Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! Återigen bästa lagting och åhörare. Det här är enligt mig ett av årets viktigaste ärende; årsredovisning. Vi vet vad vi ska förändra, hur vi ska gå vidare. I vanliga fall så brukar ju revisionen också behandlas parallellt, men utskottet har inte haft möjlighet att föra revisionsbetänkandet till utskottet denna session, tyvärr.

Talman! Utskottet får regelbundet erfara hur det brister i samordning av anskaffningar, speciellt gällande olika digitala systemplattformar. Samordningsbristerna gäller såväl inom landskapsregeringen och dess underlydande myndigheter, kommunerna sinsemellan och även mellan landskapet och kommunerna.

Utskottet har inte närmare utrett orsakerna till detta, men det finns uppenbarligen en kultur där man värderar sin egen integritet så pass högt att de olika aktörerna inte ser något behov av att försöka få till stånd gemensamma upphandlingar och driftsfunktioner.

Enligt vad utskottet erfar förs det en diskussion om inrättande av ett servicecenter för landskapets olika servicefunktioner, men på sikt även för att betjäna kommunerna. Utskottet konstaterar att för att hålla ner kostnaderna och för att minska uppstartkostnaderna bör man sträva till virtuella arbetsmiljöer där eventuell överförd personal kan arbeta kvar i sina ursprungliga miljöer i görligaste mån.

Utskottet konstaterar att bokslutet innehåller ett antal nyckeltal som mäter det arbete som utförs i förvaltningen. Det pågår ett arbete inom landskapsregeringen att utveckla den här delen av bokslutet. Utskottet påpekar att det är av stor vikt för uppföljningen av bokslutet att man har relevanta nyckeltal som ger läsaren en god översikt av hur resurser har fördelats under bokslutsåret. Med mätbara nyckeltal har landskapsregeringen bättre möjligheter till kvalificerade avväganden huruvida resurserna i förvaltningen är ansträngda eller ej.

Ett nyckeltal är mätbart och går enkelt att jämföra från år till år. Nyckeltal är en förutsättning för att veta och mäta vad man gör. Det är endast så man får ett mått på produktivitet och kostnader. Detta har utskottet under flera år påpekat och en långsam men ändock en förbättring kan skönjas. Nyckeltal är ett givet verktyg i det finanspolitiska ramverket och för att skapa en mer kostnadseffektiv offentlig sektor. Nyckeltal stimulerar utvecklingen av en verksamhet.

Talman! I årsredovisningens relationstal för personalen ingår den allmänna förvaltningen och de underställda myndigheterna, förutom landskapets fastighetsverk och Ålands hälso- och sjukvård som redovisar personalparametrarna i sina egna årsredovisningar.

Antalet årsverken redovisas dock för hela landskapet, förutom för landskapets fastighetsverk som utelämnats. Fastighetsverkets siffror går dock att få fram från verkets eget bokslut. Inom allmänna förvaltningen uppgick antalet årsverken till 308, Fastighetsverket 57, i de underställda myndigheterna till 506 och inom ÅHS till 882 , totalt 1753 årsverken. Årsverkena har således under året ökat med totalt 15. Utskottet har kunnat notera en diskrepans i antalet årsverken gällande ÅHS, som i sin egen årsberättelse anger antalet till 903. Fastighetsverket bör i fortsättningen finnas med i redovisningen.

Utskottet noterar att årsverkena i de små myndigheterna inte redovisas på myndighetsnivå, detta för att inte identifiera individer. I detta fall handlar det dock om att redovisa resursanvändning i förhållande till budgeten varför utskottet är av den uppfattningen att de små myndigheternas årsverk i fortsättningen bör redovisas per myndighet.

Även antalet anställda redovisas för landskapsförvaltningens del och uppgår till 939, vilket kan jämföras med 814 årsverken. Antalet anställda är betydligt högre än mängden genomförda årsverken eftersom vikarier, deltidsanställda och timanställda ingår i siffran. Därtill kan noteras att möjligheten att ta ut statistik har förbättrats jämfört med tidigare år, vilket gav resultatet att antalet anställda ökade med 66 personer jämfört med 2022. I ärlighetens namn kan jag tycka att det inte ska behövas ett nytt digitalt system för att veta hur många anställda man har. Jag är övertygad om att större arbetsgivare än landskapet, långt före datorernas tid, hade full koll på hur många anställda man hade. Gott så att landskapet nu äntligen vet hur många som sysselsätts i verksamheterna.

Talman! Det kan inte ofta nog påpekas hur snabbt landskapets omfång växer via ökat antal årsverken, mycket snabbare än den privata sektorn. När kommer vi inse att en ständigt växande personalstyrka är ekonomiskt ohållbart? Det är ohållbart, totalt ohållbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men även ohållbart sett till det kostnadstak som är grunden i det finanspolitiska ramverk i vilket vi nu ska lära oss rätta munnen efter matsäcken. Jag har tittat på hur antalet årsverken utvecklat sig mellan åren 2020-2023. Exklusive ÅHS och Fastighetsverket har landskapets förvaltning och underliggande myndigheter vuxit med 38 årsverken. Jag använde 2020 års snittlön och kom fram till att denna personalökning motsvarar drygt 2 miljoner euro/år. 38 årsverken motsvarar till sin volym ett helt ÅMHM. Det är en rejäl ökning som kräver sin årliga finansiering. Landskapet har historiskt sett haft väldigt lätt att utöka sin verksamhet, långt från välfärdskärnans ansvarsområden. Detta är inte ekonomiskt hållbart och sätter indirekt en stor press på den privata sektorn som ska skapa den tillväxt som krävs för att finansiera våra växande verksamheter. Detta borde bekymra alla här inne, väcka tankar hur vi når förändring, speciellt hos alla de som tror på att vårt privata näringsliv många gånger kan avlasta den offentliga sektorn. Ord som dessa har sagts många gånger, men det börjar bli dags att bryta trenden. Ett nyckeltal att använda i detta fall är relationen privat/offentlig sektor. Förhoppningsvis finns den med som ett nyckeltal i 2024 års redovisning. Att införa ett sådant skulle vara en bra barometer på hur landskapets omfång utvecklas.

Den hälsorelaterade frånvaron uppgick år 2023 till 14 041 kalenderdagar, vilket är en minskning jämfört med 2022, men fortfarande högre än 2020 och 2021. Räknat per årsverken är frånvaron 17 dagar per årsverke. Minskningen förklaras till stor del av att långtidssjukskrivningarna har minskat.

En minskad sjukfrånvaro är givetvis positivt för individen, men även för arbetsgivaren. Utan att vara cynisk så finns det stora pengar att hämta för landskapet, det lönar sig att sköta om sin personal. Attraktiv friskvård för personalen är dessutom en god konkurrensfördel för att locka arbetssökande. År 2023 var sjukfrånvaron drygt 14 000 kalenderdagar. Det motsvarar många årsverken.

Talman! Jag fortsätter. Det är ett ganska långt anförande, men det är ändå viktigt.

Landskapets lånefodringar (not 12) utgör finansiella tillgångar som kommer att återbetalas till landskapet och följaktligen successivt förbättra likviditeten. Lånefodringarna uppgår till netto 41,1 miljoner euro och består av bostadslån, lån ur PAF-medel och nedskrivna osäkra fordringar. Bostadslånen och de övriga lånen innehåller enbart återbetalningar, inga nya lån har beviljats på flera år. Beträffande PAF-lånen beviljas nya lån och amorteras på gamla lån.

Under posten ”fondernas kapital” finns 84,7 miljoner euro upptaget. Av dessa medel utgörs 1,7 miljoner euro av stipendiefonder och donationskapital. Dessa medel är placerade på egna konton och kan inte betraktas som en tillgänglig del av landskapets likviditet.

Återstoden om 83 miljoner euro består av en reservation av PAF-medel. Medlen består av återbokningar av outnyttjade PAF-medel, amorteringar på återbetalade PAF-lån samt reserveringar som har ingått i budgeten de senaste åren, bland annat för finansiering av vattenvårdsprojekt och avsättningar för att garantera den tredje sektorns framtida finansiering. Större delen av dessa medel motsvaras inte av en egen likviditet, utan medlen ingår i landskapets allmänna likviditet.

Utskottet har i sina betänkanden över årsredovisningen i flera år samt i betänkandet över landskapsrevisionens rapport gällande användningen och redovisningen av PAF-medel lyft frågan om tydligare regler för de reserverade PAF-medlen, samt även hela lagstiftningen kring penningautomatföreningens verksamhet. Utskottet hänvisar till sina tidigare betänkanden för närmare argumentation i frågan.

Landskapets pensionsfond är en avsevärd finansiell tillgång. Värdet på pensionsfondens totala tillgångar räknat till marknadsvärde anges till 524,2 miljoner euro per den 31.12.2023, vilket ger en fonderingsgrad om 61 procent. Fonderingsgraden anger hur stor andel medel som finns fonderade för att täcka det pensionsansvar som finns för stunden. Även om en direkt jämförelse inte är möjlig kan utskottet konstatera att landskapets fonderingsgrad är hög i jämförelse med statens pensionsfond, som i lag är begränsad till en fonderingsgrad om högst 25 procent.

Landskapets uppskattade pensionsansvar per 31.12.2023 uppgick till 857,6 miljoner euro. Beräkningen är en uppskrivning av den senaste grundliga beräkningen som utfördes 2021.

Talman! I bokslutet för fonden framgår ur textdelen att pensionsfonden har bildat och äger bolaget Landskapet Ålands pensionsfond Fastighetsförvaltning Ab, vars syfte är att sköta förvaltningen av kvarteret ITiden. Bolaget har två anställda. Bolagets årsredovisning har inte konsoliderats i pensionsfondens årsbokslut, men borde trots det förtecknas i listan över tillgångar.

Pensionsfonden äger också byggnaden och tomten Böndernas Hus på Torggatan i Mariehamn som hyrs ut till Mariehamns stad för Medborgarinstitutets verksamhet.

(Talmannen: Talmannen påminner om den rekommenderade taltiden!)

Utskottet har noterat att staden söker nya lokaler för Medborgarinstitutets verksamhet, vilket rimligen kan få konsekvenser för fonden.

Pensionsfonden bildade år 2019 ett holdingbolag i Sverige, Brightnala Holding Ab, som vid bokslutstillfället förvaltar fyra svenska fonder. De fyra fonderna förtecknas i pensionsfondens bokslut med sina anskaffnings- och marknadsvärden i fondens tillgångsförteckning, 19,1 respektive 19,3 miljoner euro, medan holdingbolagets värde enbart tas upp till cirka 4 500 euro, det vill säga bolagets eget aktiekapital. Detta blir inte helt korrekt eftersom holdingbolaget Brightnala är den egentliga ägaren till dessa fondandelar och även har dem upptagna i sin balansräkning.

Enligt pensionsfondens innehavsförteckning har de fyra fonderna i Brightnala Holding Ab ett marknadsvärde om 19,3 miljoner euro medan det i Brightnala Holding Ab:s eget bokslut framgår att fondtillgångarna är upptagna till 14,9 miljoner euro, vilket antyder att marknadsvärdena i pensionsfondens bokslut kan vara övervärderade med 4,4 miljoner euro. Utskottet har erfarit att bokslutet i Brightnala inte uppgjorts på ett korrekt sätt, trots att det genomgått revision och att avsikten är att upprätta ett nytt bokslut.

Utskottet konstaterar att trots att det rör sig om mindre än en procent av fondens totalvärde så handlar det ändå om relativt betydande belopp i absoluta termer varför siffror som kan härledas ur fakta måste återges på ett riktigt sätt i bokslutet.

Utskottet noterar att de fyra fonder som ingår i Brightnala är av typen ”private equity”, vilket i dagligt tal kan översättas till ”riskkapital”. Gemensamt för fonder inom private equity-sfären är att de inte noteras på en marknadsplats, utan marknadsvärdena bestäms på basen av de årsredovisningar som görs upp av de företag som ingår i fondens ägo. Det är således relativt svårt att bilda sig en uppfattning om riskerna med fondens private equity-placeringar.

Utskottet noterar att på 10 år har anskaffningsvärdet för private-equity-placeringarna i pensionsfonden ökat från 10 miljoner euro till 88 miljoner euro och således tagit upp en allt större andel av fondens placeringar.

Pensionsfonden har inom ramen för sitt mandat möjliggjort dessa placeringar genom att öka fullmakten för tillgångskategorin ”övriga placeringar” från intervallet 0-15 % år 2014 till 0-35 % som andel av hela fondens värde.

Placeringsverksamheten i pensionsfonden regleras av landskapsförordningen om placering av de medel som landskapets Ålands pensionsfond förvaltar. Senaste ändringen i förordningen gjordes 2010.

Utskottet föreslår att landskapsregeringen ser över förordningen så att den överensstämmer med dagens placeringsverksamhet. Som ett exempel kan nämnas att det är föga troligt att fonden efterlever förordningens 13 § om begränsning av valutarisken så att endast 20 procent av tillgångarna får vara i annan valuta än euro eller annars ha fullständigt skydd mot valutakursförändringar.

Talman! Jag avslutar här.

Tack, talman! Tack för presentationen utskottsordförande. Jag har en fråga gällande just samordningen av de åländska upphandlingskrafterna. Det var ju någonting som diskuterades ganska mycket i våras och det nämns ju i utskottets betänkande. Var skulle utskottsordförande säga att den processen ligger just nu? Vad har utskottet fått reda på när det gäller just att samordna upphandlingen inom landskapet?

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Utskottet har erfarit att det arbetet har en god styrfart. Men utskottet kan inte närmare på detaljerad plan redogöra för exakt datum för när det skrider till verket. Men det framkommer också kring många ärenden, som vi diskuterar här inne i salen, behovet av att ha en samordning, till exempel när det gäller upphandling.

Tack, talman! Utskottets ordförande Holmberg talade om mängden anställda i landskapsförvaltningen och tillhörande myndigheter och lyfte fram det som en utveckling som kanske inte är hållbar i längden, om det fortsätter att öka. Samtidigt verkar det inte helt klart heller att vi har helt koll på hur många man har så att säga.

Hur är det då från regeringsblockets sida? Det vore intressant att höra någon form av diskussion. Jobbar man på den här frågan? Tittar man på instrument för att förändra den här utvecklingen?

Tack, talman! Det är väl en fråga som alla landskapsregeringar de senaste mandatperioderna har haft på sitt bord. Jag kan väl konstatera att innan replikskiftet här så lyfte jag upp det här med servicecenter. Det är ju en form av effektivisering som gör att det kommer att krävas färre händer, öron och hjärnor som ska hantera vissa delar inom det konceptet, till exempel. Vi kan ju tyvärr ännu inte se att det finns en avmattning på antalet årsverken. Nej, det kan vi inte skönja. Men det finns ju också med i regeringsprogrammet att det ska bli en mer effektiv organisation i den offentliga delen för landskapet Åland.

Tack, talman! Finans- och näringsutskottets ordförande Holmberg hade också en diskussion om vad som egentligen finns i kassan. Vad är egentligen likvida medel som är tillgängliga? Det är klart att man kan ju fundera på vad PAF-reserveringarna och de summorna egentligen handlar om. Men samtidigt så kan man ju titta på balansräkningens passiva sida där främmande kapital finns. Det är drygt 80 miljoner i främmande kapital. Jag tror att sammantaget när man tittar på den här balansräkningen, både på tillgångs- och på skuldsidan, så måste man väl ändå säga att landskapet har en ganska bra kassabehållning och en ganska bra finansiellt stark position. Eller vad säger ledamoten Holmberg?

Tack, talman! Bara fram till för något år sedan, kanske till om med fram till 2024, så var miniminivån för landskapets likvida medel för förvaltningen 20 miljoner euro. Om man går under det så skulle man ha svårt att kunna hantera i den dagliga driften. Nu har man kommit fram till att det är 10 miljoner. I mitten av september så var kassan 15,8 miljoner euro. Vi ligger alltså under den nivå som var praxis tidigare, men vi ligger drygt 5 miljoner över den nivå som gäller idag för att kunna hantera driften.

Om vi tittar på Fastighetsverkets kassa så ska vi också minnas att det finns stora investeringsbehov, för att inte tala om sjukhusbyggnaden som ska renoveras och byggas till. Det har pratats om 100 miljoner euro.

Sammantaget så för stunden så kan det ge en bra bild. Men tittar vi också på de utmaningar vi har (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Ledamoten talade om förhållandet mellan offentlig och privat sektor och resonerade om att det är viktigt att privat sektor ökar. Jag håller med. Det är viktigt att privat sektor ökar, det leder till tillväxt osv.

Men jag vill också flagga för att det är viktigt att man inte helt jämställer, om landskapet till exempel betalar för någonting, skärgårdstrafiken är ett bra exempel, vi betalar för skärgårdstrafiken och det bolag som driver skärgårdstrafiken så deras inkomster syns i privat sektor, trots att det offentliga betalar hela summan. Förhållandet blir skevt om man inte tar de här aspekterna i beaktande, om ledamoten förstår vad jag menar. Om vi betalar för någonting och det leder till att privat sektor ökar så är det ändå fortfarande offentlig sektor som betalar för det. En renodlad modell här är privat sektor som bär sig själv utan offentlig inblandning. Håller ledamoten med om det här resonemanget?

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Jag håller delvis med, absolut. Men om vi tittar på de senaste årsbokslutet så kan vi konstatera att verksamhetskostnaderna har ökat och därav har också köptjänsterna ökat. Grafen att antal årsverken ökar kontra att också köptjänsterna ökar, så det borde ju inte fortsätta att öka för det är ju inte hållbart. Sen är det ju bra att landskapet kan konkurrensutsätta, de borde göra det i ännu större omfattning. Vi konstatera att man var inför ett vägval när det gäller skärgårdstrafiken. Skulle man ha hållit trafiken innanför sina egna väggar så var det stora bekymmer med tanke på kostnadsökningarna. Sen valde man att gå den privata vägen och det visade sig också vara bekymmersamt, men kanske av andra orsaker. Men jag tror ändå på att vägen framåt är nog att involvera näringsliv, privata företag och tredje sektorn som väl är semi offentlig men ändock för att avlasta sina egna verksamheter.

Det här är intressanta frågor. När vi diskuterade just hur förhållandet offentlig-privat sektor ser ut, så vi har en befolkningstillväxt på Åland också. Jag har tänkt för mig själv att så länge som offentlig sektor ökar mindre, de totala kostnaderna ökar mindre än vad befolkningstillväxten ökar, så är det en positiv signal. Vi har en inflation i samhället. Vi har befolkningstillväxt vilket gör att kravet på produktion av offentliga tjänster ökar hela tiden. Oavsett vad vi gör så kommer kravet på producerade tjänster att öka. Och lite för att nyansera diskussionen om ökade kostnader, så på sätt och vis måste man sätta det i relation till inflation och befolkningsökning och därigenom hitta ett nyckeltal som är gångbart. Att bara titta rakt av på det utan att beakta de här faktorerna ger en missvisande bild av hela ekonomin.

Tack, talman! Jag vet ju också att det kan vara vanskligt och svårt att göra en helt renodlad kategorisering, relativisering mellan offentlig och privat. Det räcker med att en färja flaggas ut under svensk eller estnisk flagg till exempel så har du redan en ganska stor påverkan.

Men om man i grunden tror att det som den privata sektorn kan göra, det som den tredje sektorn kan göra och om de kan göra det minst lika bra som vi själva kan göra det, så tycker jag att det är värt att testa vingarna. Precis som ledamot Wikström var inne på, så ger det också möjlighet till att några rederier - kanske inte alltid åländska - får bedriva verksamhet tack vare att landskapsregeringen konkurrensutsätter skärgårdstrafiken. Men det finns en mängd andra exempel, stort och smått och vi ska inte vara blyga för det. Jag tror att det är en väg som vi måste vandra för att vi ska ha råd med den välfärdsproduktion som vi har. Sen ska vi minnas att välfärdsproduktionen idag är bra mycket bredare än vad den var för bara för 15, 20 och 10 år sedan.

Talman! Jag vill bara tacka finans- och näringsutskottets ordförande Holmberg för presentationen. Jag tycker att det är helt okej att presentationen tog lite längre tid, för det här är ett viktigt ärende, precis som utskottsordförande sade. Det är bra att vi har den här debatten. Därför blir jag lite förvånad att vi inte har någon minister från landskapsregeringen här. För även om detta gäller årsredovisningen för 2023 så tycker jag att de borde vara här och ta del av den här viktiga debatten som nu förs. Vi har fyra anföranden till. Ledamoten lyfte upp flera bra saker och i replikskiften har det redan kommit bra input. Det är ytterst förvånande att ministrarna inte är på plats.

Tack, talman! För att ta landskapsregeringen i försvar så vet jag att de nog läser utskottens betänkanden både med glädje och med anspänning. Vi ska minnas att dagens plenum kom till med ganska kort varsel. I fredags var statsminister Orpo på besök till Åland och då var stora delar av de landskapsregeringen involverade i det och jag vet att den kritiken kom fram även då att landskapsregeringens bänkar var tomma. Det är mycket på gång för landskapsregeringen nu och det ska det vara. Jag vågar lova ledamot Anders Holmberg att de tankar som utskottet har når fram även fast de inte når fram här i salen alla gånger.

Talman! Så kan det vara. Nu är det en debatt som vi har här i plenisalen. Utskottets betänkande har vi fått presenterat och det förväntar jag mig att landskapsregeringen tar till sig. Men nu är det debatten här som är öppen och bra.

Ledamoten talar ofta om årsverken och nyckeltal. Det är någonting som är viktigt att man tar till sig. Man kunde hoppas på att landskapsregeringen levererar lite åtgärder kring det här under mandatperioden, istället för bara tomma ord som det kanske har varit tidigare. Vi behöver ju komma till handling i de här frågorna. Hur ser ledamoten på det? Vad kommer att hända under mandatperioden?

Tack, talman! Några saker ledamot Anders Holmberg. Den här trenden med årsverken, det är ju inte en landskapsregerings eller ett lagtings fel, utan det här har ju pågått länge. Jag brukar personligen säga att vårt problem på Åland är inte att vi får för lite pengar till offentlig sektor, utan att vi väljer att spendera dem på saker som vi kanske inte borde alla gånger.

Men när det gäller framtiden så är vi i budgettider. Jag är helt övertygad om att landskapsregeringen kommer att beskriva sina vägar framåt även i detta ärende och som lagtinget får ta del av inom loppet av bara några veckor.

Den här debatten är viktig. Jag har alltid tyckt att det är en av årets viktigaste debatter, men jag har också alltid märkt att debattintensiteten är väldigt låg. Att titta i backspegeln är tråkigare än att titta framåt och det är därför som framrutan är större än backspegeln. Men samtidigt, för att veta vad man ska göra ännu bättre så måste man också ibland titta på vad man (… taltiden slut).

Talman! Jag har nog en stark samsyn med utskottets ordförande. Jag tycker att det är jätteviktigt, när man har fått facit så att säga, hur ett år har gått och att man verkligen analyserar resultatet. Vad gjorde vi bra? Vad gjorde vi dåligt? Vad behöver vi fundera kring? Där har vi en samsyn.

Det är ganska tomt här i salen, jag håller med om det också.

Jag blir lite bekymrad. Vi har i tidigare landskapsregeringar haft bekymmer med antalet anställda, det har fluktuerar ganska kraftigt. Nog är det väl ändå märkvärdigt i vår digitaliserade värld att vi inte vet hur många anställda vi har. ÅHS uppger till exempel att de har 903 medan ni här uppger att de har 882. Tittar man på lönekostnaderna där så blir det ju en enorm skillnad. Delar ni den synen att det här materialet är svagt till vissa delar?

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Jag måste också erkänna att jag i mina anföranden om betänkanden kanske tar ut svängarna på ett personligt plan lite för mycket ibland. Men det kan jag väl våga säga i alla fall att det är inte godkänt att inte veta hur många som arbetar vid landskapsförvaltningen och detta har inte varit godkänt på flera år. Vi får hoppas nu att det blir bättre. Men det borde inte finnas behov av en digitalisering för att veta hur många anställda man har haft under ett år.

Talman! Det är sant, problemet är inte nytt, men man borde väl ändå försöka få det åtgärdat.
Det som jag ytterligare vill fråga om är servicecentret, där pågår det tydligen diskussioner. De här samordningsbristerna som påtalas inom landskapsregeringen och underlydande myndigheter, jag kan väl tycka att landskapet har rätt att tycka till om det faktiskt, eftersom det är deras underlydande myndigheter. Men jag har väl svårt att se att landskapet ska tala om för kommunerna hur de ska organisera sin service. Min fråga till ledamoten är: Vad ska det här servicecentret egentligen göra? Vi har ÅDA nu, Ålands digitala agenda, som är ett samarbete mellan landskapet och kommunerna och där jobbar man ganska intensivt, har jag förstått i alla fall, med att försöka hitta samordningsvinster.

Tack, talman! De två stora sakerna som kommer upp för mig när vi pratar servicecenter så är ju ekonomisystem och upphandling. Upphandlingsproblematiken blev vi varse om under våren när vi behandlade VIS-systemet, men utskottet har också erfarit att det finns underliggande myndigheter som inte samkör när det gäller ekonomisystem till exempel. Allt sådant påverkar ju en optimalt effektiv organisation och en helhet för landskapet. Man kanske inte ska börja med kommunen, utan det handlar i detta fall att få sina egna butiker att samverka och samordnas på ett optimalt sätt.

Tack, talman! Redogörelsen över landskapets årsredovisning är en höjdpunkt för några av oss i lagtinget. Där kan man utläsa vad som blev gjort och hur det finansierades. Man kan lista ganska många saker att tala om i ett sådant här anförande, men jag ska begränsa mig till några punkter av hänsyn till rekommenderad taltid och de i salen med andra intressen.

Först vill jag konstatera att landskapet Åland har en bred verksamhet. Det är onekligen svårt att bilda sig en uppfattning om landskapets totala tillgångar och verksamhet. Allt är inte konsoliderat i landskapets bokslut utan flera delar är utspridda på fristående myndigheter, affärsverk eller olika bolag. En fullständig konsolidering vore kanske att föredra, men frågan är om resurserna för att genomföra det verkligen motsvarar nyttan? Utskottet föreslår därför att man istället samlar alla verksamhetsberättelser och bokslut på en egen hemsida. Det skulle underlättat förståelsen.

Det är fler saker som kunde samordnas. Det finns moment i förvaltningen som kunde vinna på att samordnas till större enheter. Utskottet har erfarit att det pågår en diskussion om att samla vissa moment i ett servicecenter. I ett sådant kan kompetens samlas och utvecklas. Ett servicecenter bör föra med sig en effektivisering när varje avdelning inte behöver bygga sin egen organisation. I förlängningen kan man även dra nytta av erfarenheter från olika delar av förvaltningen via s.k. virtuella arbetsmiljöer.

I mitt anförande i remissdebatten talade jag om nyckeltal. De är en väsentlig del av ett bokslut och det är genom att jämföra årsverken, kostnader och budgetförverkligande som vi politiker kan bedöma hur förvaltningen genomfört bokslutsåret. Tyvärr har man svårt att hitta direkta siffror på det arbete som utförts. Att följa budget säger ingenting om hur mycket eller hur lite arbete som gjorts under året. En hållen budget säger inte alltid något om hur trycket var på förvaltningens resurser under året. Har man svårt att hinna med uppgifterna eller inte? Här erfar utskottet att det pågår ett utvecklingsarbete och jag välkomnar det.

Ett nyckeltal är positivt. Sjukfrånvaron har minskat. Även om det fortfarande är många dagar så har frånvaron per årsverke minskat med 10 % jämfört med året innan. 2023 var personalen 1 100 dagar flera på jobbet än året innan. Det förklaras med minskade långtidssjukskrivningar och visar att något gör man rätt. Det visar också att nyckeltal kan förtydliga saker i bokslutet.

Årsverken finns sedan några år tillbaka i bokslutet och de ökar varje år. De senaste fem åren har de ökat med 7 % och uppgick vid årsskiftet till 814 stycken. Betyder det här alltså att landskapet utför 7 % fler saker idag än för fem år sedan? En av Ålands största arbetsgivare, ett rederi med röda inslag, har på samma tid minskat sin personal med 15 % och trots det omsatte de nästan exakt lika mycket i euro år 2023 som år 2019. Personalen är central för landskapet Åland men utan relevanta nyckeltal är det svårt att visa hur viktiga de faktiskt är. Vi vet vad de kostar men det blir inte tydligt för externa betraktare hur mycket som faktiskt utförs i förvaltningen. Det här kunde vi bli bättre på och visa på ett bättre sätt.

Talman! Den som tar sig igenom årsredovisningen ända till balansräkningen på sidan 194 hittar en post som heter fondkapital. Bläddrar man därifrån vidare till not 17 på sid 204 hittar man de omtalade PAF-reserveringarna som per 31.12.2023 uppgår till ca 83 M€. Här finns outnyttjade PAF-medel, reserveringar för tredje sektorn och återbokade PAF-lån. Den här delen av balansräkningen är svår att förstå. Det blir underligt att ha en dylik post på passiva sidan av balansräkningen, speciellt eftersom den inte direkt matchar mot en egen likviditet på den aktiva sidan. Finans- och näringsutskottet har flera gånger lyft frågan om att landskapsregeringen borde hantera posten.

Flera finansministrar har gått bet på den här utmaningen, men jag hoppas att min partikollega kan bli undantaget som får det arbetet gjort under mandatperioden.

Avslutningsvis vill jag prata lite om landskapets pensionsfond som är en avsevärd finansiell tillgång vars marknadsvärde är strax över 0,5 miljard euro. Pensionsfonden har med styrelsens utökade mandat i ryggen sökt sig till nya typer av placeringar, då den traditionella räntemarknaden gett låg eller ibland negativ avkastning under 2010-talet. I den här processen har inslaget av s.k. ”private equity” eller ”riskkapitalfonder” ökat.

Utmaningen med dessa typer av investeringar är att de har liten transparens och därmed är svåra att följa upp. Det är svårt att veta huruvida fonden har avkastat bra under året. I andra placeringar finns ofta jämförelseindex, men riskkapitalfonder har till sin natur inget sådant som kan hjälpa en extern betraktare med den bedömningen.

Det är också svårt att veta huruvida förvaltarens marknadsvärdering stämmer. Utskottet resonerar lite kring detta i betänkandet då det visade sig att ett av pensionsfondens holdingbolag avvek från det uppgivna marknadsvärdet i sitt eget bokslut. Som andel av fondens totala marknadsvärde är det här en petitess men det handlar ändå om ca 4,4 M€. Det är visar på en av riskerna med private equtiy-investeringar.

Det finns även en indirekt risk med valutor. Om en private equity-fond investerar utanför euro-området, så blir det automatiskt en valutarisk. För en utomstående har dessa fonder låg transparens om var de investerar i världen, varvid det i princip är omöjligt att bedöma hur stor valutarisken är.

Jag vill betona att i sig är det inget fel att söka sig till den här typen av investeringar. Ofta kan man på detta sätt komma in på andra typer av investeringar som annars vore svåra att förverkliga i egen regi. Riskkapitalfonder kan diversifiera portföljen och de kan minska den totala risken. Utmaningen med att riskkapital ofta binder upp kapitalet på långa tider är heller inget problem för pensionsfonden, eftersom man har minst 60 års placeringshorisont just nu.

Vad jag försöker säga med mitt resonemang är att den här typen av investeringar för med sig låg transparens, vilket gör dem svåra att följa upp för en extern betraktare. Även om pensionsfondens styrelse har full insyn, blir detta en utmaning när man som extern betraktare ska försöka bilda sig en uppfattning om fondens avkastning och risk. Utskottet föreslår därför att redovisningen för pensionsfonden bör göras tydligare och mer enhetlig.

Talman! Landskapet Åland har en bred verksamhet som är svår att beskriva ens på 240 sidor. Mycket beskrivs bra, det finns saker att förbättra och jag hoppas vi med fler nyckeltal kommer att se ett större intresse av årsredovisningen även i denna sal. Tack!

Tack, herr talman! Tack för det anförandet. Det var bra. Det var mycket prat om nyckeltal och jag håller med, nyckeltal är viktiga. Under min tid som minister så försökte jag att införa nyckeltal eller redovisa nyckeltalen också när det gäller skärgårdstrafiken, hur de olika linjerna skiljer sig. Ett bra nyckeltal, som vi i framtiden kanske kunde ha med här, är hur nyckeltalen per linje och transporterat fordon ser ut. Det avgör ganska mycket den här totalkostnaden som vi ser här nu. Vi har bara en klump nu, kostnad per invånare, men kostnaden per transporterat fordon är kanske det som faktiskt avgör samhällsnyttan och det varierar väldigt, väldigt kraftigt mellan linje till linje. Jag ska komma in vidare på det här i min nästa replik och ge några exempel.

Jag håller med om att det varierar mellan linjerna. Man behöver tänka bara med nyckeltal, när man tar dem på det sättet och om vi har dem i upphandlingar, att man måste vara noga med att man inte heller kommer in på affärshemligheter och den typen av saker. Men i princip så håller jag med ledamot Wikström i resonemanget.

Jag ska fortsätta lite på resonemanget. Vår dyraste linje idag, om jag inte missminner mig, i alla fall en av de dyraste är just Föglölinjen. Den kan se ut som en stor kostnadspost när man tittar i rena summor. Men om man tittar på per transporterat fordon så ligger den linjen överlägset som den som transporterar flest fordon per euro. I andra ändan så har vi Brändö-Kumlinge linjen som kostar över 200 euro per transporterat fordon att upprätthålla. Skillnaden mellan linjerna är väldigt stor. En mer detaljerad beskrivning av nyckeltalen så tror jag att skulle hjälpa oss politiker här inne att förstå var åtgärder behöver göras för att effektivisera trafiken.

Jag håller med om att detta är en väldigt intressant diskussion att titta på. Det är väl också så som man bör föra diskussionen vidare, för annars finns det risk att man går bort sig lite.

Jag tittade på det totala när man ser i bokslutet vad landskapet uppger att trafiken kostar, jag tittade också på antalet transporterade fordon under tiden och jag uppfattar att vi har en ganska liten ökning de senaste fem åren. I princip är det ungefär samma antal fordon som transporteras. Ser man till kostnaderna så har det inte ändrat dramatiskt i alla fall på det sättet. Men som sagt, nyckeltalen är grunden att komma vidare i det här, annars så sitter vi bara och gissar.

Tack, talman! Lagtingsledamot Ekström talade om flera intressanta saker. När det gäller att förstå det här bokslutet så är det också bra om man bläddrar vidare till sidan 212 och kommer till det som kallas som någon form av förslag till koncernbalansräkning eller koncernbokslut där man också sätter in Fastighetsverkets siffror. Då kan man konstatera att skulderna minskar med 4 miljoner för landskapet och kassan ökar med 20 miljoner. Skulle det inte också vara intressant om man riktigt ska beskriva den här ekonomiska ställningen att man också skulle sätta in PAF och Kraftnät Åland i det här? Vad säger lagtingsledamot Ekström om det?

Det handlar om konsolidering av boksluten i de olika verksamheterna, myndigheterna och bolag. Jag tror att många skulle uppskatta en sådan konsolidering. Problemet är att det är väldigt tidskrävande och resurskrävande. Vi har till exempel också Långnäs hamn och den typen av verksamheter som man kunde få med i det här. Men när man ska sitta och göra dessa konsolideringar så är det ett ganska styvt arbete. Då är frågan, nyttan med det och tydlighet som kommer fram, är det värt, så att säga, de resurserna? Men i princip så vore det bästa om allt var konsoliderat.

Tack, talman! Nja, ledamot Ekström, då har vi ungefär liknande uppfattningar. Det hör ju också lite till spelet i den här salen att man ofta vill lyfta fram att landskapet har en väldigt svag ekonomi. Tittar man på helheten och till exempel skulle slå ihop allting, vilket man kan göra med ganska simpla manövrar, så då får man i varje fall en uppfattning. Talet om att vi på något vis har någon form av kris eller svag ekonomi så stämmer ju inte enligt objektiva måttstockar.

När det gäller pensionsfonden så är den också ytterligare ett exempel på där vi har en ganska stark ställning på pensionsfonden i förhållande till hur man beräknar pensionsansvar och vad man kan tänka sig. Men det är annars bra pointer som lagtingsledamot Ekström har gjort också angående pensionsfonden. Jag hör till dem som tror att vi behöver ta ett fastare grepp.

Det är just detta vad man räknar till vad? Jag är nog av den uppfattningen att det finns lite att fundera på i alla fall. Man måste komma ihåg att alla dessa verksamheter drivs och har sitt kapitalbehov och sitt investeringsbehov. Och börjar du rycka i någon tråd, för man frestas ju lätt att titta på Fastighetsverkets kassa till exempel och tycker att man kan använda den i landskapets förvaltning, men då glömmer man bort att snart behöver det också investeras i nya fastigheter. Det är lätt att titta på PAF:s kassa och tycka att det kan ju landskapet använda lika bra, men då är vi redan inne och tummar lite på vad som är tredje sektorns möjligheter om några år och så vidare. Så man ska vara lite försiktig med att sammanställa det där. Det man kan konstatera med landskapets kassa är att den har minskat lite, som även utskottsordförande John Holmberg var inne på. Men kassan är inte på en oroväckande låg nivå just nu. Men trenden är ändå att vi är lite pressade, tyvärr och det är också därför som vi resonerar att vi behöver göra de här besparingsåtgärderna.

Tack, herr talman! Lagting och åhörare. Vi är ett antal som tycker att årsredovisningen är väldigt bra. Det är ett sätt att analysera vad som har hänt och kanske ge tips och idéer om fortsättningen.

När man läser ett bokslut så ska man alltid veta att det är inte bara att läsa det rakt upp och ned, utan det kräver oftast en analys för att riktigt förstå. Jag kommer att komma in lite på det.

Utskottet konstaterar att man utgående från de fem senaste årens relationstal kan utläsa en svag positiv trend. Det är bra. Förutom det första coronaåret 2020 så har årsbidraget varit positivt. Sedan ska man vara medveten om att alla år har sina egna små specialiteter. Till exempel år 2020 så var det höga kostnader pga pandemin, år 2022 förbättrades resultatet av att landskapet erhöll ersättning för dessa kostnader och allt detta gör att det är vanskligt att jämföra ett år direkt med ett annat. Man behöver göra en analys.

Budgetefterlevnaden visar att 89 % av budgetanslagen för verksamhet och överföringar har nyttjats. De största avvikelserna mellan budget och bokslut beror på finansiering av olika EU-program och PAF-medel. Just detta att det uppstår hopp mellan det att intäkter erhålls och att betalningar görs gör att det blir svårt att göra en jämförelse rakt av utan att göra en analys och det stökar till bokslut och transparensen. Förhoppningsvis kan övergång till ramanslag råda bot på detta. En brist som man har sett ett antal år är att reservationsanslag speciellt gör att jämförelsen blir svår och nu försöker man rätta till det. Det kommer säkert att ta ett bra tag innan man har det perfekt, om man någonsin når dit.

Investeringsanslagen har nyttjats till ungefär hälften. Detta visar på att man har planerat för betydligt mera investeringar än vad som slutligen gjorts. Just detta att man gärna tar höjd för kostnader och investeringar visar behovet av det finanspolitiska ramverket.

Skatteintäkterna ökade med 26 miljoner, men här ska vi minnas alla de faktorer som inverkar. Slutregleringar av skatter för tidigare år, en lotteriskatt som tidvis varit halverad samt att landskapet erhåller samfundsskatt som sedan överförs till kommunerna. Allt sådant här är olika för varje år och här behöver man också göra en analys.

Den totala likviditeten var vid bokslutsdagen var drygt 100 miljoner. Bra så! Idag är den mindre än så.

Årsverken som det har varit en diskussion om här har inte varit helt korrekta de här åren som man har följt upp dem så noggrant man har kunnat. Det är meningen att man via systemen nu ska kunna fånga upp dem. Men vi kan i alla fall konstatera att de ökar med 15 årsverken. Räknar man att en anställd kosta 50 000 med det sociala så har vi en kostnad på kanske 800 000.

Utskottet har tittat lite extra på landskapets pensionsfond och på Fastighetsverket. Gällande pensionsfondens årsredovisning så ser vi gärna att presentationen blir lite tydligare och mer enhetlig.

Fonderna som ägs via dotterbolaget Brightnala Holding, alltså pensionsfondens dotterbolag så kan ha ett för högt värde när man jämför med en pensionsfondens bokslut. Vi har erfarit att det här dotterbolaget har ett bokslut som kan behöva göras om.

Gällande Fastighetsverket så har vi ju sett att det varit en god likviditet, vilket har medfört att Fastighetsverket haft goda ränteintäkter förstås. Både Fastighetsverket och landskapet har ju varit duktiga nu på att placera över likviditeten och få in räntepengar som inte har varit oävna i de senaste boksluten.

Det som är väldigt intressant här faktiskt är att utskottet konstaterar att landskapsregeringen genom åren har utlokaliserat delar av sin verksamhet till fristående myndigheter, affärsverk och bolag. Det känner vi till. De fristående myndigheterna och affärsverken kan revideras av landskapsrevisionen medan bolag i allmänhet revideras av fristående revisorer. Utskottet tycker att landskapets helägda bolag också kunde få en grundligare effektivitetsrevision i likhet med myndigheterna. Den normala revisionen som bolag genomgår så där granskas siffror och laglighets efterlevnad och revisionsberättelserna ger inte så mycket substans om bolagen till övriga delar. Här finns det en tanke om att man skulle förbättra revisionen så att det ger mer information till landskapet gällande bolag. Tack mina vänner.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. När det gäller årsbokslutet eller årsredovisningen för landskapsregeringen så finns det jättemycket intressanta punkter att diskutera och fundera på och flera av de tidigare talarna här idag har varit inne på det. Jag tänker lite koncentrera mig på likvida medel, men också beröra pensionsfonden samt antalet anställda.

Jag börjar med finansieringsanalysen där man på ett tydligt sett kan se cashflödet som är viktigt. Man behöver alltid ha ett cashflöde, man behöver se att det kommer in pengar i sådan takt så att det inte går ut snabbare än vad de kommer in. Men det kan också vara bra att man får en större förståelse för varifrån pengarna kommer. Här har man gjort om finansieringsanalysen lite, det finns en förklaring till det på sidan 216. Man kan konstatera att under de här två senaste perioderna så har vi alltid haft ett ganska rejält positivt kassaflöde i den här verksamheten.

När man ställer frågan om kassaflödet, om landskapets kassabehållning och om hur prekär den ekonomiska situationen egentligen är, så får man ganska ofta höra att just nu är vi på gränsen och just nu håller det på att gå tokigt och så vidare. Sen öppnar man tidningen eller läser Ålandsdelegationens beslut och ser att det kommer 47 nya miljoner och så noterar man att det ändå går ganska bra.

För någon mandatperiod sedan så stod vi också här och det var klart att vi från majoritetens sida på den tiden måste godkänna i princip en kredit limit, en kreditlina eller vad man nu ska kalla det för. I varje fall måste vi ge en lånefullmakt, så tror jag att det korrekta begreppet var. Då trodde vi att vi måste låna pengar, vilket visade sig vara helt felaktigt.

När det gäller kassatillgångar så blir man ju alltid fundersam över hur mycket det ligger i ÅHS. Det brukar komma olika bud när man frågar kring den saken och om det övertaget också förräntas. I dag har vi ett positivt ränteläge där man ändå får en helt okej avkastning på pengar som ligger på ett bankkonto, ifall man ser till att förhandla till sig den fördelen. Det är en sak som man behöver komma ihåg.

Några ord om PAF och dess påverkan, den organisationen, de tillgångarna och den penning genereringsförmåga som finns i den organisationen. Jag skulle önska att detta på något vis beskrivs närmare i det här bokslutet, för att alla ska ha en förståelse för vilken otrolig tillgång PAF är och vilket otroligt guldägg vi har där.

Jag har sagt det förut när jag har stått här i talarstolen, men jag vill igen påminna om att när det var kris, när det var covid och pandemi i världen så var minsann PAF-pengarna tillgängliga. Trots att vi sedan emellanåt med ena handen säger att det är bara tredje sektorn så använder vi dem nog med andra handen sen i den dagliga driften i den här organisationen.

Det är flera som också har talat om antalet anställda och hur man ska ha koll på det. Vi har en åländsk leverantör, på sätt och vis blir den utpekad, men den blir positivt utpekad. Vi har en åländsk leverantör när det gäller att leverera lönesystem. Större delen av det offentliga Åland använder dem, men dock inte Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen använder inte den lokala leverantören av ett svenskspråkigt lönesystem för Åland. Det är ju ingenting annat än en skandal och det har jag sagt flera gånger när jag har stått här. Om vi skulle ta tag i den biten så skulle det påverka, dels skulle vi antagligen veta hur många vi har anställda och vad vi betalar i lön och dels så skulle vi ha en lokal entreprenör vars tjänster vi använder. Det skulle antagligen effektivisera vår löneavdelning vågar jag förutspå. Men av för mig totalt främmande orsaker så gör man inte detta. Det är nog lite av en skandal, jag använde redan det ordet så jag fortsätter att använda det. Jag hoppas verkligen att ni tänker efter ni som nu är i majoritet. På den tiden när jag själv ingick i majoriteten och låg bakom regeringen så var det här en sak som inte gick framåt.

Slutligen är det flera, och jag sällar mig till den skaran, som har talat om pensionsfonden. Det kan vara kanske den absolut största grejen som vi har att ta tag i. Med ganska enkla men ändå med måttliga medel så tror jag vi kan få en ganska ordentlig förbättring av våra siffror genom att verkligen titta på om vi har rätt upplägg där. Har vi faktiskt rätt upplägg? Man måste fundera på vilka avkastningskrav man är ute efter. Vilken risk behöver vi ta för att uppnå det avkastningskravet? Jag tror att om vi skulle låta någon titta på det här, risk i förhållande till eftersträvad avkastning, så undrar jag om vi inte ligger lite väl högt. De här siffrorna angående private equity gör att det absolut inte blir enklare att mäta den här risken. Det är ju helt onödigt att vi ligger på en för hög risk i förhållande till den eftersträvade avkastningen. Jag har en instinktiv känsla att så är fallet när det gäller pensionsfonden.

Det är absolut bra med den här typen av föredragningar där vi försöker diskutera bokslut och vi försöker titta lite i backspegeln, men när det gäller pensionsfonden så är frågan om vi inte skulle ta en riktig ordentlig genomgång där. Sköts det så som man ganska enkelt kan ta reda på att det bör skötas. Det är inte den enda fonden i världen som har ett sådant här fondkapital och som samtidigt har ett avkastningskrav.

Med de orden tackar jag för detta, talman!

Tack, herr talman! Tack till vicetalman Måtar. Likviditet kan man prata om absolut hur länge som helst. Det är intressant och det är viktigt. När jag tänker på landskapets likviditet så tänker jag också på Fastighetsverket och ÅHS. ÅHS är ju en del av landskapets likviditet. Mekanismen där är att ÅHS har egna bankkonton, men där håller man likviditeten på en nivå så att den ska täcka det här dagliga behovet.

Vad gäller PAF och deras kassa så där ska man vara lite försiktig. Vem äger PAF? Det är en fråga som har funderats på, men som man så småningom behöver klargöra på något sätt. Speciellt om vi tänker oss att PAF någon gång i världen ombildas till ett aktiebolag, då bör man ju veta den frågan. När jag under min tid undersökte det så fick jag inte något klart besked om det.

Tack, talman! När det gäller ledamoten Höglunds kommentarer om ÅHS så fick vi siffror som visade på ett medelsaldo på 7 miljoner, men i princip så ligger pengarna på ett nollräntekonto. Det tror jag att man borde kunna förhandla om helt enkelt, om vi tar en så konkret sak här i lagtinget. Det är min uppfattning att om det ligger på ett nollräntekonto så är det inte okej.

När det gäller vem som äger PAF och hur det är upplagt så skulle jag ändå vara så fräck att påstå att det är landskapet Åland som har full kontroll över PAF och gör vad man vill till den delen. Det är en politisk fråga. Men det är nog helt klart att så som lagstiftningen ser ut så har vi nog kontroll på PAF om vi vill.

Det var diskussion om landskapets aktuella likviditet. För ett par veckor sedan hade landskapet med Fastighetsverket, ÅHS och depositioner knappa 80 miljoner totalt i likviditet. Det som man lite kan särskilja från dessa miljoner är de pengar som är öronmärkta för PAF, de extra 10 miljoner som vi har lyft in ett par år här, plus 10 gamla miljoner. Vi har uttryckligen sagt att dessa ska sparas för kommande behov.

Gällande ÅHS, så kan det mycket väl vara så att 7 miljoner ligger på ett nollräntekonto. Det är ett antal tusenlappar per år som vi inte får in. Jag hoppas att det inte är så idag. I så fall, om det är ett nollräntekonto och man inte kan göra något åt det, så kan man fundera på att minska likviditeten där och sätta det på depositioner och få i alla fall någonting.

Tack, talman! I korthet, som sagt, PAF tror jag att vi nog med gott samvete kan hantera som att vi till 100 % kontrollerar det bolaget eller den föreningen, men det är sen en annan sak.

Tack, talman! Tack vicetalman Måtar. Jag håller fullständigt med vicetalman Måtar när det gäller pensionsfonden. Jag tror att det vore bra som en inledning för hela lagtinget - det är många nya som kanske inte riktigt är bekanta med hur pensionsfonden fungerar - att det skulle vara en dragning kring det. Vi hade en lagstiftning rörande pensionsfonden bara för något år sedan som till stora delar gick ut på att man kunde professionalisera styrelsen ytterligare. Det har väl inte förverkligats ännu, men det är i röret. Jag tror att det också är en väg framåt att de personer som sitter i pensionsfondens styrelse också exakt vet vad det handlar om idag. Jag säger inte att så är fallet idag, absolut inte, men jag tror att det behöver sitta spetskompetens i den styrelsen. Men jag håller helt med vicetalmannen.

Tack, talman! Det är bra att finansutskottets ordförande Holmberg håller med. Visserligen ska det vara en professionell styrelse, men jag tror att från ägarhåll - eller vad man ska kalla det när det är en pensionsfond för man har inte heller en ägare men landskapet administrerar den - så är det jätteviktigt att man den avkastning som krävs för att vi med det här kapitalet ska kunna täcka pensionsansvaret och pensionsbetalningarna. Det ska vara klart.

Sen borde vi ha någon form av tydliga jämförelseobjekt, så kallade benchmarks, där man tittar hur man uppnår den här avkastningen. Är vi faktiskt på rätt risknivå i förhållande till den avkastning vi önskar?

Tack, herr talman! Jag ska i mitt anförande upprätthålla mig kring den storskaliga havsbaserade vindkraften. Vi skriver här i revisionen i ett antal punkter om vindkraftssatsningen och fram och tillbaka, vad det kostar och om Sunnanvind och så vidare. Man skriver bland annat i årsrevisionen att under året så har det anställts två miljöinspektörer, en jurist och diverse experttjänster. Sen har det tillkommit mera miljoner till vindkraften under det här året. Det vet vi om.

Men förutom dessa kostnader, som redovisas rakt av här, så finns det väldigt stora dolda kostnader som jag känner till förstås eftersom jag har suttit med i landskapsregeringen och vet hur mycket ledande tjänstemän faktiskt arbetar med den här frågan. Jag tror att framöver, i alla fall till nästa år, när man tittar på det här igen, att transparensen kring det här projektet skulle gynnas av att man försöker sammanfatta vindkraftssatsningen på ett ställe. Man skulle då få en total överblick över vad de här sakerna kostar, för det har vi inte idag. Oavsett om man är positiv eller negativ till det här projektet så tror jag att alla kan hålla med om att en sådan här stor enskild satsning från landskapets håll kräver speciell uppmärksamhet.

Vidare så pratas det om ÅMHM:s avgifter och att de tar upp avgifter just för den havsbaserade vindkraften. De här avgifterna som tas upp idag från ÅMHM så de återspeglar inte de faktiska kostnaderna som ÅMHM har för att handlägga de här vindkraftsärendena, vilket är en brist. De här bolagen som är på Åland betalar ju för sig och vi kan bra höja avgifterna när det gäller de havsbaserade vindkraftssatsningarna så att vi får in de pengar som behövs, så att det inte blir en kostnad för Åland att tillhandahålla tjänster från ÅMHM. Det är idag ett problem som jag ser det. Det är väl det som är huvudsaken.

Vi ska fortsätta att satsa pengar på den havsbaserade vindkraften. Hösten 2023 tog vi beslut och vi betalade ut stöd här under våren för den landbaserade vindkraften i Eckerö. Det var första gången som vi gjorde det. Det tål att upprepas, det är första gången som vi betalade ut bidrag för vindkraft här på Åland. Det visar också på att vindkraften tampas med lönsamhetsproblem. Hur ska man annars se det? Vi behöver se det i ljuset av vad vi håller på med nu på Åland. Vi sätter stora, stora pengar på att utreda möjligheterna för havsbaserad vindkraft samtidigt som vi betalar ut stöd för den landbaserade vindkraften. Det här är relevanta saker också för den som är positiv till vindkraft.

Vidare har vi nyligen ett exempel på detta när Vattenfalls VD gick ut och konstaterade att på Kriegers Flak i södra Sverige drar man sig tillbaka på grund av att kostnaderna för elnätet är för höga, de är ungefär 30 % av totalkostnaden. Här på Åland så har vi en situation där vi är betydligt längre bort ifrån land än vad man är i Kriegers Flak. Vi kommer till frågan, vem ska betala för de här anslutningarna? Vem ska betala för dem? Det är jättestora kostnader som uppenbarligen en auktoritet inom ämnet, det vill säga Vattenfall, säger själv att de kan inte stå för de här kostnaderna. Hur tänker vi oss då att vi ska kunna göra det här på Åland?

Vi har ett seminarium här snart, vi ska alla åka iväg till Helsingfors och då ska vi åka och besöka Fingrid. I alla fall Obunden Samling ska diskutera med Fingrid hur de ser på möjligheten att staten ska gå in och finansiera de här elnätskablarna, vätgasrören eller vad det nu blir till slut, om det blir någonting alls. Hittills har indikationerna varit att det här är ingenting som man prioriterar. Det finns områden som är närmare land än Åland, mycket närmare land än Åland, när man tittar längs med finska kust.

(Talmannen: Talmannen påminner om att det ska handla om redogörelsen över årsredovisningen för 2023!)

Ja, tack, herr talman! Jag menar att det hänger ihop eftersom det här handlar om stora pengar. Vi redovisar kostnaderna för projektet och på det viset så hänger det här ihop med årsredovisningen.

Det var egentligen det som jag ville säga. Vem ska betala det här? Vi har det inte klart för oss och vi borde ha det klart för oss. För just i dag så beter vi oss som väldigt oansvariga riskkapitalister. Tack!

Tack, talman! Jag tvekade lite med att ta replik eftersom jag tycker att anförandet var väldigt långt ifrån ämnet så att säga. Men i och med att det nämndes och man ondgjorde ganska mycket om vindkraften som en möjlighet att producera ren förnybar energi så vill jag bara komma med ett påpekande ett klarläggande.

När det gäller stöd till vindkraften så handlar det här på Åland om stöd till ett projekt som var väldigt stort i åländska mått mätt och också i finländska mått mätt. Det var ett projekt i Eckerö som fick stöd för att det skulle vara möjligt, det var i storleksordningen runt 50 miljoner och uppåt. Det ska inte sammanblandas med övriga projekt. Det var under sådana tider när det var väldigt svårt att producera överhuvudtaget någon sorts energiproduktion, elproduktion. Situationen är densamma idag medan vindkraften ändå har förutsättningar att bli lönsam och har varit lönsam i många år. Det exemplet som du nämnde i ditt anförande (… taltiden slut).

Den här frågan diskuteras för lite här, tycker jag. Det här är någonting som vi sätter väldigt mycket pengar på. Det nämns specifikt många gånger i årsredovisningen. Det här anförandet är inte på något sätt utanför ramen, även om det är kritik som majoriteten inte vill höra.

Absolut, det finns risker med vindkraft. Det fanns risker då och de riskerna som vi ser nu med den havsbaserade vindkraften är stora. Jag återupprepar, även den som är väldigt positiv till den havsbaserade vindkraftssatsningen på Åland måste inse fakta innan vi sätter miljoner euro på det här nu. Vi vet inte vem som ska betala ledningarna. I Vattenfalls fall så är ledningarna 30 % av kostnaderna och vi är dubbelt så långt ifrån land. Totalkostnaden för det här projektet lär vara mycket högre och vi vet inte vem som ska betala det. Det är ett problem.

Tack, talman! Jag tycker att ledamoten Wikström blandade äpplen och päron väldigt mycket. Det som diskuteras när det gäller elproduktion är ju möjligheten till transitering, överföring av energi. Ledamoten blandade väldigt mycket mellan energiproduktion och energiöverföring. Jag tycker att det blir inte riktigt sakligt det hela.

Tack, herr talman! Det här är en av de stora utmaningarna när det gäller havsbaserad vindkraft. Hur ska elen överföras? Vi har just haft ett seminarium här som landskapet anordnade, där det kom in aktörer och pratade om just de här frågorna. De kunde också intyga att det här är ett problem. Vem ska betala dessa? Kommer det att kräva statliga subventioner för att få det här till stånd? Ja, det kommer det. Det var svaret. Ni var där själv. Det kommer det att krävas. Vi har inga besked på vem som ska göra det, men vi lägger iväg miljoner på det. Vore det inte klokare att försöka ta reda på det här först? Det tycker vi i alla fall, att det är ansvarstagande att ta reda på det här och inte hantera skattemedel på det här viset.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.