Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Tack, talman!

Hongkongkonventionen och de tillhörande ändringarna har antagits av 24 olika stater, däribland Finland. Konventionen handlar om sjöfart, och som vi alla känner till har vi delad behörighet i dessa frågor. Vi förordar därför att lagtinget ger sitt bifall till de delar som faller inom vår lagstiftningsbehörighet.

I det här fallet handlar hela Hongkongkonventionen till stor del om miljön. Huvudsyftet är att säkerställa att återvinning av fartyg ska ske på ett säkert och miljövänligt sätt.

Miljöfrågor faller inom Ålands behörighet, och i den mån dessa frågor berör vår behörighet, kommer motsvarande ändringar som görs i Finland också att behöva genomföras i vår miljöskyddslag här på Åland. Det kommer vi att återkomma till. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Ärade lagting och åhörare. Man kan tycka att den här frågan är lite tråkig på sitt sätt, men så behöver det inte vara.

När jag tittade på det här - jag inte har läst den här bilagan på över 500 sidor i detalj - så lär man sig lite. Vad är MARPOL som det till exempel hänvisas till här? Vet ni det? Annars kan jag berätta det för er.

Det handlar om ett internationellt konvent för att förhindra havsföroreningar från fartyg. Det här konventet undertecknades redan 1973, sedan tog det ungefär tio år innan konventet trädde i kraft. Under åren har man successivt gjort anpassningar och uppgraderingar för att skydda miljön och havsmiljön.

Den här konventionen skyddas av IMO, och den rör olika typer av föroreningar. Det kan vara oljespill, utsläpp av sopor och så vidare. Alla vill väl att våra hav ska vara så rena som möjligt. Det är faktiskt väldigt viktigt att det här finns.

Yttrande som kommer från regeringen grundar sig på en framställan från rikets president. Den här framställan har sin grund i ett dokument som är bifogat och som är på cirka 500 sidor. Ni har säkert läst det, eller kanske inte. Jag ska inte påstå att jag har läst alla 500 sidor, men jag fastnade i en text som handlar om nedmontering av fartyg.

Det är så att merparten av fartyg som nedmonteras görs på sandstränder. 80 % av all nedmontering sker faktiskt i fyra länder. Man drar upp fartygen på sandstranden och börjar sedan demontera dem. Det här är ett av världens farligaste jobb. Det handlar inte bara om att man kan få metalldelar i huvudet när man står där med vinkelslipen, utan det handlar också om farliga kemikalier, olja och så vidare. Det här är knappast bra för miljön, särskilt inte om man tänker på att mycket av det flytande materialet kan hamna i havet.

Men över till yttrandet, man kan konstatera att det här är en del av behörigheten som tillhör Åland, en del som tillhör riket och den del som tillhör oss ska vi förstås fästa uppmärksamheten vid. Vi vet att det här kommer att kräva vissa lagstiftningsåtgärder när det gäller miljöfrågor. Vi kan också läsa att mottagning av avfall i hamnar kommer att bli aktuellt här hos oss.

Vad den här lagstiftningen innebär, vad mottagningen av avfall innebär jämfört med hur det ser ut idag, det får vi veta så småningom.

Men från Centerns sida ger vi vårt bifall till det som regeringen har yrkat på. Tack ska ni ha!

Tack, talman!

Jag hakar på det som ledamoten Höglund nämnde om de platser i världen där fartyg möter sin sista vila, om man säger så. Det vill säga, de körs upp med kraft på stränderna och huggs isär. Precis som ledamoten sade, är detta en fullständigt livsfarlig arbetsplats. Dessutom är det långt ifrån alltid en miljövänlig hantering.

När sådana här saker händer med tidigare åländskt ägda fartyg, färjor och annat, brukar det bli ganska ivrigt delande på sociala medier där man fäller en tår över att se ett fartyg möta sitt tråkiga avslut. Många reagerar emotionellt, särskilt om de har en koppling till fartyget.

Men jag vill bara notera här i den här salen att drömmen skulle vara att man inte skulle vilja se tidigare åländska ägda fartyg behandlas på det sättet överhuvudtaget, med tanke på de sociala risker och miljörisker som den hanteringen medför.

Tack, herr talman!

Det är precis såsom ledamot Röblom nämner.

Jag minns att jag läste att det också finns en hel del barnarbete kopplat till dessa sandstränder. Detta är bedrövligt på alla plan, både när det gäller sociala aspekter, barnarbete och miljö.

Tack, talman!

Det är inte så ofta som åländska ägda fartyg säljs för skrotning, men man hoppas att Ålandsägda fartyg i framtiden säljs till en ansvarstagande skrotning och inte hanteras på ett oansvarigt sätt.

Tack, herr talman!

Det hoppas jag också.

Tack, talman! Talman!

Bästa lagting. Jag tror att detta vara det längsta rubriken vi haft denna mandatperiod, det gäller att hålla tungan rätt i munnen vid presentationen av det här ärendet.

Socialdemokraternas lagtingsgrupp delar övertygelsen att vi måste anpassa vår miljölagstiftning för sjöfarten till de internationella kraven.

Förslaget, som vilar på Hongkongkonventionen samt de reviderade bilagorna till MARPOL- och Londonprotokollen, är inte enbart en teknisk justering som folk kanske tänker, det är också en nödvändig satsning för att säkerställa att fartygsåtervinning sker på ett säkert och miljöriktigt sätt och att utsläpp, både i luft och vatten, minskas avsevärt. Javisst, varje insats räknas i kampen för en ren miljö, så är det bara.

Även dess förändringar är avgörande för att skydda den marina miljön och för att bevara de naturresurser som är så viktiga för både vår nuvarande livskvalitet och för framtida generationer.

Samtidigt måste vi vara tydliga med att fördelningen mellan riket och landskapet och de övriga organisationerna var ganska komplext att sätta sig in i. Det är ett mastigt bakgrundsmaterial i det här ärendet för alla som verkligen gillar att nörda in sig i liknande saker. För det innehåller faktiskt en massa intressanta saker.

Precis som föregående talare sade så tänkte jag också på avsnittet om båtkyrkogårdar. Jag har också själv tydliga minnen av hur jag har sett bilder på båtkyrkogårdar och fina stränder där det ligger stora spökliknande vrak och det springer omkring barn med tejpade fötter. Det är hemskt att se. Jag tycker att det är viktigt att man tar ett ansvar för att det inte är så här som det ska gå till inom färjetrafiken. Transportfartygens sista vila ska inte vara på en fin sandstrand nånstans och ha så här dåliga krav.

Om man inte riktigt vet hur det här ser ut så kan man bra söka upp till exempel Ship graveyard och läsa på lite mer om vad det egentligen handlar om och hur det ser ut. Jag håller med, precis det som var i tidigare replikskifte också, att det har varit sorgligt ibland att man har sett någon Ålandsbekant färja som faktiskt har slutat på ett av dessa sätt. Det är någonting som vi verkligen inte står bakom, att det är så man slutar sina sista dagar som ett fartyg.

Socialdemokrater stöder de här lagändringarna. Vi anser att de ska träda ikraft utan några vidare diskussioner. Tack!

Tack, talman!

När det gäller den internationella sjöfarten så är det på internationell nivå som den regleras i mångt och mycket. Även om vi från Hållbart Initiativ tycker att viss utveckling går alltför långsamt, till exempel när det kommer till sjöfartens minskning av koldioxidutsläppen, så finns det naturligtvis en förståelse för att det är ett arbete som pågår. Det ska ske på internationell nivå eftersom sjöfarten är en utpräglad internationell verksamhet.

Jag tänkte egentligen bara kort konstatera, i samband med att utvecklingen går långsamt, att det nu, enligt den här förändringen i Londonprotokollet, kommer att införas skärpta regler för att förhindra att man dumpar avloppsslam i Östersjön till exempel. Jag kan tycka att det känns konstigt att läsa detta år 2025. Det är först nu som dessa regler kommer på plats i ett sådant protokoll, med tanke på hur länge man har känt till vad detta innebär för havsmiljön och övergödningen.

Vi minns alla flygbilder där man har följt kryssningsfartyg som kommer in i Östersjön och väljer att trycka på släppknappen och så ser man vad som flyter upp efter dessa fartyg. Det handlar inte om små mängder; det är som om mindre städer åker runt och släpper ut sina avlopp.

Så det är fantastiskt bra att detta nu inkluderas i Londonprotokollet och att det ingår i regelverken. Men jag kan säga att det kommer väldigt sent. Tack!

Tack för det, talman!

Tack ledamoten Röblom. Jag kom på en fråga som jag jag borde ha tagit upp och som är ganska obehaglig, särskilt för dem som intresserar sig för trafik och båtar i allmänhet.

För ett tag sedan läste jag i en tidning om en granskningsrapport som handlade om fraktfartyg som transporterar djur över långa sträckor. Rapporten visade att dessa båtar är i så dåligt skick att de egentligen borde vara helt utdömda. Trots detta får de av någon outgrundlig anledning fortsätta att köra.

Jag tänker på de extrema natur- och miljöproblem som detta medför, och hur nära vi är stora katastrofer när säkerhetskraven på vissa fartyg är så bristfälliga. Känner ledamoten till detta problem?

Tack, talman!

Det finns stora utmaningar när det gäller den internationella sjötrafiken, särskilt när det kommer till miljö och klimat. Med det sagt är det också viktigt att omställningen går snabbare, eftersom vi är beroende av transport till sjöss. På många sätt är det ett effektivt sätt att transportera varor.

Det finns mycket att säga om transport av djur. Jag har också sett de där bilderna, och det är fruktansvärt på många sätt. Det kan vi diskutera vidare i andra sammanhang, helt säkert.

Men något som jag ibland tänker på när vi pratar om sådana här frågor, är varför det går så långsamt att ändra regelverken. Jag tror delvis att det beror på en kultur där det som händer på internationellt vatten ofta sker under radarn. Vi vet inte riktigt om det. Det har alltid varit så. Det är något vi måste försöka förändra även där.

Tack för det! Det är alltid intressant. Jag tror att ju mer kunskap och information vi har, och ju mer vi diskuterar dessa faktiskt väldigt komplexa frågor, desto mer får folk upp ögonen för vad som egentligen håller på att ske. Det finns extrema risker med att det är ganska oreglerat där ute på de stora haven.

Jag är glad att vi fick en möjlighet att diskutera det här och ta upp frågan lite grann på ytan här i lagtinget, i alla fall.

Tack, talman!

Jag håller med. Det är viktigt att komma ihåg att medvetenheten ökar hela tiden. Det finns inga platser på jorden längre där man bara kan slänga saker och tro att de försvinner. Vi kan inte längre dumpa eller bete oss hur som helst utan att det får konsekvenser någon annanstans i kedjan.

Även om det fortfarande finns vita fläckar, minskar de juridiskt sett, och det är helt rätt väg att gå.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.