Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Talman! I anknytning till tilläggsbudget nummer ett för i år har landskapsregeringen även lämnat ett antal lagförslag i syfte att effektivisera arbetet kring och påskynda sysselsättningen av arbetssökande.

Det görs genom att föreslå ändringar i ett flertal på Åland gällande arbetsmarknadslagar, bland annat ett lagförslag om en ny serviceprocess för arbetssökande. I det förslaget ingår ändringar i fyra landskapslagar; landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, landskapslagen om tillämpningen av lagen för utkomstskydd för arbetslösa, landskapslagen om främjande av integration
och landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning. Ändringarna motsvarar till största delen de ändringar i rikslagstiftningen som nyligen har godkänts av riksdagen och som träder i kraft i riket den 2 maj i år.

Redan i budgeten för 2022 så aviserade landskapsregeringen att detta lagpaket skulle komma till lagtinget i början av det här året. Nu har vi det i samband med den första tilläggsbudgeten, vi kan återkomma till varför. En bidragande orsak till att landskapsregeringen föreslår att de åländska lagstiftningslösningarna huvudsakligen ska följa de i riket antagna lagarna, är att landskapets behörighet på dessa områden är inbäddad i och beroende av rikets lagstiftningslösningar.

Behörigheten är som ni vet delad på vissa områden och det gör att helheten snabbt blir väldigt komplex om inte lagstiftningen sammanflätas och synkroniseras. Landskapsregeringen anser dock att det är viktigt att de förändringar, som föreslås, ska träda i kraft den 2 maj 2022 samtidigt med rikslagstiftningen. Detta eftersom behörigheten gällande framförallt utkomstskyddet för arbetslösa är just en sådan delad behörighet.

De största förändringarna i förslaget, som ligger på lagtingets bord, är den nya serviceprocessen för arbetssökande som vi föreslår. Det är tänkt att underlätta och försnabba processen för arbetssökanden att komma ut på arbetsmarknaden. Jag tänkte i korta drag förklara vad den processen går ut på.

När arbetssökanden kommer in till arbetsmarknadsservicemyndigheten så ska det erbjudas en inledande intervju redan inom fem vardagar från att arbetssökningen början.

För närvarande ska en första intervju, enligt lag, ordnas inom en månad ifrån det att kunden registreras som arbetssökande. I praktiken, idag, tar det inte så länge för arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten (AMS) innan det första samtalet sker. Man är betydligt mer effektiv än så, men med det här förslaget så sätts kundens rättighet till den snabbare processen i lag. Därtill specificeras att efter den inledande intervjun så ska det med den arbetssökande ordnas kontinuerliga kompletterande samtal om sökande efter arbete.

I lagen stipuleras att under de tre första månaderna ska dessa samtal ordnas med två veckors mellanrum. I praktiken innebär detta att den sökande kommer träffa sin handläggare fem gånger under de tre första arbetslöshetsmånaderna. Det här kommer givetvis ställa högre krav på handläggarna på AMS men målsättningen är att det ska kunna ske med nuvarande resurser.

Målsättningen med att göra kraftfullare insatser tidigt är att effekten blir att förhindra långvarig arbetslöshet på sikt och på så sätt minska individens tid utanför arbetsmarknaden och samtidigt minska landskapets utgifter.

Förutom att kraven ökar på myndigheten så ökar genom denna lagstiftning även kravet på den arbetssökande att verkligen aktivt söka arbete för att bibehålla arbetslöshetsförmånerna. Detta tror landskapsregeringen bidrar till att motverka passivitet vid sökande av arbete och därtill förhindra långtidsarbetslöshet.

Den övergripande målsättningen är att förslagen ska främja sysselsättningen av arbetslösa, mer än för närvarande, och att den föreslagna lagstiftningen ska öka kontakterna mellan AMS och de arbetssökande.

Som ni vet så är det här en budgetlag och sålunda har vi också äskat om tilläggsmedel på 10 000 euro i tilläggsbudgeten. Det hänförs sig till de karensdagar som också föreslås att ändras från nuvarande 90 eller 60 till 45 dagar. Det är nästintill omöjligt att säga vad det kommer att kosta. Troligtvis blir det en liten ökning i alla fall inledningsvis, men förhoppningsvis på sikt så blir det ändå en sänkning av landskapets medel med tanke på att vi får människor ut i arbete tidigare.

Sedan finns det en liten möjlighet för lagtinget och här beror det på om man kommer att välja att gå enligt budgetlagstiftningsmodellen och sätta lagen i kraft före lagstiftningsprocessen har gått sin gilla gång. Det är vad landskapsregeringen föreslår med denna budgetlag. Men det finns också en teoretisk möjlighet - om utskottet har möjlighet och tid och hinner med att behandla lagen under februari månad - så går det också att ta lagen som en normal lag och inte en budgetlag. Men det viktiga är att vi ska kunna få den i kraft till 2 maj det här året. Om inte det sker så ställer det till väldigt mycket praktiska problem både för myndigheter men också för den enskilda människan. Tack, talman! Jag kan sluta här.

Talman! Det är en välkommen lagstiftning som näringsministern kommer med.

Jag har en lite bredare fråga och koppling till det ärendet som nu ligger på vårt bord. Hur bedömer näringsministern att det finns möjligheter till att utveckla och jobba med evidensbaserade metoder för att förhindra långtidsarbetslöshet och för att få in dem som står väldigt långt från arbetsmarknaden tillbaka till arbetsmarknaden? Här är en åtgärd som är konkret, men på ett mer generellt plan, hur ser det ut på näringsavdelningen? Vad är näringsministerns bedömning kring arbetsmarknadsmyndigheten? Hinner de ta initiativ till tidiga insatser? Hur hinner de jobba med dem som till exempel har psykosociala problem och som kanske skulle behöva vissa typer av praktik och kanske också mycket längre praktik än de tidsbegränsningar som finns idag?

Tack, talman! Det är viktiga frågor som ledamot Zetterman tog upp. Det är frågor som kontinuerligt och alltid är både på arbetsmarknadsministerns bord och också på arbetsmarknadsmyndighetens. Ur AMS perspektiv så utgår man alltid från dem som är längst ifrån arbetsmarknaden och sätter mest resurser på just de individerna för att få dem ut i arbetslivet. Det också så sagt att dessa är de svåraste givetvis, eftersom de har varit längst ifrån arbetsmarknaden.

Resurser tycker jag att det finns på på myndigheten. Viljan från regeringen är definitivt där. Samordningen mellan de institutioner som vi har med KST och ÅHS är en viktig ingrediens för att göra det här bättre ur ett individperspektiv och tillsammans ta den här frågan riktigt på allvar. Det är en utmaning för hela det åländska samhället.

Talman! Det är bra att näringsministern tar frågan på allvar. Samtidigt kan vi konstatera, alla vi som antingen är i kontakt med organisationer som riktar sig mot personer som står utanför arbetsmarknaden eller som känner människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, att det finns en hel del byråkratiska hinder.

Min uppfattning är också att det finns en hel del verktyg som det offentliga inte använder. Man kan prata om frågor som socialinvesteringsfond. En sak som som jag skulle vilja lyfta in i diskussionen är upphandlingsfrågorna. Enligt EU-direktivet har man möjlighet att göra social upphandling, det vill säga premiera bolag som anlitar personal som står långt ifrån arbetsmarknaden. Hur tjänar näringsministern på den här typen av frågor? Borde vi ha en mer sammanhållen politik när det gäller sysselsättningen? Alla vet vi att ett jobb är helt avgörande för att människor ska må bra.

Tack, talman! Som ledamoten sade så är det här stora frågor och de är svåra att avhandla i replikskiften.

Avdelningen har diskuterat en hel del om just dessa korttidsanställningar, ett och två års anställningar som går att göra med sysselsättningsfrämjande medel. Jag tycker inte alltid att det är ett väldigt bra alternativ. Jag håller med om att man kunde göra det på ett mer människovärdigt och längre perspektiv med personer som vi vet att fyller funktioner i samhället och kan bidra med kunskaper, kompetens och händer som de har om de ges möjligheter. Jag tycker att det här är ett område som vi nu, när vi är på väg ut ur sista andningen i pandemins fas, kan börja fokusera mycket mera på. Vi vet att det här också är en fråga där pandemin har påverkat väldigt många människor.

Tack, talman! Tack ministern. Under förslagets verkningar så står det ju att det finns 144 arbetssökande och 65 arbetslösa per tjänsteman. Jag undrar lite om det i praktiken betyder att alla dessa 209 personer kommer att få den här servicen? Eller är det någon skillnad på de här två grupperna?

Talman! Nej, det finns ingen skillnad på människor när det kommer till servicen på AMS. Alla människor är lika mycket värda och har samma samma roll i systemet.

Det som man kan beakta, med tanke på de siffror som ledamoten tog upp, är att antalet personer per handläggare är betydligt färre på Åland än vad det är i riket. I riket har man betydligt många fler kunder per förmedlare. Därför hävdar vi också att det inte behövs mera resurser just nu till AMS. Ser man ur ett nationellt perspektiv så har vi bra resurser för att hjälpa alla de arbetssökande som vi kan hjälpa och göra vad vi vad för.

Då kanske jag har missuppfattat. Jag förstod att det här var de åländska handläggarnas siffror. Är det så att man med 209 arbetssökande per handläggare ska omfattas av det här så då blir det ju över 1 250 samtal som man ska ha under den här perioden. Det upplever jag att är ganska många samtal, men det beror på hur omfattande de här intervjuerna ska vara. Jag funderar om man har tänkt på det här?

Talman! Det är helt korrekt att det kommer att bli merarbete för förmedlarna på arbetsmarknadsmyndigheten. Däremot så kommer kanske inte alla kontakter att vara samtal, utan det finns kunder som kanske kan hanteras både digitalt, med videomöten och också via mejl. Samtal behöver inte alltid förekomma fysiskt på plats. En del klienter behöver mer handledning och mer hjälp av de handledare vi har. Människor är olika. Men ur AMS perspektiv så ser man inte olika på människor, man utgår ifrån varje enskild individ och så gör man det bästa och det mesta man kan för just de individerna.

Angående antalet kunder per handläggare så är det fler kunder per handläggare i riket än vad det är här. Man har bättre förutsättningar här än i riket.

Tack, talman! Jag har ungefär samma ärende. Om man påför väldigt mycket nya uppgifter så är det ju bra om den som påförs uppgifterna är med på noterna. Jag hoppas att det har checkats av och att det finns ett samförstånd där. Det kan ju vara så att de här sakerna har man gjort redan fast man nu lagstiftat om det och att man har satt tid på de här klienterna så mycket att det kanske inte blir så mycket mera. Men det är min fråga, är man med på banan och eller tycker man att det här blir övermaga?

Tack, talman! Tack ledamot Silander för den frågan. Ja, arbetsmarknadsmyndigheten är med på banan. Och ja, man har redan försökt jobba efter de här principerna under en längre tid, även om de senaste två åren har varit exceptionella. Man har haft mer kunder än någonsin och man har fått anpassa och effektivisera sina arbetsprocesser väldigt mycket under den här pandemin. Men det har också medfört att man har förändrat en hel del. Man kan också få ut mera med det kommande informationssystemet som vi kommer att presentera om en liten stund. Men svaret på frågan är att det kommer säkert att bli utmaningar och man har inte svaret på exakt hur den här lagstiftningen kommer att falla ut. Det är verkligheten som avgör till slut. Men ambitionen, viljan och glädjen finns i myndigheten för att åta sig de här uppgifterna enligt det här förslaget i lagen.

Tack, talman! Det som jag har läst i den handling som har delats ut och den presentation som nu har gjorts och de svar som hittills har kommit så är ledamot Silander nöjd. Mycket bra jobbat!

Tack, talman! Tack minister Karlström. Det här är en efterlängtad lagstiftning. Jag vill igen, på kort tid faktiskt, rikta beröm till denna lagstiftning. Den är redig, den resonerar pedagogiskt och för den som inte är jurist så är den faktiskt lätt att ta till sig. All kritik som ofta kommer så är det här också en väldigt, väldigt bra lagstiftning att ta till sig.

Tack, talman! Det var ett av de bästa anföranden som jag hört på länge från ledamot Holmberg. Jag ska vidarebefordra det berömmet till de berörda tjänstemän som har gjort ett fantastiskt jobb, i den lagberedning som vi har i det här arbetet.

Talman! Inför uppgiften att hålla ett anförande gällande ”Ny serviceprocess för arbetssökande” så kände jag mig en liten aning som Axel Oxenstierna – rikskanslern i Svea rike, som då innefattade Finland. Inför sin roll som förhandlare vid Westafahliska freden lär han ha sagt till sin son ”vet du min son med hur litet förstånd världen styres”. Det är kanske inte riktigt sant att han myntade det här uttrycket själv, han kanske lånade det från franske kardinalen Richelieu. Men jag känner mig lite i samma sits, även om lagtingsledamot Holmberg tyckte att det var väldigt redigt, men jag har väldigt lite kunskap om arbetsmarknadslagar, det ska jag faktiskt erkänna idag.

Att vi nu i rask takt ska behandla detta lagförslag och det även det följande har sin grund i att motsvarande lagstiftningsförändringar har genomförts på riksnivå. På lagstiftningsområdet råder delad behörighet. Vissa delar hör till riket, såsom utkomstskyddet, medan rätten att besluta om grunddagpenningen hör till lagtingets behörighet.

Målet för den ändrade lagstiftningen är att främja ökad sysselsättning, få fler i arbete och därmed ge arbetslivet tillgång till behövlig arbetskraft och även att aktivera arbetslösa och förhindra långtidsarbetslöshet.

Den förnyade lagstiftningen ska ge arbetssökande snabb service, stöd och hjälp och den minskar karenstiden, dvs. den tid en sökande kan bli utan ersättning om man inte uppfyller de krav som lagen ställer. Lagen innehåller också bestämmelser som innebär att den arbetssökande ska aktivera sig och verkligen bemöda sig om att söka arbete.

Inom fem dagar ska man bli kallad till intervju. Om arbetslösheten varar mera än tre månader så ska man få flera stödjande samtal. Till AMS uppgifter hör också att följa upp och komma med påminnelser. Om den sökande inte, trots påminnelser, tar erbjudna arbeten kan en påföljd i form av indragning av ersättning komma i fråga. Lagen innehåller alltså både morot och piska.

När man försöker jämföra dessa lagtexter så kan man konstatera att landskapslagen använder begreppen ”arbete och sökande efter arbete” medan rikslagen har valt orden ”jobb och jobbsökning”. Mitt språköra uppfattar arbete som ett neutralt ord utan konnotationer och ordet jobb som mer vardagligt. Enligt min åsikt har lagberedningen valt rätt ord.

Ett samhälle behöver arbetskraft. På Åland ligger arbetslösheten för närvarande på 5,8 % och det verkar också som om näringslivet ser en ljusnade framtid och ett stort behov av arbetskraft. För en enskild individ innebär arbete inte bara försörjning utan också att vara behövd och att ha en social tillhörighet, vilket är nog viktigt för människors välbefinnande, för självbilden och självförtroendet.

AMS ser sig ha möjlighet att ge den i lagen beskrivna servicen, kanske man redan har givit den, inom fastställd tid och med befintlig personal, vilket känns betryggande. Om snabbt bemötande och stödjande samtal kan bidra till att fler arbetssökande hittar ett arbete har lagen nått sitt syfte. Ett annat problem på arbetsmarknaden är att tillgängliga arbetssökande inte har den kompetens som arbetsgivarna söker. Detta problem kan knappast denna lag avhjälpa, men det oaktat är lagstiftningen viktig och det är också betydelsefullt att lagen kan träda i kraft senast i maj 2022, i enlighet vad ministern beskrev och eftersom rikets och Ålands lagstiftningar inom detta område är beroende av och inflätade i varandra.

Det kommer också så småningom en blankettlag om informationssystem som egentligen är som ett bihang till den här landskapslagen - jag kanske använder ordet bihang lite så här flummigt nu. AMS har tidigare använt sig av samma digitala informationssystem som motsvarande myndigheter använder i riket. Den blankettlag som för närvarande är i kraft föreslås att förändras. Eftersom man inför de nya serviceprocesserna så krävs det nya digitala informationssystem. Informationssystemet inbegriper en serviceportal "jobbmarknad". När man använder "jobbmarknad" så kommer en individs integritetsskydd och dataskydd att kräva klara beskrivningar i lagen.

De här lagförslagen har ju behandlats på rikshåll. När lagförslagen behandlas i finans- och näringsutskottet finns möjlighet att ta del av riksdagens behandling och därigenom få ett bredare perspektiv.

Centerns lagtingsgrupp understöder att lagförslagen remitteras till finans- och näringsutskottet.

Tack ledamoten Gyrid Högman för ett mycket fint anförande om arbetets mening och värde och den gemenskap som arbetet kan ge. Undertecknad kan inte annat än instämma.

Lagtings Högman säger tack!

Det är förstås också alltid trevligt med citat av Axel Oxenstierna. Det finns ett fint citat från 1612 när han var ny utnämnd rikskansler och torrt konstaterade: "Alla våra grannar äro våra fiender". Men det citatet kanske inte riktigt passar ihop i den här debatten.

Nej, men Axel Oxenstierna var en stor man. All den förvaltning som vi idag har bygger på Axel Oxenstiernas struktur.

Tack, talman! Lagting, åhörare. Att serviceprocessen för arbetssökande ändras är positivt, mycket positivt. Den s.k. nordiska modellen för arbetskraftsservice modernisera, spetsar till och ökar tempot för den arbetssökande som får en bättre och tätare lotsning. Risken att fastna i ett vakuum av långtidsarbetslöshet kommer att minska, även om lagstiftningarna allena inte är enda lösningarna.

Lagförslaget innehåller goda resonemang kring lagstiftningen som vävs in i en mix av åländsk behörighet och rikslagstiftning. Även förhållandet till grundlagen tydliggörs på ett redigt sätt. Jag anser att övervägandena i lagförslaget är goda, där syftet givetvis är att få fler ut i arbetslivet. Kravbilden stärks på den arbetssökande för att erhålla arbetslöshetsförmåner, men måste ändå ses som en motprestation. Det handlar inte om någon hård skärpning, det finns hela tiden påminnelser och samtal som ska bryta en negativ trend när det gäller att följa den s.k. sysselsättningsplanen.

Att AMS redan efter fem vardagar ska ha en första kontakt med den arbetssökande istället för, som idag, efter en månad kommer att ge den arbetssökande en stor skjuts framåt. Att sedan uppföljningsmöten kommer tätare än tidigare, speciellt om arbete inte har hittats inom ett halvår, bör ge den arbetssökande bättre coachning och känslan av att vara ensam och arbetslös i en process mindre kännbar.

Serviceprocessen ställer även krav på personalen vid AMS. Enligt flera remisser finns farhågor att arbetsbelastningen kommer att bli för hög sett till nuvarande personalstyrka. Jag anser att landskapsregeringen gör en god bedömning och aviserar att de kommer att följa med processen, när den sjösätts i maj, för att säkerställa att arbetsbelastningen inte blir för hög. Det är bättre att tillsätta resurser när de verkligen behövs och inte ifall att. Så måste det fungera. Det skapar effektivitet. Tydligen har AMS en längre handläggningstid per arbetssökande än vad motsvarande har i riket, så det finns marginaler. Elementärt är att AMS själva ser positivt på denna nya serviceprocess, det tryggar en god start för hela reformen.

Denna nya process måste ses som ett led i en åländsk arbetslinje och borde även förbättra dagens matchningsproblematik, jag vill i alla fall tro det. Vi kan ibland se en hög arbetslöshet i kombination med en hög arbetskraftsefterfrågan. Åland hade före pandemin en hög långtidsarbetslöshet. Det är svårt att estimera hur stor sysselsättningseffekten blir av denna modernisering, men ju fler som hittar arbete, desto mer stärks välfärden via lägre bidragsnivåer och högre produktivitet. Det blir en vinst för samhällsekonomin, men det blir också en mänsklig vinst för alla de personer som kommer ut på arbetsmarknaden. Frihet och självständighet börjar med en egen inkomst.

Talman! Jag vill avslutningsvis problematisera utmaningen att alla ska hitta ett givande arbete. Drivkraften att gå från bidrag till ett kanske marginellt mer lönsamt arbete kan vara en sådan utmaning. Men jag vill speciellt lyfta det faktum som även Ålands handikappförbund lyfte i sitt remissvar; § 48 2 mom i landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Jag tror minister Karlström också var inne på detta som är en utmaning.

Jag citerar paragrafen: "Stödets varaktighet. I den gällande paragrafen föreskrivs om maximitider för sysselsättningsstöd. Av gällande 1 mom. följer att sysselsättningsstöd kombinerat med en anställning kan beviljas för högst sex månader i sänder. Enligt gällande 2 mom. kan sysselsättningsstöd vid en kommunal anställning beviljas för högst ett år i sänder om personen har fyllt 55 år. Om den person som anställs med sysselsättningsstöd har nedsatt arbetsförmåga kan stödet oavsett arbetsgivare beviljas för högst två år åt gången. Enligt förslaget till 2 mom. ska sysselsättningsstöd också kunna beviljas för högst ett år i sänder om personen har bristande kunskaper i svenska. Denna grupp kan anses vara i särskilt behov av att integreras i samhället och arbetslivet."

Vi måste vara ärliga och klarsynta. Det finns en relativt stor grupp ålänningar som inget hellre vill än att arbeta, men deras ingång till arbetsmarknaden blir allt tuffare. De s.k. enkla arbetsplatserna, som inte kräver specialkunskaper, erfarenheter eller ett drivet tempo, blir färre och färre. Denna grupp arbetslösa är troligtvis mångt större än vad statistiken visar då mörkertalet nog är stort. Det handlar om funktionsnedsättningar, diagnoser, missbruk, psykisk ohälsa eller annat. Orsaker som gör vägen till ett hållbart arbete är lång och nästan omöjlig. Det hjälper inte med fortbildningskurser eller ännu mer coachning eller matchning. Dessa personer, som givetvis vill arbeta men inte passar in i dagens system, behöver synliggöras. Vi måste inse att det finns potential i människokapital, men även samhällstillväxt genom att sysselsätta dessa. Frågan är vad som är bättre, att långsamt tyna bort i evig arbetslöshet eller studsa mellan diverse sysselsättningsprojekt eller att växa i ett sysselsättningssystem som är mångt mycket mindre fyrkantigt än dagens?

Pengainsatsen finns redan i systemet från samhällets sida, däremot kunde den personliga tillväxten och samhällsvinsten bli så mycket större genom att humanisera § 48. Det skulle kunna bli en förändring som gör Åland till en föregångare när det kommer till att inkludera alla i ett bärkraftigt samhälle. Det är något som jag hoppas att vi kan titta närmare på i finans- och näringsutskottet när vi i förmodligen i mars behandlar lagförslaget. Tack, talman!

Jag vill bara kort säga att det sista sista stycket i anförandet håller jag helt med om det. Det är en jätteviktig fråga. Vi har en hemläxa att göra från både landskapsregeringen men också det här lagtinget och senaste landskapsregeringar tillsammans. Det finns en resurs där ute som vi ibland faktiskt behöver skämmas över att vi inte tagit bättre hand om och givit ett mer mänskligt sammanhang att få verka i. Det är någonting som jag ser fram emot att utskottet behandlar vidare.

Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag brukar tänka, varje gång vi diskuterar tillväxt här i salen, att här har vi faktiskt en grupp människor som kan bidra med tillväxt i samhället och som idag är en väldigt outnyttjad resurs. Jag tror, precis som ministern sade, att vi alla går med ett rätt stort dåligt samvete för jag tror att vi alla på lilla Åland känner till denna grupp människor som har väldigt svårt att bli synliggjorda och väldigt svårt att komma ut i arbetslivet.

Talman! Bästa lagting. Serviceprocessen i det här lagförslaget som vi nu behandlar innebär ett ökat engagemang och flera aktiva insatser från AMS. Det betyder att AMS gör en inledande intervju redan inom fem dagar från arbetssökandets början. Den arbetssökande får alltså en snabb första återkoppling. Efter den inledande första intervjun ska kompletterande samtal om arbete föras inom tre månader och med två veckors mellanrum. I praktiken innebär detta att ett kompletterande samtal om sökande efter arbete ska ordnas fem gånger under de tre första arbetslöshetsmånaderna.

Vi socialdemokrater är mycket positiva till den här lagändringen och att den träder i kraft på Åland för den underlättar också situationen enormt för dem som står utanför arbete. Men vi har en del oro om att ändringarna i lagen inte kan uppfyllas med nuvarande resurser som finns vid AMS. Vi vill vara säkra på att arbetsförmedlingens tjänster måste ges utrymme att utökas om det så krävs och om tjänsterna ges ett nytt innehåll.

Det har kommit många nya uppgifter för AMS. Vi har haft en lång tid av Covidpandemi med hög arbetslöshet och läget har inte riktigt stabiliserat sig ännu. Arbetsbördan där har ju förstås också ökat.

Den föreslagna lagändringen är samma och motsvarande som rikslagstiftningen. I riket har man beslutat sig för att öka arbetsförmedlingarnas ekonomiska resurser för att man ska kunna uppfylla lagens bestämmelser.

I landskapsregeringens beredning av lagen görs bedömningen att förslaget inte medför några ökade behov av personalresurser på AMS. Vi tänker att det här är lite orimligt med tanke på att de arbetssökande på Åland ska ha rätt till samma stöd och service, och Åland ska också följa den här lagstiftningen.

Vi stöder så klart det här lagförslaget som sagt, men vi vill samtidigt också ha en garant för att resurserna är tillräckliga för att även Åland ska kunna uppfylla lagens bestämmelser, och att den här lagen ska följas till punkt och pricka. Ålänningarna ska inte ha sämre förutsättningar eller andra möjligheter pga ett litet samhälle. Tack.

Jag tänkte bara komplettera just det som står i lagförslaget också, att landskapsregeringen gör den bedömningen att om arbetsmarknaden fortsätter och utvecklas så positivt, som vi ser att den gör nu, så finns troligtvis inte behov av mera resurser. Men om det visar sig att det här lagförslaget sätter sådant krav på vår myndighet så är vi beredda att se över det och se till att de har de resurser som de behöver. Men förhoppningsvis så ska vi se att arbetsmarknaden nu fortsätter att vara gynnsam och att det inte behövs mera tilläggsanslag för framtiden heller.

Tack ministern. Det låter ju bra att man kan vara flexibel här ifall att en sådan situation skulle uppstå.

Talman! Det är bra och viktigt att lyfta resurseringsfrågan, även om jag personligen tycker att innehållet och utvecklingen av arbetsmarknadspolitiken är ännu mer intressant än den.

Men hur ser ledamoten Eckerman och Socialdemokraterna på offentlig sektors möjlighet generellt att ändra sina arbetsstrukturer och göra intern effektivisering? Är det något som man kan jobba med och som kunde möjliggöra att man också tar itu med nya processer och nya direktiv eller ska det alltid tilldelas nya resurser?

Det jag svarar - utan att ha diskuterat överhuvudtaget frågan med min grupp eller partiet i stort förutom att vi har diskuterat den här lagstiftningen i sig - är att det är klart att det är viktigt att man alltid ser till sitt interna arbete. Att man ser till att den viktigaste delen i arbetet är - om man har ett uppdrag att ge service, till exempel i det här fallet åt arbetssökande - att ge en likvärdig service där alla ska ha samma möjlighet utifrån sina egna resurser att komma vidare och få ett jobb, då är det detta som man ska satsa på. Krävs det mera pengar dit så är det klart att man behöver mera pengar, men det är ju en intern fråga också hur man löser arbetet inom sin organisation.

Talman! Så är det. Arbetsledning är ju inte en politisk fråga som man ska diskutera, vilket jag uppfattade att ledamoten Eckerman var inne på, just att arbetsledningen är myndighetens eget uppdrag.

Däremot vilka riktlinjer man sätter och vilka processer man väntar sig att se tycker jag definitivt att är en politisk uppgift. Det är säkert också så att alla myndigheter och alla verksamheter gör saker som man har gjort länge, länge för att man alltid har gjort så, dels enskilda verksamhetsmoment, men också enskilda processer och sättet man utför sin verksamhet på. Verksamheter kan effektiviseras eller kan helt och hållet tas bort. Det är Liberalernas uppfattning att man behöver utveckla verksamheter.

Visst, kommer man fram till att det behövs mer resurser så då behöver man tilldela dem. Men i huvudsak så ska man ju klara av att också prioritera inom verksamheterna, förnya sina arbetsprocesser och effektivera.

Jag tror att arbetsförmedlingen kan vara den instans som har behövt tänka om och fördela sina resurser mest av alla under de här åren med Covidpandemin, den höga arbetslösheten, de snabba lagstiftningarna och alla olika arbetsuppdrag under den tiden.

Jag gav ett räkneexempel här i replikskiftet med minister Karlström. Jag hoppas att det blir en liten ögonöppnare också på att det i praktiken blir väldigt många samtal per handläggare.

Talman! Allt fler har förstått vad arbetslöshet innebär som en konsekvens av restriktioner och begränsningar. Arbetslöshet har en bevisad negativ påverkan på individens hälsa och välbefinnande. Det är inte alls ovanligt att hela familjer drabbas när någon blir arbetslös, särskilt vad gäller långtidsarbetslöshet. Känslan av maktlöshet, isolering, stress och frustration leder inte sällan till samhällskostnader i förlängningen.

Bland de nyliberala fållorna får man intrycket av att arbetslöshet är ett resultat av individens misslyckande. Det är som om det undermedvetet är individens fel att ha utbildat sig i fel bransch som kommit ned i en lågkonjunktur eller att man inte fått vårdledighet av den förra arbetsgivaren för att man måste vara hemma med flera små barn.

Men att få jobb hänger inte alltid på ens egen aktivitet. Det finns så många olika faktorer som spelar in. Det finns ett delat ansvar mellan individen och samhället att få de som har förmåga att bidra till samhället att också komma in i meningsfull sysselsättning.

Talman! Landskapsregeringen föreslår, som ett svar på den stora finländska reformen, att serviceprocessen för arbetssökande ska ändras också på Åland. Det är enklast så eftersom rättsområdet är en delad behörighet. Syftet är också gott, det är att påskynda sysselsättningen av arbetssökande och hänvisa dem till ändamålsenliga tjänster som stöder sökandet av arbete.

Lagförslaget lägger dels större krav på AMS som myndighet - inom fem vardagar, efter att man anmält sig, ska man ha fått en första intervju och efter det ska ytterligare fem kontakter ske inom tre månader - och dels lägger lagförslaget krav på individen. Den arbetssökande måste nu söka fyra arbeten inom en månad för att komma i åtnjutande av arbetslöshetsförmåner. Men tillsammans med kontaktpersonen går det att justera detta i sin sysselsättningsplan.

Med återkommande planerade samtal, enligt gemensamt uppgjord plan, kan den sökande få personliga anpassade stöd och råd. Man får möjlighet att prata ut över lång tid och lösa knutar på vägen som alltid uppstår. Att ha detta stöd är mycket viktigt i processen där den sökandes självförtroende också får utrymme att höjas i takt med att serviceplanen följs upp tillsammans. Att söka jobb är ett verkligt jobb i sig och det är lätt att självförtroendet dalar när man blir ratad gång efter gång.

Det är trevligt att höra med vilken positiv ton och förväntan AMS tar sig an det nya lagförslaget. Man är redo och vill vara mycket flexibel och tillgänglig att möta kunderna på bästa sätt. Det är viktigare än man kanske förstår eftersom det i sig bygger grunden för det bemötande och stöd som de arbetssökande möter i processen och därmed påverkar det absolut resultatet! Ett positivt anslag sänder budskapet respekt och att man som arbetssökande är viktig.

Talman! Rent praktiskt kommer det att dyka upp ett antal svårigheter med det nya systemet. Det vet vi alla om. En fråga som AMS personal kommer att behöva ställa sig är vilka jobbansökningar som uppfyller kriterierna för att vara stödberättigad. De jobb som söks ska nämligen vara sådana där det är motiverat att tro att den arbetssökande kan få jobb. Ska man vara generös i bedömningarna eller strikt till meritförteckning? Det kan inte alltid vara en enkel avvägning. En annan risk som diskuterats är när undantag till kravet på fyra arbetsansökningar i månaden kan beviljas för att vara berättigad till arbetslöshetsersättning. Beslut om undantag till denna regel kan inte få bero på, så att säga, snälla handläggare. Därför är det helt i sin ordning att landskapsregeringen utfärdar en landskapsförordning om detta med detaljerade bestämmelser om hur avvägningarna kan göras.

Men på det stora hela, fru talman, är lagförslaget i rätt riktning. Människor växer och förmår oanade saker när de bemöts som vilken som helst och inte som en misslyckad långtidsarbetslös. Det här ökar sannolikheten för människor att få en meningsfull sysselsättning, hitta ett sammanhang och därigenom bidra till samhället. Hållbart Initiativ stöder därför lagförslaget.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.