Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om att lagförslaget ska förkastas i sin helhet läggs i samband med ärendets andra behandling. Diskussion.

Talman! Jag väljer att göra denna presentation ganska kort, inte för att den skulle vara oviktig men för att den i allt väsentligt redan är hanterad i den tilläggsbudget som lagtinget godkände i måndags. Det handlar om hur de extra landskapsandelarna på cirka 1,2 miljoner euro till kommunerna ska fördelas. Skälet till påspädningen är att slå vakt om ålänningarnas grundtrygghet i pandemins spår och stärka den kommunala vardagen och närservicen. Man kan om man vill beskriva det som ett led i den strategi ålänningarna alltid följt, vi förtöjer för storm. Arbetslösheten har under året varit mycket stor och effekterna det får på kommunerna i form av uteblivna skatteintäkter är än så länge okända men med stor säkerhet betydande.

Av det skälet stöder finans- och näringsutskottet regeringens förslag att pengarna fördelas enligt följande nyckel till alla kommuner och därmed alla ålänningar. Två tredjedelar går direkt till primärkommunerna, medan den resterande delen kanaliseras till kommunerna via kommunalförbundet Kommunernas socialtjänst. Genom att kapitalisera KST kommer det samtliga kommuner tillgodo. De föreslagna ändringarna är avsedda att tillämpas under finansåret 2021 och föreslås träda i kraft så snart som möjligt. Därav behandlingen i direkt anslutning till tilläggsbudgeten och därför är hörandelistan i anslutning till betänkandet rätt kort. Alla de organisationer som berörs hördes i samband med hanteringen av tilläggsbudgeten. Utskottets resonemang kring tillskottet finns också att läsa i betänkandet över den aktuella budgeten.

Det ska ändå understrykas att fördelningen mellan kommunerna är en grannlaga uppgift. Vilken fördelningsnyckel man än använder uppstår frågor, så har det alltid varit. Det råder skillnader mellan befolkningsstorlek, demografi och verksamhetsförutsättningar mellan kommunerna och det faktumet diskuterades ingående i samband med tilläggsbudgeten även i denna sal.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse. Tack, talman!

Talman! Utskottets ordförande säger att pengarna finns till för att stärka Åland post pandemiskt så att säga och för att hantera pandemin. Vi vet att pandemins effekter har slagit väldigt, väldigt olika över landskapet. Hur ser utskottet på den delen att å ena sidan har landskapet väldigt ont om pengar och å andra sidan ger man ut helikopterpengar och inte pengar bara till dem som har drabbats hårdast?

Tack, talman! Av det enkla skälet att det inte går att säga vem som har drabbats hårdast. Det är väldigt svårt att sätta värderingar på hur hårt någon region är drabbad. Mariehamns stad har drabbats oerhört hårt i form av stor arbetslöshet. Mindre kommuner har drabbats kanske ännu värre till följd av att väldigt många arbetar på sjön där arbetslösheten har slagit ännu värre. Så att ge sig in i en diskussion om vem som har det värst är någonting som utskottet har bedömt som ganska fruktlöst, och därför har man valt att göra den här lösningen istället.

Talman! För ett år sedan, vad jag uppfattade, var utskottet av en annan åsikt. Man sade att man ska göra en slutavverkning och en slutreglering. Man hade ju också möjligheten att ge likviditetslån i detta skede och sedan då retroaktivt ge pengar baserat på till exempel arbetslöshetstalen som faktiskt är ett instrument och som direkt påverkar kommunalskatterna. Vi vet att några kommuner inom landskapet, någon skärgårdskommun och någon randkommun på Åland kanske är de hårdast drabbade av det, och också, som ledamoten Pettersson sade, staden. Nog finns det ju verktyg för det här. Det trubbigaste verktyget för att hantera pandemin är väl ändå landskapsandelarna? Just när det gäller de här kommunerna som har drabbats av hög arbetslöshet så har ju de i det här fallet fått mindre ersättningen än grannkommunerna som knappt har drabbats alls av arbetslöshet. Tycker utskottet faktiskt att det här är en bra metod? Är det faktiskt den minst dåliga av alla? Jag har svårt att se det.

Tack, talman! Som svar på den sista frågan; ja, utskottet tycker att det här är den bästa metoden att lösa detta på.

Ett viktigt tillägg till detta är - som ledamoten Zetterman mycket riktigt påpekade - att för ett år sedan så hade vi en plan över hur detta skulle hanteras. Då trodde ingen att detta skulle vara så här länge. Då tänkte vi att i värsta fall så kanske sommaren försvinner, men sedan ska vi nog börja komma tillbaka. Det här har hela världen tvingats tänka om kring. Då vore det nog dumt att dra alltför snabba slutsatser även på Åland. Vi ser ju såklart att man någon gång kanske kan göra en avräkning över vad som egentligen hände och hur mycket det egentligen kostade. Vi är långt därifrån ännu, vi är långt ifrån ett läge där vi faktiskt kan betrakta vilka effekter pandemin har haft. Vi ska minnas att pandemin inte är över. Vi har den under kontroll (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag vet att man faktiskt inte ska kommentera repliker, men när ni säger att det är utskottets uppfattning så är det faktiskt inte korrekt. Det är majoritetens uppfattning.

Men det som jag egentligen tänkte kommentera var att i motiveringen till den här lagen så kan vi läsa att kommunerna har klarat sig mycket bättre än vad som befarades. Vi vet att vi i samband med tilläggsbudget 3 i fjol gav en fullmakt för att landskapet kunde låna 10 miljoner räntefritt till kommunerna. Ingen kommun har ens anhållit om det, och förstås har ingen ens fått några pengar. Ändå så tycker regeringen att kommuner som inte har begärt några räntefria lån, ja de behöver de här pengarna för det har gått väldigt dåligt. Hur motiverar ni detta?

Tack, talman! Utskottet anser att det här sättet att finansiera kommunerna är det bästa, alternativt det minst dåliga eftersom det är en besvärlig situation vi finns i. Om kommunerna lånar pengar eller om landskapet lånar pengar så är i sista hand en rätt semantisk historia, vem det är som egentligen bär ansvaret för det. Utskottets uppfattning är att hela Åland hör samman och att kommunerna är en del av det offentliga Åland som ska se till att våra medborgare har det så bra som någonsin är möjligt. Om det då är landskapet som upptar dessa lån eller kommunerna så är i sista hand en rätt retorisk fråga.

Talman! När det gäller kommunernas socialtjänst så har beskedet från ägarkommunerna varit mycket tydligt. Det ska vara stram budgetering. Kommunens socialtjänst ska hålla i pengarna. Som det ser ut nu - det är stämma idag - så håller kommunernas socialtjänst budgeten. Hur har utskottet diskuterat kring kommunernas socialtjänst? Vad är tanken med de extra medlen till kommunernas socialtjänst?

Tack, talman! Tanken är att om så är möjligt så kan man sänka avgifterna till kommunerna om pengar kommer någon annanstans ifrån. I det här fallet så är det i sådana fall från landskapsregeringen. Så om den finansieringen visar sig att inte behövas så förutsätts det att pengarna kommer kommunerna - alltså ägarna, medborgarna - till godo och att man kan fortsätta upprätthålla en så stark social service som någonsin är möjligt och vars behov idag är väldigt svårt att överblicka till följd av pandemin. Vi vet inte vilka effekter som finns där ute ännu av det skälet att det är för tidigt att säga. Det är inte bara teorier utan det är i allra högsta grad praktik. Vi hör rapporter om oro ute i samhället.

Men är inte det lite oansvarig politik? Om vi vet att det kommer pucklar med kostnader för socialvården så kanske man har den dialogen då med landskapet och kommunerna kring finansieringen. Nu finns det medel utifall att, som jag tolkar det. Jag vill ändå påpeka att ingen diskussion har föregåtts med kommunernas socialtjänst. Det finns inget lagstöd hur kommunens socialtjänst ska använda de här pengarna. Men jag kan ju också se att det till exempel finns ett väldigt stort investeringsunderskott i kommunernas socialtjänst. Så att använda de här pengarna blir inget problem, men jag tycker att det blir lite dubbla signaler från ägarkommunerna och från landskapsregeringen. Majoritetens ekonomiska politik håller nog inte ihop för fem penni.

Tack, talman! Vicetalman Sjögren tycker att det är ansvarslös politik att ta ansvar för att en organisation som vänder sig till de svagaste vi har i samhället ska fungera. Jag tycker, ursäkta mig, att det är alldeles tvärtom. Jag menar att det är väldigt ansvarsfullt att förbereda sig innan krisen är där. Vi vet inte vart detta tar vägen post pandemin när det börjar hända. Om det är så att det finns ett investeringsunderskott i KST, vilket vicetalman Sjögren säger, då är det ganska allvarligt. Då är det nog dags att man tar tag i det. Därmed hävdar jag att det är ansvarsfull politik att kapitalisera nu snarare än för sent.

Talman! Bästa lagting och åhörare, jag ämnar läsa upp vår reservation, som jag också kommer att ta till omröstning. Jag vill också förtydliga att det var majoriteten i utskottet som förordade höjningen av landskapsandelar på det sätt som man nu gör.

Jag tänker börja med att läsa upp det som utskottet skrev i samband med tilläggsbudget 3 2020. "Utskottet anser att landskapets stöd till kommunerna bör riktas så att det kompenserar kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin. Utskottet har erfarit att det är förknippat med svårigheter att i detta skede utarbeta en modell för fördelning som i tillräcklig mån säkrar den ambitionen. Det står dock klart att kommuner med hög skattekraft drabbas hårdare än kommuner med låg skattekraft. I sitt arbete har utskottet analyserat flera olika parametrar vilka kunde ligga till grund för en fördelning. Arbetslöshet är en viktig förklaring till låga kommunala inkomster och höga kostnader. För att hitta en modell som på förhand så träffsäkert som möjligt kompenserar kommunerna i proportion till hur de påverkas borde förändringen i arbetslöshet beaktas. I fråga om användning av landskapsandelssystemets befintliga fördelningsnycklar konstaterar utskottet att systemets fördelningsmekanismer saknar relevans för hur kommunerna påverkas av pandemin".

Så skrev och tyckte hela utskottet i samband med tilläggsbudget 3 2020. Men nu har den tanken förändrats för nu handlar det om politik har oppositionen i utskottet fått veta.

Motivering: I lagförslaget framgår att syftet är att stärka förutsättningarna att hantera följderna av pandemin. För att uppnå det önskade målet bör de höjda landskapsandelarna om 1,2 miljoner fördelas enligt ett system som avspeglar pandemins följdverkningar där t.ex. arbetslöshetsgrad och skattebortfall avsevärt bättre skulle göra fördelningen mer träffsäker och rättvis. Det är av stor vikt, speciellt med tanke på landskapets ekonomiska läge, att alla stödåtgärder riktas rätt. Därför är en strikt regional fördelning av pandemidämpande stöd som utgår från enbart politiska bedömningar helt förkastliga. Den sortens stöd har en tendens att missa det huvudsakliga syftet som i detta fall är att dämpa pandemieffekter. Att fördelningsmodellen inte är ändamålsenlig framgår med tydlighet då t.ex. Eckerö och Kökars kommuner med höga arbetslöshetssiffror, jämfört med motsvarande kommuner, starkt missgynnas enligt den föreslagna fördelningsmodellen.

Under behandlingen av budgetmomenten för landskapsandelarna i tilläggsbudget 2 framkom via höranden tydlig kritik mot fördelningsmodellen. Inget av denna kritik förmedlade utskottet vidare via sitt betänkande. Under behandlingen av lagförslaget har motsvarande höranden inte gjorts förutom med finansminister och lagberedare, då det stått helt klart från majoriteten i utskottet att eventuell kritik mot innehållet ändå inte kommer att uppmärksammas i betänkandet.

Reservanterna är även starkt kritiska till det förfaringssätt på vilket sätt landskapsregeringen och majoriteten i utskottet väljer att driva igenom lagförslaget, där ingen sedvanlig remissrunda gått ut till berörda parter och där enbart vissa utvalda hörande med okritiska åsikter ges utrymme i betänkandet.

Med anledning av ovanstående föreslår vi att lagförslaget förkastas. Tack, talman.

Tack, talman! Ledamoten Holmberg noterade att utskottet för ett år sedan hade vissa förhoppningar om att man skulle kunna göra en sammanställning så småningom på kostnaderna kring pandemin. Då levde vi i en verklighet när vi faktiskt alla trodde att pandemin skulle vara en rätt kort historia. Det har visat sig sedan dess att vi nu är uppe i 18 månader av ovisshet och av arbetslöshet som inte växer, men den sjunker heller inte så snabbt som den borde. Det här får konsekvenser för hela samhällsekonomin som faktiskt än så länge är obekanta. Tycker inte ledamoten Holmberg att det då kan finnas skäl att avvakta och se vart det tar vägen i stället för att försöka göra en slutavräkning när vi är mitt uppe i pandemin fortfarande?

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Personligen så tycker jag själv att det är ganska tryggt och bra att följa någon form av politisk linje och tankegång. Det man tyckte för ett år sedan håller väl för mig även idag och tvärtom så har till och med det förstärkts.

När det gäller det sätt som majoriteten i utskottet nu eller landskapsregeringen väljer att fördela pengarna så anser jag att det är ett sätt att cementera strukturer som visar sig icke ekonomiskt hållbara. Från och med i fjol så fanns och finns det också möjligheter för kommunerna att lyfta räntestödslån, landskapsregeringen har 10 miljoner på det. Om man då anser att många kommuner är i en tillfällig svacka när det gäller ekonomin, då skulle det väl vara på sin plats att erbjuda dessa lån. Kommunerna ska kunna ta dessa lån för att kunna hantera en pandemi, precis som företag i samband med likviditetsstöd, men så är ju inte fallet. Det här är någonting som ligger djupare än så.

Tack, talman! Klok politik enligt regeringsblocket är att förhålla sig till verkligheten och inte att göra om verkligheten till hur man själv tycker att det ska vara.

Jag skulle också vilja ställa en fråga till ledamoten Holmberg beträffande reservationen. Där nämns att höranden inte har märkts i ett tidigare betänkande, vilket naturligtvis är felaktigt. Deras synpunkter har mycket väl beaktats. Men det andra är möjligen mera underligt, för Holmberg tycker att vi borde ha hört fler i samband med behandlingen. Men ledamoten Holmberg föreslog aldrig, eller ens understödde, att vi skulle ha gjort flera hörande av det enkla skälet att vi redan hade gjort dem i samband med behandlingen av den andra tilläggsbudgeten. Inte säger väl ledamoten Holmberg en sak i utskottsmöte och en annan sak i salen?

Tack, talman! Det är två saker i detta ärende som är helt uppåt väggarna; dels är det dock fördelningen av 1,2 miljoner, sedan är det också hur majoriteten väljer att hantera det. Alltså vi är en gummistämpel, det är bara att erkänna det. Utskottet är en gummistämpel.

När det gäller höranden så stod det med all tydlighet klart att för majoriteten handlar detta om politik. Det spelar ingen roll hur många höranden vi har. Så med respekt för de hörande, som man gärna skulle ha haft, och deras tid så ansåg vi det inte nödvändigt att höra flera, för saken var ju klar. Det hade inte spelat någon roll vilka hörande vi skulle ha haft och vad de hade sagt. De höranden som vi hade var väldigt tydliga, men det finns inte ett fragment av detta gjort i betänkandet. Det handlar om politik, att cementera gamla strukturer. Det är en återvändsgränd.

Talman! Det ser väldigt uppmuntrande ut med mitt namn så där många gånger, men jag har nog bara tänkt prata en gång idag.

Den här frågan har vi ju pratat väldigt länge om, särskilt i samband med tilläggsbudgeten. I min reservation till lagförslaget så föreslår jag att de paragrafer som höjer landskapsandelarna till kommunerna med 800 000 euro stryks.

Att gymnasieskolan blir utan ens minsta möjliga för att våra ungdomar ska få en jämlik skola och att ÅHS får ett tungt sparbeting mitt i en pandemi, medan kommuner, som inte behöver mera pengar just nu, får mer är fel. Det är att vända framtiden ryggen för att bevara det gamla.

Efter moget övervägande så har jag beslutat att avstå från att föra de här frågorna till omröstning. Utgången är ju ändå given. Tack, talman.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Visst är det ju trevligt att vi har fått en möjlighet att kunna ha ett plenum efter alla sånger och all musik. Dessutom är det mycket vackrare än normalt, så det är intressant. Sedan fick ju resten av oppositionen en passlig dag att behandla en misstroende också.

Jag ser det här också som ett anförande kring reservationen, i den reservation som ledamot Holmberg och jag föreslår att lagförslaget ska förkastas.

Innan jag går in på bakgrunden och motiveringen så vill jag att ni tittar noga på det här betänkandet. Betänkandet är ju en sida, det är reservationerna som är längre. Om man tittar noggrant mot ljuset, nu ser jag att vi har för lite ljus här, men ni får titta ute för lyfter man den här mot ljuset så ser man faktiskt en liten mörk fläck bredvid namnet och undertecknaren, en fläck som visar var gummistämpeln lades. Den används ibland i finans- och näringsutskottet.

Om jag sedan återgår till reservationen så skrev vi där lite mer neutralt på följande sätt: ”Under behandlingen av lagförslaget har motsvarande höranden inte gjorts förutom med finansministern och lagberedaren, då det stått helt klart från majoriteten i utskottet att eventuell kritik mot innehållet ändå inte kommer att uppmärksammas i betänkandet. Reservanterna är även starkt kritiska till det förfaringssätt på vilket sätt landskapsregering och majoriteten i utskottet väljer att driva igenom lagförslaget där ingen sedvanlig remissrunda gått ut till berörda parter och där enbart vissa utvalda höranden med okritiska åsikter ges utrymme i betänkandet.” Därav benämningen gummistämpel.

Herr talman! Det är inte så enkelt att förklara hur man tänker när man inser i utskottet, som jag gjorde, att de få höranden som jag föreslog inte kommer att godkännas - vi hörde lite hur ledamot Holmberg funderade - trots att vi ofta får höra dessa floskler om att alla ledamöters önskemål ska beaktas, trots att vi också i regeringsprogrammet kunde läsa om "Tillsammans" och trots att vi ofta hör talas om hur viktigt det är att lyssna.

Jag minns att jag faktiskt under det här mötet funderade på att helt sonika gå ut. Det kändes fullständigt meningslöst att vara med i den här så kallade behandlingen. Men jag konstaterade att det skulle knappast heller ha förbättrat arbetsmetoderna. Är man med så kanske man i alla fall har möjlighet att lägga in en reservation.

Sedan är det lite intressant, om man läser det här korta betänkandet noggrant så kan man notera att till exempel Moderat samling överhuvudtaget inte var närvarande, trots att man har både en ordinarie och en ersättare i utskottet. Jag ska inte spekulera varför, men det skulle vara intressant att höra förklaringen till att man inte hade passligt att närvara.

Herr talman! Det visade sig till slut att det var svårt att reservera sig mot själva hanteringen av ärendet och mot det här urvattnade betänkandet. Så därför valde jag då i stället att stöda ledamot Holmbergs förslag. Vi diskuterade reservationen tillsammans så därför kanske inte varje ord är helt i enlighet med vad ledamot Holmberg sade i utskottet, men tillsammans så håller vi med om det som står där, vi har en gemensam beskrivning och vi har tecknat under båda två.

Vi föreslår, som sagt var, ett förkastande, vilket jag hade tänkt ta i ett separat anförande. Men nu blev ju det här inte ett regelrätt betänkande. Ska jag pausa och återkomma eller ska jag fortsätta?

Talmannen: Jag låter ledamot Toivonen fortsätta.

Tack, herr talman! Ja, jag tänkte nu gå in på frågan om vi överhuvudtaget behöver de här höjda landskapsandelarna och om de då borde se ut såsom de ser ut? Det var den frågan som fortfarande var öppen i den här behandlingen. Summan satte vi i budgeten, men här skulle de fördelas.

Det som jag nämnde tidigare här är att vi borde tänka på att i samband med tilläggsbudgeten 3 senaste år så beviljades en fullmakt på tio miljoner för räntefria lån för kommunerna. Ingen har ju fått det här för ingen har ens anhållit om det. Jämför man lite med företagen så fick de ju också möjlighet att få ett stöd, men där villkorades det med att man skulle ta ett lån på normala villkor. Så ingen kommun har alltså anhållit om att få ett lån och ingen har tagit ett lån och då måste man ta sig friheten att göra en tolkning. Har kommunerna faktiskt så stora ekonomiska problem som regeringen indikerar? Eller är det här av andra orsaker? Är det för att uppfylla vallöften? Kosta vad det kosta för landskapet måste ju i slutändan själv låna de här pengarna.

Herr talman! Om man sedan läser motiveringen till lagförslaget och den här hade vi ju inte alls framför oss då när vi diskuterade budgeten, motiveringen och hur det skulle se ut kom ju faktiskt först i lagförslaget och det var därför jag ville att vi skulle ha höranden kring lagförslaget. Men vi kan läsa där till exempel att kommunerna klarade sig mycket bättre än vad man hade förväntat sig. Boksluten såg bra ut. Budgetarna var visserligen sämre än boksluten, men det är de ofta och därför hade jag gärna velat ha ett hörande som kunde titta på den saken så att man helt enkelt inte jämför äpplen och päron som det lite ser ut som. Vad jag mindes från ett hörande så budgeterade man med marginal. Det är samma sak här, budgeten för landskapet är alltid betydligt sämre än vad bokslutet är.

Så sammantaget, som jag ser, så finns det ingen objektiv grund för att höja de här andelarna.

Sedan står det uttryckligen i lagförslaget att syftet är att hantera följderna av pandemin. Och då frågar man sig; gör man det genom att höja på det sätt som ni har gjort? Andra har talat om helikopterpengar. I fjol så ansåg jag att man istället skulle titta på förändringen av arbetslöshet. Det fastnade ju inte regeringen för då, men man använde samma argument sedan gentemot finska regeringen i alla fall. Det borde vara rimligare att se på det än att bara strössla i enlighet med här. Så därför ansåg jag vi borde haft höranden specifikt kring den här lagen och inte den hantering som vi nu har, av ren lättja helt enkelt.

Vi kommer att föreslå ett förkastande av den här lagen. Pengarna finns ju kvar, så det är inget problem med det. Tack för ordet, herr talman.

Tack, herr talman! Tack ledamot Toivonen.

En utökning av landskapsandelarna och dess fördelning är en knepig sak i sig. Det är ett väldigt trubbigt instrument och det märker vi också när vi tittar på de här två reservationerna. Den ena nämner Eckerö och Kökar som speciellt drabbade och den andra reservationen nämner Mariehamn och Jomala som speciellt drabbade. Men det vi kan konstatera är ju att en av de större kommunerna på Åland har aviserat att man har problem med äldreomsorgen, man har i princip ropat på hjälp av landskapet, av regeringen och då kanske det här är en typ.

Tack, herr talman! Jo, det finns alltid sätt att argumentera för vad som helst. Men som jag redan sade så för ett år sedan så borde man kanske ha tittat just på förändringen av arbetslösheten, vilket vi också fick höra från ÅSUB att det kanske skulle motsvara omkring 80 procent av de förändrade kostnaderna. Det finns ingen nyckel som är som är perfekt.

Ett annat alternativ skulle ha varit att höja landskapsandelarna generellt och inte bara att plocka vissa bitar.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs förslaget till landskapslag om temporär ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.