Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Lagtingsledamoten Stellan Egeland inleder med en fråga till ministern Annika Hambrudd.

Tack, talman!

Landskapsregeringen har ju tagit bort ersättningen för företag som erbjuder praktikplatser, och det har lett till att det har blivit svårare att få LIA-platser till eleverna. Har landskapsregeringen några planer på att åtgärda det problem som uppstått?

Tack, talman!

Tack ledamoten för frågan om LIA, lärande i arbete.

Som det ser ut idag har Ålands gymnasium sagt upp samtliga LIA-avtal i början av förra hösten, och man håller på att teckna nya avtal med både kommuner och företag. Orsaken till att Ålands gymnasium valde att säga upp de nuvarande LIA-avtalen var att dessa avtal såg så olika ut, särskilt när det gällde handledare och bedömararvoden. Vissa fick arvoden och ersättning, medan andra inte fick det eftersom det inte fanns avtal, och vissa valde helt enkelt att inte begära handledararvoden.

Ålands gymnasium har nu beslutat att det ska finnas en likvärdig ersättning för LIA-handledare i samband med bedömningssamtalen. Det innebär att i slutet av LIA-perioden, när den studerande gör sitt yrkesprov, kommer handledarna att få en timersättning vid bedömningssamtal. När den studerande gör yrkesprovet på en arbetsplats ska det utbetalas en dagersättning om provet utförs på skolan.

Jag anser att det är nödvändigt att ha en enhetlig linje kring ersättning så att det inte blir olika avtal, utan att det ska vara lika för alla. Det är aldrig bra om ersättningen varierar beroende på vilka arbetsplatser det handlar om. Samtidigt är lärande i arbete oerhört viktigt för yrkesstudenter. Det är ett sätt för dem att komma ut och pröva på arbetslivet. Därför är dessa LIA-handledare otroligt viktiga.

Så här ser bilden ut idag. Tack!

Tack, talman!

Tack för svaret, minister Hambrudd. Jag förstår självklart ambitionen att ekonomin är ansträngd och att avtalen inte ska se olika ut.

Men nu har man stött på ett problem. Problemet är att om du tar en praktikant som du ska lära ett sådant här yrke, så kommer det att ta en ganska stor del av din arbetsdag som du inte kan fakturera kunden för. Den tiden måste du använda för att utbilda den här lärlingen.

Det gör att ju bättre du är på att utbilda lärlingen, vilket naturligtvis är ett väldigt roligt jobb – jag tycker själv att det är mycket givande – och ju bättre du är på att utbilda, desto mindre kan du fakturera kunden. Där borde Ålands yrkesgymnasium bidra med en del.

Tack, talman!

Ja, naturligtvis handlar det delvis om en kostnadsfråga. Ska man gå in och betala en hög ersättning för alla, ska man göra lika för alla? Jag vill betona att ersättningen kommer att betalas ut utifrån bedömningssamtal.

Det är också jätteviktigt med dialogen mellan den som handleder och gymnasiet. När de studerande går ut på en LIA (lärande i arbete) gör de det för att klara av en examensdel. Vad är det de ska kunna i den här examensdelen?

Jag kan förstå att man gärna vill lära dem betydligt mer och ge dem mer kunnande, vilket alltid är positivt. Företag och kommuner gör en otroligt stor insats för de studerande och vägleder de unga ut i yrkeslivet. Det är viktigt.

Tack, talman!

Tack för svaret minister Hambrudd.

Var kostnaderna för LIA så pass höga så att det motiverade det här steget som har tagits? Jag har förstått att det var många som inte ens tog ut den här ersättningen. Det är ju som bekant alltid roligare att tacka nej till festen än att inte bli bjuden. Det har väckt en del ont blod bland hantverkarna.

Jag vill också påpeka att det inte bara handlar om att eleven ska klara sitt yrkesprov. Det primära är att eleven faktiskt ska kunna klara av yrkeslivet den dag utbildningen är avslutad. Jag ser det som ett problem när det finns branscher där det kan vara svårt att hitta kvalificerade lärare, och samtidigt drar man undan möjligheterna för att få en praktikplats.

Jag vill än en gång betona hur viktigt det är att ta emot studerande som ska ut och pröva på yrkeslivet, samt att omsätta teoretisk kunskap i praktiken.

Gällande kostnaderna, om jag minns rätt, så handlar det om ungefär 75 000. Precis som ledamoten nämner så var det inte alla som hade det här avtalet och tog emot ersättning. De uppgifter jag fick från Ålands gymnasium visar att det skulle bli en dubblering av kostnaderna om man skulle göra detta för alla.

I dessa tider, när vi skär ner och ser över vad som är mest effektivt, gjordes bedömningen av yrkesgymnasiet att man skulle dra in på detta.

Jag vill också verkligen lyfta fram och säga ett stort tack till alla de arbetsgivare som tar emot LIA-studerande, för de gör ett viktigt arbete för de studerande. Här behöver även Ålands landskapsregering bli bättre på att ta emot LIA-studerande.

Talman!

Det finns ett förslag till ny turlista för Föglölinjen, som nu riskerar att slå hårt mot både människor och företag. Centrala pendlarturer försvinner, söndagstrafiken glesas ut kraftigt och viktiga förbindelser västerut och österut blir svårare att använda. Samtidigt finns det ingen ordentlig statistik över hur många fordon som faktiskt blir kvar på kajen varje vecka, trots att det redan idag är ett återkommande problem.

Föglö är inte som andra skärgårdskommuner. Samhället är uppbyggt kring en tät färjetrafik som gör det möjligt att bo, arbeta, driva företag och delta i samhällslivet på fasta Åland. Att dra ner trafiken utan ett ordentligt beslutsunderlag riskerar att slå sönder just det som fungerar.

Hur har regeringen vägt in Föglös särskilda förutsättningar i det här förslaget? Och hur kan regeringen försvara ett beslut som riskerar att slå sönder en fungerande vardag och hämma utvecklingen i en av våra mest aktiva skärgårdskommuner, utan att ha ett helt fullständigt underlag?

Tack för frågan. Det är sant att vi för närvarande arbetar intensivt med turlistorna för 2026, inklusive Föglö, och vi har en pågående dialog kring förslagen.

Utmaningen är att hitta lösningar som håller sig inom den budgetram som regeringen och lagtinget har satt, och som även för kommande år är otroligt tuff. Vi måste därför titta på både Föglölinjen och alla andra linjer för att se var vi kan spara bränsle, vilket skulle innebära en kostnadsbesparing.

Inför 2026 har vi redan dragit in en hel linje, nämligen den tvärgående linjen.

Vi försöker på bästa sätt, i dialog med skärgårdens trafiknämnd, att hitta lösningar som kan förena dessa aspekter med en god servicenivå, samtidigt som vi håller oss inom de ramar vi har.

Tack, talman!

Min fråga är egentligen: Sparar verkligen landskapsregeringen något på att dra ner turlistan, när den redan är upphandlad för 2026? Man kan ställa sig frågan om den är upphandlad enligt nuvarande turlista eller en bantad turlista.

Föglö har, som sagt, 700 fritidsboenden som använder Föglölinjen långt utöver sommarsäsongen. Det bidrar till lokal handel och ett starkare skatteunderlag, vilket i sin tur lockar fler familjer att flytta till Föglö.

Men nu, när turerna tas bort och färjorna redan idag är fullbokade, särskilt på söndagar, riskerar resorna att försvåras och helgbesöken att minska, eftersom turerna plockas bort just på söndagar. Även färjeförbindelserna österut till Finland blir svårare att använda med det nuvarande förslaget.

Så hur tänker regeringen säkerställa turlistan? Hur ska man undvika att aktivt försvåra helårsboende, inflyttning och företagande, och istället stöda den positiva utvecklingen på Föglö? Sparar man verkligen något?

Tack, fru talman!

Det är det sättet som vi är tvungna att arbeta på. Som frågeställaren noterar har vi en upphandlad trafik, och inom ramen för den kan vi göra förändringar. Vi har också bett aktivt entreprenörerna att få förslag på hur vi kan köra mer bränsleeffektivt.

De två stora huvudspåren för hur vi ska klara ramen för 2026 är följande: För det första har vi tagit bort den tvärgående linjen, vilket innebär ett stort bortfall för brukarna av den linjen och är svårt att acceptera. Både för Föglö och för alla andra skärgårdskommuner så är varje tur är viktig, och det vet vi. Därför är det också otroligt svårt att hantera detta arbete.

Jag tycker dock inte att ledamoten Holmberg-Jansson ska dra för klara slutsatser ännu (… taltiden slut).

Talman!

Det jag egentligen vill fråga om är de inbesparingar som man överväger att göra. Har man en upphandling så har man en upphandling. Om man nu ska börja ändra på turlistan för att spara pengar, undrar jag om det handlar om den nuvarande turlistan eller en bantad turlista. Hur kan man göra besparingar om upphandlingen redan har gjorts tidigare?

En sak som jag också vill lyfta fram är min folkhälsostrategi, som syftar till att alla barn ska ha lika möjligheter. Det har vi haft mycket diskussioner om här.

Föglö är unikt bland skärgårdskommunerna, eftersom barnen som bor där kan faktiskt delta i idrott, kultur och fritidsaktiviteter på fasta Åland. Men detta bygger på en fungerande färjetrafik, och nu ser vi att de turer som man planerar att dra in kommer att göra detta omöjligt.

De turer som Holmberg-Jansson nämner och som vi har tittat på för att se om det går att minska, är viktiga. Frågan är bara vilka som är minst viktiga? Vi har, som sagt, en pågående dialog med Föglö trafiknämnd om vilka turer som ska orsaka minst skada.

Vi har inte så många andra möjligheter att spara medel än att fokusera på bränsleekonomi. Med mer pengar kan vi köra hur mycket som helst. Om man önskar det, måste man också ta initiativ här i lagtinget för att föreslå mer medel till skärgårdstrafiken.

Tack, fru talman!

Finlands regering kommer snart att sjösätta en ny skrotningspremie, vilket innebär ett stöd som privatpersoner kan få om de skrotar sin bil och köper en ny, enligt vissa kriterier. Bilen ska vara minst tio år gammal, och man kan få 2 000 euro för nya bilar med högst 140 gram koldioxid per kilometer, eller 2 500 euro för helt utsläppsfria bilar.

Detta är något som landskapsregeringen skickade ett utlåtande om i somras, där man uttrycker att det är okej att denna skrotningspremie även gäller här på Åland.

Det som landskapsregeringen valde att inte göra var att ifrågasätta varför man nu tillåter så mycket utsläpp från bilarna. Varför valde landskapsregeringen att inte påtala att det borde gå mot nollutsläpp?

Tack för frågan. Jag har lite svårt att dra mig till minnes det här ärendet. Kanske mitt namn finns under något annat beslut.

Det skulle ha varit bra om jag hade fått information i förväg, så att jag kunde bekanta mig med ärendet närmare och ge ledamoten ett mer kvalificerat svar. Jag har väldigt svårt att minnas vad det riktigt handlar om.

Tack, talman!

Det här kom till min kännedom egentligen för några dagar sedan när jag bekantade mig med regeringens proposition. Det stämmer att det inte är klimatminister Camilla Gunell som har skrivit under det här utlåtandet, utan det är minister Mats Perämaa.

Min fråga är egentligen just sådana här åtgärder, som också är en del av vad jag bedömer som en åländsk klimatpolitik. Riksregeringens förslag har fått mycket kritik för att man har satt gränsen på 140 gram koldioxid per kilometer, jämfört med den tidigare skrotningspremier som hade en gräns på 120 gram koldioxid per kilometer.

Är inte detta också något som bör ingå i en åländsk klimatpolitik, att vi tar våra chanser och påtalar sådana här frågor?

Det hade kanske varit bra om ledamoten hade ställt sin fråga till den som hade skrivit under pappret, så att den personen skulle kunna ge ett mer uttömmande svar.

Naturligtvis tycker jag i stort sett att det är bra om Åland kan påverka riket i en positiv riktning när det gäller dessa frågor. Vad effekten blir är dock svårt att bedöma. Men när jag får möjlighet att framföra min åsikt, påtalar jag alltid vikten av ett seriöst och bra klimatarbete från rikets sida.

Tack, talman!

Jag har tidigare påtalat här i salen vikten av att ha en medveten, sammanhållen och genomträngande klimatpolitik. Minister Gunell har sagt att vi har det. Ministrarna är medvetna om vad målen är, och hon som klimatminister känner sig trygg i att även de andra ministrarna fattar beslut i rätt riktning.

Jag tycker att det här är ett bra exempel på när ett utlåtande som skickats från landskapsregeringen inte problematiserar att tio år gamla bilar ska skrotas och bytas ut mot nya bilar med höga utsläpp. Det kan tyckas vara en liten sak i sammanhanget, men vi skriver utlåtanden från landskapsregeringen om alla tänkbara frågor och förväntar oss en viss respons.

Hur ser ministern på sitt uppdrag som klimatminister i skuggan av detta?

Ja, det är klart att man önskar att man kunde ha kontroll över precis allt som pågår i en stor förvaltning. Men det kan man inte, och jag tror att ledamoten Röblom också vet att det är väldigt svårt.

Jag tycker att vi har en bra diskussion och en bra politik när det gäller klimatarbetet, och det är inte enkelt. Vi gör så gott vi kan.

Jag vet också att de här behörighetsfrågorna ofta präglar de utlåtanden vi gör. När staten frågar om en åtgärd brukar våra tjänstemän i huvudsak titta på behörighet. Vad gäller rikets behörighet, där bestämmer de. När det handlar om åländsk behörighet, där bestämmer vi.

Det är inte alltid så att man tar sig tid att tycka till om statens politik, vilket det här egentligen handlar om.

Tack, talman!

Ja, man kan fundera över varför så många ställer frågor om skärgårdstrafiken här i Ålands lagting, med tanke på att det inte bor så många invånare i skärgården. Men det är viktigt att påpeka att användarna av skärgårdstrafiken är betydligt fler än de som är fast bosatta där.

Därför ställer jag också min fråga till infrastrukturministern. Jag kom in med färjan igår kväll klockan 18:35, på turen från Brändö till Hummelvik. Vi har två turer den dagen. Dessa två turer är avgörande för både Brändöborna och Kumlingeborna.

Det finns stora betänkligheter kring framtiden. Det råder stor oro kring det som infrastrukturministern har sagt om turlistan och framtiden för skärgårdstrafiken. Kan infrastrukturministern lugna skärgårdsborna?

Ja, på vilken punkt önskar ledamoten att jag ska lugna skärgårdsborna? Jag tror att vi måste se verkligheten med öppna ögon och inte sticka huvudet i sanden genom att tala om sådant som inte är verklighet.

Det som nu är verklighet är att vi för ett år sedan lämnade ett kontrakt och upplevde en stor kollaps inom hela skärgårdstrafiken, vilket var ett resultat av tidigare driven politik. Det fanns oro redan då, en stor oro. Det vi försöker göra nu, som regeringsprogrammet säger, är att framtidssäkra trafiken.

Jag tror att det är viktigt att vi möter förslagen på förändringar med öppenhet och tillförsikt, med hopp om att det kan bli bättre. Om vi inte gör något, om vi fortsätter med våra gamla fartyg och inte kommer någonstans, då vet vi med säkerhet att det inte kommer att bli bättre, och det ska man vara orolig över framförallt.

Talman!

Ministern återkommer gärna till sommaren och det svåra problem som uppstod i skärgårdstrafiken. Jag tror att vi alla här är uppriktigt ledsna, var och en på sitt sätt, över hur det utföll.

Men vi ska väl ändå sikta mot framtiden? Finns det någon framtid för skärgårdsborna? Kan ministern garantera en förnuftig trafik i framtiden? Om jag går till mig själv, kan ministern garantera att jag kan resa från min hemma ö till mitt arbete här i stan? Det är väldigt, väldigt, väldigt många som är oroliga för hur turlistorna kommer att se ut i framtiden. Här finns en möjlighet för ministern att garantera att den grundläggande trafiken kommer att finnas kvar även i framtiden.

Jag kan garantera att ledamoten Thörnroos kommer att kunna åka till sin hemma ö med skärgårdstrafiken många år framåt.

Om man öppnar ögonen ser man också att landskapsregeringen satsar många, många miljoner. Vi får till och med kritik för att vi satsar för mycket pengar på investeringar i skärgården.

Vi bygger systematiskt om färjelägen så att de ska bli standardiserade och passa för all trafik. Vi har ett omfattande arbete i tankesmedjan för att hitta en ny trafikmodell som har till syfte att garantera en långsiktigt god färjtrafik. Landskapet har bildat ett bolag som ska kunna bygga om färjor och bjuda på vår upphandling när den kommer ut under 2026.

Vi gör allt som står i vår makt för att garantera en trygg, stabil och framtidssäker trafik.

Talman!

Vi ska inte fastna i historien, men jag vill ändå erinra om att det var dåvarande minister Christian Wikström som lade grunden för hela renoveringen av samtliga färjfästen inom Ålands skärgård.

Jag vill också påpeka att det finns en stor oro hos skärgårdsborna, särskilt efter att den tvärgående linjen läggs ner här på norra linjen. Hur kommer det att se ut, speciellt med tanke på att både Brändö och Kumlinge är stora skärgårdskommuner? Hur långt i förväg behöver man veta att man ska resa?

Det är intressant att när vi diskuterar skärgårdstrafiken här i Ålands lagting, så är det alltid ett bekymmer. Men det är väldigt sällan man behöver diskutera hur mycket asfalt som ska läggas på fasta Åland, och det tycker jag är en tråkig utveckling.

Ja, när det gäller asfalt har vi under tio års tid haft ett belopp på 2 miljoner som vi har investerat i asfalt. Det betyder att antalet kilometer har krympt, så det är nog ett dåligt exempel att säga hur mycket asfalt vi har, för det är verkligen mycket lite – allt för lite – som vi har möjlighet att asfaltera.

Bro- och hamnprogrammet har varit aktuellt i många mandatperioder, och nu håller vi på att komma över puckeln. Vi kanske kan lämna den mest akuta delen av investeringsprogrammet och gå ner i en lite lugnare fas, vilket jag tycker är bra.

Det har dock varit ett enormt investeringsunderskott som vi nu försöker reda upp efter bästa förmåga. Vi bygger ju inte hamnar för att de inte ska trafikeras av båtar. Naturligtvis bygger vi hamnar för att de ska trafikeras på ett säkert sätt i framtiden.

Tack, fru talman!

Det blir lite favorit i repris här nu.

Minister Gunell, landskapsregeringen avser kanske redan nästa vecka att fatta beslut om turlistorna för skärgårdstrafiken för det kommande året. Man kan med fog förmoda att dessa turlistor, åtminstone på Föglölinjen, kommer att avvika stort från det nu gällande upplägget och att de kommer att vara riktgivande för återstoden av mandatperioden.

Föglölinjen trafikeras av långt över 100 000 fordon årligen, med ett stort antal som lämnas vid kaj. Skarven är den avgjort mest frekventerade av alla frigående färjor i vår skärgård.

I ljuset av den kommande tillväxtstrategin undrar jag hur landskapsregeringen ser på tillväxtmöjligheterna, då flödet kommer att försämras avsevärt med det nya upplägget. Är det klokt att ändra på ett koncept som har utvecklats över årtionden för att passa näringslivets, fritidsboendets, pendlarnas, skolelevernas och befolkningens behov i övrigt?

Jag tror att både jag och, med säkerhet, de tjänstemän som arbetar med turlistorna och försöker få turerna, turtätheten och servicenivån att stå i paritet med de tilldelade medlen, mer än gärna skulle slippa den här diskussionen. Vi skulle gärna fortsätta som vanligt, så att alla är nöjda och sen vet vi att det kommer önskemål om ännu fler och tätare turer.

Med mer medel kan vi absolut ha en högre servicenivå. Men då behöver det komma förslag här från lagtinget om att höja dessa medel. Inom de nuvarande ramarna går det nämligen bara åt ett håll. Det är försämring, om man inte gör en omstrukturering av hela trafikkonceptet, där vi kan bibehålla en god servicenivå och samtidigt serva skärgården på ett sätt som gör att vi klarar våra ekonomiska ramar.

Tack, talman!

Tack för svaret, minister Gunell. Ministern har också möjligheten att återkomma till lagtinget med en ändringsbudget gällande skärgårdstrafiken, med finansministerns goda minne.

Skarven kör ju redan nu med reducerad hastighet, vilket innebär att man kommer att spara marginellt mera med den nya tidtabellen. Den tidtabell vi har för tillfället har tagits fram under årtionden och är anpassad efter de behov vi har.

Mitt förslag skulle därför vara att behålla den nu gällande tidtabellen, den är justerad med tanke på hastigheten.

Den föreslagna tidtabellen kommer att försämra för exempelvis pendlare, samt skolelevers möjlighet att delta i fritidsaktiviteter i staden. Har ni tänkt göra en barnkonsekvensanalys av följderna av den här tidtabellen?

Jag tror att det är svårt att göra fram till den 10 oktober, när vi måste fatta beslut, för att kunna öppna bokningen runt den 10 november. Vi anser att det är rimligt att man från början av november kan börja boka 2026 års turlistor. Så det har vi svårt att hinna med det.

Som sagt, ingenting är ännu beslutat. Vi är i intensiv dialog med kommunernas trafiknämnder och diskuterar fortfarande olika alternativ.

Tack minister Gunell. Jag föreslår nog ändå att man 2026 skulle tillämpa den nuvarande tidtabellen. Den påminner mycket om den som ni har lagt fram, men jag anser att den är en avsevärd försämring, trots allt. Jag antar att utgifterna ligger på ungefär samma nivå.

Jag tänker också att det kan bli besvärligt om vi snart igen ska ändra tidtabellen, särskilt med tanke på projektet i östra Föglö, att hamnen i Hastersboda byggs och byggnation av vägen, vilket också kräver att vi anpassar tidtabellen. Det är aldrig bra att göra stora justeringar under en kort tidsperiod.

Så mitt förslag är att vi funderar på saken. Kanske är den nu gällande tidtabellen trots allt den bästa.

Det är så. Många av de här tidtabellerna har vuxit fram organiskt eftersom det finns ett behov och tiderna är anpassade för olika pendlare och deras behov. Det är därför otroligt svårt att ändra på turerna, eftersom det påverkar hela strukturen. Det absolut lugnaste läget skulle vara om vi inte behövde ändra på någonting, utan att allt fortsätter som vanligt.

Men då bör nog lagtinget inte heller ha så mycket synpunkter på siffrorna i budgeten, och att de är för höga när det gäller skärgårdstrafik. Vi kan som sagt köra, men det är ju så att ingen kommun anser att de har onödiga turer. I likhet med ledamoten Juslin får vi höra detta från alla: "Ta inte bort någonting. Allt är livsavgörande för alla."

Så om vi ska göra den här förändringen, kanske alla måste bidra med något, också Föglö tyvärr.

Fru talman!

Vicelantråd Hambrudd, under sensommaren läste jag en artikel där rektorn för Medis intervjuades inför att ansökningarna har påbörjats för höstens kursprogram. I den här intervjun framgick det, till min förvåning, att Medis under kommande vår, genom ett Erasmusprojekt, avser att ordna kurser med resor och nämner som exempel Estland, Irland, Spanien och Italien.

I lagen om Medborgarinstitutet stipuleras att dess uppgift är att erbjuda möjlighet till en meningsfull sysselsättning på fritiden, så nära hemorten som möjligt. Därmed kan jag inte tro att det var lagstiftarens tanke att även genom ett Erasmusprojekt att erbjuda resor.

Min fråga är således: Hur ser dialogen ut mellan Medis och landskapsregeringen med anledning av gällande lag och den planerade verksamheten?

Tack, talman!

Tack för att ledamoten uppmärksammar den här frågan. Det är något som har gått mig helt förbi när det gäller Erasmusprojekt och resor utanför Åland. Tyvärr kan jag därför inte ge tydliga svar kring detta, utan jag måste helt enkelt undersöka det vidare.

Jag vill börja med att konstatera att Medis har en jättefin verksamhet. De erbjuder allmänbildning inom språk och IT, samt har en kulturverksamhet, vilket är mycket viktigt.

Jag välkomnar att vicelantrådet säger att hon ska titta på saken, för jag ser en diskrepans mellan den rådande lagstiftningen, första paragrafen, och den verksamhet som kommer att bedrivas.

Tack, talman!

Jag håller helt med ledamoten om att Medis har en väldigt viktig verksamhet, och jag tackar för att ledamoten uppmärksammar mig på denna fråga. Jag måste helt enkelt undersöka saken, eftersom jag inte känner till den sedan tidigare.

Tack, talman!

Här kommer en inblick i en 81-årings vardag. En 81-årig ålänning hade kontakt med ÅHS den 22 augusti för att få sin årliga kontroll. Han gav sig dit på en fredag, men blev uppmanad att återkomma på måndag. När han kom tillbaka på måndagen fick han beskedet att de skulle höra av sig på onsdag. ÅHS ringde onsdagen den 27:e och meddelade att inga tider fanns tillgängliga.

Samma sak upprepades veckan därpå, måndag den 1 september och ÅHS återkom onsdagen den 3 september och hade inte tid då heller, men fick veta att hälsocentralen hade hittat en fem år gammal labbremiss. Den 81-årige mannen gick till labbet, och på onsdag fick han information om att en läkare från Godby skulle ringa den 25:e. Fortfarande hade 81-åringen inte fått någon tid för sin årliga kontroll. Slutligen fick 81-åringen tala med en läkare som konstaterade att 81-åringen måste boka en läkartid.

Min fråga är: Ser landskapsregeringen förbättringspotential i ÅHS tidsbeställningssystem?

Tack, talman!

Stort tack till ledamot Valve för att du i förväg aviserade den här frågan. Det gav mig en möjlighet att göra lite research.

Förra veckan var jag ute i Eckerö och träffade just pensionärsföreningen. Jag ville höra lite om deras erfarenheter av vården och vad som fungerar och vad som inte fungerar. Den situation som ledamoten beskriver dök inte upp som ett av de bekymmer som vi talade om där.

Åland har också, i ett nordiskt perspektiv, väldigt god tillgång till primärvård. Vi har omkring 200 000 vårdbesök om året, där hälften är till primärvården. Nöjdheten, enligt de mätningar vi har, ligger fortsatt högt.

Ser man till patient- och klientombudsmannens årsrapport för 2024, så var det 22 ärenden som gällde primärvården, och inget av dem handlade om svårigheter att få tid. Det talar därför snarare för att detta handlar om en sällsynt händelse och ett isolerat fall och inte nödvändigtvis ett systemfel.

Vi har nyligen också klubbat en ny vårdgaranti, vilket innebär att alla måste få en medicinsk bedömning och kunna göra besök inom skälig tid, senast inom tre månader. Samtidigt konstaterade vi under arbetet med vårdstrategin att primärvården är ett av våra viktigaste utvecklingsområden. Vi vet att behovet kommer att öka, och successivt kommer ÅHS att behöva anpassa resurserna för att möta just det här trycket.

I sammanhanget är det viktigt att nämna att det har inletts en pilot för personer över 65 år, som kan gå till Cityläkarna till samma pris som i det offentliga. Det här kommer sannolikt att minska trycket något, men det ska inte ersätta ÅHS.

Talman!

Som jag sade, detta är en subjektivt upplevd händelsekedja. Varje människas upplevelse räknas i vården.

Jag ser positivt på ministerns svar. Jag tolkar det som att landskapsregeringen ser en viss förbättringspotential i ÅHS tidsbeställningssystem.

Jag kan konstatera att om det går att göra enklare än så som jag beskrev, borde det rimligtvis kunna spara både medborgarnas och myndigheternas resurser. Vi har alla möjligheter att utveckla detta. Vi vill ju inte att varken vården eller våra äldre ålänningar ska behöva ägna en betydande del av sina liv åt hälsocentralens tidsbeställningssystem.

Tack, talman!

Min livsfilosofi är att allt alltid går att göra bättre. Vi ser ett uttryckligt behov av att utveckla primärvården, för det är där trycket kommer att öka.

Nyligen har ÅHS lanserat ett nytt tidsbokningssystem med anledning av att VIS implementeras. Det här är absolut något som vi behöver arbeta lite mer med. Jag kommer personligen att följa upp hur arbetet med detta tidsbokningssystem fortskrider.

Det står klart att primärvården och tillgången till primärvård behöver utvecklas, vilket också framgår av det arbete vi gör med vårdstrategin.

Fru talman!

Arbetslösheten på Åland uppges nu vara 5,1 %, och ungdomsarbetslösheten ligger på rekordnivåer. Samtidigt skriver ÅSUB i sin rapport att det just nu finns problem med att ta fram korrekta underlag.

IT-systemen har förnyats vid ANM, arbets- och näringsministeriet den 1 januari. Dessutom har ansvaret för arbetslöshetsstatistiken flyttats till närings-, trafik- och miljöcentralens utvecklings- och förvaltningscenter, UF-centret den 1 mars.

Detta väcker frågor om hur tillförlitliga arbetslöshetssiffrorna egentligen är, samt hur landskapsregeringen avser att säkerställa att vi får en rättvisande bild av arbetslösheten på Åland.

Min fråga är därför: Hur bedömer ministern tillförlitligheten i de arbetslöshetssiffror som ÅSUB nu publicerar, när ÅSUB själva uttryckligen säger att underlaget inte är helt jämförbart med tidigare statistik?

Talman!

Nu på slutet sade ledamoten Holmberg att det inte är helt jämförbart, vilket ÅSUB går ut med. I inledningen av sin fråga uttryckte ledamoten Holmberg att det var något som inte var korrekt, och därmed är det två helt olika saker.

Tillförlitligheten är densamma, exakt densamma. Det vill säga, slumpmässigheten har inte ökat; den är fortfarande korrekt information.

Det som har hänt är att datainsamlingen nu sker på ett lite annorlunda sätt än tidigare, vilket gör att informationen inte är helt jämförbar med den tidigare. Det betyder inte att det är fel i de uppgifter som har presenterats nu. Det betyder inte att de skulle sakna tillförlitlighet. Reliabiliteten är precis lika hög som tidigare; den är bara mätt på ett lite annorlunda sätt och är därmed inte fullt jämförbar i alla avseenden.

Vi ska också komma ihåg att vi nu har med Ålands statistik- och utredningsbyrå att göra. När statistikbyrån uttrycker sig att det inte är helt jämförbart, så är det för att man vill vara extremt tydlig med vad siffrorna innehåller. Det betyder ju fortfarande att de är jämförbara, så vi har inte ett stort avbräck i statistikrapporteringen. Serierna löper på, men med vissa detaljer som har blivit annorlunda just på grund av att man har förändrat statistikinhämtningen och också ansvariga myndigheter på rikssidan.

Tack för det, svarar minister Zetterman.

Informationen är väldigt viktig, så att den stämmer även om tillförlitligheten kanske inte är exakt som den borde vara. Jag har upplevt att ÅSUB har problem med att sammanställa de här siffrorna. De nämner själva i sin rapport att den inte är tillförlitlig, eller åtminstone kan det uppfattas så.

Jag hoppas att landskapsregeringen tillsammans med ÅSUB har en plan för att säkerställa kvaliteten i den här arbetslöshetsstatistiken, eftersom den är väldigt viktig.

Avslutningsvis undrar jag om landskapsregeringen har övervägt möjligheten att utveckla mer självständiga lösningar för den här statistiken, med tanke på de problem som uppstod den 1 januari och den 1 mars?

Talman!

Jag vill igen understryka att jag inte delar samma bild som ledamoten Holmberg framför. Min uppfattning är att uppgifterna är fullkomligt tillförlitliga.

Det handlar inte om felaktigheter i det material som ges, utan om att det mäts på ett annat sätt, vilket gör att det inte alltid är helt jämförbart. Det är en stor skillnad mellan att något inte är helt jämförbart och att det är inkorrekt.

Tillförlitlighet är också ett statistiskt begrepp i den statistiska akademin och har en specifik betydelse, men det kan vi lämna därhän. Det handlar om att mätningarna ska ge samma resultat och att det inte ska vara slumpmässigt.
Reliability, som det heter på engelska, säger mycket om vad det handlar om. De siffror som ÅSUB presenterar upprätthåller denna tillförlitlighet. Nu har man ett litet avbräck i hur det mäts, och det är en stor skillnad däremellan.

Tack, fru talman!

Egentliga Finlands förbund har beställt en utredning, en förstudie, om en fast förbindelse mellan Åbo och Stockholm. Finlands näringsliv stöder denna utredning. Destia är det företag som har fått i uppdrag att ta fram förstudien för projektet, som handlar om en fast förbindelse mellan Finland och Sverige över Åland. Det är ett seriöst bolag med verksamhet i 50 länder, och jag anser att detta är ett seriöst bolag och en seriös studie.

Projektet framskrider, även om man kan tänka att det är fria fantasier. Det skulle påverka Åland oerhört mycket om det blev verklighet.

Min fråga är följande: Har landskapsregeringen inlett kontakt med Finlands näringsliv eller Egentliga Finlands förbund i syfte att kunna påverka denna process i ett tidigt skede?

Fru talman!

Svaret på den frågan är ja. Vi har redan för en tid sedan haft ett möte med Finlands näringsliv där vi fick ta del av deras planer. Vid det tillfället diskuterade vi tre olika möjligheter till en fast förbindelse från Finland vidare till Baltikum, antingen via Kvarkenområdet eller via Åland.

Vi fick möjlighet att diskutera dessa alternativ med dem, och det är nu planerat att vi ska ha ett informationsutbyte med Egentliga Finlands förbund om samma sak. Det finns redan ett datum för detta.

Det här är givetvis en visionär fråga, väldigt visionärt. Men enligt min och vår bedömning har den här frågan stor betydelse. Det är rätt och riktigt att vi följer med vad som komma skall och vad som eventuellt kan hända.

Det värsta tänkbara alternativet sett ur Ålands placering och vår sjöfarts möjligheter skulle vara att en fast förbindelse för den finländska exportören och importören byggs någon annanstans.

Tack, fru talman!

Det gläder mig att landskapsregeringen har inlett en kontakt i det här ärendet nu. Det är nästa steg som tas, kan man säga, i samband med att man beställer en utredning för att tydligare klargöra de olika alternativen.

Även om det kan låta som ett fantasiprojekt i mångas ögon, så ska vi komma ihåg att det pågår mycket stora infrastrukturprojekt i Europa, framförallt i Italien och Tyskland. Vi lever i oroliga tider, och i händelse av krig är Finland mycket sårbart ur ett försörjningsberedskapsperspektiv. Det som tidigare har varit otänkbart kan bli aktuellt snabbare än vi kan tro.

Så det är väldigt bra att landskapsregeringen är med i det här. Egentligen skulle jag vilja diskutera den här frågan ytterligare, men vi har inte tid för det. Vi behöver vara delaktiga i de här stora projekten, särskilt när de kan påverka Åland.

Jag är glad och nöjd med svaret, och vi får säkert anledning att återkomma till detta.

Fru talman!

När det har sagts så mycket om det här eventuella projektet, vill jag ändå påpeka att ålänningarna att ett så stort projekt inte kommer att byggas enbart utifrån ålänningarnas behov. Precis som antyddes i frågan, är det andra intressen, såsom Finlands exportbehov och säkerhetsfrågor, som kommer att avgöra om ett sådant projekt verkligen blir av och i så fall var det byggs.

Jag ser inte framför mig att vi skulle hamna i en situation där det ställs krav på Åland att ålänningarna ska betala för en förbindelse. 30 000 invånare kan inte betala för en så massiv satsning, som kan uppgå till flera tiotals miljarder.

Som jag nämnde tidigare, ska vi följa detta noggrant, och det ska bli intressant att se om projektet får luft under vingarna.

Tack så mycket, fru talman!

Min fråga rör egentligen näringsminister Jesper Josefsson, men eftersom han inte är närvarande så är minister Perämaa ställföreträdare. Det här är en uppföljning på min förra fråga, som också var riktad till Jesper, men som ledamot Perämaa också svarade på. Så det passar bra att vi fortsätter.

Frågan handlar om hur läget ser ut angående handeln med utsläppsrätter. Det är något som Åland och Finland under en längre tid har försökt att bryta arm om och komma till en slutsats. Kan vi få en uppföljning i det ärendet?

Fru talman!

Jag fick ersätta min kollega Jesper Josefsson, näringsministern, under hans pappaledighet i denna fråga. Numera axlar han ansvaret för den här frågan själv, givetvis med stöd av resten av landskapsregeringen och av mig, eftersom det handlar om så mycket pengar och är en högintressant fråga.

Jag vet att ledamoten Nordberg nämnde att jag skulle få den här frågan inför frågestunden, och jag har inte hunnit prata med kollegan efter det.

Den färskaste information jag har är att förvaltningen febrilt försöker få till stånd ett samråd i denna fråga, som vi gärna vill nå ett avgörande i. Det är en viktig fråga. Vi har lagstiftning i lagtinget och så vidare, och EU ligger på oss för att få lagstiftningen på plats.

Min bedömning är att det säkert blir ett samråd, men man får ändå konstatera att entusiasmen inför samrådet torde vara större från vår sida än från motparten, det vill säga Finlands regering. Det är inget lätt arbete att nå ett resultat i denna fråga. Det handlar om mycket pengar, och bristen på medel är stor på båda sidor, kanske ännu större på den sidan.

Talman!

Kan man uppfatta det som att uppförsbacken möjligtvis har blivit lite större och brantare sedan vi senast hade frågan på bordet? Vi har också fått veta att i samband med att Finlands ekonomiutskott diskuterade frågan om vindkraft på ytterhavsområden så fanns det viss spekulation kring vinstfördelningar och annat.

Tyvärr får jag en känsla av att uppförsbacken har blivit brantare. Är det något som ministern kan uttala sig om? Förhoppningsvis kan vi komma vidare i frågan.

Fru talman!

Eftersom det rör sig om pengar så får man bara dessvärre konstatera att förväntningen om ökad tillväxt i landet Finland, som skulle råda bot på underskottsproblemet, tycks ju aldrig komma. Läser man rikstidningar så ser man ju att problemen tycks bli värre och värre så att säga.

Därför kan man med fog ändå anta att det blir allt svårare att komma överens om pengar som skulle föras över från statsbudgeten till Ålands budget.

Jag tror att den avgörande frågan ändå till slut blir, att på rikssidan är man inte lika övertygad om att pengar genererade till exempel till utsläppsrättshandeln från sjöfarten per automatik ska kanaliseras tillbaka till samma näringsområde, vilket vi är väldigt övertygade om.

Frågestunden är avslutad.