Remissdebatt

Ny blankettlag om foder LF 3/2021-2022

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • Tack, talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag genom vilken rikets foderlag, med vissa avvikelser, görs tillämplig på Åland. Förslaget innebär att den nuvarande landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av foderlagen upphävs och att den här blir gällande istället.

    Med detta uppdateras lagstiftning inom området i fråga på ett kort, koncist, klart och ändamålsenligt sätt. Lagförslaget innehåller även reglering av rikslagstiftningsnatur från vilket det inte finns möjligheter att avvika. Foderlagen handlar dessutom till stora om hur berörda förvaltningsmyndigheter ska förfara för att lagen ska kunna verkställas.

    Allt det här inklusive det faktum att man på Åland sedan tidigare valt att använda sig av blankettlagstiftningstekniken, inom det här rättsområdet som reglerar hantering av foder, gör det mest rationellt att även fortsättningsvis använda sig av just nämnda lagstiftningsteknik.

    Den föreslagna landskapslagen innebär att regelverket blir tydligare och övervakningen smidigare, samtidigt som en hög fodersäkerhet bibehålls. Uppdateringen enligt förslaget innebär att det åländska regelverket tydligare motsvarar den gällande EU-lagstiftningen samtidigt som det bättre korresponderar med utformningen av övrig lagstiftning rörande olika segment inom livsmedelskedjan.

    En funktionell lagstiftning och tillsyn bidrar även till att foderföretagen kan konkurrera på jämbördiga villkor, något som i förlängningen främjar utvecklingen och produktionen av kvalitetsfoder.

    Den numera i riket och upphävda men ännu på Åland fortfarande tillämpade äldre foderlagen som trädde i kraft den 1 mars 2008, den gäller foder, foderföretagare, tillsyn inom alla stadier i produktions- tillverknings- och distributionskedjan för foder, för primärproduktion av foder tills det släpps ut på marknaden och används. Den äldre foderlagen innehåller bestämmelser om bland annat allmänna krav på kvalitet, märkning och förpackning samt krav som gäller verksamhetsutövning inom foderbranschen till exempel i anknytning till registrering och journaler. Lagen i fråga innehåller också bestämmelser om tillsynsmyndigheter och deras uppgifter om laboratorier samt om tvångsmedel och påföljder. Eftersom den äldre foderlagen, innan den upphävdes den 1 januari 2021, ändrats nio gånger på grund av nationella behov så har alltså en ny foderlag i riket trätt i kraft efter det. Målet med den här foderlagen är att göra regelverket tydligare och övervakningen smidigare samt att kunna hålla en hög fodersäkerhet, att den bibehålls. Foderlagens syfte är till centrala delar densamma som i den äldre foderlagen, men med den här uppdaterat.

    Med den här korta presentationen, herr talman, så överlämnar jag sålunda blankettlagen om foder vördsamt till lagtinget. Tack.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen fortsätter med blankettlag, det är klokt i denna lagstiftning. Det är ett bra resonemang kring behörighetsfrågor. Väldigt bra resonemang!

    Jag tycker att man borde ha skickat remiss även till företagare, det tycker jag alltid när det kommer lagförslag.

    Det som jag ställer mig frågande till - kanske en liten dum fråga för en gångs skull - det handlar om påföljder. Det står: "I lagförslaget finns skarpa åtgärder för att säkerställa att foderkontrollen efterföljs, såsom att utan att identifiera sig ta prov på foder och att göra inspektioner i utrymmen som omfattas av hemfriden". Det låter väldigt allvarligt. Är det någonting som ÅMHM ska göra med hjälp av vår polis eller är det riksmyndigheter tillsammans med Livsmedelsverket och Institutionen för hälsa och välfärd? Jag tycker att det är lite otydligt i lagförslaget.


  • Tack, talman! Jag uppskattar att frågan ställs. Det är givetvis en stor sak om man ska tränga sig på hemma hos hemfriden hos någon och därför behöver det finnas i lag tydligt stipulerat. Är det inte tydligt stipulerat tycker ledamot Holmberg, så behöver vi ju titta en gång till på det i utskottet. Men hemfriden gäller ju som sagt privata bostäder och i första hand är också den här lagen gjord för företagarna och det är inte privatpersoner som ska övervakas.


  • Tack, talman! Jag är den första som understryker att straff ska vara avskräckande och förebyggande. Men det finns ju också i påföljden att tillsynsmyndigheten ska ha rätt att stänga ner en webbplats, till exempel en webbsida som säljer foder och företaget inte upprätthåller lagstiftningen. Det är väl bra, utskottet får titta närmare på den frågeställning som jag har.


  • Tack, herr talman! Tack minister Karlström för presentationen. Vi har ju i många år diskuterat att hålla Åland GMO-fritt. I den här lagstiftningen lyfts genmanipulerat foder upp och de inslag av dessa produkter som finns i olika foderslag. Hur bedömer ministern att det ser ut på Åland idag med denna GMO-frihet? Och är det här någon förändring som kommer att inträffa i och med den här lagstiftningen gällande vår status som GMO-fritt landskap?


  • Tack, talman! GMO är en intressant fråga. Som ledamot Gunell också vet och som står i lagförslaget så är det rikets behörighet gällande GMO-tillämpningen, GMO-användningen eller icke på Åland. Så det är egentligen inte en fråga för lagtinget eller för den här regeringen eftersom det är klarlagt att det är rikets behörighet. Sedan är det en oerhört intressant politisk fråga om Åland ska vara GMO-fritt eller inte. Finns det fördelar med GMO eller inte? Behöver man vara rädd för vetenskapen eller inte? Jag tror att det här är en annan fråga som vi säkert kan diskutera i andra sammanhang. Det kanske har ändrat lite vad gäller insikten och attityden också, både från europeiskt håll, från nationellt hål men också i den här salen så tror jag att det finns personer som många gånger förlitar sig mer på vetenskapen än på hörsägen.


  • Ja, det ska vi verkligen hoppas att det är vetenskap och evidens som också ska leda faktamässiga beslut i detta lagting.

    Jag tror att ministern har rätt i att synen på GMO har säkert förändrats också när teknikutvecklingen har gått framåt. Men hur är läget i dag? Hur ser det ut på Åland? Är vi längre ett GMO-fritt odlingslandskap?


  • Herr talman! Det kanske inte riktigt hör till det här lagförslaget, men som sagt behörigheten är inte åländsk. Samma förutsättningar som kan skapas i riket kan skapas här. De växtskyddsmedel och den odlingsmetod som är möjlig att göra i riket är också möjlig att göra här, vilket jag tycker att är rätt. Det ger oss också samma konkurrensförutsättningar.

    Om Åland är GMO-fritt eller icke, det kan jag inte svara på, för det beror precis på hur odlaren där ute har valt att hantera sina grödor och hur man väljer att göra. Det är inte åländsk behörighet att förbjuda GMO på Åland.


  • Ledamot Liz Mattsson Anförande | 14:18

    Herr talman! Våra produktionsdjur omvandlar foder till mervärdesprodukter såsom mjölk, kött och ägg. En balanserad utfodring främjar djurens välbefinnande, förbättrar husdjursproduktionens ekonomiska resultat och effektiviserar användningen av näringsämnen. Ett bra foder till våra produktionsdjur har även en positiv inverkan på miljön.

    Den här lagstiftningen handlar om foder och därmed innehållet i den mat som vi väljer att ge till våra produktionsdjur. Detta är således en viktig lagstiftning för hela livsmedelskedjan. För att fodret skall hålla en så god kvalitet som möjligt är hanteringen av fodret viktigt - ändå från distribution till försäljning och användning behöver vara säker.

    I till exempel en mjölkbesättning är det a och o för lönsamheten att både grovfoder och kraftfoder håller hög kvalitet, skördas vid rätt tidpunkt och innehåller rätt substanser. Ett bra grovfoder är grunden till välmående djur som i sin tur producerar en högklassig råvara att förädla till högklassiga produkter från Åland.

    Lagstiftningens primära syfte är att se till att våra livsmedel i slutändan håller en hög standard samtidigt som den hjälper till att ytterligare förbättra foderhanteringen i takt med samhällets utveckling och krav på högkvalitativa livsmedel.

    Jag noterar att lagstiftningen bygger, som mycket annan lagstiftning, på att utföraren tar ett eget ansvar för kontroller genom s.k. egenkontroll. Eftersom företagaren idag behöver ta hänsyn till en mängd olika lagstiftningar är ett faktum att egenkontroll generellt tar mycket tid i anspråk av företagaren. Samtidigt som egenkontroll kanske ändå är ett av det mest resurseffektiva sättet att ta ansvar och utföra kontroll.

    Lagen, som Centerns lagtingsgrupp läser den, kommer att göra ett något föråldrat regelverk tydligare och övervakningen smidigare samtidigt som en hög fodersäkerhet bibehålls. Tanken är också att den uppdaterade foderlagen skall stämma bättre överens med övrig lagstiftning rörande olika segment inom livsmedelskedjan.

    Lagtingsgruppen konstaterar vidare att lagen inte uppskattas medföra några ökade nettokostnader för landskapsregeringen då resurserna för kontroll och eventuell övrig administration redan finns inom den befintliga förvaltningen. Något som är nytt i förhållande till den gamla foderlagen är att kontrollanter nu ges möjlighet att uppbära en påföljdsavgift i fråga om försumlighet hos foderföretagaren.

    Herr talman! Centerns lagtingsgrupp understöder förslaget om en uppdaterad foderlag och passar på att påpeka vikten av enkel och tydlig lagstiftning för att minska byråkrati och osäkerhet hos producenter och djurhållare. Foderlagen motverkar matfusk och skapar transparens och livsmedelstrygghet som lägger grunden till välmående djur och råvaror från Åland, råvaror med hög transparens som kan säljas i hela Finland och som sätter Åland som matdestination på kartan. Tack, talman!


  • Talman! Kan vi lita på det vi äter? Jag tänker på matfusk, multinationella bolag som gör rovdrift på arbetare, djur och natur och så på genmodifierade organismer.

    Den politiska målsättningen på Åland har alltid varit att hålla Åland GMO-fritt. Än så länge produceras inga GMO-grödor på Åland, så vitt jag vet, men frågan är hur situationen ser ut med det foder som importeras. Ett djur som äter GMO-foder genmodifieras inte, varför animaliska livsmedel inte måste GMO-märkas. Men den frivilliga märkningen GMO-fri får användas.

    Även om GMO-produkter måste ha tillstånd av EU är det inte någon garanti för att grödorna inte är skadliga för människa, djur och natur. EU:s kontrollsystem har många gånger visat sig vara bristfälliga. I flera fall har EU-domstolen fällt EFSA - Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet kring GMO-grödor.

    Talman! Social- och miljöutskottet gjorde en stor affär av saken när GMO för första gången diskuterades i lagtinget, nämligen gentekniklagen 1995. Man hävdade att genteknik är ett rättsområde som borde falla inom Ålands behörighet eftersom vi har kompetens i miljö- och jordbruksfrågor.

    Ålandsdelegationen tyckte annorlunda, nämligen "att gentekniken utgör ett rättsområde som med tillämpning i 27 § 42 punkten i självstyrelselagen är att hänföra till rikets behörighet." Högsta domstolen och republikens president kom fram till samma slutsats. Presidenten skrev: “Riket har förbehållits lagstiftningsbehörigheten rörande omständigheter som förutsätter en särskild naturvetenskaplig sakkunskap hos de berörda myndigheterna eller som på ett vittgående eller svåröverskådligt sätt kan påverka miljön och hälsan både inom landskapet och utanför landskapet.” Ett slag i nyllet för Åland, som inte bedömdes klara av att införskaffa “Särskild naturvetenskaplig sakkunskap”.

    Det är mycket som har hänt sedan 1996. Då trodde man kanske att GMO var någon form av gift. Och det var få som riktigt visste vad det var och vad det innebar. Området har utvecklats enormt. Nu finns kunskap och forskning. Det ingår i kursplaner för agrologer och andra besläktade utbildningar. Varför inte Åland skulle kunna införskaffa särskild naturvetenskaplig sakkunskap om GMO idag är en gåta.

    Gällande foderlagstiftning och den nu föreslagna foderlagstiftningen tar upp hur GMO ska hanteras. I den bästa av världar skulle Åland göra ett avsteg i paragraf 11 om GMO vad gäller foder och skriva att GMO-foder inte får användas på Åland, men det går tyvärr inte.

    Det torde inte stöta på problem om vi skulle ha den här behörigheten från EU eftersom flera länder och regioner har gått in för det redan. Självstyrelselagsrevisionen pågår som bäst. Vi vet att möjligheterna att tillföra behörighetsområden är ytterst begränsad. Men jag kunde ändå inte undvika att uttrycka min kittlande tanke.

    Talman! Att experimentera med naturen är ett ytterligare led i massindustrialiseringen av jordbruket. Man gör allt för att få ut det maximala och är beredd att ta lite förluster. Istället är det vi behöver mer växelbruk, småskalighet, naturbete och regenerativa metoder utgående från naturens villkor.

    Det vore en konkurrensfördel att ha Åland helt GMO-fritt, i foder och i odling. Det skulle göra de åländska produkterna mer attraktiva och prisvärda. Ett självklart led i att vara ett helt hållbart samhälle. Vi får hoppas att både producenter och konsumenter har den insikten.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:26

    Tack ledamoten Holmström för stödet för lagförslaget och för ett mycket tankeväckande anförande. Jag vet att det finns ett betänkande från social- och miljöutskottet som delvis behandlade genteknik även om gentekniklagen är riksbehörighet, precis som ledamoten noterade. I det betänkandet kom man fram till att man kunde ha skyddszoner runt biodlingarna för att skydda biodlingarna från varroa, att man knöt ihop det där i den lagen.

    Lite samma spår som ledamoten Holmström var inne på här; hur använder vi vår redan befintliga behörighet? Hur skulle vi använda denna behörighet om vi hade den?

    Tack för ett mycket intressant anförande.


  • Talman! Vi kan ju inledningsvis konstatera att GMO-lagstiftningen från EU-håll är väldigt komplicerad och att det är en djungel att navigera sig inom. Även om Finland har behörighet i det här området så finns det vissa svängrum inom ramen för dessa EU- förordningar och direktiv, och ett av dem är ju just det som ledamoten Valve pratade om, nämligen den om skyddsavstånd och skyddszoner. Men det är inte riktigt samma sak ändå som att ha ett landskap GMO-fritt, även fast man såklart kan göra ganska vida tolkningar av de här skyddszonerna. Det är ju såklart positivt att man har använt sig av den möjligheten och jag har också uppfattat att man använder sig av andra möjligheter också. Även om vi inte har fullständig behörighet så finns det vissa saker i hanteringen av förvaltningen som underlättar förverkligandet av visionen.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:28

    Tack, talman! Jag måste säga att det är trevligt att ledamoten Holmström har läst på så detaljerat och nördat in sig i så betydande grad. För det är precis så att skyddsavstånden i de fallen användes på ett litet annat sätt. Det hade ju inte egentligen att göra med att skydda biodlarna från genetiskt modifierade bin, utan det handlade om varroafrihet, även om skyddsavstånden tillämpades på det sättet. Tack, det är alltid roligt att höra initierade anföranden.


  • Ledamot Camilla Gunell Anförande | 14:28

    Tack, herr talman! Tack för den här diskussionen. Jag tror att det är klart för oss alla att den här frågan om GMO kanske inte avgörs här och nu med det här lagförslaget. Däremot så har det ju varit en viktig signal under många, många år både från lagtinget och kanske också från odlarkåren att Åland som ett varroafritt och ett GMO-fritt område har man sett som en konkurrensfördel. Det är klart att det här säkert är en fråga som ändrar karaktär med tiden. Produkter utvecklas och ibland kan GMO vara en bra sak också för natur och miljö, särskilt om man med mera beständiga odlingsprodukter kan minska behovet av bekämpningsmedel och så vidare. Jag tror att vi alla i dagsläget vet att det finns många nyanser när det gäller frågan kring GMO-frihet.

    Men då i tiderna när det var aktuellt så diskuterades den mycket och det handlade framförallt om GMO-odlingsprodukternas påverkan på den ekologiska odlingen och om de här två kunde existera parallellt. Man diskuterade mycket kring den här samexistensen.

    Det skulle därför vara, tror jag, viktigt att antingen om utskottet, som nu fick det här i sin hand, kanske begär ett särskilt utlåtande av social- och miljöutskottet som har hanterat den här GMO-friheten, och om den frågan är relevant och aktuell längre för Åland. Är det en konkurrensfördel eller är det en nackdel för den åländska odlingen? Jag tror att vi här i lagtinget också kanske borde fräscha upp våra kunskaper i den här frågan och få en liten genomgång om vad som är aktuellt i dag.

    Det är helt klart så att förbudsvägen, genom att sätta förbud mot import eller användning av GMO- produkter på Åland, är knappast en väg att gå. Då kommer man att hävda förstås sin rätt att konkurrera på lika villkor. Däremot så kan man ju fortsätta att skapa ett nytt samhällskontrakt eller en gemensam viljeyttring mellan odlarkåren, jordbrukarna och Åland i den marknadsföring som vi gör av våra produkter som säljs härifrån.

    Jag tycker ändå att den här frågan är viktig och är en profilfråga för det åländska lantbruket. Om den ska fortsätta att vara det eller inte, det lämnar vi oklart, men uppenbarligen visste inte ministern heller precis här och nu hur det står till i dag. Är Åland längre ett GMO-fritt område? Eller har vi redan gett oss in på den banan för länge sedan? Tack, herr talman!


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.