ett bra exempel att visa upp inom Europeiska unionen, något som hela Finland skulle ha nytta av och kunna känna stolthet över och visa upp i olika sammanhang.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Från åländsk sida är vi beredda att vi finna vägar där Åland också kunde bidra till Finland. Där vi kunde finna samarbeten där båda kan dra nytta. Ett exempel kunde vara att använda Åland som försöksområde inom energipolitiken. Åland är avgränsat och litet och kunde därför vara optimalt för försök och studier. Vi vill också gärna diskutera och ge förslag på hur Finland också kan dra nytta av Åland. Att hjälpas åt är särskilt viktigt när det är krassa ekonomiska tider.

Herr landshövding! Jag uppskattar mycket det intresse ni visar självstyrelsen och för att ni alltid tjänstvilligt ställer upp när det finns behov av att diskutera frågor ur olika synvinklar. Ni bidrar alltid både med era erfarenheter och era kontakter. Jag vill också lyfta fram den gästfrihet ni erbjuder och den tillgång ni är när ni ställer upp för våra gäster som besöker landskapet. Jag högaktar att ni som man i ledande ställning tydligt och ofta lyfter jämställdhetsfrågorna. 

Ni har ett viktigt uppdrag när det gäller att främja goda relationer mellan självstyrelsen och statsmakten, något som ni genom er erfarenhet har de bästa förutsättningar att lyckas med. Vi är mycket nöjda med att ni herr landshövding kommer att finnas med som vår landshövding även under lagtingets nästa mandatperiod.

Jag ber er framföra vår hälsning till republikens president för det genuina intresse han visar för Åland. Presidenten har verkligen vunnit ålänningarnas respekt och värme genom sina besök på Åland. Jag vill också uttrycka vår uppskattning för den konstruktivitet och välvilja han visat och för de viktiga diskussioner vi har fört.

Jag ber Er även framföra lagtingets hälsning till riksdagen samt regeringen och dess förvaltning och även till er personal vid statens ämbetsverk som ger god service till ålänningarna.

Herr landshövding! Jag ber er avsluta denna lagtingsperiod.

Herr landshövdingen

Värderade fru talman, värderade lagtingsledamöter! En arbetsdryg och framförallt i ekonomiskt hänseende mycket krävande mandatperiod är till ända.

Under de gångna fyra åren har lagtinget, i och för lagstiftningskontroll, tillställt justitieministeriet och Ålandsdelegationen mer än 200 beslut över antagna landskapslagar. I drygt 10 fall har republikens president funnit sig föranledd att inlägga veto, på grund av att lagtinget till någon del överskridit sin lagstiftningsbehörighet. Det är fortsättningsvis felaktiga delegeringsbestämmelser som utgör den huvudsakliga orsaken och endast i något enstaka fall har landskapslagen innehållit någon eller några bestämmelser som överträtt behörighetsfördelningen och därför blivit fällda i samband med utövandet av lagstiftningskontrollen.

Ett måhända mera allvarligt problem är att såväl Ålandsdelegationen som Högsta domstolen har ansetts sig nödsakade att i flera utlåtanden över antagna landskapslagar framhålla att det i dessa ingår bestämmelser som är vaga och kan leda till oklarhet vid tillämpningen på olika nivåer och också medföra risk för administrativa komplikationer. Bestämmelserna har bedömts betänkliga med hänsyn till den enskildes rättsskydd och ansetts innebära en sådan oklarhet vid regleringen som inte är förenlig med god lagstiftning. Bestämmelserna har ändå inte formellt ansetts utgöra en sådan överträdelse av lagstiftningsbehörigheten som skulle påkalla ett fällande av dem, men självklart är det viktigt att all lagstiftning är så entydig och klar som möjligt, och att den inte lämnar utrymme för oklarheter som i förlängningen äventyrar den enskildes rättsskydd.

Fru talman! Statsrådet tillsatte den 19 september 2013 en kommitté under ledning av president Tarja Halonen och med parlamentariska medlemmar från såväl riket som Åland, med uppdrag att utarbeta ett förslag till en modernisering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland.

Kommittén ålades att inom år 2014 färdigställa ett delbetänkande med förslag till riktlinjer för det fortsatta lagstiftningsarbetet samt att sedan färdigställa ett slutbetänkande i form av en regeringens proposition senast den 30 april 2017. Delbetänkandet överlämnades den 28 januari i år och ger goda förhoppningar inför det fortsatta arbetet.

Det är inte någon större hemlighet att detta stora steg som siktar mot en utveckling av självstyrelsen – ett skapande av den fjärde självstyrelselagen – inte skulle ha varit möjligt utan det gedigna arbete som utfördes på ”hemmaplan” av den parlamentariska kommitté, under ledning av lagtingsledamot Gunnar Jansson, som tillsattes av Ålands landskapsregering i maj 2010 och som överlämnade sitt betänkande i slutet av oktober samma år.

Det nu avgående lagtinget har således på ett föredömligt sätt lagt grunden för en modernisering och utveckling av det åländska självstyrelsesystemet. Det är en värdefull stafettpinne som överlämnas till det nyvalda lagtinget att förvalta och att möjligast väl försöka processa i hamn tillsammans med statsmakten.

De ekonomiska realiteterna har även de varit en stor utmaning för det avgående lagtinget. Överföringarna från staten till självstyrelsen har i och för sig vuxit, vad gäller det så kallade avräkningsbeloppet – klumpsumman – från cirka 195 miljoner euro år 2011 till beräknade cirka 220 miljoner euro för innevarande år. Skattegottgörelsen och återföringen av lotteriskatten och apoteksavgifter varierar från år till år i intervallet 15 till 20 miljoner euro.

Med andra ord har överföringarna från staten till självstyrelsen i och för sig ökat med cirka 25 miljoner euro vid en jämförelse mellan år 2011 och innevarande år. Samtidigt har landskapet och självstyrelseorganen under de gångna fyra åren ställts inför en mängd kostnadskrävande investeringar och en väsentligen förändrad samhällsstruktur, med en föråldrande befolkning och ständigt växande utmaningar inom bland annat hälso- och sjukvården och den sociala sektorn, samt även överföringar till de åländska kommunerna räknat från år 2013 för att säkra deras ekonomiska möjligheter att upprätthålla välfungerande kommunala åligganden gentemot kommuninvånarna.

Ur landskapets bokslut för åren 2011 till 2014 kan utläsas att intäkterna under åren 2013 och 2014, i motsats till åren 2011 och 2012, översteg kostnaderna, men att budgeten för år 2015 pekar på ett märkbart underskott, som i sig skulle indikera om att nästa lagting tvingas ärva en stor utmaning gällande landskapets finanser. Nämnas bör ändå att landskapets ekonomi, jämfört med statsmaktens synnerligen skuldtyngda finanser, inte belastas av upplåning och att landskapets likviditet – pengar i kassan – var cirka 56 miljoner euro den sista augusti i år, jämfört med 62 miljoner då det avgående lagtinget inledde sin mandatperiod. Orsaken till den goda likviditeten i förhållande till det budgeterade underskottet beror förstås främst på uteblivna och framflyttade investeringar och projekt. Verkligheten är ändå den att det avgående lagtinget har anledning att känna att de på ett ansvarsfullt sätt har handhaft också denna viktiga uppgift, särskilt då man beaktar de krassa realiteterna, såsom den haltande nationella ekonomin som ofrånkomligt, såväl direkt som indirekt, påverkar också den åländska ekonomin, samt de ständigt växande kraven på den offentliga sektorns tjänster gentemot allmänheten och de åländska kommunerna.

Den nedgång i den globala ekonomin som tog sin början år 2008 och som bland annat Finland har stagnerat i, har självklart även den försvårat för lagtinget att leva upp till självstyrelselagens krav om att lagtinget ska trygga minst samma sociala förmåner för den åländska befolkningen, jämfört med landet i övrigt.

Men ändå, då man betraktar den åländska verkligheten, ser vi att de åländska självstyrelseorganen, under ledning av lagtinget, har förmått erbjuda den åländska befolkningen en fortsatt god omsorg och omvårdnad, omfattande och gedigna utbildningsmöjligheter, en välfungerande social service, en högklassig hälso- och sjukvård samt annan viktig samhällsservice och goda kommunikationer. En trygg åländsk välfärdsmodell, som vi lite lättvindigt tar för given, samtidigt som motsvarande modeller i vår omvärld tenderar att kollapsa.

Fru talman! Även inom statens offentliga sektor på Åland har det försämrade ekonomiska läget satt sina spår. Antalet anställda inom den samlade statsförvaltningen på Åland har fortsatt att minska. Det oaktat har de statliga verksamheterna på Åland som målsättning att fortsatt tillhandahålla en så god service som möjligt gentemot den åländska allmänheten. Via nya sätt att arbeta och tack vare tekniska lösningar har nedgången i de personella resurserna långt kunnat kompenseras. Sjöbevakningen på Åland är ett gott exempel på hur man genom den nya generationens patrullbåtar kan sköta en stor del av de tidigare stationära uppgifterna i samband med sjöpatrullering, och därmed i förlängningen utföra samma arbetsuppgifter med mindre personal.

Trots de nämnda kraven om besparingar och minskade resurser har jag som landshövding också under de gångna fyra åren med tacksamhet kunnat notera en ständigt god vilja och beredskap inom självstyrelseorganen att medverka i våra gemensamma organ och projekt, vilka möjliggör för landskapets och statens myndigheter på Åland att tillsammans arbeta till förmån för Åland och den åländska befolkningen, samt för självstyrelsen och självstyrelsens fortsatta utveckling.

Värderade fru talman, värderade lagtingsledamöter! Ni har under de gångna fyra åren utfört ett uppoffrande och konstruktivt politiskt arbete till förmån för Åland och dess befolkning, ett arbete som på olika sätt och inom olika områden har främjat och utvecklat det åländska samhället. Som landshövding har jag haft förmånen att i varierande sammanhang få arbeta tillsammans med Er och det har åtminstone för mig varit ett berikande samarbete, för vilket jag nu framför mitt ärliga tack. Jag vill också tacka för den välvilja och det förtroende ni visade genom att möjliggöra för mig att fortsatt få verka som landshövding på Åland. Jag tillönskar Er som nu lämnar lagtingsarbetet en god fortsättning i Era kommande värv.

Med hänvisning till självstyrelselagens bestämmelser har republikens president Sauli Niinistö uppdragit åt mig att idag förrätta avslutningen av Ålands lagtings nu tilländalupna valperiod. Samtidigt har presidenten ombett mig att på hans vägnar till talmannen Britt Lundberg samt till vicetalmännen Viveka Eriksson och Roger Jansson framföra de bästa hälsningar och tacka för en angenäm samverkan vid åländska sammanhang under det gångna året.

Härmed förklarar jag på republikens presidents vägnar Ålands lagtings arbetsår 2014-2015 avslutat och valperioden 2011-2015 tillända.

Vtm Viveka Eriksson

Värderade fru talman! En mandatperiod går fort, det känns som det var alldeles nyss som den då nyvalda talmanstrion svor eden första gången. Framför det nyvalda lagtinget låg då en hel räcka med oskrivna blad som vi tillsammans skulle fylla med betydelsefullt innehåll. Plötsligt står vi nu inför den allra sista programpunkten på vår period, nämligen fösta vicetalmannens hedersuppdrag att tacka talmannen för utfört arbete.

Även om tiden känns kort har mycket hänt under våra fyra år tillsammans. Vår uppgift är att ta tillvara ålänningarnas intressen, att bygga ett tryggt samhälle som gynnar en positiv utveckling. Och vi har burit vårt ansvar, vi har fört samhällsutvecklingen vidare med reformer och lagar. V har fördelat budgetmedel för att hålla samhället igång och samhällsservicen i skick.

Den här lagtingsavslutningen överskuggas av det fruktansvärda som sker i världen, där många människor är på flykt och söker en fristad från krig, våld och terror. Med sorg följer vi händelseutvecklingen, känner oss maktlösa inför den förtvivlan som förmedlas oss via olika kanaler. Det som ändå känns bra är att detta lagtings partier samfällt deklarerat att Åland ska sträcka ut en hand och hjälpa så gott vi kan och förhoppningsvis på så sätt bidra till att människor i nöd ska få ett tryggt hem här på Åland.

Vi har nu en mandatperiod bakom oss där den nya lagtings- och arbetsordningen tillämpats. Det har fungerat bra i det stora hela, men för att ytterligare förfina systemen har vi tillsammans utvärderat och förändrat regelverket som styr lagtingets arbete. Vi har nu också några års erfarenhet av vårt nya system av revision, också här finns anledning att ytterligare förfina lagtingets arbetssätt att hantera en av lagtingets huvuduppgifter, nämligen att granska den verkställande makten.

Ni har som talman varit aktivt pådrivande för att genomföra reformarbetet, som också innefattar det nya systemet med en arvodeskommission.

Arbetet för att utveckla digitaliseringen av lagtingets arbete har fortgått och tagit rejäla kliv framåt. En viktig del i det arbetet är att förenkla kansliets arbetssätt, underlätta ledamöternas arbeten och skapa bra system för att ålänningarna på ett enkelt sätt ska kunna ta del av lagtingets debatter och arbete.

Reformarbetet för att modernisera självstyrelsesystemet och utformandet av demilitariserings- och neutraliseringspolicyn har legat på självstyrelsepolitiska nämndens bord. Under er ledning har båda dessa ärenden hanterats och förts vidare till konkretisering.

Ni har som talman på ett verkligt föredömligt sätt lyft upp frågan om jämställdhet i vårt arbete och också hur vårt parlament ska få en mer jämställd representation. Det nyvalda lagtinget har något större kvinnorepresentation, tio av trettio invalda ledamöter är kvinnor. Vi ligger trots det fortfarande dåligt till i jämförelse med andra parlament. Så här finns en stafettpinne att lämna över till kommande talman och kommande lagting.

Fru talman! Ni är en ambitiös person vilket också har avspeglats i ert arbete som talman. Många uppdrag har fört er till olika delar av norden och Europa, ni har hållit fanan högt i Calre samarbetet och ni har deltagit på nordisk nivå i olika sammanhang. Ert värdskap för våra inresta gäster har varit fyllt av värme och omtanke. Vi har haft ett fint samarbete i vårt presidium och jag vill också passa på att tacka er alla, fru talman, vicetalman Roger Jansson och lagtingsdirektören Susanne Eriksson för trevlig samvaro, för att det gått lätt att enas om hur procedurer ska skötas och hur vi på bästa sätt fört arbetet vidare för parlamentets och det åländska samhällets bästa.

Fru talman! På hela lagtingets vägnar; ett stort och varmt tack för ert arbete och ert engagemang under er tid som talman!

Originalfil