Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Tack för möjligheten att presentera lagförslaget precis före lunch. Jag beklagar att det drar över lite, men jag har tyvärr förhinder klockan 13.00. Jag måste ursäkta mig redan nu, men jag är beredd att komma till beredande utskott och svara på alla tilläggsfrågor som det här lagförslaget kan ge upphov till.

På ytan kan det här förefalla vara ett lätt lagförslag. Vi tänker att vi gör en samordning, vi stramar åt vår organisation och får bättre grepp om den. Men bakom föreligger en hel del principiella diskussioner och linjedragningar med mera.

Det är väl bara inledningsvis att konstatera att när det gäller enmansmyndigheter så har ju inte utfallet alla gånger varit det mest lyckade. Det finns till och med sådana komplicerade händelser som har lett till en hel del uppståndelse och kostnader för vårt kära örike.

Men det är alltid så med enmansmyndigheter att det förutsätter en otroligt stark, kunnig och otroligt oberoende person som på egen hand ska tackla i vissa fall ganska svåra rättsområden som det oftast handlar om i och med att det övervägande är frågan om tillsyn.

Jag kan ju börja säga med att jag själv upplevt under min tid som ansvarig minister att när det gäller Ålands ombudsmannamyndighet så får vi vara glada och nöjda över att vi har en ombudsmannamyndighet som faktiskt har levererat och stått upp som en representant för de ansvarsområden som faller under ombudsmannamyndigheten.

Men här har vi också en myndighet som har flera funktioner, därmed flera personer och därmed kommer man då att nå den här kritiska massan. För det är helt klart att en person, en anställd som verkar inom eget område, inte har kontakt med andra att bolla tankar och annat med och det är ju inte en bra situation.

Talman! Till föremål för allt detta så föreligger olika rapporter. Det förekom redan 2017 en första utredning, lite närmare i tiden, där man pekade på möjligheter att se över myndighetsutformningen.

För att göra en lång historia kort så har vi vägt alternativ mot alternativ och har till och med valt i lagförslaget att redovisa öppet vilka olika organisationsmodeller som vi har tittat närmare på och rekommenderar då organisationsmodell tre.

Det innebär att Lotteriinspektionen förs tillbaka till regeringskansliet och blir en del av landskapsregeringens enheter och Upphandlingsinspektionen förs till Ålands ombudsmannamyndighet. I övrigt har vi konstaterat att Energimyndigheten mår bäst av att bli kvar där den är idag, en del av landskapsregeringen. Men där har ju redan aviserats, i samband med presentationen av elmarknadslagen, att det kommer att krävas förstärkning av resurserna, för utmaningarna inom den delen av vårt samhälle kommer att bli rätt stora inom en kort tidsrymd.

Så detta var i korthet det som det går ut på. Vi låter två myndigheter uppgå i andra och därmed försvinner två chefslöner och så vidare.

Sedan har det varit en helt annan sak att göra det rättsliga. Vi har försökt förstå varför man gick in för en Lotteriinspektion på det här sättet en gång i tiden. Varför valde man att inte göra som i Sverige och i Finland, ha dem som en del av samma myndighet som utfärdar tillstånd för lotterier och spel? Jag har inte fått någon klarhet i det. Men vi har i alla fall konstaterat att det finns inga rättsliga hinder för att göra på det här viset, att Lotteriinspektionen är en del av landskapsregeringen. Det som finns från EU:s sida är enbart rekommendationer till den här delen.

Däremot kan vi ingenting göra när det gäller Datainspektionen. Det måste i dagsläget förbli en enmansmyndighet, för dess ställning är så pass stark enligt EU-rätten, EU-direktivet på området, att det går inte att förändra. Ni vet alla hur stark GDPR är och allt som kom in där. Det kräver både tillsyn och åtgärder. Datainspektionens behov av tilläggsresurser tror jag också att är känt med tanke på det som har diskuterats också i media.

Det som har vållat en hel del extra arbete, processer och diskussioner i slutskedet av den här lagprocessen är frågan om resurserna som ska tillföras Ålands ombudsmannamyndighet utgående från att de får ett nytt delområde att ansvara för. Det har varit många diskussioner och det kommer säkert att framgå också i samband med hörande att det har funnits många tankar.

Vår egen finansavdelning anser - jag kan redovisa helt öppet - att det förslag vi ger, i praktiken tillförs ombudsmannamyndigheten 1,4 resurser, inte står i bra förhållande till det faktiska behovet. Men den politiska delen av landskapsregeringen har diskuterat på nytt med ombudsmannamyndigheten. Vi har sett var det brister idag vad gäller ombudsmannamyndighetens möjligheter att utöva effektiv tillsyn och kommit fram till att denna resursförstärkning är motiverad. Vi tröstar oss med att sammantaget så ska inte denna reform leda till merkostnad när man totalt ser över vad samordningen leder till. Sedan kan vi ha diskussioner om det borde vara si eller så.

I slutändan så utmynnar alltid alla diskussioner av våra enmansmyndigheter och kostnader från den ständigt återkommande frågan: Hur skall vi sköta sådana uppgifter som i den åländska kontexten blir oerhört dyra i förhållande till om Finland eller Sverige har en motsvarande tillsynsorgan? Det är samma fråga som kommer tillbaka. Och i ett läge där vi säkert kommer att börja prata besparingar med än större iver och ett större behov inom kort så måste det här bli en del av den debatten.

De självstyrelsepolitiska motiveringarna är klockrena, eller hur? Vi behöver ha de här för att trygga dem, inte bara närheten och att man inte behöver göra så mycket resande och annat i samband med det, men framförallt för att det faktiskt fungerar på svenska. Men kostnaden är densamma och enligt utslaget per capita så blir det en dyr tillsyn som vi har. Den andra vågskålen är som sagt behovet av besparingar.

Jag utgår ifrån att det är lag- och kulturutskottet som också får detta på sitt bord och de får diskutera kring den biten. Vi ska öppet redovisa också för utskottet hur vi har resonerat och varför vi har landat i det föreliggande lagförslaget. Därmed stannar jag, talman. Tack!

Tack, talman! Stort tack, vicelantrådet. Det här är bra. Det är riktigt bra. Det är skolboksexempel. Min första fråga är: Hur många tårtor har finansministern Höglund gett till vicelantrådet? För det här borde han ju verkligen gilla. Det är ju precis som det ska gå till. Man effektiverar, lösgör resurser, kan frigöra resurser för en myndighet som behöver mera resurser och förhoppningsvis på sista raden så sparar man också lite pengar. En stor eloge också till berörd personal för det har funnits personal som också har sett nyktert på det hela och konstaterar att det går att göra saker på ett annat sätt och ännu mer effektivt. Det här är jättebra. Så här ska det fortsätta hela vägen genom hela organisationen.

Tack för det ledamot Holmberg. Kanske vi kan be att få ett utdrag ur det stenografiska protokollet till den här sistnämnda delen så ska jag föra det vidare till vederbörande.

Men som sagt var, man må skämta lite om det, men naturligtvis väcker all samordning en hel del diskussion så fort man rör folks arbetsmöjligheter. Ombudsmannamyndigheten var ju inte särskilt förtjust inledningsvis att få ytterligare ett ansvarsområde. Men det är därför, när vi analyserar hela spektrat av vad man har, som den här myndighetsjuristen nog är en grundförutsättning för att det här ska fungera. Vi är oerhört även där ganska få.

Tack, talman! Jag förstår att det här har föregåtts av diskussioner och en oro. Men skulle landskapsregeringen ha löst det här på det gamla vanliga sättet, då skulle man ha tillfört resurser till ombudsmannamyndigheten och låtit allt det andra vara kvar. Nu gör man någonting, man skapar nya resurser, skapar ett utrymme och kan ge resurser där det behövs. Och förhoppningsvis, som sagt, man skapar en effektivitet och en bättre ekonomisk balans i det hela. Precis samma tänkesätt borde man ha genom hela organisationen, alla underliggande myndigheter och överallt. Det här är ett bra steg. Jättebra!

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Det är bra om det här kan inspirera till liknande manövrar om uttrycket tillåts.

Sedan avslutningsvis kan jag inte låta bli att tänka, med tanke på rekryteringen av kampanjdeltagare i höstens val, att kanske den här förmiddagen kan användas som inspirationsvideo för hur det politiska samtalet trots allt förs.

Talman! Jag tänker börja med att ge några kommentarer på landskapsregeringens bedömning av organisationsalternativen.

Alternativ 1 – ombudsmannamyndigheten, Lotteriinspektionen, upphandlingsinspektionen och energimyndigheten sammanförs. Det bedöms som mindre smart eftersom myndighetsverksamheterna inte egentligen har någon större koppling till varandra. Kort sagt så är synergierna svåra att se annat än att de rent formellt skulle sortera under samma myndighetsparaply.

Alternativ 2 – Lotteriinspektionen, upphandlingsinspektionen och energimyndigheten sammanförs. 
Även i alternativ 2 saknas den egentliga och uppenbara nyttan med sammanslagningen av såpass disparata verksamhetsområden. Dvs såpass olikartade verksamhetsområden ger ingen ändamålsenlig lösning.

Alternativ 3 – övriga samverkansmodeller.
Organisationsalternativ 3 utgår från hur synergier mellan de berörda verksamheterna kunde uppnås på bästa sätt.
Här har man alltså tänkt till i grunden, dvs. sett till syfte och verksamhetsområde.

Lotteriinspektionens verksamhet föreslås att flyttas över till regeringskansliet. Det känns logiskt eftersom avdelningen redan utfärdar tillstånd för lotterier och penningspel samt har hand om tillsyn rörande penningtvätt när det gäller fastighetsförmedlingsrörelser. Detta bedöms stärka kunskapsnivån som helhet och ses som fördelaktigt då landskapsregeringen och Lotteriinspektionen redan har ett upparbetat nära samarbete rörande penningtvättstillsynen.

Upphandlingsinspektionens verksamhet förefaller lämplig att överflyttas till ombudsmannamyndigheten. Båda myndigheter övervakar i första hand myndigheter. I remissvaren framgår att båda är i behov av utökat juridiskt kompetensstöd. En sammanslagning av myndigheterna öppnar upp möjligheten för att anställa en myndighetsjurist med ansvarar för upphandlingstillsynen och kan även bistå befintliga ombudsmän med juridisk rådgivning.

Jag tycker alternativ 3 tydligt beskriver hur man förbättrar effektiviteten i förvaltningen och underlydande myndigheter genom att sammanföra funktioner från att vara fördelade på flera deltidstjänster till att sammanslås till mer ändamålsenliga heltidstjänster.

Några ord även om energimyndigheten. Trots att Energimyndigheten bedöms välfungerande i dess nuvarande organisationsform så finns det fog att ha i åtanke att utvecklingen på energiområdet kommer att skapa ett behov av utökade resurser på sikt. Men i dagsläget så skiljer sig energimyndighetens verksamhetsområde väsentligt från övriga berörda små myndigheter. Så därför förefaller synergierna vid en sammanslagning inte vara lika uppenbara eller ens ändamålsenliga.

Jag nöjer mig med detta och går inte dess mer in i detaljerna utan avslutar med att konstatera att Centerns lagtingsgrupp stöder lagförslaget. Tack, talman!

Tack, talman! Jag kan fortsätta med att den liberala lagtingsgruppen också stöder det här lagförslaget. Vi ser det som ett pragmatiskt förhållningssätt till hur man skapar systemeffektivitet. Inte alltid, men ofta leder också systemeffektivitet till kostnadseffektivitet och det är en av våra ledstjärnor i vårt utvecklingsarbete.

Det finns naturligtvis några grundläggande utmaningar på det här området rent allmänt då landskapsregeringen dels ska arbeta med utvecklingsfrågor och leda men samtidigt också tillse, alltså utöva tillsyn. På det sättet är det ett bra sätt att trygga tillsynen genom att utlokalisera det till en enskild myndighet, vilket också lagstiftningen, inte bara den nationella utan även den på EU-nivå, förutsätter. Men det knepiga är att direktiven inte gör åtskillnad mellan ett samhälle som består av 30 000 invånare, 300 000 invånare, 3 miljoner eller 30 miljoner, utan det är samma strukturer som gäller. Då blir det knepigt särskilt för ett litet samhälle som Åland att kunna upprätthålla ändamålsenliga system.

En myndighet som består av en person, det säger sig självt att i det långa loppet så blir det ohållbart. Redan vid en sjukskrivning till exempel så skulle man äventyra hela tillsynen. Så på det sättet tycker vi från lagtingsgruppens sida att det här är ett bra sätt att försöka samordna i den mån det är möjligt. Där det inte är möjligt så måste man ju vidhålla som det är med Datainspektionen, den organisation man har. Men man ska alltid sträva efter att hitta samordningseffekter och kunna nyttja gemensamma kanslifunktioner.

Det har sagts många gånger i den här salen att landskapsregeringen upprätthåller ett system som kan serva i princip hela Åland, och då tänker jag på kommunerna, och det behöver också gälla för de här myndigheterna. Det sker ju redan delvis, till exempel genom löneräkningen.

Men, utan att orda desto mer om det här så kan jag säga att lagtingsgruppen stöder det här lagförslaget. Tack!

Talman! Vi är ju helt onaturligt snälla och sakliga idag. Det blir väl säkert ändring på det om en stund.

Förslaget till ny lagstiftning gällande enmansmyndigheter är, som Socialdemokraterna ser det, både väl genomtänkt och grundligt berett. Som framställningen anger har man vid flera tidigare tillfällen utrett frågan, senast under den förra mandatperioden. Här tycker jag att man hittat en väldigt elegant lösning som dels ger ombudsmannamyndigheten en väl behövlig juridisk förstärkning och tillsynen av upphandlingar en sportslig chans att bli en fungerande verksamhet.

Det är förstås viktigt att de resurser som anges faktiskt kommer till ombudsmannamyndigheten. Utan det blir det inte möjligt att genomföra samordningen på ett bra sätt, men rätt genomförd kan det bli ett stort kliv framåt också för andra verksamheter inom myndigheten.

Det är också klokt att flytta in Lotteriinspektionen till regeringskansliet verkar klokt. Jag hoppas att man nu utrett att det tidigare argumentet att det inte går att göra av EU-rättsliga skäl klarerats. Ingen myndighet med bara en person och ett brett uppdrag kan blomstra, nu garanterar samordningen förhoppningsvis både kontinuitet och möjlighet att rekrytera rätt kompetenser. Vi vet från alla möjliga sammanhang att har man en deltidstjänst för en ensam person så är det nästintill omöjligt att hitta en bra lösning. Dessa enmansmyndigheter har ofta varit en konsekvens av olika krav från EU på att inrätta myndigheter. Det kommer säkert att vara ett besvär som fortsätter, det kommer att dyka upp flera svampar ur jorden och då kanske man från början kan överväga om man kan inlemma sådan nya myndigheter i den här framväxande gemenskapen.

Man får gratulera till en god och kreativ beredning av ärendet. Om det så inte blir en inbesparing, som förespeglas i framställningen, så blir det vad vi kan bedöma en förbättring som åtminstone inte gör att kostnaderna sammantaget ökar.

Socialdemokraterna stöder det här förslaget.

Talman! Jag beklagar att jag inte hörde vicelantrådets anförande. Jag vill bara säga att som grund för det här lagförslaget så ligger en tjänstemannaprodukt som är otroligt väl utförd. Vi har fantastiska tjänstemän när det ges tid och möjlighet att arbeta med beredning.

Sen var jag lika förvånad som ledamoten Fellman när jag hörde att det uppenbarligen inte fanns ett EU-rättsligt krav, såsom vi har informerats om tidigare. Så saker och ting förändras under resans gång. Men jag tror också att det här är ett lyft för hela ombudsmannamyndigheten. Det stärker också kvaliteten på det arbete som den har möjlighet att utföra.

Det är väl en bra sak om man kan konstaterar att man har haft fel tidigare eller om utvecklingen har gått i den riktningen att sådant som tidigare var omöjligt nu är möjligt. Eftersom det är den här väldigt grundliga och duktiga tjänstemannakåren på regeringskansliet som har jobbat med det så utgår jag ifrån att de vet vad de pratar om.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.