Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Talman! Korruption är en känslig fråga. Många tar illa vid sig bara av att frågan lyfts. Jag tror dock att det är viktigt att prata om det, och att vi alla i offentlig sektor lär oss mer om det. Korruption behöver inte vara olagligt, men det tär alltid på förtroendet mellan individen och institutioner. Korruption handlar inte heller bara om mutor utan också om intressekonflikter, favorisering och oetisk beredning av beslut i hemlighet eller beslut inom en begränsad krets. Alltså saker som vi möter ofta i det lilla samhället. Vem får inflytande? Vem får information? Behandlar vi alla ålänningar lika?

I motionen nämner vi att det finländska arbetet med anti-korruptionsstrategi är intressant också för Ålands del. Samtidigt konstaterar vi att Norden generellt förknippas med låg korruption men att utbildning och medvetandegörande är lika viktigt här som på andra platser. Det finns indikationer på att folkets förtroende för politiken inte är tillfredsställande på Åland, och det pratas om att det lönar sig att känna politiker. Om politiken är objektiv så borde det uppvisas för ålänningarna.

Organisationen ”Ledarna”, en svensk chefsorganisation, lyfter följande punkter som centrala i det förebyggande arbetet:
• Prata om era gemensamma värderingar.
• Sprid kunskap om korruption och vilka risker som finns.
• Ta upp etiska frågeställningar kopplade till konkreta situationer med dina medarbetare.
• Se till att dina medarbetare förstår och kan följa de lagar och regler som finns.
Punkterna är enkla men i praktiken kan det vara än svårare.

Talman! Jag har fått det sagt till mig att det inte är bra att jobba med antikorruption på Åland, för Åland är så litet och gränsdragningarna kommer därmed att bli mycket, mycket svåra. Men just därför behövs diskussionerna och det är därför vi behöver en fördjupning av kunskaper. Vi behöver prata om vad som är okej och vad som inte är okej. Korruption är, som sagt, mycket mer än det som är olagligt. Det handlar till stor del om vad som är olämpligt och det är viktigt att jobba med tillit till politiken. I ÅSUBs stora tillitsstudie år 2018 kan man utläsa att tilliten är låg till politiken, och allra lägst till de politiska partierna.

Talman! Jag har under en tid ägnat mig åt att fördjupa mig i frågan om tillit och socialt kapital och läst en del om och av professorn i statsvetenskap vid Harvard, Robert Putnam. Han menar bland annat: ”Frivilligt samarbete är lättare i ett samhälle som har ärvt ett stort socialt kapital i form av ömsesidighet och nätverk av samhällsengagemang. Med socialt kapital menar vi här inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer.” Alltså socialt kapital minskar transaktionskostnaderna i samhället. Putnam säger också att ”Förtroendet oljar samarbetet. Ju högre graden av förtroendet är inom ett samhälle, desto sannolikare är det att det råder samarbete.”

I dessa tider är det viktigare än på länge att hela samhället får vara med, eller som det sägs i mål 2 i Hållbarhetsagendan: ”Välgrundad mellanmänsklig tillit och fredliga relationer utgör grunden för långsiktig bärkraft.”

Talman! Vi vet att arbetslöshet och försämrad privatekonomi minskar tilliten till samhället, vi kan förvänta oss en ytterligare lägre tillit från ålänningarna. Korruption raserar tilliten och socialt kapital. De hänger alltså ihop.

Därför föreslår vi att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta del av Finlands anti-korruptionsarbete för att klargöra till vilka delar den nationella strategin mot korruption blir gällande på Åland, samt utformar en egen strategi för landskapsmyndigheterna på Åland. Tack, talman.

Tack, talman! Tack Zetterman. Korruption är något som man annars förknippar med Italien och Sydamerikanska republiker och så vidare. Det känns ju lite främmande på våra breddgrader, men det kanske ändå inte är fel att titta på det här.

En fråga, det står "för att kartlägga upplevd korruption så skulle vara intressant om landskapsregeringen lät utföra en utredning som motsvarar Transparency Internationals mätningar". Gärna några ord om hur en sådan här utredning går till och förstås vilken prislapp det är.

Talman! Den här typen av utredningar kan ju förstås ÅSUB utföra tillsammans med Transparency International. Det är helt enkelt en enkät bland medborgarna om hur man uppfattar korruptionen.

Läser ledamoten Höglund vidare i motionen så diskuteras också just precis det här, att man inte förknippar Norden med korruption. Ole Lundin, professor i förvaltningsrätt säger; "min uppfattning är att ordet/begreppet korruption anses som laddat och att det knappast alls används i media, trots att det många gånger hade varit befogat.

Därför menar jag och de andra undertecknarna av den här motionen att vi behöver öka kunskapen, för korruption är inte bara det som händer i andra länder. Det finns mycket korruptionsfall också i Norden.

Talman! Politiker har alltid lågt förtroende i tillitsmätningar. Här på Åland visar tillitsstudien från 2018 just på att politiker har lägst förtroende av alla branscher och det är inte förvånande. Men det oaktat så behöver vi ändå jobba för tillitshöjande åtgärder. Korruption är ju någonting som absolut inte är tillitshöjande. På det sättet så välkomnar jag verkligen den motionen och det initiativet.

Vi har ju inget konstitutionsutskott här. Men det finns ju andra åtgärder som man kan tillgripa rent lagstiftningsmässigt. Det handlar om offentlighetslagen som faktisk finns på förslag här till lagtinget. Det handlar om registrering av ledamöters mottagna gåvor. Det kunde man tänka sig att ha här också, som man t.ex. har i Sverige och i andra länder, och ha starkare skydd för visselblåsare osv. Det skulle vara intressant att också veta det lagstiftningsmässiga om vicetalman kunde utveckla det.

Talman! Såsom det också framkommer i motionen så uppfattar jag och andra undertecknare att vi behöver ha en kunskaps- och utbildningsinsats i det här ärendet. Det som lagtingsledamot Holmström lyfte är ju just precis den här olagliga typen av korruption, och det tror jag att vi har ganska lite av men den måste förstås tas på yttersta allvar. Det är ett stort ingrepp på demokratin att ägna sig åt givande och tagande av mutor. Men vi behöver också arbeta med den lagliga korruptionen som ju faktiskt finns, där man pratar om vänskapsrelationer och intressekonflikter. I det lilla samhället så utsätts vi för detta dagligen, precis dagligen. Därför anser vissa att vi inte ska prata om den här saken för det blir för svårt. För att vi är i det här lilla samhället där det är så fruktansvärt svårt så menar jag att det är där vi måste utbilda oss och diskutera.

Tack, talman! Jag delar absolut den bedömningen. Korruption kan vara laglig och icke laglig och vi måste diskutera båda delar. Lagstiftning kan ju attackera båda kan man ju säga.

Jag har svårt, när jag blir inbjuden till olika typer av seminarier där man faktiskt blir bjuden på lunch till exempel, att klarlägga om det här nu är en muta eller inte. Vi måste hålla diskussionen levande. Jag tror att lagstiftning faktiskt kan tydliggöra och verbalisera det här i utredningsarbetet osv. Visst, det är en kulturfråga, men det tydliggörs också i lagstiftning. En sådan strategi, som efterfrågas, skulle inte bara utbilda utan också ta steget längre.

Ja men precis så är det. Jag håller helt och hållet med det som lagtingsledamot Holmström anför. Det finns mycket lagstiftning på Åland som borde uppdateras, offentlighetslagstiftningen är en av dem. Dessa frågor vad som är okej och inte okej, de är frågor som också lagtinget borde förkovra sig i. Var går de etiska gränserna? Vill vi arbeta med tillit och socialt kapital då räcker det inte med att följa lagen. Vi är också människor, inte ska vi behöva vara moralens väktare i alla lägen. Vi gör också bort oss och gör fel ibland, men man borde i alla fall kunna föra en diskussion om vad som är okej och inte okej.

Tack, herr talman! Jag tycker att ledamot Zetterman är inne på helt rätt spår. Frågan är inte bara aktuell idag utan den har varit aktuell under lång tid.

Korruption är svårgreppbart speciellt i Skandinavien som inom kulturantropologin är känt för sitt subtila kulturspråk. Det är mycket subtila signaler som sänds som kan vara osynliga och oförståeliga för omvärlden. I små samhällen kan politiska ramar vara för grovkorniga och möjliggöra laglig korruption som här tidigare nämndes. Korruption är ett laddat ord, speciellt från dem det berör. Om det existerar och läggs på papper kan det komma fram väldigt obekväma sanningar. Det finns ett behov av konkretisering av begreppen och en självgranskning är på sin plats. Jag tror det är dags för det.

Talman! Ledamoten Påvals sade att det finns olika tider och jag antar att syftningen var på en tid före och efter corona. Mitt resonemang går i hög grad ut på att är det någon gång som det är viktigt att diskutera demokrati och demokratifråga så är det post corona. Vi har sett stora inskränkningar i demokratin. Jag och ledamoten Påvals hade också en diskussion om det här i förra veckan. Är det någon gång som vi behöver arbeta med demokrati, är det någon gång som vi behöver arbeta med tillit och är det någon gång som vi behöver se till att medborgarna kan känna sig trygga och vara delaktiga så är det nu.

Tack, herr talman! Ja, det är lite så. Det är ju under krisen som samhället prövas och de givna ramarna faktiskt pressas, det är ju inte då som man ska lägga undan dem utan då kommer det fram vad de går för. Samma gäller ju den här saken. Det är en ypperlig tid att ta upp det här. Jag stöder det till fullo.

Talman! Skulle den här motionen ha varit skriven post corona så hade nog i alla fall jag försökt få med flera formuleringar om tillitsarbete mer generellt i landskapsregeringen. Jag hoppas att majoriteten kan ta de orden till sig. Alltså ökad arbetslöshet och sämre ekonomi för hushållen kommer att sänka tilliten. Låg tillit är dyrt, det är riktigt dyrt när vi har personer som inte alls känner tilltro till polis eller sociala myndigheter och det brukar komma som ett brev på posten om det inte hanteras väl. Man kan till exempel se dessa problem efter 90-talskrisen, många är fortfarande utanför samhället till stor del. Man måste ta hand om sina medborgare när det är svårt och satsa på arbeten. De största problemen kommer från brist på arbete.

Talman! Ett mått på graden av demokratisering i ett samhälle är hur korrupt samhället anses vara. Med korruption avses möjligheten att med hjälp av ekonomiska påtryckningsmedel, direkt eller indirekt, påverka beslutsfattare på ett otillbörligt sätt.

Allmän och lika rösträtt har funnits i hundra år på Åland och har nyligen firats. Idén att alla medborgare har en röst i val och lika stor påverkningsmöjlighet är något mycket värdefullt som ska värnas.

De nordiska länderna ligger högt på listan över länder i världen med lägst korruption. Ett litet samhälle som Åland är sårbart för korruption och det är lätt att situationer uppstår där nämnda principer frångås. För att undvika sådana situationer föreslås att ett handlingsprogram mot korruption skulle framtas med förslag på åtgärder för att motverka korruption för beslutsfattare och myndigheter inom landskapet och kommuner.

Talman! Att prata om korruption i det åländska samhället kan tyckas vara drastiskt när man tänker på vad ordet appellerar till i internationella sammanhang. Men även i ett samhälle som Åland så måste man fundera på de här frågorna och aktivt uppmärksamma det och sprida kunskap om vad korruption kan vara. Även om all åländsk korruption kan anses vara så kallad snäll korruption så finns det alltid, särskilt i litet samhälle. Därmed inte sagt att man helt kan komma ifrån det. Vi känner alla varandra och har nära kontakter och så vidare. Men jag tror att det är viktigt att uppmärksamma och lyfta de här frågorna.

Talman! Allt jag har sagt så här långt är exakt samma som lagtingsledamot Danne Sundman sade den 13 april 2007 i plenum. De två sista raderna i anförandet förtjänar att läsas. "Jag tror, som sagt, att den informativa rollen är väldigt viktig här, att man informerar om vilka situationer som bör undvikas. Det här är en mycket viktig fråga, men ingen begär väl ordet som vanligt".

Tretton år senare är det lätt att dela denna slutkläm, det vill säga att landskapsregering bör informera om vilka situationer som bör undvikas, exempelvis formulerat i några enkla tumregler. Att ta fram en egen strategi eller handlingsplan mot korruption liknande den vi har för hållbarhet kan möjligen vara lite "overkill".

Det finns en praktisk och principiell invändning. Tyvärr finns strategiutkastet för antikorruptionsarbetet tillgängligt enbart på finska, vilket tyvärr inte riktigt stärker tilliten till finländskt antikorruptionsarbete i detta sammanhang.

Men två vägar framåt kunde vara; antingen tumregler för förebyggande av korruption eller för det andra, att man integrerar korruptionsarbetet i hållbarhetsstrategin. Såsom har nämnts tidigare i denna debatt så finns det starka kopplingar bland annat till målsättningen om att alla ålänningar ska kunna känna tillit.

Så, talman, vi håller i princip med huvuddragen i motionärernas motion, men anser att det finns skäl att fundera ett varv till på frågan; hur? Tack för ordet.

Talman! Jag hade inte förmånen att lära känna tidigare lagtingsledamot Danne Sundman på något djupare plan. Folk brukar säga att han var en klok man och jag får väl hålla med om detta, baserat på det som lagtingsledamot Wille Valve nu citerade.

Nej, jag håller med, vi ska inte göra något nytt jättedokument likt hållbarhetsagendan, men man borde i alla fall ha någon form av strategidokument. Vilken nivå det ska ligga på kan man ju förstås diskutera.

Den här finska processen har pågått i flera år, jag har varit i kontakt med förvaltningarna och just konstaterat samma sak, att utkastet bara finns på finska. Men det kommer sedan i ett senare skede att också bli översatt till svenska.

Det som är intressant är till exempel polisen som myndighet, ska de följa den finska antikorruptionsstrategin till de delar som det är riksbehörighet och ingenting alls i de frågor som är åländska behörighet? (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tror att det är viktigt att ställa frågan; var finns riskerna specifikt i det åländska samhället? Vårt samhälle är inte riktigt lika som det finska. Jag skulle snarare dra lite paralleller till det färöiska samhället. Jag har haft förmånen att känna några kolleger i Färöarnas lagting och de menar att på Färöarna är det ännu mera ett problem, näringslivet och politiken är så nära sammanflätade, vilket ibland kan ta sig lite lustiga uttryck. Jag tror att vi har samma fara på Åland idag, även om vi nog har en del kritik från näringslivet, politikerna borde vara mera lyhörda och kunde vara mera sammanflätade. Men risken finns, och det är just den risken som baserar sig på det åländska samhällets särdrag som vi bör vara uppmärksamma på.

Det är intressant att lagtingsledamot Valve lyfte just den här frågan. Jag uppfattar också att det finns en ganska stor risk för det omvända, vilket också korruptionsstrategier och korruptionsutbildningar lyfter och tar fram. Alltså; ett ärende behandlas och jag vet att jag inte är formell jävig, men det är min mosters mans son som har det här företaget och som nu har gjort det här äskande. Och sedan ska jag fatta det här beslutet. Det finns faktiskt en risk att man blir för snäv i sitt beslutsfattande för att inte bli anklagad för korruption. Det finns ett behov, tror jag, med alla dessa nära relationer mellan olika individer men också mellan näringslivet och individerna och tjänstemän och politiker. Det finns ett behov på Åland av förkovring i de här frågorna i allra, allra högsta grad.

Ja, det är lätt att hålla med om det resonemanget i princip.

I debatten så här långt har det nämnts flera konkreta åtgärder. Att möjligen registrera mottagande av gåvor och tänka ett varv till inför beslut. Jag tror att en sådan här analys faktiskt behöver göras. Jag tror inte att vi ska göra som med hållbarhetsarbetet riktigt, men ett kortfattat principdokument anpassat för åländska särförhållanden så att vi undviker de värsta fällorna.

Talman! Tänk vad man kan sakna Danne Sundman, jag gör det med jämna mellanrum, Han var ofta var före sin tid och var en fritänkare av stora mått.

Jag tror att det är viktigt att ha en handfast och konkret strategi. Jag tror också att den kunde ha möjlighet att öka tilliten och att ålänningarna ser hur politikerna hanterar offentlig sektor och vardagen. Jag tror att en korruptionsstrategi måste vara väldigt praktisk och handfast.

Talman! Jag delar den uppfattningen, konkret, handfast och framförallt kortfattad och relevant.

Talman! Jag tycker att det är bra att saken diskuteras. Man blir ofta både hemmablind och fartblind. Som det diskuterades i det förra ärendet så ställer det lilla samhället stora krav. Är man politiker och lagtingsledamot eller sitter i landskapsregeringen så är man ju högst ändå i näringskedjan. Man ser kanske inte skogen för alla träd.

Åland har ju också en historia som man kan läsa i Annie Blomqvists, Sally Salminens eller Leo Löthmans böcker. Det har varit stora och starka klansamhällen där allas röster inte alltid har hörts och det finns spår av det kvar idag ännu. Definitivt.

Visst ligger det en del i det. Sedan tror jag att det bör vara sans och balans också i detta arbete. Jag har varit med om situationer i mitt personliga politiska liv där en närvarande i ett fullmäktige ville jäva sig varpå alla andra tittade fientligt på den personen och sade: "Försöker du undfly ditt ansvar? Vi är ju alla jäviga om vi ska tolka jävsreglerna på det här sättet."

Det är lite det här som vicetalman Zetterman var inne på i ett tidigare replikskifte, vi behöver skräddarsy detta för de åländska förhållandena.

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.