Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Talman! Landskapsregeringen föreslår ändringar i landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning. Det handlar om mindre ändringar för att uppfylla kraven i aktuellt EU-direktiv. Samtidigt föreslås tydligare bestämmelser i de fall en miljökonsekvensbeskrivning kan behöva uppdateras. Dessutom föreslår landskapsregeringen att landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kompletteras med bestämmelser om utbyte av ledamot eller ersättare i Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets prövningsnämnd.

Herr talman! Vår nuvarande MKB-lag är relativt ny. Den trädde i kraft 2018. Orsaken till att den lagen kom till var att det hade gjorts omfattande ändringar i EU-direktivet. I november 2019 skickade EU-kommissionen ett klagomål till Finland inklusive Åland om att vår lagstiftning inte tillräckligt genomförde ett flertal artiklar i MKB-direktivet. I landskapsregeringens svar på den formella underrättelsen har landskapsregeringen delvis bestridit kommissionens påpekanden och delvis medgett smärre brister i den vår lagstiftning, och att dessa brister kommer att rättas till. Det här är Åland inte ensam om att göra. De flesta andra EU-länderna också har fått formella underrättelser om brister i genomförandet av MKB-direktivet.

Förslaget medför endast mindre konsekvenser då de flesta ändringsförslagen avser att tydliggöra och ge mer detaljerad formuleringar av bestämmelserna. Värt att märka är dock att det kan ha positiva konsekvenser för företag och verksamhetsutövare då det möjliggör ett mindre omfattande nytt arbete i de fall som miljökonsekvensbeskrivningarna anses blivit föråldrade.

När det gäller förslaget om ändring i ÅMHM-lagen så handlar det om att förtydliga på vilka grunden en ledamot eller ersättare kan skiljas från sitt uppdrag. Tack, herr talman.

Tack, talman! Tack minister Röblom. Det står i förslaget att ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag och att remiss har skickats till ÅMHM, näringsavdelningen och social- och miljöavdelningen. Varför har man inte skickat till Åland näringsliv och till företagarna på Åland?

Talman! Av den anledning att det bedömdes som att det här tekniska ändringar som förtydligar de bestämmelser som finns. De tillägg som finns är också av smärre natur och därför behöver man inte göra någon större remissrunda i det här fallet.

Tack, talman! Ja, minister Röblom, de här miljökonsekvensbedömningarna och miljöbedömningarna, det har ju varit historiskt sett ganska vanligt att det sker med olika åsikter kring ärendet, om man säger så. Du har en tillståndsgivare och du har en motpart. De privata är många gånger motparten och inte de offentliga. Jag vet att detta mera är av teknisk natur, men ändå tycker jag att det skulle ha varit bra. Även i grundförslaget tycker jag att remissen hade kunnat vara lite mera riktat mot det privata hållet. Det är de privata som ofta bygger mera än det offentliga.

Tack, talman! Jag tycker att Holmberg kommer med intressanta tankar. Jag valde att lyfta upp att vi bedömer det här förenklandet som finns i det här förslaget som en positiv grej. Är det så att Holmberg så önskar så finns det säkert möjligheter för utskottet att lyssna in ytterligare från näringslivet.

Talman! Detta är ett lagförslag som står på två ben; å ena sidan en komplettering för förfarandet för miljökonsekvensbedömning, å andra sidan en uppdatering av reglerna för tillsättandet och avskedandet av ledamöter i miljöprövningsnämnden. Gemensamt för båda dessa ben är att vi ser en slags svängande pendel. Vi har sett pendeln svänga i förfarandet från miljökonsekvensbedömning. Den sunda ambitionen har där varit att göra det så obyråkratiskt som möjligt, lägga oss på lägsta möjliga nivå.

Nu får vi, tillsammans med större delen av EU, bakläxa och lägger oss följaktligen på en mer renlärig, mera bokstavstrogen nivå. Det är i det sammanhanget mycket angeläget att understryka att vi nu inte ska lägga mera byråkratisk börda på våra företag än absolut nödvändigt. Det finns skäl för utskottet att ta denna farhåga på allvar i den fortsatta behandlingen.

Lagstiftningens andra ben handlar om avskedandet av ledamöter i miljöprövningsnämnden där pendeln också svängt. Vi gick ifrån formuleringar som var så restriktiva att de inte gick att tillämpa i praktiken till en formulering som sedan i laggranskningen bedömdes vara för vid. Nu ska vi väl ändå tro att pendeln har stannat någonstans där mittemellan, då vi tillämpar samma modell på miljöprövningsnämnden som på programnämnden, i 38 § landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet.

Om inte laggranskningen, alltså Ålandsdelegationen, godkänner denna punkt så kommer ni att få höra ljudet av min haka som ramlar i marken. För då har vi ett hittills okänt juridiskt väsen framför oss, nämligen den juridiska motsvarigheten till Schrödingers katt som kan existera i landskapslagar om radio- och televisionsverksamheten, men inte i landskapslagen om ÅMHM. Tack för ordet.

Tack, herr talman! Från Liberalernas sida så tycker vi det är intressant att få behandla det här, speciellt jag som sitter i social- och miljöutskottet.

Som jag bedömer det är det preciseringar av vad som ska beaktas i bedömningar ifall ett projekt behöver MKB eller icke. Det är mindre förändringar av formell karaktär. Men ack så viktiga eftersom de preciserar och detaljerar bedömningen av exempelvis miljöpåverkan av projekt beroende på lokalisering. Alltså om de planerar att genomföras nära känsliga habitat eller med en omkringliggande miljö som inte är lika känslig för ingrepp.

Lagändringen väntas även göra bedömningen enklare kring om ett projekt överhuvudtaget behöver en MKB eftersom man har lagt in skrivelser kring att ÅMHM ska ta hänsyn till tidigare inspektioner eller bedömningar.

En annan skrivelse som tillkommer i denna lagändring innebär att ÅMHM ska specificera sitt beslut om verksamhetsutövaren begär det, och även beskriva vilka åtgärder som förväntas för att uppfylla rådande miljökrav. Vilket vid första anblick låter rimligt, och kan så vara men jag avvaktar med min slutledning kring det tills vi har gjort hörande i utskottet.

Allmänt intryck är att lagändringen ska utmynna i en mer konkret, mer informativ och transparent process, dels kring miljökonsekvensbedömningars vara eller icke vara, dels vad de ska innebära och innehålla.

Slutligen finns ett tillägg kring att landskapsregeringen ska ange en grund för om man avser att skilja en ledamot från sitt uppdrag i prövningsnämnden i förtid.

En väldigt viktig slutledning i det stycket i den allmänna motiveringen, herr talman, är om balansen mellan att trygga prövningsnämndens funktionsduglighet och att hålla en sådan hög tröskel som möjligt för att inte påverka nämndens oberoende.
Jag ser fram emot att lära mig mer om detta i och med utskottsbehandlingen. Tack, herr talman.

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Jag tycker att det är viktigt att understryka att i sådana här sammanhang så är målet att ju tydligare bestämmelserna är och ju tydligare det är så desto lättare är det också att jobba. På det sättet så vinner man smidighet gentemot verksamhetsutövarna. Förhoppningen är att detta ska göra det enklare att gå igenom de här processerna när man behöver dem. Bara för att understryka det som ledamoten var inne på.

Tack, herr talman! Precis så, enklare förhoppningsvis från båda hållen, att det är enklare för verksamhetsutövaren att veta vad som har beslutas och varför, men också att det gör förfarandet enklare för myndigheten. Vi vet att vi har en väldigt pressad myndighet inom ÅMHM. Vi vet också att dessa resurser finns och att de kan prioriteras för att uppfylla det här direktivet.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.