Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, fru talman! Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpningen i landskapet av lagen om certifiering och angivande av elens ursprung upphävs och ersätts med en landskapslag om tillämpning av rikets lag om ursprungsgaranti för energi.

I grunden ligger direktiv från EU som förstås har målet att vi ska öka andelen förnybar energi inom unionen. Vi har blankettlagstiftning på största delen av detta område. Från åländsk synvinkel har vi inte sett det som något problem att blankettlagarna träder i kraft. Undantaget är när det gäller certifiering och angivande av elens ursprung där vi föreslår att vi gör vissa avvikelser för Ålands del.

Därav föreslår vi att vi ska ta en ny lag om certifiering och angivande av elevens ursprung. När det t.ex. kommer till frågan om spillvärme och spillkyla så är det inte ett krav att medlemsländerna ska införa ett system för ursprungsgarantier. Eftersom vi här på Åland inte har storskaliga verksamheter som motiverar detta så föreslår landskapsregeringen att Åland inte ska omfattas av den lagstiftningen.

Det här är ju förstås i längden ett sätt att öka incitamenten och tydligheten så att när man handlar med energi så ska man veta varifrån den kommer och hur miljövänlig den är, vilket i grund och botten är en väldigt bra sak.

Det här är i linje med att tydliggöra, förtydliga och göra det möjligt för kunden att ställa de krav som man vill ha när man handlar med energi. Detta kommer att innebära en viss byråkratisk hantering, men landskapsregeringens bedömning är att den hanteringen kan bekostas av de avgifter som aktörerna betalar in till detta system. Tack, talman!

Tack talman! Det här är, som jag ser det, en lagstiftning som i grunden rör främjande av energi från förnybara energikällor. Det är ett led i EU:s målsättning att andelen förnybar energi ska vara 32 % av den totala energikakan och det redan år 2030.

Den nya ursprungsgarantilagen ska förbättra kunders möjligheter att påverka ursprunget för den energi man köper. Det kan ses som viktigt med pålitlig och garanterad transparens i handeln med energi.

Lagförslaget är ett viktigt steg i rätt riktning. Detta sker lämpligt nog samtidigt som Åland nyligen kraftigt höjt kapaciteten att både producera och leverera förnybar elenergi.

Förhoppningsvis kommer man snart bort från den sk gråa elmixen på elmarknaden. Den grå elen kan ses som en produkt där ursprung är oviktig och saknar betydelse. Man kan lite skämtsamt säga att det får vara slut på att tro att elen kommer från två hål i väggen.

En konsekvens av lagen på myndighetsnivå är kravet på att skapa och upprätta ett elektroniskt system för ursprungsgarantier. Detta medför en del arbete med avrapportering och tillhörande administration. Eftersom Ålands användning av förnybar energi ska ingå i Finlands rapportering till EU - så är det rationellt att få till en administrativ samverkan mellan Ålands energimyndighet och de berörda myndigheterna i Finland.

När det sen gäller registeransvaret för el så är det naturligt att det sker en samverkan mellan stamnätsinnehavarna; Kraftnät Åland och Fingrid.

Lagförslaget är alltså bra och ytterst betydelsefull för energiomställningen. Genom att konsumenten kan välja att köpa el från exempelvis enbart vindkraft, solkraft eller bioel så påverkar man inköpet av el från en viss källa, och är därmed aktivt med och driver fram utvecklingen av förnybar och fossilfri energi. Tack, talman!

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Tack till minister ´Röblom och landskapsregeringen för et viktigt lagförslag.

Den nya ursprungsgarantilagen är ägnad att förbättra kunders möjligheter att påverka ursprunget för den energi man köper. Det är mycket bra. Det är när kunden, marknaden kan göra ett aktivt val som utvecklingen tar stora steg.

Vidare står i lagförslaget: "Den Europeiska unionen har som mål att andelen energi från förnybara energikällor ska vara minst 32 procent år 2030. Biodrivbränslen ska dessutom uppfylla hållbarhetskriterier och kriterier för minskning av växthusgasutsläpp, samt ska varje medlemsland fastställa en skyldighet för drivmedelsleverantörer att säkerställa att andelen förnybar energi av den slutliga energianvändningen inom transportsektorn är minst 14 procent senast år 2030."

Detta faktum sätter nödvändig press på omställning. De icke förnybara energipriserna kommer att få en prisbild som gör valet mellan förnybart eller icke förnybart enkelt. Detta sätter ytterligare press på att landskapsregeringen själva styr omställningen långsiktigt och planerat. Jag tänker då främst på skärgårdstrafiken. För att uppnå de stipulerade miljökraven krävs framförhållning för att inte 2029 riskera stå och leta begagnat el tonnage.

I lagförslaget står: "Landskapsregeringens ser det som ändamålsenligt att finna samverkanslösningar med berörda riksmyndigheter, och så få ett gemensamt system för ursprungsgarantier och registrering. Landskapsregeringen avser att samverka med riket så att registeransvaret fördelas på i riket behöriga myndigheter." Det är bra och helt i linje med de inriktningsbeslut som Åland behöver ta för att uppnå digitaliserade miljöer som är driftssäkra och kostnadseffektiva.

Det står även: "På myndighetsnivå förutsätter regelverket skapandet och upprätthållandet av ett elektroniskt system för ursprungsgarantier, vilket är förenat med kostnader. Det kan dock i viss utsträckning finansieras genom avgifter för utfärdande av ursprungsgarantier. I systemet ska dessutom bokföras garantier som återkallas. I riket berörda myndigheter har sådana fungerande system, till stöd också för de rapporter som sammanställs till unionen om andelen förnybar energi av den slutliga energianvändningen."

Min fråga till minister Röblom är: Hur många ursprungsgarantier räknar landskapsregeringen med? Ju färre, desto dyrare för de som önskar ursprungsgaranti. Då är det bättre att gå in för ett samarbetssystem med Finland som även minskar behovet av nyanställningar och systeminvesteringar. Det går att läsa in ur texten i lagförslaget där det står; "med en ökad produktion och efterfrågan på ursprungsgarantier för energi följer ett ökat tillsynsansvar för Ålands energimyndighet. Dock är avsikten att samverka med riket så att registeransvaret fördelas på i riket behöriga myndigheter".

Den riktning som landskapsregeringen avser följa i denna lagstiftning känns ännu inte riktigt solklar för att uttrycka sig fossilfritt. Det känns som lagförslaget tagits fram under stor tidspress. Det klubbades i finska riksdagen i december, och jag kan förstå om landskapsregeringens politiska behandling inleddes först då och då blir tiden knapp. Vi såg det senaste vecka gällande lagen om ändring av barnomsorg och hemvårdsstöd att fyra månader är för kort tid för en lagstiftning. Det politiska arbetet behöver inledas tidigare.

På Ålands landskapsregerings hemsida skapas som kontaktpunkt en sida med uppgifter om förfaranden som kan bli aktuella, till vägledning för dem som vill uppföra en anläggning för produktion av energi från förnybara energikällor. I första hand berörs olika tillståndsförfaranden som bygglov, miljötillstånd och elnätstillstånd. Också annan information kan ges, särskilt i frågor som rör kultur- och naturvård.

Lagförslaget har beretts i samverkan mellan Ålands landskapsregerings lagberedning och infrastrukturavdelning.

Jag vill avslutningsvis fråga en stående fråga när det kommer till remisser gällande ett lagförslag; varför har inte detta skickats t.ex. till Ålands näringsliv, vindkraftsbolag och intressenter för solenergi etc.? Ska omställningen nå snabba resultat handlar det om en samverkan mellan lagstiftare och privata aktörer. Därför är det synd att utelämna dem från remissrundan. Tack, talman!

Tack, talman! Tack också ledamoten Holmberg för bra tankar och synpunkter. Jag vill generellt säga som så att sättet för Åland att hantera sådana här processer och strukturer på så tycker jag i alla fall att vi ska samarbeta med riksdagen så mycket som möjligt. Så länge vi äger sakfrågan och det värdet som ska tillfalla Åland så tycker jag att vi ska samarbeta kring de här tekniska processerna så långt det är möjligt.

Sen vet vi också att vi befinner oss i en etisk förändring när det gäller energiproduktion också här på Åland där vi har våra storskaliga havsbaserade vindkraft etc. Mycket av det här kommer vi ju att behöva titta på och analysera väldigt noga framöver, just antal år och så vidare.

Tack, talman! Tack minister Röblom. Det var kloka tankar kring samarbete, jag skriver under det direkt. Men jag funderar, är samarbetet i hamn? För det känns som att det finns dubbla spår som landskapsregeringen nu skriver om i lagförslaget. Vi tycker givetvis att samarbete över gränserna är det bästa. Men det blir inte riktigt solklart, som jag sade i anförandet.

Jag hade tänkt dra ett skämt om "vi lägger på ett kol", men det ska ju vara förnybart.

Jag sätter min tilltro, fru talman, ganska mycket till den energikommission som landskapsregeringen har tillsatt, där vi börjar med att samla representanter för de el aktörer vi har här på Åland för att diskutera både analytiskt och strategiskt om vad vi behöver vidta för energipolitiska åtgärder. Den kommissionen är också väldigt öppen och tydlig med att kommer att breddas efterhand när vi behöver ta in bioenergi aktörer, vindkraftsaktörer och så vidare. Men jag ser den som ett strategiskt och smart grej att göra just nu, att samla de huvuden som kan mycket om energifrågor runt samma bord och hjälpas åt att tänka till hur vi lägger upp arbetet framöver.

Tack, talman! Just frågeställningen som jag hade gällande remissmottagarna så är det inte den första gången som jag ställt den frågan. Varför begär man inte remissvar från privata aktörer? Och speciellt när det gäller klimat och miljö så tror jag att det är ytterst viktigt, för det är nog där som de här stora stegen kan tas, om de är med på tåget.

När det gäller tiden så detta klubbades i riksdagen i december, det politiska arbetet kanske började då. Jag vet inte hur det fungerar i landskapsregeringen, men det känns som att tiden inte riktigt räcker till. Kan man inte börja arbete parallellt med att riket gör sin beredning av lagstiftningen för att undvika den här tidspressen? Jag vill inte komma med kritik mot lagen, absolut inte, men det märks att det finns frågor att klarera, frågor som ännu inte riktigt är lösta.

Talman! Den gröna kraften är hisnande. Det har vi redan god erfarenhet av på Åland med våra landbaserade vindkraftverk och solpaneler på hustak. Och vi är målmedvetna om att fortsätta att utforska möjligheterna. Ålands satsning på storskalig havsbaserad vindkraft har redan skapat gröna jobb på Åland.

För konsumenterna har det blivit allt viktigare att veta var elen kommer ifrån. Man vill ha garantier för att den produceras av förnybara källor.

Det är här ursprungsgarantierna kommer in i bilden. Systemet, som är styrt av EU och ger en gemensam ram i hela unionen, fungerar så att staten ger de elproducenter som vill en garanti för varje producerad megawattimme.
Så när du köper en viss andel el, så köper elbolaget denna mängd av producenten genom dessa ursprungsgarantier.

Men det är inte bara el som ska avses, menar EU. I sitt direktiv från 2018 lägger man till energibärarna gas, kyla och värme till listan. Det här är en välkommen uppdatering som gör att konsumenter kan vara säkra på att också uppvärmningen sker så hållbart som möjligt.

Talman! Mätning och rapportering av producerade energivärden är mer komplext för värme- och kylproduktion samt gasproduktion än för elproduktion. Vi måste vara smarta och inse att det knappast är ändamålsenligt att hitta på ett eget system här på Åland för att hantera ursprungsgarantierna. Landskapsregeringen föreslår därför att med vissa avvikelser kopiera finländsk lag. I den finska lagen ingår spillvärme och spillkyla, som vi hörde, något som inte är ett EU-krav. Eftersom Åland saknar storskaliga industrier och troligtvis kommer att göra det ett långt tag framöver så har spillvärme och spillkyla lämnats bort i det åländska förslaget, och det är väl smart så.

Hållbart Initiativ gläds åt att lagstiftningen nu anpassas för att bana vägen för produktion av vätgas. Det kan mycket väl komma att bli aktuellt att producera vätgas på Åland som ett led i arbetet med storskalig havsbaserad vindkraft i åländska vatten. Energibärare som vätgas har rönt stort intresse hos multinationella energibolag, för vilka EU har krattat manegen. Här finns det många frågor så klart ännu att besvara. En sådan är var EU ska lägga gränsen för när vätgas kan kallas grön, alltså när den produceras på ett helt förnybart sätt. Att producera vätgas från t.ex. elnätet har hittills inte ansetts vara ett grönt sätt att producera vätgasen på bland annat, eftersom producenten inte kan försäkra sig om att elektronerna härrör från enbart förnybar produktion. I ärlighetens namn kan vi inte försäkra oss om att ursprungscertifierad grön el är just de elektronerna som kommer in i våra hushåll för den skull heller. Det finns inte särskilda elkablar för den gröna elen, allt blandas i samma nät. Men det är egentligen inte det viktiga. Det viktiga är att den el vi köper garanterar att producenterna stöds i sin gröna elproduktion. På det sättet fasar vi successivt ut de fossila bränslena.

Då är frågan om vätgasproduktionen i en elmix med huvudsakligen grön el också kunde klassas som grön vätgas.
Den 18 maj förväntas EU publicera ett första utkast på definitioner av vätgasens olika färger. Det blir en mycket spännande läsning.

Talman! EU vaknar successivt upp till en ny verklighet från att ha befunnit sig i en slumrande dvala. Än finns mycket att önska i EU:s hållbarhetspolitik.

Man hade hoppats på att EU skulle förnya sina urvattnade klimatmål efter FN:s klimattoppmöte i Glasgow. En av konklusionerna i Glasgows klimatpakt var nämligen att länderna skulle förnya sina klimatmål för att uppnå Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Det är vidare upprörande att kommissionens förslag på den så kallade taxonomin definierar fossil gas som hållbart temporärt, utan att fråga sig om gasen alls ryms inom EU:s utsläppsbudget. En studie gjort av Climate Action Network från 2020 visar att naturgasen behöver fasas ut helt senast 2035 för att EU ska klara av Parisavtalets 1,5-gradersmål. Till dess behövs en nedtrappning, inte en ökning. Utsläppsbudgeten är helt enkel för snäv för att tillåta etableringen av mer energiinfrastruktur för fossil gas.

Det oaktat är det mycket som händer nu. Och det är som det ska. Hållbart Initiativ välkomnar anpassning av lagstiftning som banar väg för förnybar energiproduktion. Med EU:s Fit for 55 - paket kommer vi att behöva vara beredda på att göra det här igen, på att modernisera vår lagstiftning till framåtsyftande politiska åtgärder.

Vi är övertygade om att de länder och områden som ligger i framkant i omställningen till ett hållbart samhälle kommer att vara vinnare. Det är bland de nya, innovativa företagen som vi kommer att se den snabbaste produktivitetsutvecklingen, det är dessa som kommer att attrahera kapital och högkompetent arbetskraft till Åland.

Den gröna kraften är sannerligen hisnande. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.