Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Bästa kollegor och åhörare! Efter aftonskolor, samrådsförsök, partibesök och ett seriöst upplägg för att bejaka huvudsyftet med reformen utsläppshandeln är nu nästa steg att lagtinget godkänner lagförslagen gällande utsläppsrätter.

Ibland blir 1+1 3. När samarbete, vilja och glöd tillsammans får totalsumman att bli större än vad den egentligen skulle bli. De två senaste årens hårda arbete gällande ett rättvist system för utsläppshandeln visar att Åland förmår mycket mer bara vi har ett gemensamt mål. Det har varit ett hårt arbete för tjänstemän och landskapsregeringen men där även hela lagtinget gjort sitt. Även oppositionen har medverkat till att processen kommit dit där den är precis nu. Det råder inget tvivel om att Åland kan bara vi jobbar tillsammans. Exakt så här försvarar och utvecklar vi självstyrelsen, skapar möjligheter för omställning samtidigt som vi har näringslivets och ålänningarnas bästa för ögonen. En enkel ritning som vi kanske kunde tillämpa oftare i den åländska vardagliga politiken.

Talman! Grundtanken med utsläppshandel bygger på morot och piska. Det ska löna sig att göra rätt. Det ska bli mer kostsamt och konkurrensnegativt att inte ställa om. Omställning kräver investeringar, stora sådana, grundbulten i systemet är att intäkterna från utsläppshandeln ska återinvesteras i strukturer som underlättar för näringslivet att ställa om. Därför är Ålands rättmätiga krav gällande utsläppshandeln så självklara och transparenta. Intäkter från utsläppshandel ska inte täppa medlemsländernas budgethål eller t.ex. finansiera den tyvärr så nödvändiga upprustningen av EU-ländernas försvar. Utsläppshandelsdirektivet ska skapa incitament för stora energikonsumenter att vidta kostnadseffektiva åtgärder för att minska på utsläppen.

Utskottet konstaterar att natur- och miljövård är åländsk behörighet i enlighet med självstyrelselagen för Åland. Vidare anser utskottet att det är avgörande att Åland tillförs resurser för att genomföra och finansiera den gröna omställningen som åläggs alla EU-medlemmar i ett flertal EU-direktiv. Utskottet bedömer att utsläppshandelsdirektivet kommer att utöka möjligheten för landskapet att finansiera natur- och miljömässiga åtgärder, samtidigt som levnadskostnaderna för invånare på Åland kan komma att stiga som en följd av dyrare sjötransporter.

Utskottet konstaterar att utsläppshandelsdirektivet förpliktigar berörda rederier att lämna in en andel om 40 procent utsläppsrätter i förhållande till rapporterade utsläpp från och med år 2024. Andelen utsläppsrätter som rederierna ska lämna in har ökat år 2025 till 70 procent och till 100 procent år 2026.

Det finns ett så kallat ö-undantag i utsläppshandelsdirektivet som Finland har beslutat att tillämpa genom utsläppshandelslagen. Detta innebär att frakt- och passagerarfärjetrafiken mellan Åland och Finland inte omfattas av utsläppshandeln fram till utgången av år 2030. Utskottet konstaterar att ö-undantaget är viktigt för att kostnadstrycket för person- och godstransporter till och från Åland lindras.

Med grund i kommunikationsministeriets bedömningspromemoria om genomförandet av utsläppshandelsdirektivet, inkluderande av sjötransporterna i utsläppshandeln, noterar utskottet att de rederier som omfattas av ö-undantaget och färdas från Finland via Åland till Sverige undantas från kostnader om totalt 18 miljoner euro för utsläppsrätter år 2026. Detta kan ses som en dämpande åtgärd som har gett tid för rederier att anpassa sig till utsläppshandeln.

Utskottet betonar att ö-undantaget enbart tillämpas på rutter mellan Åland och Finland. Rederier som färdas mellan Åland och Sverige har en uppskattad utökad kostnad om 5,7 miljoner euro år 2026 då 100 procent av utsläppen beaktas i samband med utsläppshandeln.

 Ö-undantaget är en temporär åtgärd i syfte att lindra utsläppshandelns ekonomiska konsekvenser för berörda aktörer på kort sikt. Då eller om, ö-undantaget upphör att gälla vid utgången av år 2030 kommer utsläppshandelsdirektivets verkningar på den åländska samhällsekonomin slå fullt ut.

Enligt lagförslaget bedömer Finlands kommunikationsministerium att priset på passagerarresor mellan Finland, Åland och Sverige kommer att öka i och med utsläppshandeln. Det uppskattats att prisökningen främst kommer att tillföras passagerarna. Ett påslag om 2,90 – 8,00 € per passagerare förväntas år 2026, då 100 procent av de rapporterade utsläppen ska beaktas i samband med utsläppshandeln, förutom i de fall där ö-undantaget tillämpas. Om ö-undantaget tillämpas förväntas prisökningen vara drygt hälften av prispåslaget. Merkostnaderna kan även påföras försäljningen av produkter och tjänster i stället för passagerarbiljettpriser.

Passagerartrafikens kostnadsökning kommer att påverka den åländska samhällsekonomin. Bland annat kan levnadskostnaderna för invånare på Åland öka, vilket påverkar näringen på Åland, så som transporttjänster, hotell- och restaurangtjänster och butikstjänster. I lagförslaget antas att merkostnaden av passagerartrafiken kan skapa lägre efterfrågan på resor till och från Åland, vilket kan föranleda att rederier kan ändra utbudet av förbindelser.

I samband med utsläppshandelsdirektivets utökning har Finlands lagstiftning reviderats. Detta har föranlett att Finland och landskapsregeringen har olika synsätt på fördelningen av utsläppshandelsintäkterna. Tidigare har en överenskommelseförordning om skötseln i landskapet Åland av förvaltningsuppgifter som gäller handel med utsläppsrätter avseende växthusgaser varit tillämpbar i tolkningen av utsläppsfördelningen.

I överenskommelseförordningen framkommer att andelen av den totala kvantiteten auktionerade utsläppsrätter ska fördelas mellan Åland och Finland på samma sätt som Finlands andel av de utsläppsrätter som auktionerats ut av samtliga medlemsstater. Enligt det ändrade utsläppshandelsdirektivet ska infogandet av sjötransporterna inte förändra fördelningsgrunden gällande intäkterna av auktioneringen av utsläppsrätter.

Med stöd av överenskommelseförordningen har landskapsregeringen och Energimarknadsverket ingått en överenskommelse enligt vilken landskapet erhåller 0,0567 procent av Finlands intäkter från EU:s utsläppshandel.

Arbets- och näringsministeriet har bedömt att införande av sjöfarten skulle ge Finland en intäktsökning om cirka 10 procent av de totala utsläppshandelsintäkterna. Arbets- och näringsministeriet har även bedömt att den åländska handelsflottan utgör cirka 40 procent av den totala sjöfarten i Finland och på Åland. Lagförslaget presenterar en uppskattning av intäktfördelningen i det fall fördelningen verkställdes i enlighet med överenskommelseförordningen och utan att ö-undantaget samt avdrag av EU:s egna medel beaktas.

Utskottet konstaterar att i det fall landskapet fortsatt fördelades intäkter beaktandes överenskommelseförordningen skulle mellan 17,8 miljoner – 28,1 miljoner euro per år tillfalla Åland i utsläppshandelsintäkter fram till utgången av år 2030. Uppskattningsvis skulle den totala summan av utsläppshandelsintäkterna för Åland vara 163,6 miljoner euro från år 2024–2030. Utskottet understryker att intäkterna troligtvis kommer att vara lägre i och med att EU:s egen andel av utsläppshandelsintäkterna samt ö-undantagen påverkar beloppet.

Talman! Utskottet konstaterar att landskapsregeringen vid upprepade tillfällen har eftersträvat en överenskommelse med Finland om den fortsatta fördelningen av intäkterna från utsläppshandeln, dock utan framgång. Detta har medfört att kompletteringar till liggande lagförslag har lämnats till lagtinget. Genom ikraftträdandet av kommissionens delegerade förordning 2026/787 av den 8 april 2026 om ändring av kommissionens delegerade förordning 2023/2830 vad gäller regler om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser, möjliggörs att fler än en auktionsförrättare kan utses inom samma medlemsstat.

I det föreliggande kompletteringsförslaget föreslås att Ålands energimyndighet ges ansvar för auktioneringen av utsläppsrätter för de aktörer som omfattas av utsläppshandelsdirektivets tillämpningsområde. Enligt det kompletterande lagförslaget uppskattas ett ökat resursbehov motsvarande minst fem årsverken samt merkostnader om minst 500 000 euro per år. Avsikten är att kostnaderna på sikt ska finansieras genom intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter. Utskottet noterar samtidigt att det finns flera osäkerheter med prognoserna.

 Natur- och miljövård är Ålands lagstiftningsbehörighet i enlighet med självstyrelselagen och utsläppshandelsdirektivets utvidgning innefattande sjöfart handlar i grunden om miljövård. Utskottet anser att en fördelning av utsläppshandelsandelar mellan Åland och Finland som beaktar andelen etablerade rederier på Åland ger utökade förutsättningar för Åland att skydda miljön.

Kostnaderna för rederier på Åland ökar i och med utsläppsrättshandeln. Detta komplicerar rederiernas förutsättningar att finansiera sin omställning, samtidigt som skatteavräkningen troligtvis påverkas negativt.

Åland har en skyldighet att genomföra och finansiera den gröna omställningen vilket åläggs alla EU-medlemmar i flertal EU-direktiv. Utskottet anser med all tydlighet att det är avgörande för arbetet med den gröna omställningen på Åland att utsläppshandelsandelar för sjöfarten kompenseras i proportion med Ålands totala beräknade andel av utsläppen.

Utskottet konstaterar även att det i lagförslaget framkommer att utsläppshandelsintäkterna som tillfaller Åland ska användas till klimatförbättrande åtgärder och infrastruktursatsningar för förnybara drivmedel, vilket är i enlighet med utsläppshandelsdirektivet. Kostnaden för redan nu kända och planerade klimatförbättrande åtgärder uppgår till över 500 miljoner euro enligt lagförslaget, där bland annat investeringar i elnätet ingår för att skapa förutsättningar för eldrivna färjor att laddas i hamnarna.

Utskottet konstaterar att utsläppshandelsintäkter är nödvändiga för att finansiera dylika investeringar så att Åland kan leva upp till EU:s klimatmål och värna om naturen och miljön på Åland. 

Talman! Utskottet konstaterar att hänvisningen till utsläppshandelsdirektivets artikel 3ga i motiveringen till lagförslaget är felaktig. Den korrekta hänvisningen är artikel 3gb. 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget inklusive kompletteringar i följande lydelse. Tack, talman!

Tack, talman!

Det var en intressant vändning av hela det här ärendet, och det var en intressant läsning av utskottets betänkande som vi fick höra.

Men jag är lite fundersam. Tycker ordförande för finans- och näringsutskottet att det är tillräckligt klart hur man på Åland ska använda de medel som flödar in från näringslivet i form av avgifter från utsläppsrätterna? Ska dessa medel gå tillbaka till den näring som betalar in dem, eller ska de fördelas lite hit och dit? Jag tycker inte att utskottet har varit tillräckligt tydligt i den här frågan.

Tack, talman!

Tack ledamot Nordberg. Utskottet har helt klart kommit fram till att de intäkter som genereras ska användas för att finansiera de stora investeringar som krävs, till exempel i hamnarna. Detta är nödvändigt för att kunna erbjuda elförsörjning i den mängd och med den kapacitet som behövs för en modernare drift av passagerarfärjor.

Tittar man på elstrukturen överlag på Åland, så finns det stora hål att fylla, vilket kommer att kräva betydande investeringar.

Personligen anser jag att dessa pengar inte bör användas i form av bidrag eller subventioner till gemene ålänning. Istället bör de användas för att bygga upp en omställningsinfrastruktur som kan hantera de utmaningar som ligger framför oss.

Talman!

Att våra rederier är stora arbetsgivare för många ålänningar är av stor betydelse, både för samhället och skattemässigt. Jag vet också att hamntiden för många av de fartyg som faktiskt anlöper Åland är så kort att den här laddningen i hamnarna inte alls är något som alla inbetalare av dessa medel kommer att ha nytta av.

Jag hoppas att landskapsregeringen i sitt fortsatta arbete är lyhörd för hur man kan säkerställa att dessa företag kan förbli på Åland och ha sina huvudkontor här, vara nettoskattebetalare och tillhandahålla arbetsplatser. Jag är lite orolig för att det kan bli så att man, innan allt är klart, hamnar i en situation liknande den i Finland, där man vill använda pengarna till både det ena och det andra, istället för vad direktivet egentligen var avsett för från början.

Det är viktigt att de som släpper ut ska kunna vidta faktiska åtgärder för att minska sina utsläpp.

Tack, talman!

Jag håller fullständigt med till 100 % det som ledamoten Nordberg säger.

Ser vi på EU i stort kan vi också konstatera att mycket av de här utsläppsintäkterna går till saker som inte rör omställning av fossila bränslen. Jag nämnde kort att jag har förstått att EU börjar bli mer skärpta i sin syn på att det inte ska gå att täppa igen budgethål på håll och kanter.

Det ska heller inte enbart gå till att rusta upp försvaret, vilket också behövs. Det ska helt enkelt gå till omställning. Det är tripp, trapp, trull hela vägen ned, även när det gäller Åland.

Jag håller helt med ledamoten Nordberg.

Tack, talman!

Tack ordförande. Jag uppskattar utskottets arbete i frågan under de senaste åren. Vi har haft ett gott samarbete och regelbundna uppdateringar längs vägen. Jag har tidigare kallat den här frågan för mandatperiodens viktigaste, och jag vidhåller det.

Det är väldigt skönt att, så här inför sommaren, kunna börja knyta ihop säcken, även om det fortfarande finns mycket arbete kvar.

Det handlar inte bara om intäkterna och risken för EU-böter, utan också om andra EU-intäkter i förlängningen. Detta är en stor del av självstyrelsen.

Jag fortsätter i nästa replikskifte.

Tack, talman!

Tack minister Josefsson. Precis som ministern nämner så handlar om att skapa en praxis som vi kan ha nytta av i andra EU-frågor. Det är särskilt viktigt för att vi inte ska förlora mark i den här kampen för då ser det ganska mörkt ut.

Jag håller helt med minister Josefsson, som har varit väldigt tydlig med att detta är en av de absolut viktigaste frågorna vi har på vårt självstyrelsebord just nu.

När det gäller samarbetet måste jag säga att det har varit väldigt bra. Jag vill lyfta fram att detta är ett bra exempel på hur lagtinget och landskapsregeringen ska arbeta tillsammans, oavsett om man tillhör oppositionen eller majoriteten. Denna samarbetsmodell kan vi även applicera på andra frågor som kanske är mer lokala.

Det var ett ypperligt exempel på när samarbete och Åland arbetar mot samma riktning. Det behövs mer av detta.

Jag vill också lyfta fram tjänstemännen i frågan. De har jobbat otroligt bra, och det finns fortfarande en hel del arbete kvar, så de har verkligen inte legat på latsidan. De har gjort ett fantastiskt jobb, även om mycket av det inte syns utåt. Om det inte hade gjorts skulle det ha märkts tydligt, åtminstone i framtiden för hela självstyrelsen.

Så tack till alla inblandade!

Tack, talman!

Jag tror att alla i lagtinget är medvetna om det. Vi som sitter i finans- och näringsutskottet kan konstatera att det finns vissa tjänstemän har varit till utskottet väldigt frekvent i flera olika frågor, men speciellt i den här frågan.

Jag vill jag ge en stor eloge till tjänstemännen.

Tack, talman!

Ledamoten talade här om intäkter på 28 miljoner. Men rätta mig om jag har fel ledamoten, men när vi pratar om kostnader handlar det om rederiernas kostnader. Är det möjligt att ledamoten sade fel? Intäkterna och kostnaderna motsvarar nämligen inte varandra. EU tar ju en väldigt stor del till sin långtidsbudget och till sina fonder. Dessutom fördelas en stor del solidariskt mellan medlemsländerna. Jag tänker mig att ledamoten menade kostnader när han höll sitt anförande.

Tack, talman!

Tack ledamot Wikström. Absolut, det handlar om kostnader, och man ska inte förvillas av det. I det stora hela pratar man om intäkter, men det handlar om kostnader, investeringskostnader, både för företagen och för den offentliga sektorn. I det här fallet är det Ålands landskapsregering som behöver investera.

Tack, talman!

Jag ska utveckla det här resonemanget i mitt anförande.

Jag vill också nämna ö-undantaget. Ledamoten representerar ju majoriteten. När det gäller en fortsättning på ö-undantaget, är det något som landskapsregeringen fortfarande stöder och arbetar för? Känner ledamoten till det?

Tack, talman! Jag har inte hört någon som ska vara emot en fortsättning av ö-undantag efter 2030. Det är nog alla helt överens om att det är väldigt viktigt för Åland och sjöfarten.

Tack, talman!

Det här förslaget om en reviderad lag om utsläppshandel har legat länge, men nu är det dags.

Behörigheterna har klargjorts sedan länge. Ålandsdelegationen fastställde i december 2024 att utsläppshandel är en åländsk behörighet och att denna åtgärd faller inom självstyrelsens ramar. Det är Ålands energimyndigheten som kommer att bli den myndighet som har ansvaret för tillsynen av handeln med utsläppsrätter och som utses till auktionsförrättare.

Talman! Det jag skulle vilja ta upp handlar om hur vi ska diskutera intäkterna från utsläppsrättshandeln. EU-kommissionen har varit tydlig med att dessa intäkter ska återinvesteras i branscherna på ett sätt som hjälper till att minska klimatpåverkan. På så sätt påskyndar vi omställningen för de branscher som behöver det.

Tyvärr har Finland istället använt intäkterna för att täppa igen några av de många hålen i statsbudgeten, och flera andra EU-länder har gjort på samma sätt. Detta är inte i enlighet med direktivets syfte. När Åland kommer att erhålla dessa medel, kommer vi att använda dem för att finansiera investeringar så att Åland kan leva upp till EU:s klimatmål och värna om naturen och miljön. Det är i alla fall vår intention.

Detta är i samklang med EU:s intentioner, och det är på detta sätt som vi på Åland påskyndar omställningen.

Åland har sökt samråd med riket, men det behövs två parter i denna process, och därför är vi här just nu. Vi hoppas naturligtvis att landskapsregeringen kan få till konstruktiva samråd med Helsingfors.

Liberalerna står bakom detta betänkande och understöder även den komplettering, som ordförande John Holmberg nämnde, ifall det behövs. Tack!

Tack för det. Jag tänkte bara säga att Socialdemokraterna stöder också det här betänkandet, och det som ledamoten Ekström sade i sitt anförande.

Talman!

Det mesta som äger relevans har redan sagts i remissdebatten av föregående talare. Av effektivitetsskäl tar jag mig friheten att konstatera att det är två bra betänkanden som har vuxit fram i en anda av samarbete. Ett prestigelöst samarbete för Ålands bästa, precis som det ska vara.

Från moderat sida vill vi dock rikta uppmärksamheten mot frågan: Vad ska medlen användas till? Vi tror att det är till fördel för landskapsregeringens trovärdighet att teckna en så tydlig bild som möjligt, så tidigt som möjligt. Vi kan notera att EU:s regelverk, som det hänvisas till, ger tämligen bred prövningsrätt, specifikt när det gäller frågan om vad som kan anses vara klimatförbättrande åtgärder. Detta är också en politisk skiljelinje inom den finländska regeringen.

Därför är det viktigt att minnas grundtanken med utsläppsrätterna. Grundtanken, talman, är att minska utsläppen av växthusgaser till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Mot bakgrund av detta är det viktigt att redan nu tydligt säga att dessa pengar inte ska gå till politiskt beställda projekt i offentlig regi, såsom solpaneler eller ett offentligt ägt varv. En majoritet av dessa pengar ska gå till grön omställning av de branscher som har betalat in mest till systemet. Det är i enlighet med grundtanken att pengarna går till grön omställning, av dem som har betalat in mest och därmed också har störst behov av att minska utsläppen.

Medlen ska huvudsakligen gå till deras hållbara omställning och teknikinvesteringar. Det stärker också vår trovärdighet gentemot andra aktörer. Med detta når vi flera fördelar. En fördel är konkreta resultat där de behövs som mest. En annan är framgångsexempel. En tredje är att vi krattar manegen för att klimatarbete och tillväxt kan gå hand i hand, vilket är det ideal som vi har tecknat i hållbarhetsmeddelandet. Att stärka näringslivet krattar manegen för fler jobb, och att stärka branschens framtidstro är inte fel.

En fjärde fördel med att gynna verksamhetsutövarnas hållbarhet är att det blir möjligt att minska utsläppen i snabbare takt. En femte fördel är att åländska företagare kan känna: "Wow, vad bra det är med självstyrelsen." Självstyrelsen blir bokstavligen en trygg hamn.

Vi anser därför att Ålands landskapsregering vinner på att i ett så tidigt skede som möjligt peka med hela handen. Visst är det Ålands pengar, det handlar om pengar som rättmätigt hör till självstyrelsen men som har uteblivit. Men glöm inte grundtanken med utsläppsrätterna: Minska utsläppen av växthusgaser där det får störst verkan.

Tack för ordet och tack för samarbetet!

Jag instämmer helt och hållet med ledamoten Valve. Vi har varit så tydliga som vi har vågat vara innan vi har kunnat konstatera att intäkterna faktiskt kommer till Åland. Rent principiellt tycker jag och jag hoppas att lagtinget kan enas om att de som betalar in i systemet ska få nytta av det.

Nu handlar det om ETS 1, att sjöfarten ska ta del av dessa intäkter. Hur de ska kunna göra det så där behöver vi en dialog med dem också, och vi har redan inlett den. Under den gångna perioden har vi haft ett tätt samarbete, men även de har svårt att svara på hur vi bäst ska använda pengarna.

Sedan om några år kommer ETS 2 och i princip kommer ålänningarna att betala det i form av dyrare bränsle och de pengarna i sin tur kommer att gå till ålänningarna på ett annat sätt.

Talman!

Eftersom jag fick replik så passar jag på att säga tack till ledamoten Josefsson för hans arbete med denna viktiga fråga. Tack!

Tack, talman!

Vi stöder det här förslaget i ett enigt betänkande. Jag tänkte passa på att prata lite om utsläppsrätterna och hur ETS-systemet med fördelningar inom EU fungerar. Det verkar finnas en ganska utbredd missuppfattning om att de kostnader som rederierna har kommer Finland till godo. Så är det inte. Alla pengar kommer inte Finland till godo, utan när vi betalar för utsläppsrätter inom ETS 1, så sköts det på en börs i Tyskland. Vi får inte tillbaka alla pengar, utan en stor del av dem går till EU:s långtidsbudget. För nästa långtidsbudget, 2028-2034, är förslaget att 30 procent av de totala intäkterna ska gå direkt till EU:s långtidsbudget, som ett exempel.

När vi pratar om kostnader, 28 miljoner i intäkter, så handlar det inte om 28 miljoner euro i intäkter, utan det är 28 miljoner euro i kostnader för rederierna. Intäkterna till landet Finland är en sak, medan intäkterna till Åland är en annan.

En stor del av intäkterna tas helt enkelt för att fördelas bland medlemsländerna inom separata projekt som EU bestämmer över, såsom social- och klimatfonden eller innovationsfonden specifikt för utsläppsrätterna för sjöfarten, dit 20 procent går av sjöfartens utsläppsrätter.

Här på Åland har landskapsregeringen satt 1,2 miljoner euro på social- och klimatfonden för att arbeta med anropsstyrd kollektivtrafik. Det är pengar som har tagits från oss och som nu ska användas för detta ändamål. Men det är något vi får leva med.

Det är EU som bestämmer hur dessa fonder ska användas och vilka kriterier som gäller. Jag tar ett ganska bra exempel. Under förra mandatperioden funderade vi på hur vi skulle modernisera vår skärgårdstrafik. Vi tittade mycket på fonderna och vad som fanns tillgängligt. Den största fonden inom sjöfarten för skärgårdstrafiken heter innovationsfonden. Den ska främja hållbar och ny teknik. Problemet är att det finns krav på hur rikt ett land får vara för att kunna ta del av dessa medel. Det är intressant, eftersom det är väldigt svårt för oss att uppnå dessa krav. Vi är helt enkelt för rika för att få del av en stor del av dessa pengar.

Om man tittar på Estland, som ni kanske har tänkt på, ni som är intresserade av skärgårdstrafik, så har de toppmoderna skärgårdsfärjor, alltså väldigt bra och snygga moderna elfärjor. Kanske de har någon vätgasfärja också? Jag vet inte. De färjorna betalas till stor del av EU eftersom de ligger precis under gränsen för när man får ta del av pengar.

Jag tycker att när vi pratar om det här EU-projektet är det värt att påminna sig om vad EU faktiskt gör. De beskattar oss hårt och bestämmer sedan i Bryssel vad pengarna ska användas till. De rikare länderna får ta del av en mindre andel än de fattigare länderna. Jag brukar tänka på det här när ledamoten Egeland pratade om att EU är ett socialistiskt projekt. På sätt och vis är det ju det. Det är en omfördelningsmekanism som är väldigt stark inom unionen.

Man kan fundera på om det är bra eller dåligt. Jag tar upp det när vi diskuterar utsläppsrätter för att också till nästa EU-val kan ni fundera på det. Om ni tycker att det här är bra, så fortsätt att rösta på de människorna. Men om ni inte tycker det, ska ni rösta på en kandidat som motsätter sig den här typen av omfördelningspolitik.

Jag vill avsluta, herr talman, med att nämna att ETS 2 2028, som ministern förtjänstfullt nämnde här, kommer att inkludera alla fossila bränslen på land i EU:s utsläppshandelssystem. Det betyder i praktiken att alla ålänningar får betala extra skatt på alla bränslen de konsumerar, oavsett om det gäller diesel, bensin, bränsle till gräsklippare eller uppvärmningsolja. De pengarna fungerar på samma sätt. Vi får inte tillbaka alla pengar, utan en del går till EU, som sedan bestämmer att vi ska ha till exempel en social klimatfond. Då får vi söka ett visst antal projekt därifrån. Om vi är bra på att söka pengar får vi tillbaka en del av de medel vi tvingas lägga ut.

Jag tänker så här, att när vi kommer dit och kanske redan nu, nu har vi sommaren 2026, så vet vi att det kommer att drabba de människor som har långa transportsträckor och som inte har skaffat sig en elbil, de som har oljevärmda hus och så vidare. I min mening behöver vi tänka på hur vi ska komma till mötes, så att dessa människor inte blir för hårt drabbade av EU:s omställningsprojekt. Det gäller inte specifikt ETS 1, som vi diskuterar nu om sjöfarten, utan vi har ett omfattande betänkandet. Nu pratar jag om ETS 2. Där är det viktigt att människor, framförallt på landsbygden, inte blir lämnade bakom tåget i den globala omställningen som EU håller på att driva via skatter. Det är något vi alla måste tänka på, och kanske vi skulle kunna utöka resekostnadsavdraget, till exempel. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om utsläppshandel för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.