Första behandling

Enligt lagtingsordningens 63 § ska lagtingets arbetsordning godkännas i plenum i den ordning som gäller för behandling av förslag till landskapslagar samt publiceras i Ålands författningssamling.

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Tack, talman! Tack för ordet. Bästa kolleger. Vi har alltså två ärenden på raken här från lag- och kulturutskottet som jag ska presentera. Vi börjar med det förslag till ändring av lagtingets arbetsordning som sammanfaller med införandet av det finanspolitiska ramverket som nu återfinns i vår lagtingsordning. Här har vi ett förslag som tar fasta på att skapa förutsättningar för bland annat parlamentets ledamöter att lägga budgetmotioner.

För att utskottet bättre ska förstå helheten så valde vi att inledningsvis ha två mycket intressanta hörande med representanter från den svenska riksdagen, den instans som har inspirerat Åland till det som vi idag har i vårt finanspolitiska system. Det var intressant och upplysande. Vi kunde konstatera bland annat, det som återfinns i betänkandet, att även om Sverige redan 2002 frångick det här strikta rigida systemet med att ha ett strikt kostnads- och utgiftstak under våren, så är det här ett system som har tjänat den svenska staten ytterst väl. Det är nästan en remarkabel resa som den svenska statsekonomin har genomgått, om vi beaktar vilken skuldsättning konungariket Sverige präglades av under 90-talet, till att framstå som de mer framgångsrika länderna vad gäller att hantera de nationalekonomiska förutsättningarna. Jag tror att utskottet förstår mycket väl varför tidigare landskapsregering har låtit sig inspireras av att ta det här vidare.

Det som har gjort att den svenska riksdagen övergick till riktlinjer och beslut i stället för ett fastställt utgiftstak på våren är att det är ju svårt att förutse redan på vårkanten året, före det faktiska budgetåret, på vilken nivå inkomsterna kommer att ligga. Det är ju en faktor som också avspeglar sig i vårt system.

Vi har ett mer strikt system än den svenska riksdagen. Det här är någonting som vi absolut ska pröva. Vi betonar i betänkandet att det är viktigt att det finns en allmän politisk acceptans och att vi har ett samförstånd om att det här är ett system som måste respekteras.

För att underlätta för kollegerna och också för oss själva har vi valt att i betänkandet, och också slutligen i själva i arbetsordningens text, att införa tydligt vad som gäller för de olika budgetmotionerna. Förslaget är ju att i arbetsordningen så talar vi om vårbudget och höstbudget, uttryckligen för att vi alla ska förstå inom vilken ram som den aktuella budgetmotionen ska läggas.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi kommer ha ett system som är fritt fram för en ledamot på vårkanten att lägga förslag på hur ett kostnadstak slutligen ska se ut. Jag har försökt förtydliga för mig själv på det viset att om lagtinget väljer att gå på en högre totalkostnadsram än vad landskapsregeringen föreslår, så måste det de facto innebära någon sorts lånefullmakt för landskapsregeringen. Den sittande regeringen har sagt att så här mycket inkomster räknar vi, det är detta kostnadstak som gäller och så kommer lagtinget och plussar på med x antal miljoner. I min värld så måste man tolka det på det viset. Då har man ju sagt från parlamentets sida att regeringen ska komma tillbaka och man har att röra sig med x antal miljoner euro. I min värld så betyder det att man har sagt ja till att också låna vid behov.

Sedan har vi det striktare systemet i samband med höstbudgeten. Här måste man hålla sig inom kostnadstaket. För att förtydliga det hela, efter vi hört finansministern och hans tjänstemän, så har vi valt att ändå precisera vad som avses med inkomstökningar. Det hittar ni på sidan 3: "Med inkomstökningar avses varken upptagande av lån eller en förhöjning av anslaget för skatter och inkomster av skattenatur, såvida det inte är fråga om skatter inom lagtingets lagstiftningsbehörighet." Utskottet anser om det sistnämnda att vi inte på förhand ska inskränka lagtingets rätt, om man gör den bedömningen, att införa eller sätta i kraft de skattelagar som vi har. Vi har landskapsskatten som utgår ifrån ÅSUB:s beräkningar med 875 miljoner i förvärvsinkomster från ålänningarna. Med det system vi har så skulle det ge den åländska självstyrelsekassan runt 30 miljoner med 3,5 % landskapsskatt. Om kommande lagting bestämmer att vi tar det här beslutet - vi vet ju alla vilken reaktion vi skulle få från allmänheten - så de facto kan vi inte enligt utskottets åsikt inskränka det samlade lagtingets rätt att på det viset öka på inkomsterna.

Jag nämnde redan resandeavgiftslagen dvs. att en passagerare som tar i land på Åland skulle påföras en avgift enligt det regelverk som redan finns. Här har vi valt att precisera lite.

När det sedan gäller fortsättningen så diskuterade vi detta i samband med talmanskonferensens möte för en stund sedan. Lagtingsdirektören har lovat att det kommer att finnas någon form av lathund för oss alla för att kunna förkovra oss om hur vi ska lägga en budgetmotion och anpassa till det nya regelverket. Man har också lovat någon form av utbildning och någon form av mallar kommer att finnas för ledamöternas stöd i det hela, som lagtingsdirektörens har nämnt.

Sammantaget ärade kolleger, vi prövar lite ny mark. Från utskottets sida känns det som att detta är väl värt att pröva. Sedan får väl redan det här sittande lagtinget göra en gemensam utvärdering om några år och se om det här är något system som fungerar inom ramen för ett system där vi alla vet att vi är ytterst beroende av de skattefinansiella beslut som fattas i Finlands riksdag. Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack för redogörelsen ordförande. Det blir intressant att konstatera att man i Sverige hade strikt från början, att kostnadstaket var ett bindande beslut men att man sen övergav det. Hur har diskussionerna gått i utskottet kring det? Det faktum att trots att det inte är bindande i svenska riksdagen så verkar det finnas en respekt för det och man förhåller sig. Kan utskottsordförande utveckla ett resonemang kring vad det är som gör att det funkar i svenska riksdagen även fast det inte är bindande?

Det var en mycket bra fråga, ledamot Röblom. Om vi har uppfattat saken rätt så beror mycket på den allmänna politiska acceptansen och därmed respekten för att det lagda förslaget, beslutet på vårkanten och även om det "bara" är ett riktlinjebeslut så ska det ändå respekteras. Det är detta som tydligen har utfallit ytterst väl. Som sagt, den svenska våldsamt bantade statsskulden är ett konkret bevis på det.

Det här är ju lite nytt, lag- och kulturutskottet har ju aldrig tidigare hanterat den här typen av frågeställningar och därför var det viktigt för oss att försöka förstå kontexten. Jag vill betona att det är bra att låta sig inspireras av det som omvärlden kan bidra med när det gäller den här typen av reformer. Jag tror att utvärderingen som vi gör kommer att vara mycket belysande.

Tack, talman! Jag noterade det som utskottsordförande nämnde att skulle vi från lagtinget föreslå en höjning av kostnadstaket så skulle vi samtidigt också föreslå en lånefullmakt eftersom siffrorna från landskapsregeringen visar att detta är pengarna vi har att röra oss med. Då återkommer en fråga som jag ställt tidigare i detta sammanhang och som jag tycker att ska bli väldigt intressant att se hur den faller ut. Det blir ju en obalans i kunskap här egentligen mellan det som landskapsregeringen sitter på, med de siffrorna och uträkningarna i grunden, och det som vi parlamentariker i det här rummet ska ha. Hur ska vi bedöma det här kostnadstaket, vilka siffror och vilka bedömningar ligger till grund för det? Med tanke på de få utredningsmöjligheter vi som lagtingsledamöter och partier i lagtinget har jämfört med till exempel svenska riksdagen där man har riksdagens utredningstjänst osv. så säger jag redan nu att det kan bli att vi måste se över vilka resurser vi har här i huset.

Tack, talman! Vi vet alla att vi är ett politiskt U-land när det gäller resurser för de politiska partierna. Vi har ett system där inte ens lantrådet har en politisk sekreterare. Jag skäms lite när vi träffar på kollegor i omvärlden, också i den nordiska kontexten. Men det här är en verklighet vi lever i. Vi har ju inte valt att satsa på självstyrelsen på det sätt som jag anser att vi borde ha gjort. Vi har satsat på en välfärd för ålänningar i vardagen istället för att också se till att vi har resurser för att hantera detta. I min värld så betyder det här att man måste nogsamt från lagtingets sida verkligen ta landskapsregeringens utredning på allvar. Det här är så nära man kan komma på basen av kända fakta nu. Nu hoppas jag att landskapsregeringen kommer att hinner att baka in regeringen Orpos beslut vad som tydligen blir en höjning av momsen som förhoppningsvis kan rendera någon extra miljon också till Åland. Den här typen av saker kommer att hända hela tiden. Vi måste försöka parera men får lov att gissa.

Tack, talman! Tack lag- och kulturutskottets ordförande för presentationen av betänkandet. Ledamoten var inne på att det är lite ny mark. Vad som är viktigt här är att jag tror att det här första året kommer att vara ett läroår där vi i lagtinget får lära oss hur den här processen går. Det här med utvärdering som utskottet lyfte tror jag att är väldigt viktigt. Exakt hur innehållet ser ut i den rambudget som kommer att presenteras vet vi ju inte, och det kommer ju också att påverka de möjligheter vi har till initiativrätt här i salen. Det är ju väldigt viktigt att oppositionen har kvar instrumentet att komma med olika initiativ så att man inte blir för kringskuren helt enkelt i det utrymme som finns att komma med alternativa förslag.

Tack ledamot Nordberg, det var ett bra påpekande. Inledningsvis var vi nog lite oroliga både för sittande oppositions vägnar och kommande oppositioner, där mycket väl någon av oss kan ingå. Politiken förändras hela tiden. Men samtidigt efter allt detta så känns det ändå att det finns utrymme för oppositionspolitik också, i synnerhet på vårkanten men även i viss mån på höstkanten.

Det som man var mycket nöjda med från den svenska riksdagen, den politiska sakkunniga och kanslichefen vid finansutskottets departement, var flexibiliteten som systemet ändå har tillåtit under pandemin osv. Man upplevde att det på inget sätt hade begränsat riksdagens och regeringens möjlighet att ändå anpassa sig till de mycket speciella förhållanden som rådde då.

Tack, talman! Det är oprövad mark för oss alla och envar nästan här i lagtingssalen. Jag vill bara säga att jag tror att det är bra med alla de hjälpmedel som finns för att få det så rätt som möjligt. Här nämndes ju också lathunden som är riktgivande för hur behandlingen ska gå till.

Vi från oppositionen ser med spänning fram emot hur vi ska jobba vidare med det här instrumentet. Nytt blir det för alla och envar.

Tack, talman! Den som inte prövar något nytt hittar ju inte heller nya vägar. Vi får tillsammans över alla partigränser fundera på hur detta kommer att fungera.

Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till utskottskollegorna för en mycket bra och trevlig diskussion som har varit mycket berikande för alla och också till utskottssekreteraren för ett gediget arbete.

Tack, herr talman! Ärade lagting och åhörare. Ett stort tack till utskottet. Jag tycker att man har gjort ett bra arbete, ett bra betänkande som belyser olika aspekter.

Jag tar i mångt och mycket upp jämförelser med det svenska regelverket. Det är bra.

Det system som vi nu går in för är i mångt och mycket inspirerat från det svenska finanspolitiska ramverket. Det är inte direkt en kopia. Det finns ett antal skillnader, till exempel det finanspolitiska rådet har man i Sverige. Jag tror att vi också kommer att ha ett finanspolitiskt råd här, det kommer att ta ett antal år.

När man pratar med Sverige och läser om ramverket så ser man att de ofta lyfter upp det finanspolitiska rådet och nyttan av det. Vi fick inte ihop det i det här skedet. Det spelar inte så stor roll. Man kan komplettera systemet. Som utskottsordförande och talmanskonferensen sade så behöver man så småningom titta över systemet och utvärdera det. Det är nytt för oss allihop. Det är bra om man hittar saker som kan ändras och förbättras.

Det som också skiljer sig från systemet i Sverige jämfört med det som vi går in för är att i Sverige har man skuldankare och man har kommunalt balanskrav. Man pratar om utgiftstak i Sverige, medan vi pratar om kostnadstak och det är ganska stor skillnad. Om jag har uppfattat det rätt så har utskotten en väldigt stor roll, nästan som lite beredande i processen.

Hur kommer då ramverket att fungera hos oss? Det vet vi inte i nuläget, först när vår regering inom kort lägger fram förslaget till kostnadstak och överskottsmål vet vi hur debatten kommer att se ut. Kommer det att bli en debatt här som upprepas på höstkanten? Det blir säkert en typ av debatt. Hur omfattande blir den? Det får vi se.

Men, mina vänner, det absolut viktigaste dokumentet som vi har att debattera i den här salen är årsbudgeten. Så om det blir en debatt som tar längre tid än vad vi normalt är vana med så gör det absolut ingenting. Som sagt var, det är det viktigaste dokumentet vi har.

Det nämns i regeringsprogrammet att det krävs stora åtgärder för att strukturera landskapets ekonomi. Det är bra, det tror jag att vi alla står bakom. Vi behöver göra någonting.

Om jag spetsar till det lite här så tar vi nu i och med det här finanspolitiska ramverket - det här kanske inte är riktigt politiskt korrekt alla gånger - ett steg från kvartals- och signalpolitik till transparens och möjligheter till uppföljning, prognoser samt framförallt långsiktighet.

Vi kommer under resans väg att behöva stanna upp och göra nödvändiga justeringar och anpassningar.

Under de senaste dagarna har jag tittat lite på den svenska sidan och hur systemet har fungerat. Jag upplever en väldigt samstämmig bild här. Det här var i mångt och mycket räddningen för Sverige som var i djup kris en bit in på 90-talet och man hade en väldigt stor politisk samsyn att man behöver göra något. De måste skärpa till det här. Hur skulle de göra? Man gick in för det finanspolitiska ramverket. Det är inte allena det som räddade den svenska ekonomin, men det var nog ett viktigt instrument som vi knappt kan tänka oss.

När man satte igång det så efter ett antal år så hade man faktiskt sanerat ekonomin duktigt och fått ner skuldbördan till en sådan nivå så att man idag till och med funderar på att man kanske lite kan börja släppa på det här ramverket. Det har gjort sitt. Nu kanske man lite kan släppa på det, det säger man från vissa håll. Jag hoppas att man fortsättningsvis håller fast vid systemet, annars hamnar man ju i värsta fall tillbaka till situationen där man var i början på 90-talet.

Jag citerar Martin Ådal som blev hörd i utskottet. Han är ekonomisk talesperson för ett parti i Sveriges riksdag. Han sade det ganska bra. "Dagens finanspolitiska ramverk etablerades efter 1990-talskrisen och har sedan dess skapat förutsägbarhet och transparens, säkerställt god hushållning med skattemedel och gjort det möjligt att agera kraftfullt i kris. Tack vare det finanspolitiska ramverket klarade Sverige sig genom både den senaste finanskrisen och hade möjlighet att agera resolut under pandemin."

Tack till utskottet för ett bra utfört värv. Tack!

Tack ledamot Höglund! Jo, jag ger mig lite ut på ju famnars vatten.

Jag vill ändå lite relativisera det här med statsskuld. Jag googlade lite snabbt. Sverige har en 240 % av BNP i privat skuld, medan Finland har 175 %. Det betyder i fall av stigande räntor att för ett antal privata människor kommer det att innebära en väldigt stor kris.

När man tittar på statsskulden så har ju bland annat Sixten Korkman komplicerat det här. Vi tittar på Japan, EU och genomsnittet och USA, Frankrike, Kanada och Finland har ju inte legat så där väldigt illa däran. Nu ser vi att Finland höjer momsen. Det här med statsskulden är liksom nästan en helig graal, men man lägger ner sjukhus (… taltiden slut).

Så är det. Det skiljer mellan länder vad som är skuld hos staten och skuld hos hushållen och det måste man ta i beaktande. Jag säger inte emot ledamoten i de siffror som nämndes.

Jag vet inte hur förhållandet mellan stat och hushåll var i Sverige 1996 när man införde ramverket där, men man förbättrade ju statsfinanserna avsevärt. Om man gjorde det på bekostnad av hushållen, det låter jag vara osagt. Det som man framhåller från de som uttalar sig om ramverket är att de förbättrade och lite räddade de svenska finanserna.

Tack ledamot Höglund. Jag bara ser den stora ekonomiska stormakten i Asien. Japan har 261 % i statsskuld, så det är nog väldigt, väldigt relativt. Och ibland används det här liksom i politiska syften. Men jag märker att det här är något som jag inte kan, utan jag filosoferar som jag brukar.

Bra så. Det handlar om vad Åland har för nytta av det. Man ser nyttan att Åland har ett instrument att helt enkelt skärpa till ekonomin och få en viss inbromsning på det stora budgetunderskottet som vi har haft.

Tack, talman! Jag håller med ledamoten Höglund om att budgeten är ett oerhört viktigt dokument. Det är där som vi inte bara slår fast siffrorna utan det är också instruktioner, tankar och idéer.

Jag vill bara passa på att nyansera när ledamoten nämnde den minskade statsskulden i Sverige och ser det som ett tecken på att det här systemet har fungerat. Det kan mycket väl vara ett tecken på att det här systemet har fungerat. Jag vill ändå lyfta, när man talar om sådana här saker, att ibland är det kanske inte jakten på siffrorna och bilden av siffrorna som ger den enda sanningen hur ett samhälle mår. Det är någonting som vi med fördel med jämna mellanrum kan lyfta här i salen även när vi pratar siffror. Det blir lite för snävt att säga om Åland mår bra eller inte beroende bara på de siffrorna.

Man kan ju få ner ett underskott och man kan förbättra finanser på ett antal olika sätt. Ett sätt är att minimera servicen till invånarna. Det är ju inte dit som vi vill komma, i alla fall inte jag. Jag tror att ingen här i salen eftersträvar en sjukvård som inte har lika hög klass, utbildning etcetera. Det handlar ju om prioriteringar förstås. Man har ett visst antal euro, gör man sig av med dem så måste man vända sig till en bank och få tag på mera euro. Om man vill undvika bank så handlar det om att man helt enkelt prioriterar dessa euron på det bästa sättet man kan. Där är ramverket ett hjälpmedel.

Tack, talman! Jag håller med om det. Jag tycker bara det är viktigt, så fort vi diskuterar sådana här saker, att komma ihåg att om man stirra för mycket på vissa siffror så blir det ett väldigt trubbigt instrument.

Det är samma som med BNP, för BNP bryr sig inte om ifall vi skapar BNP på ett väldigt dåligt sätt. Ett exempel som har nämnts är att Brasilien skulle kunna elda ner regnskogen, skapa åkermark och få en jäkla skjuts i sin BNP. Ursäkta, talman, för min lilla svordom. Men det säger ju inte att det skulle vara bra för samhället.

Tack, herr talman! Så är det. Vi har en samsyn där, det är inte snack om annat. Det är ju på intet sätt så i världen heller att bara för att vi inför ett finanspolitiskt ramverk så har vi räddat ekonomin. Det är ju ett instrument som vi ska använda oss av på ett bra sätt. I slutet av dagen, så inte står vi här och jobbar för din och min skull, ledamot Röblom, utan vi jobbar för den lilla individen på dagis, för den äldre på äldreboendet och alla däremellan.

Talman! Bästa ledamöter. Jag blev först lite förvånad över att det här regelverket som rör landskapets finanser, skulle gå till lag- och kulturutskottet. Men det är ju så att det som rör lagtingets interna arbetssätt ska till lag- och kulturutskottet. Det har varit väldigt intressanta möten i lag- och kulturutskottet. Stort tack till kollegerna för deras inspirerande inlägg och förstås också till sekreteraren!

Det som verkligen var en ögonöppnare för mig personligen, trots att jag har varit med i den här lagstiftningsprocessen, det var hörande från Sveriges riksdag, både med chefen för finansutskottet och med en politisk sakkunnig från ett av de svenska partierna.

Jag har fyra punkter som jag vill lyfta i mitt anförande. Jag står naturligtvis bakom det här lagförslaget. Jag är lite tveksam till vissa delar och det är dem jag vill lyfta fram.

Det första som jag vill lyfta upp är kontroll av inkomsterna. Hur bra kontroll har vi på våra inkomster? Vi vet, i samband med hörande och även via annat material, att det inte är helt lätt för ett land med full skattebehörighet att med säkerhet veta hur inkomsterna kommer att se ut. Och det är ännu svårare för oss eftersom avräkningsbeloppet från Finland är något som vi kan sia om och prognostisera kring. Men exakt vet vi ju inte hur det kommer att påverka.

När man tittar i ÅSUB:s senaste konjunkturrapport, som är publicerad den 17 april, så står det bland annat så här: "Enligt beräkningarna baserade på Statskontorets förslag till budget för 2023 skulle avräkningsbeloppet för året öka kraftigt och motsvarar drygt 247 miljoner. Av den kraftiga ökningen på närmare 50 miljoner förklaras cirka 47 miljoner euro av en extraordinär post där ett beviljat anslag på 10 miljarder euro som reserverats för elbolaget inte använts och bokas som återtagande av överförda anslag."

50 miljoner! 50 miljoner är en stor del av den samlade Ålandsbudgeten. Har nu landskapsregeringen haft möjlighet att beakta det förändrade inkomstläget i sina analyser? Jag har inget svar på det.

Min poäng är att de här kasten som är på grund av avräkningsbeloppen och skattegottgörelsen så bredden på den förväntade inkomsten och det faktiska utfallet verkar ha en tendens att öka med åren. Det är det första som jag vill säga.

Det andra anknyter delvis till det här också och det analysverktyg som vi har tillgång till. Vi måste i ärlighetens namn konstatera att finansavdelningens tjänstemän är nitiska och duktiga. Men det finns begränsningar där, både vad gäller antalet tjänstemän och deras möjligheter att göra analyser och utredningar, om vi till exempel jämför med Sverige.

Det tredje som blev som en liten aha upplevelse - det kanske kommer i ett lite sent skede i processen men i alla fall - det är hur otroligt starkt finans- och näringsutskottet nu blir. Finans- och näringsutskottet får ju en helt annan roll i det parlamentariska systemet än vad man har haft tidigare. Med det menar jag att i Sveriges riksdag så fastställer man kostnadstaket på hösten, sedan är det finansutskottet som arbetar med det och sedan slås det fast. Det sker i november. Först därefter börjar sakutskotten arbeta med frågorna och då har ju de fått sig en viss pott pengar som de kan laborera med inom sitt eget politikområde. Men så ser ju inte verkligheten ut här hos oss. För vi har ju inte sakutskott inom alla politikområden, utan det är så att säga finans- och näringsutskottet som blir i princip allenarådande. Jag kan inte erinra mig om att vi skulle ha fört den diskussionen tidigare, men det kan hända att mitt minne sviker mig.

Det som jag ytterligare vill säga är överskottsmålen som ska prognostiseras för tre år framåt. Det blir inte helt lätt, speciellt med beaktande av att vi har svårt att analysera våra faktiska inkomster. Det är alltid lättare med utgifter än med inkomster.

Avslutningsvis vill jag säga att jag hoppas att vi i vårt betänkande har skrivit rätt. Det här har alltså att göra med vårbudgeten. Jag refererar till tidigare diskussioner här i salen huruvida oppositionen har möjlighet att höja kostnadstaket utan att kunna peka på en finansiering i samband med vårbudgeten. Vi från lag- och kulturutskottet skriver: "I budgetmotioner som behandlas i samband med vårbudgeten har lagtingsledamöterna full frihet att i sina motioner föreslå ett annat kostnadstak och överskottsmål än de som landskapsregeringen föreslår. Några krav på finansiering föreligger inte." Det är alltså således fritt att komma med andra förslag.

Jag tror att den närmaste tiden kommer att bli riktigt intressant. Det kommer att bli lite kaotiskt och det kommer att bli lite svårt. Men samtidigt är vi ju med nu allihop och skriver en ny historia i självstyrelseboken. Tack för att ni har lyssnat.

Tack, talman! Ledamot Thörnroos, ni sade att ni citerade ÅSUB, men jag tror att ni läste fel i citatet. Det var ÅSUB som sade att det var Statskontorets förslag till bokslut för 2023, inte budget som ni sade.

Men annars så var det en intressant sak som ni har uppmärksammat i ÅSUB:s rapport. I statsbokslutet för 2023 ser det ut att man återta ett anslag på 10 miljarder, varav 0,47 % skulle kunna hänföras tillbaka till Åland och det skulle kunna få en enorm inverkan på den avräkning som vi får år 2025. Det borde väl vara två års eftersläpning nuförtiden i de här siffrorna. Det är jätteintressant. De skriver också om hur skatteinkomsterna och därmed skatteavräkningen utvecklas. Det ser ut att bli goda tider framöver.

Talman! Jag delar den analysen att det ser ut att bli goda tider framöver och det ska vi förstås alla var glada över, ta vara på och se möjligheten att fortsätta utveckla det åländska samhället. Spara i ladorna, men även komma ihåg att det krävs utveckling om samhället ska kunna gå vidare.

Tack, talman! Jag måste säga att vi i Obunden Samling samtidigt tycker att det är bra när samfundsskatten har en jättefin utveckling, men också inkomstskatten överhuvudtaget. Det gör att landskapskassan sannolikt kommer att fyllas på ordentligt. Den här otroligt fina skattebetalningsutvecklingen som har förelegat de senaste åren ser ut att fortsätta åtminstone några år till. Oss skrämmer det lite samtidigt, för den nuvarande regeringen har ju lovat att man ska sätta sprätt på varenda en cent. Så ser det tyvärr ut.

Talman! Jag har inte hört att den nuvarande regeringen vill sätta sprätt på varje cent. Jag har snarare hört att den nu sittande regeringen vill spara väldigt mycket. Och det oroar mig lite mera att man vill spara bort 700 000 bara från ÅHS. Här har vi uppenbarligen uppfattat regeringens agerande på helt olika sätt.

Herr talman! Givetvis är systemet sådant så att jag ska inte blanda mig i den tidigare replikväxlingen och meningsskiljaktigheterna där gällande ekonomisk hantering.

Frågan gällande Statskontorets förslag till årsbokslut för staten för år 2023, så vi ser den eventuella budgettekniska intäktsökningen för staten, vilket kunde ge oss den här effekten och den är synnerligen intressant. Jag har för min del via media tänkt informera ålänningarna dels om vilken effekt regeringen Orpos skattehöjningar har på ekonomin prognostiserat för tre år framöver, den prognosen torde bli offentlig imorgon och samtidigt informera om den här mycket intressanta detaljen. Jag kommer att återkomma till frågan i morgon.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs förslaget i dess helhet.

Föreläggs förslaget till ÅLANDS LAGTINGS BESLUT om ändring av arbetsordningen för Ålands lagting för godkännande. Förslaget är godkänt.

Förslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.