Första behandling

Ny blankettlag om foder LF 3/2021-2022

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Talman, den föreslagna landskapslagen om foder uppdaterar den gamla foderlagen och gör reglerna tydligare och mer ändamålsenliga. Och med det så anser finans- och näringsutskottet att den här vägen är bra. Det främjar tillgången på säkert foder och det anpassar det åländska regelverket tydligare till gällande EU-lagstiftning. Bestämmelserna blir tydligare och det bör medföra smidigare övervakning. Det är onödigt att orda så mycket mer kring det, betänkandet finns att läsa. Lagstiftningen är rätt tydlig och vi hoppas att det ska minska både byråkrati och osäkerhet hos producenter och djurhållare eftersom det mynnar ut i säkrare foder och därmed bättre råvaror och starkare förutsättningar för att förädla dessa råvaror. För hela Ålands bästa och särskilt livsmedelsindustrin som på det här viset får ytterligare tydligare regler att förhålla sig till. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet enhälligt att lagtinget antar lagförslaget.


  • Tack! Och tack för den korta effektiva och presentationen av utskottets betänkande. I samband med remissdebatten lyfte jag frågan kring det här med GMO eftersom det nämns regelverk i lagstiftningen kring användandet av GMO-foder och hoppades att utskottet åtminstone kunde tangera frågan. Men det står ingenting i betänkandet. Kan ordföranden säga några ord om utskottet alls ha diskuterat GMO-frågan?


  • Tack, talman! Svaret är ja. Vi har fört en diskussion inom utskottet kring GMO, för det nämns på rätt många ställen i lagförslaget får man säga i och med att det är en fråga som folk tenderar att begripa. Vi valde att inte lyfta det i betänkandet av det skälet att det är en riksbehörighet och att problemet, om det är ett problem, så är det inte alldeles klarlagt att säga hur stort det är i sådana fall. I praktiken förekommer väldigt lite GMO-produkter på marknaden på Åland, i Finland och i EU. Medan man däremot får en känsla av att i debatten är motståndet inte lika kompakt längre som det var tidigare. Vi förde en kort men rätt intressant dialog kring det som tror att jag ska (… taltiden slut).


  • Nå, men då ska jag naturligtvis ge ledamoten Petterson möjlighet att utveckla resonemanget. Jag tror att GMO-frågan på sätt och vis inte ses lika svartvit som den kanske gjorde tidigare, det är inte för och emot utan det finns nyanser även där. Det som jag var lite nyfiken på så var om Åland har en GMO-fri produktion längre eller är det så att nyanserna har smugit sig in även där? Hur ska man kategorisera det här? Det har ju tidigare varit någonting man har lyft upp som en fördel, till och med för det åländska varumärket, att vi är Varroafria på Åland när det gäller bilproduktionen. Vi är GMO-fria när det gäller livsmedelsproduktionen. Så det var den frågan jag gärna skulle vilja få besvarad.


  • Tack, talman! För att vara tydlig så tror jag man kan betrakta Åland som GMO fritt liksom man kan betrakta Finland och Europa det. Det som har hänt under de senaste åren framkom, tycker jag i utskottets arbete, är att om man är rädd för vad GMO kan göra för livsmedel så ser man gärna att den teknologi som GMO bygger på kan användas till exempel inom medicinen. Då blir det hela mer komplicerat. För om genmanipulation kan uppfattas som skrämmande i ett fall kanske det botar allvarliga sjukdomar i ett annat fall. Och det där leder till en diskussion som inte är särskilt enkel och som man absolut inte kan ta i en replik så här. Jag tror att jag talar för utskottet att man faktiskt tyckte att alltihop var en rätt intressant fråga.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 09:46

    Talman! Jag vill säga några korta ord om den här GMO-frågan eftersom vi faktiskt hade ett hörande kring den. Vi kunde ju konstatera i hörandet att det är väldigt ovanligt både med GMO-grödor och GMO-foder på Åland och att det regelverk vi har till exempel för att skydda biodlingarna gör att det är väldigt svårt att odla genetiskt modifierade grödor och ändå leva upp till regelverket. Men det intressanta är ju att det mesta, nästan allt i den här frågan, regleras på EU-nivå. Man kan väl säga att det är en effekt av EU:s regleringsmekanismer - kravet på spårbarhet, märkning och så vidare - som gör att Åland de facto nästan är GMO-fritt. Det är ju inte helt sant för det är möjligt på Åland att använda både foder och grödor som innehåller genetiskt modifierade grödor. Men då måste de vara godkända av EU och det är där som besluten fattas. Och blir det några förändringar i det här så blir det först genom att inställningen till frågan på EU-nivå förändras vilket förstås kan ske till exempel till följd av klimatförändringarna som i framtiden kanske kräver andra typer av grödor. Jag tycker det intressanta i den här diskussionen under hörande vi hade var att inse i hur överväldigande hög grad både klimat, miljö och jordbrukspolitiken styrs på EU-nivå och att det är någonting som vi i lagtinget kanske borde ägna mer tid åt att förstå hur det här hänger ihop.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av foderlagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.