Andra behandling

  • I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslagen var för sig för antagande. Till sist föreläggs klämförslaget. Diskussion.


  • Tack, herr talman! Jag förstår lagtingsledamot Anders Erikssons åsikter om att det här lagförslaget borde förkastas.

    I förra lagtingsperioden så var också polislagen till utskottet. Då satt jag i lag- och kulturutskottet och vi hade då en diskussion om det som också innebar den motivering som står i betänkandet, att kommande landskapsregering ska göra den bedömningen om det ska vara en egen lagstiftning eller inte. Jag har hela tiden förespråkat, precis som lagtingsledamot Anders Eriksson, att vi bör ha egen lagstiftning på det här.

    Jag kommer inte att understöda förslaget, men jag tycker att Anders Eriksson har korrekt. Jag hoppas också att landskapsregeringen funderar på om vi till den del vi har behörighet borde ha en skild lagstiftning så att den delen skulle vara klar.

    För som vi har det nu, automatisk blankettlag, gör ju att vi här i lagtingssalen inte vet vad som är vår behörighet eller inte och det gäller ju all lagstiftning där vi har blankettlagstiftning. Ska vi ha ett parlament som ska lagstifta så tycker jag att vi också ska ta ansvar för det fullt ut.

    Det här bör vi alla envar fundera på hur vi vill ha det i framtiden. Den här lagstiftningen är ju viktig, den berör ju inte bara poliskåren, utan varje enskild berörs. Det gäller språket, allt annat och att polisen fungerar på svenska i landskapet. Till den delen ska det ju inte råda något tvivel.

    Jag hoppas att sittande landskapsregering funderar och kanske under mandatperioden kommer med ett lagförslag där vår behörighet framgår på ett bra sätt. Vi har haft sådan lagstiftning tidigare och vi kan ha sådan lagstiftning också i fortsättningen. Tack, herr talman!


  • Talman! Från Liberalernas sida stöder vi tankegångarna kring en uppdelning av lagstiftningen så att behörigheten framgår tydligt och klart. Det skulle ju ha funnits alla möjligheter också för landskapsregering att redan ha gjort det arbetet.

    Att en autonomi har en egen poliskår brukar alltid framhållas som en stor och viktig sak. Men vi har ju också påpekat att nu har vi ingen naturlig kontroll över polislagstiftningen när bör behörigheten finns i riket men där vi ålänningarna i allra högsta grad berörs. Hur tänker vicetalmannen kring den frågan? Hur ska lagtinget hålla sig ajour med lagstiftningen som ändras på rikssidan?


  • Tack, herr talman! Jag välkomnar att Liberalerna ändrat åsikt i denna fråga i förhållande till förra lagtingsperioden när lagförslaget var upp förra gången. Då var det nog närmaste jag och Ålands Framtids representant, vill jag påstå, som ansåg att vi borde ha en egen lagstiftning inom polislagen. Så jag välkomnar detta och då bör vi titta på det. Har vi en gemensam nämnare så behöver vi söka en väg, finna den och ge det uppdraget åt landskapsregering att jobba med den här frågan.


  • Talman! Det där en sanning med modifikation. För hundra år sedan ungefär så var jag ordförande för lag- och kulturutskottet och då gjorde man en omfattande revidering av polislagstiftningen. Då fanns det också en idé och en reservation från Liberalernas sida att man skulle ha en uppdelning av lagstiftningen, så det är en fråga som vi har förhållit oss positiva till.

    Jag tycker att det är väldigt centralt nu också att lagtinget kan ta del av de förändringar som görs i polislagstiftningen. Det handlar om integritets- och övervakningsfrågor som jag tycker att är av central betydelse också för ålänningarna.


  • Tack, herr talman! Jag finner att det är positivt om Liberalerna gemensamt kan ha den åsikten, och att det inte ska bero på den sittande landskapsregeringen, och hur de ser på det. Om det kanske finns en majoritet här i salen för en uppdelning så i så fall så bör vi väl få igenom det, oberoende om man sitter i regeringsblocket eller i oppositionen. Kan vi enas om det så tycker jag att landskapsregeringen bör fundera på det och fråga grupperna hur man vill ha det, om man vill ha det här och då tycker att vi ska göra det också.


  • Tack, talman! Den här striden om påvens skägg tycks fortsätta. Sittande landskapsregering har tagit över manteln från regeringen Sjögren som då hade lagt fast reformens inriktning när vi ärvde det hela den 10 december 2019.

    Vi har inte funnit anledning att avvika från de uppdragna spåren, därför att vår tolkning har ju varit att det lagförslag som nu har förelagts lagtinget, och som utskottet enhälligt har omfattat, så svarar mot de intentioner som vicetalman Häggblom och jag själv hade under föregående mandatperiod.

    Sedan finns den här åsikten om att vi trots allt borde ha en samlad polislag. Det förstår jag inte riktigt, därför att det är bättre att vi har en egen lag som beskriver Ålands polismyndighet, vår egen poliskår och sedan har vi blankettlagstiftning som vi själva förfogar över till (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack vicetalman Häggblom. Jag kan uppfatta det som aningen fegt att inte stå för det man egentligen tycker och tänker. Jag vill ge all heder åt ledamot Anders Eriksson som ändå gör det, fast han vet att han kanske förlorar den här striden.

    Under fyra års tid, förra perioden, så var ledamot Häggblom bland de mest högljudda när det gällde blankettlagstiftning och att vi skulle urholka parlamentarismen och självstyrelsen etc. Det är så väldigt lätt att å ena sidan vara lite högljudd och sedan när det gäller då kryper man tillbaka. Varför kan man inte stå för det som man tror, tycker och tänker? Är det så lågt i tak i majoritetsblocket? Vad beror det på?


  • Tack, herr talman! Jag har ju sagt mina åsikter och vad jag tycker i den här frågan. Det är inte det som vi har till omröstning om här. Det är det lagförslag som ligger nu.

    Jag tycker att man ska titta på det här och dela upp den, för det alternativet har vi inte haft idag. Då behöver man titta på den och då tillmötesgår man också de förändringar som blir och då får vi veta i lagtinget vad som gäller och inte gäller. Den omröstning som lagtingsledamot Holmberg efterlyste så den har vi inte här idag. Vi har det lagförslag som ligger. Vi har andra behandling av det. Lagberedning ska inte ske i lagtinget, så vi har inte heller möjlighet i detta skede att föra det tillbaka till utskottet. Det tycker jag inte att är aktuellt överhuvudtaget, utan man måste gå vidare och förnya lagstiftningen.


  • Tack, talman! Då förväntar jag mig att ledamot Häggblom understöder ledamot Erikssons förslag om förkastade då av lagförslaget så att lagen kan göras om på det sätt som både ledamot Eriksson och ledamot Häggblom, Obundna, förespråkar.


  • Tack, herr talman! Jag har sagt att jag sympatiserar med lagtingsledamot Anders Eriksson och varför han lägger det här förslaget, eftersom de här diskussionerna hade vi också förra perioden.

    Men jag anser i det här skedet att den här lagstiftningen bör komma till och att landskapsregeringen tittar på det här och kanske delar upp den här lagstiftningen, så att vi alla kan vara nöjda, kan leva med den och se de förändringar som vi själva vill där vi har behörighet.


  • Talman! Under förra mandatperioden gjordes det också förändringar i polislagen och det var svårt att hinna med och hänga med. Det var liksom omfattande ändringar som gjordes och landskapsregeringen och lagtinget blev alltid på efterkälken, vilket har varit ett problem under flera mandatperioder egentligen.

    Om jag talar för Liberalernas del så har vi redan ganska länge förfäktat den här metoden med blankettlagstiftning. Kanske för 6-8 år sedan så hade vi en omfattande revidering av polislagen. Men medan den var i lag- och kulturutskottet så gjorde man förändringar på rikssidan så man fick ta tillbaka lagen och göra förändringar. Då var Liberalerna i opposition och vi hävdade att ett en metod kunde vara att dela upp lagstiftningen. Den behörighet som ankommer på Åland så skulle man ha i en lag och resten av lagstiftningen i en annan. Som sagt var, det var ett dilemma under förra mandatperioden också.

    Men jag vill nog säga det till landskapsregeringen: Stå för er en egen politik och skyll inte på tidigare landskapsregeringar! Som om det skulle vara förra landskapsregeringen som har ålagt den här landskapsregeringen att ta fram blankettlagstiftning. Det stämmer ju inte överhuvudtaget! Nej. Vill man göra något så tycker jag att man ska stå för det. Tittar man på vad som har hänt hittills under mandatperioden så har ju inte det varit något som man har vinnlagt sig så där väldigt mycket om och hörsammat det som gjordes under förra mandatperioden. Man har ju rivit upp och förändrat i princip allt. Så stå för en egen politik! Tack.


  • Tack, talman! Orsaken till att lagtinget är på väg att godkänna föreliggande lagförslag är att vi måste råda brist på en rättsosäkerhet som i alltför hög grad har fått prägla den nuvarande fulltextlagens tillämpning. Det är viktigare för oss som är politiskt ansvariga idag inom landskapsregeringen att se till att den luckan täpps till. Det är bara att konstatera att fulltextlagen var en bra tanke, men på grund av vårt lagstiftningskontrollsystem, som vi alla är bundna till, så klarar vi helt enkelt inte av att upprätthålla rättssäkerheten.

    Som tidigare anföranden och repliker har visat, också från mig, så förstår jag egentligen inte diskussionen om att vi skulle ha en samlad polislag. När det gäller lagförslaget så hade alltså grunden för lagförslaget redan lagts under tidigare landskapsregering.


  • Talman! Det där stämmer inte överhuvudtaget. Vicelantrådet var under förra mandatperioden ordförande för lag- och kulturutskottet. Det är sant att lag- och kulturutskottet skrev i ett enigt betänkande att man borde överväga blankettlagstiftning. Så lite ryggrad tycker jag man måste ha när man för politik faktiskt!


  • Tyvärr bekräftas igen att det tidigare lantrådet inte hade någon riktig insikt om vad som pågick i de politiska och tjänstemannamässiga processerna i dåvarande landskapsregering.

    Som sagt var, vi ärvde alltså ett lagstiftningsprojekt som till 95 procent var klart. Vi konstaterade att det inte fanns någon orsak att ändra på den tidiga landskapsregeringens riktlinjer för hur det skulle göras. Vi ansåg att de svarade mot de intentioner som dåvarande lag- och kulturutskott angav i sitt betänkande 2017. Så att anklaga oss för att vara ryggradslösa bara för att vi har respekterat den tidigare landskapsregeringens arbete till den här delen, det är lite under tidigare lantrådets värdighet. Men tydligen är allt tillåtet i politik.


  • Talman! Vicelantrådet Jansson kan vara lugn. Jag tar hand om min egen värdighet. Det finns tydligen saker som vicelantrådet behöver fundera på hur han förhåller sig till; lagtinget och lagtingets åsikter. Man kan fortsätta sitt förolämpande och hånande om man tror att det är en väg framåt.

    Vi har nu gått med på landskapsregeringens förslag till blankettlagstiftning, och att få sitta och höra sådant här, det är under vicelantrådets värdighet och landskapsregeringens värdighet.


  • Diskussion är avslutad. Eftersom det av ledamoten Anders Eriksson lagda förslaget om förkastade inte har vunnit understöd upptas det inte till behandling. Lagtinget har alltså omfattat lagförslaget.

    Ledamoten Anders Erikssons avvikande mening kommer att noteras i protokollet. Antecknas. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § förvaltningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om behandling av berusade för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 10 och 25 §§ landskapslagen om ordningsvakter för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5g § landskapslagen om lotterier för antagande i andra
    behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 90 § räddningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 15 § landskapslagen om produktionsstöd för el för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om konsumentsäkerhet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 11 och 46 §§ körkortslagen för Åland för antagande i andra
    behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Vid ärendets första behandling har lagtingsledamoten Nina Fellman, understödd av lagtingsledamoten Ingrid Zetterman, föreslagit att lagtinget ska godkänna en kläm av följande lydelse: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i anslutning till den självstyrelsepolitiska redogörelsen även ta upp förändringar i polislagen, som nu i sin helhet blir en fråga som politiskt bara behandlas i Finlands riksdag." Detta kallas lagtingsledamoten Nina Fellmans förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som röstar för utskottets förslag röstar ja och den som röstar för att lagtingsledamoten kläm ska godkännas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

    Omröstningen utföll: 18 JA-röster, 9 NEJ-röster, 2 avstod och 1 ledamot har inte röstat.

    Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat utskottets betänkande. Klämförslagets enda behandling är avslutad. Därmed är ärendet i dess helhet avslutat.