Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Tack, talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om ekologisk produktion. Avsikten är att minska byråkratin kring den offentliga kontrollen samtidigt som villkoren på marknaden blir mer rättvisa för de olika aktörerna. Detta gör att också konsumenterna drar nytta av nyordningen.

    Ändringarna föranleds av två nya EU-förordningar som medlemsstaterna från och med den 1 januari 2022 ska tillämpa på produktion, beredning, märkning, lagring, distribution samt import och export av ekologiska produkter. De nya EU-rättsakterna omfattar samtliga led i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan.

    Att EU i detta fall stramar åt regelverket och gör det mer enhetligt är positivt för våra åländska eko-produkter och producenter. Genom en hårdare reglering ger lagen större möjlighet för våra ekologiska producenter att konkurrera med lika villkor på marknaden.

    Lagen gör att en aktör inte får märka och marknadsföra jordbruks- och livsmedelsprodukter som ekologiskt producerade om verksamheten saknar sådana certifikat som omfattas av det offentliga kontrollsystemet och som skrivs in i det register som varje medlemsstat är skyldig att föra över aktörer som producerar, bereder eller distribuerar ekologiska produkter. Detta stärker transparensen för våra ekologiskt producerade produkter. En följd av detta blir att den så kallade kontrollnämnden som tidigare funnits för ekologiska produkter på Åland försvinner och kanske att en liten bit byråkrati går samma väg.

    Vidare föreslås att det tas in en riksbestämmelse om stängning av webbplats i landskapslagen vilket gör att livsmedelsverket under vissa förutsättningar kan besluta om att stänga en webbplats för vilseledande marknadsföring av ekologiska produkter.

    Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med smärre språkliga ändringar. Utskottet har erfarit att ändringen av lagstiftningen emottas positivt av aktörerna inom den ekologiska odlingen som utgörs av 128 jordbruk och 18 företag registrerade i det nuvarande registret och som nu överförs till det nya per automatik.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i lydelsen som framkommer i betänkandet. Tack, talman!


  • Tack för presentationen av betänkandet. Det är ju en ganska teknisk lagstiftning och det är sådant som EU påbjuder, så det är väl bara att efterleva. Så det är inte så mycket om den saken.

    Men i samband med remissen så lyfte jag också frågan kring hur dagsläget, statusen för den ekologiska odlingen på Åland är. Är det någonting som utskottet alls har ägnat sig åt i samband med den här lagen?


  • Talman! Ja, det gjorde vi. Vi hade ett hörande med producenter och med deras organisationer. Men det här ägde rum tidigare i höstas innan vi plötsligt fick en galopperande inflation rätt över oss. Den har ju kommit rätt snabbt. Det framgick - här ska man minnas att inget jordbruk är en vinstmaskin, alla har det väldigt kämpigt - att den ekologiska delen hade nog vissa bekymmer med att nå ut till marknaden, av det enkla skälet att det pris som de behöver ta ut för sina produkter är högre än de massproducerade och det är utmanande i dessa tider.


  • Tack för det. Jag kan väl tänka att vi genom åren har haft väldigt stora planer för eko-odlingen på Åland och viljan politiskt har också varit stark att lyfta det här, både närproducerat och ekologiskt som ett ännu högre värde på produkten. Nu tycker jag det hörs ganska lite om eko-odlingen som så. Vad är liksom politiken när det gäller eko-odlingen? Är det någonting man vill främja och utveckla eller håller spiralen på att gå åt fel håll? Det var det jag ville få klarhet i. Jag har inte hört att landskapsregeringen, via jordbruksministern, har uttalat någon viljeyttring kring eko-odlingens framtid. Det var därför jag efterlyste utskottets bild av frågan.


  • Tack, talman! Frågan är mycket förstås förståelig. Däremot ska jag nog inte gå in i den stora bilden kring jordbrukspolitik i replikform för den blir för snärjig. Det vi valde att koncentrera oss på så var den ekologiska produktionen. Branschens uppfattning är att denna lagstiftning gör det enklare och tydligare när man konkurrerar mot andra. Vi nöjde oss med det när det handlar just om lagen.

    Sedan den stora frågan om ekologisk odling kontra närodlat och så vidare, den frågan måste få större utrymme än så här dessvärre.


  • Talman! Allt vad vi kan göra för att förenkla förutsättningarna för ekologisk produktion ska vi satsa på. Fördelarna är så många. Vi minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, ökar den biologiska mångfalden samt minskar utsläppen av växthusgaser. Därför ska vi som finans- och näringsutskottet föreslår, gå vidare med lagförslaget vars syfte är att befästa konsumenternas förtroende för ekologiskt märkta produkter, säkerställa rättvis konkurrens och förenkla byråkratin.

    Men låt oss inte stanna där. Mycket mer behöver göras för att stimulera den ekologiska produktionen på Åland och särskilt i dagens läge.

    Talman! Rysslands invasionskrig i Ukraina visar ännu en gång hur sårbar det konventionella jordbruket är med sitt beroende av konstgödsel, bekämpningsmedel och fossila bränslen. Vissa konstgödselfabrikat har fått kostnadsökning på upp till 250 % med tanke på att framställningen är beroende av naturgas. Bara det borde få oss att rulla ut snabba insatser för att snabba på omställningen av jordbruket.

    EU-kommissionen lanserade nyligen denna uppmaning till medlemsländerna. Man vill att länderna i sina strategier ska lägga allt större fokus på markhälsa, precisionsodling, ekologisk odling samt produktion av baljväxter.

    Det enda Åland har gjort på kort tid, visserligen helt korrekt, är att ge likviditetsstöd för att lindra kostnadsökningarna. Men vad tänkte Åland göra för att ställa om jordbruket?

    I budgetdebatten förra veckan hörde vi röster från majoriteten som tyckte allt var under kontroll. Man hänvisar gärna till den CAP-strategi som fastställts för nästa programperiod med start den första januari 2023. Fast den strategin ger inga tydliga svar på hur den ekologiska produktionen ska öka, snarare slår den oro och tvivel.

    Talman! Något som vi kan göra är att stöda den ekologiska produktionen ytterligare. I den nya CAP-strategin har stödet för ekovall kringskurits radikalt, med hänvisning till en låg produktivitet i statistiken. I själva verket ingår i statistiken inte det som handlas mellan gårdar. Inte heller ingår den privata försäljningen av ekologiskt kött i siffrorna. Det finns rentav ekolantbrukare som vägrar att uppge information om sin produktion för att de anser att statistiken är framställd till deras nackdel. Resultatet blir att all produktion inte noteras i den slutgiltiga statistiken.

    Man kan undra om målet med nedskärningen är att odlarna ska gå över till konventionell odling för att producera maximalt på sin åkerareal med ökad miljöbelastning som följd?

    Hållbart Initiativ kämpade hårt för att kvarhålla stödet men att villkora det tydligare för att minska tendensen till dålig avkastning. Man kunde ha tänkt sig krav på att bryta växtodlingsföljden med en mellangröda vart fjärde år eller vart femte år och att odlaren behöver uppge arealens ålder såsom i tidigare programperioder. Hållbart Initiativ röstade därför emot den delen när landskapsregeringen behandlade frågan. Detta stöd hade verkligen behövts så att gårdar nu inte ska behöva lägga ner.

    Så vad har Åland för mål för den ekologiska produktionen? Tidigare har vi kunnat stoltsera med att drygt 25 % av åkerarealen är ekologisk. Om några år förlorar Åland sin attraktionskraft till denna del, med största sannolikhet.

    Och vad har Åland för mål vad gäller växtskyddsmedlen? Har landskapsregeringen alls någon målsättning att strypa stöden till glyfosater, pyralider och andra gifter som vi kan se att sprider sig i ekosystemen?

    Talman! Landskapsregeringen kunde också göra mycket mer genom landsbygdscentret och ramavtalet med Hushållningssällskapet. Genom att styra dessa verksamheter mot aktiv omvärldsbevakning, rådgivning, försöksverksamhet och projekt inom enbart hållbara jordbruksmetoder så nyttjar vi de offentliga pengarna på ett sätt som aktivt bidrar till den utveckling vi vill se.

    Det finns mycket mer att göra, som att styra offentlig upphandling och öka konsumentupplysningen genom bl.a. en AXgan-märkning med hållbarhetsnivåer. Det kanske är föremål för en annan debatt.

    Huvudsaken är att det ska vara lönsamt att bedriva ett klimatsmart, giftfritt och biopositivt jordbruk. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Det blir ju lite för lagtinget att gilla läget, även fast vi inte gillar läget. CAP-strategin hade ju lagtinget överhuvudtaget inte möjlighet att påverka. Nu står vi inför ett fullbordat faktum och ska ta hand om den lagstiftning som kommer. Likadant gäller egentligen hela gröna given och Fit för 55 också. Var är morötterna? Var är piskorna? Hur ska vi lägga upp det för Ålands del? Lagtinget, i alla fall den liberala gruppen, känner sig väldigt sidsteppad.


  • Talman! Det stämmer att tidigare LBU-program, som det då hette, faktiskt gick till lagtinget och varit föremål för ganska stora diskussioner. CAP-strategin har man valt att diskutera "in house", inom landskapsregeringen i flera vändor och det kan jag bara beklaga. Det är någonting som egentligen ledamoten Holmberg får fråga jordbruksministern om hur det blev på det sättet. Det hade varit bra om allt fler, inte bara intressenter utan också politiska organisationer, kunde tycka till om det här. För det här är ju ett långsiktigt program som sträcker sig över mandatperioder. Det finns såklart möjlighet för nästa landskapsregering att göra en programändring, men det görs ju inte så enkelt när man också vill ge omställningstid för jordbrukarna. Man ska inte ge oklara förutsättningar utan det ska vara klara spelregler så det blir svårt. Men jag håller med om att den frågan hade behövt lyftas här i lagtinget också.


  • Tack, talman! Tack för förståelsen. Det är ju må hända kanske den viktigaste perioden som stundar nu med tanke på omställningsbehovet. Det skulle vara bra att vi inte går i samma fotspår igen och gör samma fel igen. För. som sagt, det kommer ganska mycket EU-pengar, det kommer mycket EU- krav och det kommer många piskor och morötter av olika kaliber via lagstiftning och förordningar. Det skulle ju vara bra om vi en gång för alla kunde göra hela det här omställningsarbetet tillsammans. Det är nog viktigt för nu ställs vi inför fullbordat faktum gång på gång på gång på gång. Nu var detta ett exempel, men det kommer att komma många andra. Vi behöver ju alla ha en klar bild över vad lagstiftningen och möjligheterna innebär.


  • Talman! Det stämmer att EU kommer med en hel del lagstiftning som också behöver implementeras i medlemsländerna. Det som är så fint med det här CAP-strategiprogrammet är ju att det inte är lagstiftning utan det är stöd. Det är dessa morötter som man vill lägga ut. Hur vill man styra jordbruket? Vilka typer av grödor vill man ha? Vad för typ av verksamhet? Vilka metoder vill man gynna. Mycket lite finns i den kommande CAP-strategin som träder i kraft den 1 januari om just vilken framtid vi vill se. Det är lite copy paste, lite nya nyheter här och där. Det finns flera bra nyheter också. Men just att man har kringskurit ekovallstödet, det är något som jag tror att faktiskt kommer att ha väldigt stor negativ påverkan på just ekologisk produktion på Åland.


  • Tack, talman! Ledamot Holmström passade på att debattera ekologiskt jordbruk i den här frågan och det hör väl ihop delvis med lagförslaget som annars är ett ganska tekniskt lagförslag.

    Vad gäller CAP och CAP-strategireformen så finns det ju faktiskt inom Pelare 2 en hel del stöd också för ekologisk produktion. Det låter som att det inte finns någonting som gynnar ekologisk produktion i det anförande som ledamot Holmström nyss höll. Jag är nog fortfarande av den åsikten att i dessa tider är det oerhört viktigt att all mark är produktiv, alltså att vi producerar produkter som folk kan äta. Vi har också väldigt mycket betesmark på Åland och så vidare. Min rädsla är nog i så fall att marken snarare blir i träda överlag på Åland, att det bara produceras vall och inga andra produkter.


  • Talman! Det är väldigt oklart hur den kommande CAP-strategin ytterligare ska gynna en utveckling av det ekologiska jordbruket, särskilt med tanke på att man kringskär just ekovallstöden. Så klart att det är så att vi inte ska ha en massa jordbrukare som pantar på ekovall och gör det svårare för andra att odla produktivt. Det är inte det som det här handlar om. Det handlar i sådana fall om hur vi ska utnyttja de markerna maximalt genom till exempel att införa krav på mellangrödor eller rapporteringskrav i övrigt. Det här har landskapsregeringen inte velat göra, utan man har tyckt att vi fortsätter som vi har gjort. Vi hoppas att med marknadsekonomiskt tänk att marknaden kommer att sköta det här åt oss och då har man inte riktigt förstått hur det här systemet fungerar. För det är med CAP-strategin, det är med morötter som man faktiskt kan gynna den marknad som man vill se.


  • Det man har sett nu så är ju att konsumenterna i butiken väljer de mer billigare produkterna. Jag är fortfarande väldigt angelägen om att vi ska ha en lönsamhet i jordbruket överhuvudtaget och där har man nu valt att prioritera ett produktivt jordbruk, tillika ett ekologiskt jordbruk. Det är ingen som har sagt att vi inte har prioriterat det ekologiska jordbruket. Jag ser också att det är väldigt viktigt att man har liknande konkurrensförutsättningar som på finska sidan för att få in produkter på marknaden. Men sist och slutligen så är det nog marknaden som styr här.


  • Talman! Det är ju så, enligt forskning, att konsumenter vill välja hållbara produkter. Men nu när det kommer ett läge med stora kostnadsökningar, just som ledamoten Liz Mattsson sade, så kanske man väljer att konsumera annorlunda. Här har vi också ett skäl till varför CAP-strategin och morötter behövs. För just ekologisk produktion är ju en mer krävande produktion, det kostar mer generellt sett eftersom man behöver använda annat än konstgödsel. Man behöver använda mekanisk ogräsbekämpning i stället för att ha olika typer av växtskyddsmedel. Det är just därför som vi behöver se till att använda våra rätt begränsade pengar ändå och styra mot den verksamhet vi vill ha så att det blir lönsamt att odla mer ekologiskt.


  • Tack för ledamoten Holmströms inlägg här. Jag har under de här åren varit förvånad över att man från regeringens sida har uttalat sig så lite och haft så liten politik när det gäller jordbruksnäringen överhuvudtaget och när det gäller eko-odling så har man inte hört någonting. Eftersom Hållbart Initiativ ändå har suttit i regeringen och under de här åren 2021 så måste ju landskapsregeringen ha hållit på med de här interventionerna för CAP-programmet. Har inte Hållbart Initiativ fört fram sina synpunkter inom regeringsblocket?


  • Talman! Otaliga gånger. Om ledamoten Camilla Gunell skulle ha lyssnat på mitt anförande så vet hon också att vi röstade emot just den delen vad gäller ekovallstöd. Det gjorde vi av den anledningen att vi tyckte att det beslutet fattades på en grund av statistik som inte riktigt stämmer. Man hänvisade till att vi har en hel del ekovall i areal, men att vi har väldigt dålig avkastning. Den dåliga avkastningen syns i en statistik som inte stämmer eftersom det finns en hel del konsumtion som inte finns i statistiken, dvs. till exempel kött när man handlar från en annan gård, skördefest, försäljning på gården osv. Varför ska vi med den grunden fatta beslut över flera år framöver? Det förstod inte vi. Vi vill hellre att man fortsätter kanalisera men sätter krav på just ekovall (… taltiden slut).


  • Efter att ha suttit på den här jordbruksministerposten så vet jag att det är en svår näring på det sättet att det är hela tiden det här lönsamhetsdiket på ena sidan och sedan vikten av miljöinsatser. Jag tror att det är väldigt viktigt att få den här miljönsamma arbetet att gå hand i hand. Jag tror att det finns fortfarande väldigt mycket att göra i styrningen av både Hushållningssällskapet, när det gäller rådgivningen, om man verkligen vill förverkliga en hållbar livsmedelsstrategi på Åland. Det kommer inte att ske av sig självt, utan man måste använda sig av både pengarnas kraft och lagstiftning.


  • Talman! Om man verkligen vill få till en omställning, en förändring, så är det just det som det handlar om, att man har tydliga krav vid horisonten. Man behöver inte sätta dem just framför nosen på folk, utan man har dem lite längre fram. Samtidigt så kan man med ekonomiska styrmedel befrämja den utveckling man vill se så att man inte heller sätter krokben på den här näringen. För den här näringen är så pass viktig, vi vill ha en hållbar matproduktion och vi vill också ha den lokal. Det är bra för att trygga oss mot eventuella kriser framöver, för den lokala ekonomin men också för biologisk mångfald och klimat. Det finns flera olika anledningar varför vi behöver stöda ekologisk odling mycket mer än vad vi gör idag.


  • Jag noterade att ledamot Holmström sade att vi kunde tidigare stoltsera med att 25 procent av vår åkerareal odlades ekologiskt. Det är en liten sanning med modifikation. Vi vet nog båda att en stor del av denna procent av vallar, så kallade ekologiska vallar var mer eller mindre lägervallar som inte producerade något. Så jag har ju svårt att tycka att vi ska vara stolta över att 25 procent av vår naturresurs, åkerareal de facto inte producerar någonting. Därmed inte sagt, så jag inte får det emot mig, att de som jobbar seriöst med ekologisk odling gör ett beundransvärt arbete. Det är inte frågan om det. Men det här var en stödform som ledde till passivitet istället för utveckling och det tycker åtminstone Ålands Framtid att är ingenting som ska premieras.


  • Talman! Till den delen tror jag att vi är eniga också. Inte vill Hållbart Initiativ se några maskrosängar och markägare som får stöd för att inte göra någonting. Det är inte det som det handlar om, utan det handlar om att sätta krav på utbetalning, om det så att vi ser att det finns möjlighet att utöka avkastningen genom att kanalisera medlen till just ekovallar., alltså ekovall som ändå är en ganska viktig grundbult i hela den ekologiska odlingen generellt sett. Vi behöver vi ju hitta den typen av krav och då har vi fört fram till exempel mellangrödor eller rapporteringskrav på åkerarealers ålder osv. Det finns säkert många möjliga andra sätt att hitta möjliga lösningar, men det som landskapsregeringen sade var att man ville inte gå det spåret, utan man ville sänka det i stället och försöka göra det marknadsmässigt som man kallar det. Och då har man inte riktigt förstått vad ekostödet egentligen handlar om.


  • Det är inget fel att göra den ekologiska odlingen marknadsmässig. Jag har kolleger i Sverige bland annat som odlar ekologiskt och man gör det på marknadsmässiga villkor. Problemet är nu förstås, när matpriserna har stigit, att allt fler konsumenter väljer bort de ekologiska produkterna på grund av att de är dyrare. Jag tror att det är väldigt svårt för politikerna att ställa krav och sätta upp mål så att man kommer runt den problematiken.

    I övrigt vill jag säga att jag håller helt och hållet med kollegan Liz Mattsson som sade i en tidigare replik att all mark måste vara i produktiv användning, sen om det är ekologiskt eller konventionell odling så det spelar inte mig någon större roll. Men den här typen av passiviserande stödformer som vi hade förut är bra att vi kommer bort ifrån.


  • Talman! Vi vill att jordbrukarna ska bli de nya klimathjältarna och många är det så klart redan nu, men de behöver bli fler. Det är vårt ansvar som politiker att sätta upp både lagstiftning och sådana typer av styrmedel, ekonomiska styrmedel som gör att vi kan spinna vidare på det som redan görs bra och att fler också anammar dessa metoder. Ett sätt att göra detta på är just genom ekologisk produktion, det som vi diskuterar idag.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.
    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om ekologisk produktion för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.