Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Landskapsregeringen har nöjet att ånyo och presentera ett lagförslag som är, tekniskt till sin natur, har varit en rejäl och är en rejäl utmaning för vår förvaltning. Allt har sin upphovsbit i EU rättsliga dimensionerna, olika direktiv. Och även om vi då har en blankettlags modell också på detta område sedan tidigare så krävdes det enorma ansträngningar förvaltningen för att få rätsida med det här.

Jag vill börja med att upplysa lagtinget om att det brådskar, det brinner i knutarna som EU enheten brukar säga. Finland har i dagarna mottagit ett motiverat yttrande och betyder att domstolsprocess nästa. I och med att Finland ligger efter så ligger vi efter. Det är så det. Det som är speciellt i det här fallet nu då vi hade en enskild föredragning bara för några minuter sedan, är att när det gäller den här senaste motiverade yttrande i den här frågan så nämns Åland inte överhuvudtaget. Vilket är ganska speciellt. Så vi kan väl i alla fall konstatera att det som EU kommissionen inte har noterat, att vi då har en samma brist här på grund av det. Ligger det kraftigt efter i tidsspannet med att genomföra EU direktiven på området. Men är som så att Finland blir dragit inför domstol och då kommer vi naturligtvis att ingå, vi kan utgå från det. Även formellt sett borde konventionen också beakta oss, särskilt med tanke på vår status. Så att bara som en liten vädjan till lagtinget om det är bara möjligt. Det finns ju flera dagar kvar här innan midsommar så borde ju hanteras av lagtinget. Och skickas vidare till Presidenten. En liten önskan till att börja med inför tills slutskedet av den här mandatperioden.

Varför då detta problem med tidtabell? För det första att det krävdes att ta in extern jurist för att ha möjlighet att tränga igenom detta tillsammans med Energimyndigheten. Och jag skulle vara betydligt bekvämare med hela lagpaketet om man skulle ha förutsättningar att ta till sig allt. Men för en gångs skull får jag nog medge att inte behärskar jag det här området på det sättet man egentligen borde. Med det menar jag då också när man inbegriper de bakomliggande EU rättsliga regleringarna. Om att säkerställa en elsäker, effektiv och regional elmarknad.

Så att vi har i det här fallet gjort det som vi absolut måste göra. Det vill säga se till att uppnå det minimum av åtgärder som vi behöver i den åländska kontexten för att det ska kännas bekvämt med att föra det till lagtinget för åtgärd. Och det utmynnar i tre konkreta förslag.

Och jag kan väl säga att när utskottet då kommer att höra elaktörerna antar jag att man kommer att ha en ganska stor lista på sådant som man också skulle vilja ha med i detta skede. Men här har vi som sagt var på grund av den brådskande tidtabellen och på grund av att det här kommer nästan omedelbart att på nytt bli föremål för förvaltningens granskning och analys. Därför att redan Fit For Fiftyfive kräver att vi ser över samma lagstiftning och i brådskande ordning där också för att få allting på plats.

För att lagtinget ska ha kännedom innan jag går in konkret på själva förslagen så har vi valt att inte i det här lagförslaget höja nätkapaciteten från 500 kilowatt till 2 mega voltampere. Som man gärna skulle sett från förvaltningens sida redan i detta skede. Då kan ju sedan vän av ordning fråga sig varför gör vi inte det? Och då har vi nog valt att politiskt konstatera att hela det åländska nätet är föremål för en kapacitetshöjning. I synnerhet via solcells anläggningar, både mindre och stora. Och det här sätter nog begränsningar som helhet för elproduktion, även om kanske de största begränsningarna trots allt i min värld fortfarande beror på avstånd och ledningsfrågor och sådant i övrigt. Men vi anser att här är det bäst att vänta och se och se tiden an och se när det verkligen behövs ute i glesbygden. Eftersom den här typen av ganska stor förmåga för nätet och transformatorer i synnerhet att klara av de utmaningar som alla dessa oberoende produktionsanläggningar som vi faktiskt kan kalla dem, vad de har genererat tillsammans.

Men utöver det så är jag som sagt övertygad att elbolagen kommer att väcka en del frågor och då får vi helt enkelt i utskottet återkomma till landskapsregeringen och höra hur vi ser på det. Men vi har inte till exempel tänkt föreslå några ändringarna när det gäller olika anmälnings system och sådant i övrigt, utan det som är aktuellt är tre aktuella saker som jag väljer att lyfta här i remissen.

Vi bör enligt EU direktivet införa en tvistlösningsnämnd för slutförbrukare när det är fråga om företag och här finns då en särskild lagstiftning om det. Här tänkte vi då för att om möjligt spara pengar. Att i praktiken så blir den redan befintliga konsumenttvistnämnden det organ som handlägger även dessa tvister. Och det är ganska naturligt i och med att nämnden då handlägger också det som gäller konsumenter i övrigt. Det som alltså hör till den finska behörighetskatalogen att sköta och där vi via en överenskommelseförordning ändå sköter om det här för åländskt vidkommande. Så vi tycker att det är en rationell, smidig lösning och det finns inga juridiska hinder för att sammanslås dessa uppgifter om vi säger så. Och vi har fört en dialog med den befintliga konsumenttvistnämnden och inledningsvis inga problem med att de skulle kunna göra den delen.

Sen gäller då att uppfylla EU kravet på att hushållskunder och mikroföretag. De ska ha kostnadsfri tillgång till ett verktyg som ger möjlighet att jämföra elleveranser från leverantörer med det betydande marknadens inflytande som faktiskt våra två elbolag har på åländsk mark. Och här har vi tänkt då att det blir en elektronisk blankett hos respektive el leverantör med hänvisning sen vidare till landskapsregeringens hemsida där man då har övriga leveranssystem, villkor tydligt tillgängliga för den som så önskar.

Och så tänker vi med tanke på framtiden föreslå för lagtinget att det införs krav på projekttillstånd i fråga om byggande av elledningar med nominell spänning om 110 kilowatt. Och de som inte ägnar sig åt elspänningsfrågor i vardagen så är 110 kilowatt det mycket, normalt sett ju 45 kilowatt de vi har ute i bygden. Och här ser ni förstås kopplingen till, kommer det på banan ytterligare vindkraft och havsbaserad sådan så bör ju samhället ha en kontroll överallt det som dessa stora projekt i sig medför. Och då måste vi ha ett från landskapsregeringen sida en möjlighet att ha den övergripande synen på det hela. Och sedan kommer naturligtvis kommunerna utgående från plan och bygglagen ha ett ord med i laget, i synnerhet när det gäller detaljplanerade områden. På det viset säkerställer man en helhet. I stället för att prata i 2 timmar så nöjer jag mig nu.

Tack, talman! Vi har ju ett politiskt ansvar att hela tiden säkerställa en minimal byråkrati och jag har sett och fått mig till känna. Att ett av våra elbolag har vid flertal remissrundor önskat att kravet på bygganmälan tas bort från den åländska lagstiftningen. Det är någonting som inte existerar i den finska lagstiftningen. Man menar att detta tar onödig tid och drar på sig olika kostnader. Det arbete som man ämnar få fram från landskapsregeringens sida får man ändå fram under resans gång menar elbolag. Varför håller landskapsregeringen kvar det här kravet på bygganmälan det känns ju som en överbyråkrati.

Tack, talman! De här känner vi igen från tidigare utskottsbehandlingar, jag har själv suttit som ansvarig för ett liknande ärende. Jo, och vi har sannerligen diskuterat just de här bevekelsegrunderna. Varför bibehålla den här anmälan? Och det landar återigen, precis som förra gången, i att helhetsmässigt så är det ändå en fördel att vårt hus å andra sidan får den här månaden på sig för att se att det inte finns komplikationer som trots allt kan dyka upp. Trots att, som det heter då elsidan och naturligtvis har försökt säkerställa att allting då är okay. Vi har kommit fram till att det trots allt, med tanke på helheten och med tanke på att det kan inte vara en sådan panik. Oftast är det är bra att vara lite preventiv och se till att man faktiskt har en viss tid på sig att göra en bedömning helt enkelt. Problem eller ej.

Tack talman! Det känns lite orimligt, för när det gäller teledragningar, fiber dragningar, lägre effektdragningar av elkablar, vatten och avlopp. Där finns inte motsvarande krav. Men just när det gäller 110. Där finns det kravet. Och vet man om hur det går till när elbolagen gör de här förundersökningarna och projekteringen så är det systematiskt hörande och en systematisk kontroll längs med hela vägen. Det man nu för fram är att man vill få bort den här bygganmälan för den kostar i realiteten pengar och den kostar tid. Det kan också skapa en onödig kringelkrok på slutet och det drabbar ju sist och slutligen kunden och ålänningarna och det känns lite som om landskapsregeringen inte har förtroende för elbolagen i det här fallet.

Tack, talman! Jag tror att ledamoten mycket väl vet att någon måste ha det övergripande ansvaret och vi vet ju oavsett vad som nu kan då hävdas inför framtiden att det har skett misstag. Mänskliga misstag hör till vardagen. Varför då ta bort en spärr som ger vår förvaltning en möjlighet att analysera de områdena det är fråga om och kontrollera då att det inte uppstår problem. För nog är det ju synd i det fallet när det sedan i efter hand konstateras att ja, det här borde ju inte ha fått göras. Allt vad det kan leda till. Nog litar vi ju på alla aktörer som vi litar på våra medmänniskor. Vi har kommit till slutsatsen, det är bra med detta system, men är det så att lagtinget önskar ändra på den? Jag sover gott om natten, tack!

Tack, herr talman! Jo, jag tänkte kolla en sak med vicelantrådet här. Jag reagerar på förstås möjligheterna att bygga 110 kilovolts kablar och kommunernas möjlighet att sätta sig på tvären där. För där finns det då i elmarknadslagen en möjlighet för kommunen att förbjuda dragning av en sådan elledning. Men jag ser också att landskapsregeringen förhåller sig rätten att via det här expropriations verktyget då kunna bevilja tillstånd för den kabeln i vilket fall som helst. Och det ger ju möjlighet till landskapsregeringen att med hänvisning till de vindkraftsprojekt som vicelantrådet nämnde ta helhetsansvar för Åland. Har jag tolkat den paragrafen rätt?

Jag vill påstå att ledamot Röblom har träffat helt rätt. Vi måste ha en utväg ifall vi konstatera att det finns ingen annan lösning på behovet av att trygga den infrastruktur som då ett fungerande elnät kommer att förutsätta i en sådan situation när vi har havsbaserad vindkraft. Men som vanligt, vi måste utgå från att det går att lösa på olika sätt. Alla utmaningar som finns på detta område så det brukar ordna via alla möjliga arrangemang. Det är klart, vissa har då kopplat ihop det här med elfte paragrafen i plan och bygglagen och att vi ska kunna tvinga kommunerna vad gäller havsbaserad vindkraften som sådan. Men det finns ju inte på kartan att vi skulle nyttja de instrumenten med tanke på vad vi då skulle stå inför i form av problem, besvär etcetera. Så det här måste ses som en sista utväg. Och nyttjande av expropriation är däremot som tack och lov rätt sällsynt.

Tack, talman! Jag tycker att det är bra tänkt att man ger sig själv ett verktyg på det här viset just via expropriation. Även fast det då är någonting man tar till i sista hand så är det väl bättre att man har det verktyget framom att använda elfte paragrafen plan och bygglagen. Även fast jag då kanske till skillnad från vicelantrådet inte är lika främmande för att använda den. Om det är så att det stort värde står på spel för Åland. Så ska man inte kunna sätta grus i maskineriet hur som helst. Och där finns ju plan och bygglagens elva som en sista utväg. Men här expropriationsverktyget innebär ju att det finns ändå lite fler steg på vägen innan man börjar ta till de riktigt hårda handskarna.

Tack, talman! Jag håller med om här, det här är ju ett instrument som man då vet, ifall att det absolut inte finns andra utvägar. Så då kan vi tillgripa det här. Och tack och lov är det ju sällsynt och inte ens på kommunal nivå är det ofta man behöver trots att vi har då 16 olika aktörer där ute så oftast går lösa de här frågorna i samförstånd.

Tack, herr talman! Jag var också lite fundersam över de här byggnation av el ledningar och varför vi på Åland ska ha kvar den här byråkratin då att anmäla det till i det här fallet Energimyndigheten. Eftersom det är uppenbart i det skede som bolagen anmäler så är det redan för sent att stoppa någonting eller göra någonting. I så fall borde man ju tidigarelägga det här att kanske utskottet kunde titta. Nu är det brådskande säger vicelantrådet här men det här vore ju något annars som utskottet kunde titta på om man kunde avlägsna ur lagen i samband med behandlingen.

Tack, talman! Jo som jag har tidigare replikskifte med ledamot Holmberg så det här är någonting som naturligtvis då, vill lagtinget ta risken att vi öppnar upp för en situation där det kanske inte alltid går som på Strömsö, som man brukar säga ibland. Så då, då gör man ju så och det är de avvägningar. Men förslagsvis kan man ju då höra de tjänstemän som ägnar sig åt de här frågorna i vardagen. Och höra vilka typer av situationer skulle man gärna se att man hade lite, lite längre tid på sig att fundera på vad som är bra eller mindre bra med den här typen av åtgärder.

Nå i alla fall i dom landskapsregeringar jag har suttit så har vi haft som mål att försöka minska byråkratin där det är möjligt. Och kanske detta är en punkt där det faktiskt kunde vara möjligt. Jag undrar också med den här konsumenttvistenämnden som nu kommer till med anledning av den här lagstiftningen. Hur går det till när de här ärendena kommer till den här konsumenttvistenämnden? Och måste elbolagen ta emot alla ärenden eller kommer det att ske någon slags urskiljning, urskiljande process? Så att inte här också blir en belastning för elbolagen och det ska ju vara en resurs för konsumenten förstås, men att det kanske behöver ligga någonting i ärendet som är av vikt att också föra vidare till bolagen för processen.

Tack, talman! Här har vi naturligtvis inledningsvis undrar var har EU tänkt sig och hur har EU tänkt sig att det här skulle lindra någonting där det faktiskt föreligger en konkret konflikt? Varför skulle då en förlorande part? I detta fall att nämndens rekommendation, det är ju en rekommendation man fattar inga beslut utan det är en rekommendation om att det borde lösas på det här viset. Varför skulle en förlorande part nöja sig enbart med det här organet? Men EU har tydligen tänkt sig att den här typen av förfarande skulle minska ansträngningar på domstolsväsendet. Jag tvivlar ju själv när det verkligen föreligger tydliga konflikter. Någon känner sig faktiskt förbigådd eller hanterad osakligt, jag tror kanske inte det, men vi får se. Det enda vi kan göra som vanligt när det gäller EU, försöka att uppfylla om att slippa gå till domstol.

Talman! Ibland blir det bråttom med lagstiftning och ibland extremt bråttom. Ett klokt parlament förstår att det är så och höjer inga röster därtill till den delen. Men jag reagerar på det som vicelantrådet sa i en bisats, nämligen att det kommer brådskande lagstiftning också när det gäller Fit for fiftyfive. Liberalerna har under hela den här mandatperioden anfört att man behöver från åländsk sida analysera de lag paketen. Att få de här lagstiftningarna i brådskande ordning utan möjlighet att kunna vidta nödvändiga Ålands anpassningar kommer att bli fördyrande. Det kommer också att finnas avsaknad i att förbereda marknaden på vad som kommer att hända. Hur går det med det här arbetet att analysera hela paketet Fit for fiftyfive?

Tack talman! Ja, ledamot Zetterman Det är nog elefantmetoden det handlar om. Att man börjar och så betar man av bit för bit och ser vad går att lösa med rimliga resurser? Var behöver vi ta in extra kapacitet? Det här blir en utmaning för vår förvaltning, det är helt givet och jag vågar inte säga. Tack och lov blir det en huvudvärk för kommande landskapsregering då att se till att det finns resurser till den här delen. Och jag kan nog redan förvarna lagtinget om att energimyndigheten kommer att behöva extra resurser för att mäkta med helheten. Dels när man ser på det som talas om här i denna stund från EUs sida, men även i stort när det gäller det åländska nätsystemet och den roll som energimyndigheten ska ha enligt de regelverken.

Talman! Om nu även vicelantrådet aviserade att han inte tänker vara del i nästa landskapsregering så finns det ju då en kommande landskapsregering som ska ta vid. Och när det gäller Fit for fiftyfive så är det bara att räkna med att mycket av det den lagstiftning som kommer inte att vara direkt anpassade för de små åländska förhållandena. Vissa saker kommer att vara väldigt svåra att genomföra. Andra kanske vi har redan fått gratis, men det viktiga i den här delen är ju just den här marknads förberedelsen. Att inte försätta näringslivet i en sådan sits. Att få något kommer plötsligt. Men också i det att konstatera att här finns framtidens affärsmöjligheter, i den här riktningen, hitåt är Europa på väg. Här kommer den nya affären att finnas. Så jag tycker att man borde börja analysera det här. Och man borde också ta med sig Ålands näringsliv i de här diskussionerna i ett mycket tidigt skede.

Tack talman! Jag tror väl i detta skede vi inte kan begära att näringslivet tillåts använda den generella termen skulle ha så mycket att tillföra. Däremot energikommissionen kommer att kunna ha ett bra bidrag till att ge när det gäller den kopplingen vidare till näringslivssidan. Här har vi också noterade att Ålands Näringsliv har för några veckor sedan tillsatt ett särskilt utskott så till den delen kan ju de organen har ett utbyte. Men här gäller det som vanligt när det gäller den här typen av oerhört vidsträckta detaljerade att vi först ser hur det finska systemet hanterar frågan och sedan ser vi vad som krävs för anpassningar. Och det enda jag kan lova att det som nu händer fram till november december i år så kommer det naturligtvis se till att självstyrelse möjligheterna ska tas tillvara. Där det finns möjlighet att göra avvikelser ska vi göra det.

Talman! Jag kommer nog att beröra mycket samma sak som vicelantrådet men komma med centergruppens input på hela lagförslaget som kanske delvis också skiljer sig lite från vicelantrådets.

Det här är förslag till ändringar i lagstiftningen som är en direkt följd av elmarknadsdirektivets krav. Det handlar i princip om tre huvudpunkter.
Tvistlösning för företag, transparens vad gäller elleverans erbjudanden samt krav på projekttillstånd.

För det första, I förslaget finns att det ska införas en tvistlösningsnämnd. Nämnden ska handha tvistlösning då den ena parten är ett elföretag och den andra en näringsidkare som är slutkund hos elföretaget. Syftet är att handha tvistlösning utanför domstolens involvering.

I beredningstexterna framkommer att meningsskiljaktigheter kan till exempel uppstå i frågor som rör nyttjande av distributionsnätskapaciteten. Och att med ökade möjligheter till mikroproduktion så tenderar riskerna öka för att det uppstår olika grader av meningsskiljaktigheter. Det är en bedömning jag delar efter att vi sett den snabbt växande utbyggnaden av nya solcellsanläggningar hos framförallt företagen.

Den andra huvudpunkten är att landskapsregeringen föreslår ett införande av kostnadsfritt verktyg som gör det enklare för hushållskunder och mikroföretag att jämföra elleveranserbjudanden.

Detta sker genom att detaljförsäljare av elenergi åläggs att publicera relevant information. Dit hör priserna för exempelfall med vanlig årsförbrukning för en lägenhet och ett egnahemshus. Enkla vardagsexempel gör det hela mer lättbegripligt för vad det i praktiken betyder i börsen för den vanliga elkonsumenten.

Elförsäljarna ska även fylla i en fastslagen elektronisk blankett med info som publiceras på deras hemsida. Där ska även framgå att det på landskapets hemsida finns länkar till övriga aktörer som erbjuder elleveranser.

Den tredje huvudpunkten är ett krav på projekttillstånd föreslås införas för byggande av elledningar med nominell spänning på 110 kilovolt eller mer. Det är en väldigt ovanlig spänningsnivå på Åland men den förekommer framförallt i våra anslutningar mot Finland och Sverige. Vi kan också förvänta oss att det sker en kraftig utbyggnad i samband med att havsbaserad vindkraft etableras. Så att kravet på projekttillstånd är rimligt och tidsanpassat. Det är precis som det står i förslaget – ”Det är ägnat att ge landskapet bättre möjligheter att följa och tillvarata Ålands helhetsintressen”.

Det är mycket elrelaterad textfakta och elkunskaper att ta in när man läser de aktuella lagförslagen. Bland allt detta finns något som jag vid närmare granskning uppfattar som en tillkrånglad pålaga framom en lättnad för åländska elnätsägare och som jag önskar att utskottet ser närmare på.
Det jag syftar på är kravet på bygganmälan, till Ålands landskapsregering, för byggande av elledningar som är större än 1 kilovolt men mindre än 110 kilovolt. Jag hörde vid tidigare replikskiften att det talades om 10 kilovolt men märk väl att det är redan vid 1 kilovolt. Detta betyder i praktiken så medför det här att distributionsbolagen får ett merarbete i ett sent skede av en projektering av elledningar och det handlar i praktiken om 10 kilovolts ledningar ute på landsbygden mestadels. Och det särskiljer inte om det här är en markledning alltså en nergrävd ledning eller en luftledning. Det här har man påtalat att är ett otyg. Det finns många andra bestämmelser och regelverk som styr upp behovet att ha full kontroll över olika intressen i samhället så det här känns som en extra pålaga. Det här är alltså någonting som Centerns lagtingsgrupp önskar att utskottet hör elnätsbolagen kring och får mer information kring

Med dessa ord och medskick till utskottet så vill jag avsluta med att Centerns lagtingsgrupp på det hela taget stöder lagförslaget.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.