Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman!

Lag- och kulturutskottet har lagt fram sitt betänkande gällande regeringens förslag om en ny vallagstiftning.

Utskottet konstaterar att lagförslaget innehåller flera viktiga förändringar som syftar till att förbättra både valförfarandets funktionalitet och tillgänglighet. En central del av förslaget är att kandidatnomineringen tidigareläggs. Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att den nuvarande tidsramen mellan fastställandet av kandidatlistorna och inledandet av förtidsröstningen är alltför kort. Detta har skapat praktiska utmaningar när det gäller bland annat tryckning och distribution av kandidatlistor samt framtagandet av övrigt valmaterial.

Genom att tidigarelägga kandidatnomineringen skapas bättre förutsättningar för valmyndigheterna, kandidaterna och de politiska föreningarna att planera och genomföra sitt arbete. Samtidigt ges mer tid för information och offentlig debatt inför valet, vilket stärker väljarnas möjligheter att fatta välgrundade beslut och därmed främjar den demokratiska processen.

Utskottet ser också mycket positivt på förslaget om att det ska finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun. Detta förbättrar den geografiska tillgängligheten och säkerställer att väljare i hela landskapet får likvärdiga möjligheter att utöva sin rösträtt.

Vidare anser utskottet att kravet på kvällsröstning vid samtliga allmänna förtidsröstningsställen under minst en vardag är en viktig reform. Åtgärden gör det lättare för personer som arbetar eller har andra åtaganden under dagtid att delta i valet.

Sammantaget bedömer utskottet att de föreslagna åtgärderna stärker förutsättningarna för ett brett valdeltagande och därigenom bidrar till att stärka demokratin.

Utskottet framhåller betydelsen av fungerande möjligheter till förtidsröstning utanför Åland för personer som vistas på annan ort. Vid de senaste lagtings- och kommunalvalen ordnades förtidsröstning på flera orter i Finland, Sverige och Belgien, vilket har varit viktigt för att säkerställa väljarnas möjlighet att utöva sin rösträtt även utanför Åland.

Inför lagtingsvalet och kommunalvalet år 2027 vill utskottet särskilt lyfta fram unga väljare som studerar på annan ort. För denna grupp är det viktigt att förtidsröstningen ordnas på platser och tider som är praktiskt tillgängliga i förhållande till studier och vardag. Goda möjligheter att rösta tidigt i livet bidrar till att etablera ett långsiktigt och varaktigt deltagande i val.

Utskottet betonar därför vikten av att landskapsregeringen även framöver säkerställer att förtidsröstning utanför Åland ordnas där behovet är stort och vid tidpunkter som gör det möjligt för så många väljare som möjligt att delta i valen.

Utskottet konstaterar att det i Finland finns särskilda bestämmelser som möjliggör förtidsröstning ombord på nationella fartyg i utrikesfart vid bland annat riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval. Systemet gör det möjligt för personal ombord på fartyg som befinner sig utomlands under förtidsröstningsperioden att utöva sin rösträtt, och administreras av utrikesministeriet.

Någon motsvarande ordning finns däremot inte för lagtingsval eller åländska kommunalval på Ålands- eller Finlandsflaggade fartyg i utrikesfart. Utskottet konstaterar samtidigt att frågan tidigare har uppmärksammats och att dagens system med poströstning delvis utvecklats för att tillgodose behovet hos denna grupp väljare. Utskottet har även erfarit att användningen av fartygsröstning i Finland hittills varit relativt begränsad.

Trots detta anser utskottet att det finns skäl att närmare analysera möjligheterna att införa förtidsröstning ombord på Ålandsflaggade fartyg i utrikesfart. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att utreda frågan vidare.

Digitalt röstningsförfarande. Utskottet konstaterar att frågan om digital röstning inte ingår i det aktuella lagförslaget. Samtidigt framhålls att utvecklingen på området är av stor betydelse för det demokratiska deltagandet, särskilt för väljare som vistas utanför Åland.

Utskottet betonar dock att förtroendet för valsystemet är en grundläggande förutsättning för demokratins legitimitet. Eventuella framtida lösningar för digital röstning måste därför uppfylla mycket höga krav på valhemlighet, säkerhet och tillförlitlighet. Det är enligt utskottets mening avgörande att systemen kan stå emot tekniska störningar, manipulation och otillbörlig påverkan samt att identitetsmissbruk kan förhindras.

Utskottet ser positivt på den tekniska utvecklingen och de möjligheter som digital röstning kan erbjuda på längre sikt. Samtidigt understryks att ett eventuellt införande måste ske stegvis och med stor försiktighet.

Utskottet förutsätter därför att landskapsregeringen fortsätter att följa utvecklingen och tar del av erfarenheter från andra länder innan eventuella förslag läggs fram om ett framtida digitalt röstningssystem.

Utskottet föreslår några ändringar. Den ändring som är mest märkbar är att vi föreslår att man ska möjliggöra förtidsröstning även på söndagar. Syftet är att förbättra tillgängligheten och göra det lättare för fler människor att delta i valen, samma argumentation som gäller förtidsröstningsställen i kommunerna.

Det är ett enigt betänkande och utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Jag tycker att det är bra att utskottet har fört resonemang kring röstning via internet, även om det inte ingick i lagförslaget. Jag tänkte uppehålla mig lite vid detta.

Om vi skulle få till stånd en möjlighet att rösta via internet, skulle många av de frågor som utskottsordföranden nämner i sitt anförande kunna lösas.

Jag tänker på sjömän som arbetar utanför Åland och på studerande som studerar utanför Åland, och så vidare. Det skulle också sänka tröskeln här på Åland för folk som av olika anledningar har problem att ta sig till vallokaler. Detta skulle förenkla processen.

Min fråga är egentligen, eftersom utskottet nämner detta: Vad är utskottsordförandens bild? Var ligger frågan om internetröstning här på Åland?

Tack, talman!

Frågan skulle få bättre svar om den skulle ställas till den ansvariga ministern.

Vi vet att det inte är många länder som har möjliggjort funktionen att rösta digitalt. Det handlar i första hand om valhemligheten och hur man kan säkerställa att den upprätthålls. Jag vågar inte säga exakt hur regeringen arbetar med frågan just nu.

Det vi vet är att en ny vallagstiftning, där denna fråga behöver regleras, måste träda i kraft senast ett år före nästa val. Så man har egentligen fyra år på sig att utreda dessa frågor.

Som vi vet går digitaliseringen framåt, och vi har nu, med den här regeringen, lagt grunden för att kunna utöka vår digitala närvaro. Vi får ha tillförsikt.

Tack, talman!

Det är jättebra. Jag tycker att vi ska kunna skicka en tydlig signal från lagtinget inför nästa lagting, alltså inte 2027, utan det som kommer den 2031, att detta skulle behöva vara sjösatt. Jag anser att det är viktigt för Åland att våra ungdomar hittar möjligheter utanför holmen, och vi har en rörlighet i befolkningen, så detta skulle vara väldigt betydelsefullt. Vi var nära att sjösätta sådana system 2019.

Mitt budskap nu är att det kan ha uppstått någon slags skrämselhicka, man var nära att genomföra något men avbröt i sista minuten på grund av upptäckta säkerhetsrisker. Men låt inte den skrämselhickan hindra oss. Titta till exempel på Estland, som inte alls ligger långt härifrån, där man har genomfört detta sedan 2005. Låt oss komma vidare i den här frågan.

Tack, talman!

Jag delar ambitionsnivån, men samtidigt anser jag att vi behöver vara försiktiga. Det handlar om vilken legitimitet våra val slutligen har. Om vi har system som anses vara osäkra, blir det också mycket lättare att ifrågasätta resultaten och påstå att de är felaktiga, särskilt om vi inte har en helt vattentät grund att stå på.

Jag tycker absolut att regeringen bör följa utvecklingen, vilket vi också lyfter fram i betänkandet. Men vi måste vara försiktiga och eftertänksamma, så att vi inte rubbar de grundvalar som vår demokrati vilar på.

Talman!

Jag tycker att det är bra att vice ordförande poängterar vikten av kvällstidsröstning och söndagsröstning. Det vi vet är att samhället inte ser ut som det gjorde tidigare. Många arbetar oregelbundna tider och har ett pussel att få ihop. Då ska det väl inte vara krångligt att göra sin röst hörd. Det tycker jag är viktigt.

När man ser på utlandsröstning, baserat på erfarenhet, vet vi att postgången idag inte alltid är snabb. Det är inte ovanligt att man får ett brev två veckor efter att det har skickats. Har det funnits något resonemang kring hur kan rösta per post om man bor i ett annat land som inte har förhandsröstningsplatser?

Tack, talman!

Jag börjar med den första kommentaren om tillgänglighet. Utskottet förde ett resonemang om att för några år sedan fick inte ens butikerna ha öppet på söndagar och sent på kvällarna. Men vi lättade på dessa restriktioner, och det är en direkt följd av den förändringen. Det handlar om att följa människors beteenden och deltagande.

Platsen där man kan lägga sin röst är också viktig. I alla fall har en kommun gjort en stor insats genom att möjliggöra att ett förtidsröstningsställe blir beläget på Maxinge. Jag hoppas att fler kommuner kan ta efter detta och faktiskt flytta sin förtidsröstning dit där människor finns.

När det gäller poströsterna har vi diskuterat detta, och det är en infrastruktur som vi räknar med att ska fungera. Men som ledamoten Holmberg-Jansson lyfter fram, har postgången faktiskt blivit sämre, kanske på bekostnad av den digitala utvecklingen som vi har.

Talman!

Det här är ett problem som har funnits tidigare, och nu vet vi att postgången bara blir sämre. Så sent som i går fick jag hem ett kuvert som kom två veckor för sent. Tiden för när räkningen skulle vara betald hade redan passerat.

Det är en situation som man inte kan råda över, och det skulle vara tråkigt om man missar att förtidsrösta via brev på grund av att postgången inte fungerar.

Har man övervägt att införa möjligheten att ladda ner röstkort digitalt via någon form av Bank-ID? Man kunde ladda ner röstkortet på nätet, men med alla säkerhetsaspekter som finns.

När man skickar en poströst eller gör det i förväg så är det i kuvert med alla säkerheter.

Talman!

Vi har diskuterat det här i utskottet. En tanke väcktes, men blev inte en del av betänkandet.

För återigen, med hela säkerhetsapparaturen, man ska begära ut sin röstsedel, det ska finnas bara en och den ska distribueras på rätt sätt osv.

Men man har också ett eget personligt ansvar att följa de datumangivelser som finns för att kunna delta i en brevröstning.

Talman!

Jag vill rikta mitt tack till hela utskottet för en god behandling av ärendet. Det är också väldigt bra att man möjliggjorde röstning på söndagar. Jag tycker att det är både viktigt och nästan lite skamligt att man inte hade plockat in det själv. Tack för det!

Det gläder mig också att utskottet har diskuterat frågan om möjligheten att rösta digitalt. Det är något som jag tror att många medborgare skulle uppskatta. Estland anges ofta som föregångare i det sammanhanget, vilket de verkligen är. Men vår vallagstiftning skiljer sig från Estlands, och vi har inte samma möjligheter. Det är just valhemligheten som inte är förenlig i dagsläget.

Till den delen vill jag skicka med en passus. Jag vet att lag- och kulturutskottet har behandlat många lagstiftningar som jag uppfattar som ganska komplicerade. Men för att kunna möjliggöra saker som elektronisk röstning behöver Åland investera betydligt mer i säkerhet, infrastruktur och strukturerad data. Det tråkiga arbetet måste göras innan man börjar med de mer spännande aspekterna.

Tack, talman!

Jag nämnde tidigare i ett replikskifte att vi faktiskt har tagit det första steget mot att få lagstiftning på plats för informationshantering och cybersäkerhet. Denna grundläggande plattform måste vi börja med. Men det är klart att det finns data som vi måste komplettera med innan vi kan ta nästa steg.

Återigen behöver vi se till att täppa till alla de fallgropar som kan finnas och som skulle kunna leda till att ett valresultat ifrågasätts. Det är en väg vi inte vill vandra, särskilt med tanke på hur denna mekanism har använts i andra länder.

Talman!

Utskottets ordförande lyfter fram en oerhört viktig poäng i det här sammanhanget: tilliten till val. Vi behöver vara mycket försiktiga. Vi behöver se på samhällets hela digitala mognad före man pratar om digitala val.

Om man jämför med Estland, ett land med mycket hög digital mognad, så där är medborgarna är vana vid att sköta all typ av service via digitala tjänster.

På Åland är vi däremot ganska dåliga på att både erbjuda och använda de digitala tjänster som finns. Användningen är låg bland befolkningen. Att gå in på val som första fråga uppfattar jag som en mycket högriskverksamhet. Först behöver vi bygga upp en vana och säkra rutiner för att hantera vanlig myndighetsskötsel. När vi har dessa säkerhetsrutiner på plats och folket känner tillit till dem, då kan vi ta den allvarliga frågan om val på allvar.

Tack, talman!

Lag- och kulturutskottet har verkligen fördjupat sig i den digitala säkerheten och informationshanteringssäkerheten. Vi ser fram emot att få ta del av vad som komma skall när dessa lagliga aspekter får mer substans och börjar leva. Det är viktigt att de faktiskt börjar generera service och data som vi kan använda oss av. Det ser vi fram emot, och vi är beredda på detta i lag- och kulturutskottet.

Talman!

Från Moderaternas sida ser vi positivt på den här lagstiftningen men framförallt på den parlamentariska process som lett oss hit idag.

Redan när lagstiftningen började utformas involverades samtliga partier i arbetet. Det tycker vi var bra, riktigt bra. När det gäller vallagstiftning och spelreglerna för vår demokrati tjänar alla på en bred förankring och ett gemensamt ansvarstagande.

Det är inte alltid vi lyckas arbeta så här brett, men just vallagstiftningen är ett mycket bra exempel på när vi ska göra det. Det här är inte frågor där vi ska söka kortsiktiga politiska poänger. Tvärtom. Det handlar om att skapa stabila, trovärdiga och fungerande regler som stärker människors förtroende för demokratin och gör det enklare att delta i våra val.

Vi moderater hade några synpunkter i slutet av lagstiftningsarbetet. En sådan handlade om begränsningar i fråga om valfinansiering. Enligt förslaget skulle listan över förbjudna bidragsgivare utvidgas så att bidrag inte heller skulle få tas emot från stater eller finansiärer utanför EU, där finansiärer omfattar både fysiska och juridiska personer. Detta var något som vi Moderater inte kunde omfatta i den form det presenterades. Inte för att frågan saknar betydelse, utan för att vi ansåg att den behövde analyseras mer noggrant och behandlas i rätt sammanhang.

Därför tycker vi att det var mycket klokt att detta lyftes bort ur lagframställningen och i stället ses över i den kommande landskapslagen om valfinansiering. Den här typen av frågor förtjänar en egen grundlig genomgång.

Talman! Men om det är något vi från Moderaternas sida verkligen är glada över att ha satt avtryck i under utskottsbehandlingen, så är det möjligheten att förhandsrösta på en söndag. Det förslag som jag och Moderaterna lade i utskottet att göra det möjligt att ordna förhandsröstning även på söndagar fick brett gehör av alla i utskottet. Det är vi mycket nöjda med. För i grunden handlar det om något väldigt enkelt för oss. Valfrihet.

Vi i Moderaterna tror på att ge människor fler möjligheter inte färre. Vi ogillar mikrostyrning. Om en kommun vill ordna förtidsröstning på en söndag, varför ska lagstiftningen då stå i vägen? Tänk om en kommun vill skapa något positivt kring demokratin, en söndagslunk, ett lokalt evenemang eller ett tillfälle där människor ändå samlas och sedan kunna kombinera det med möjlighet att förhandsrösta. Ska lagstiftningen då sätta hinder i vägen? Nej, det tycker inte vi Moderater.

Nu öppnar vi i stället upp för mer flexibilitet och mer lokal frihet. Och det här handlar inte bara om principer. Det handlar också om praktiska möjligheter att faktiskt kunna förhandsrösta för ålänningar. Det är särskilt viktigt när vi ser till de ungdomar från Åland som studerar i Sverige och Finland. När förhandsröstning ordnas där är söndagar ofta den dag då unga faktiskt har möjlighet att ta sig till vallokalen. Många är lediga från skolan, de kanske arbetar mindre och har större möjlighet att planera sin tid. Och om vi menar allvar med att unga människor ska delta i demokratin, då måste vi också göra det enklare för dem att rösta, inte svårare.

Talman! Jag vill därför lyfta satsningen på öppna förtidsröstningsställen i Sverige och Finland lite extra. Det är en bra reform som tog avstamp vid valet 2023 och det är något vi bör fortsätta att utveckla. För demokrati handlar inte bara om rätten att rösta, det handlar också om möjligheten att faktiskt göra det i praktiken.

Jag har svårt att inte tänka på den ungdom som sade att ”det känns på riktigt när man går in i ett valbås och röstar” det är något helt annat än att poströsta. Det säger någonting viktigt. Ju fler hinder vi kan ta bort, och ju lättare vi kan göra det att rösta, desto bättre. Det är klart att e-post röstning är en del av framtiden.

Talman! Valet 2027 närmar sig här på Åland och på val.ax kan man redan lämna in intresseanmälan att vara valfunktionär. Det är bra att man är ute i god tid.

Vi har även kunnat ta del i media av information man avser att ha förtidsröstning i Maxinge. Det är något som vi i Moderaterna stöder. Politiken ska finnas där människor rör sig och det innebär ju detta förslag. Men här blir det dock oerhört viktigt att dra gränsen för var valkampanjer får pågå utanför köpcentret när vi har en vallokal inne i köpcentret.

Jag vill avslutningsvis lyfta något som verkligen fastnade hos mig när delar av lag- och kulturutskottet nyligen besökte Färöarna. Vid deras senaste lagtingsval i mars uppgick valdeltagandet till hela 89,49 procent. På Åland hade vi ett valdeltagandet i lagtingsvalet 2023 på 68,3 procent. 2019 låg det på 69,7 procent. Det är en skillnad på över 20 procentenheter. Det bör få oss alla att fundera till lite grann.

När vi besökte public service bolaget på Färöarna fick vi ta del av hur man arbetat inför och under valet. Om Åland på riktigt vill öka valdeltagandet finns det saker vi även kunde lära av Färöarna, inte för att kopiera allt, men för att inspireras. Det handlar om att öka både intresset för och kunskapen om politik. Och allt handlar inte bara om att vi politiker ska debattera, synas och få komma till tals. Inför valet på Färöarna åkte public service ut och träffade väljarna. Politikerna fick inte mycket utrymme, som public service sade, politikerna har sina sociala medier och de som vill synas syns redan.

Jag tycker vi behöver tänka lite nytt kring hur vi tillsammans med public service och andra lokala medier kan stärka demokratin och öka valdeltagandet på Åland. Det här är viktigt för vår självstyrelse.

Jag vill till därför poängtera hur viktiga dessa Team Åland-resor är där vi knyter kontakter mellan våra självstyrda samhällen. Vi hämtar inspiration för framtidens politiska arbete, det gjorde åtminstone jag av resan till Färöarna.

Talman! Till sist vill jag tacka för en mycket god behandling i utskottet och en mycket konstruktiv process kring vallagstiftningen. Det har funnits lyhördhet, det har funnits vilja att förbättra och det har funnits utrymme att påverka.

Från Moderaternas sida ser vi därför positivt på helheten och vi stöder förstås det här lagförslaget. Tack!

Tack, talman!

Ledamoten Holmberg nämnde i början av sitt anförande att Moderaterna var skeptiska och inte stödde förslaget om att förbjuda, finansiering från länder eller organisationer utanför EU. Vad jag har förstått handlar detta om en slags EU-förordning som rör politisk reklam och påverkanskampanjer, där olika partier kan få stöd från kanske odemokratiska organisationer och lobbygrupper. Det är något som vi kanske inte vill att partierna ska finansieras av dessa här på Åland. Det skulle inte se bra ut om sådana krafter fick inflytande i vårt parlament.

Men jag undrar hur ni resonerar i den här frågan? Jag var inte med och lyssnade, men jag tycker att det skulle vara intressant att veta vad ni hade emot den texten.

Talman!

Om ledamot Eckerman hade lyssnat på mitt anförande, skulle hon ha hört mig säga ordagrant att detta behöver analyseras mer. Därför var vi glada att man valde att lyfta ut den här delen ur lagstiftningen i detta skede, så att vi kan titta på det framöver och avgöra vad som är mest lämpligt.

Jo, det är säkert bra att man valde att lyfta fram ut det i det här skedet. Men det borde väl ledamoten Holmberg och Moderaterna också veta att det pågår en massa olika påverkanskampanjer och lobbyverksamhet, och folk försöker köpa sig makt och inflytande genom att korrumpera olika politiker. Man vet aldrig var pengar och reklam kommer ifrån nuförtiden.

Jag tycker att det skulle vara hemskt olyckligt om vi i framtiden skulle få se väldigt odemokratiska rörelser som pumpar in pengar i den åländska valkampanjen. Det är något man också bör tänka på.

Men då förstår jag bättre hur Moderaterna resonerade.

Talman!

Ja, det här var något som den parlamentariska processen, där även Socialdemokraterna var representerade, valde att lyfta fram. Ledamot Eckerman får fråga sitt eget parti i dessa frågor också. Vi tyckte att det var bra att man tog upp detta. Vi ansåg att det var viktigt att man hinner analysera situationen när man ser på den här valfinansieringen.

Talman!

Tack, ledamoten Holmberg, för ett mycket bra anförande och för dina insikter. Jag anser att omvärldsanalys är något vi alltid bör ägna oss åt. Ledamoten Holmberg hade många viktiga poänger i det han sade. Framförallt pratade han om hur vi ska utveckla demokratin, vilket är helt centralt för att vi ska ha legitimitet, både här i denna sal och i myndighetsutövningen.

I det sammanhanget vill jag passa på, när ledamot Holmberg pratade både om valdeltagande och unga, att nämna att demokratidagen i höst kommer att handla om dessa ämnesområden. Hur kan vi öka både antalet kandidater och valdeltagandet från grupper som idag har ett lågt deltagande? Det handlar särskilt om unga, kvinnor och inflyttade. Dessa frågor kommer att vara i fokus under demokratidagen i höst.

Jag marknadsför gärna demokratidagen i höst inför alla partier. Jag fortsätter gärna med en andra replik.

Talman!

Att nå de unga är väldigt viktigt för framtiden.

Jag vill nämna den buss som åkte i Sverige vid förra valet. Jag har själv pratat med ungdomar och har dessutom två döttrar som studerar i Uppsala och Gävle. De berättade hur de kunde åka till de platser där de samlades, till och med ha lite picknick eller träffas med andra studenter i Uppsala när de röstade.

Det är självklart viktigt, och här kommer jag in på min käpphäst igen: Det är inte så lätt att ta sig till och från Åland, särskilt inte från Uppsala. Resorna börjar bli dyra, och det här gör situationen ännu mer angelägen.

Just frågan om unga och det som ledamoten Holmberg lyfte i sitt anförande, nämligen sociala medier, är både en möjlighet och en utmaning.

Är det något vi behöver göra ur demokratihänseende, så är det att skapa ett partiöverskridande handslag kring hur vi använder sociala medier, vilka plattformar vi väljer och varför, samt i vilka sammanhang. Tillsammans bör vi sträva efter att öka kompetensen och kunskapen inom detta område.

Personligen ser jag ganska stora risker med hur politiken nyttjar sociala medier. Det finns en betydande risk att demokratin urholkas istället för att stärkas, om fel plattformar används på fel sätt.

Jag vill också uppmärksamma att ledamoten Holmberg lyfter fram processen kring denna vallagstiftning. Ibland, när man ska samarbeta i parlamentariska sammanhang, går det inte alltid som man har tänkt. Men i det här fallet har vi haft ett jättegott, fint och konstruktivt arbete tillsammans inom lagtinget, och jag vill tacka för det.

Talman!

Jag vill understryka, även från Moderaternas sida, att vi är nöjda med hur den här processen har fortlöpt. Jag tycker att vi har haft mycket bra diskussioner i utskottet. Precis som utskottets viceordförande nämnde i sitt anförande, har vi även gått lite utanför.

Det är alltid en utmaning när vissa politiker vill se bredare än vad ett lagförslag innebär. Men ibland kan det vara värdefullt. Jag tycker att vi hör det i vissa replikskiften här, där det finns frågor kring detta.

Det är viktigt att vi står kvar här och upprätthåller vår självstyrelse. För att göra det behöver vi också öka kunskapen om självstyrelsen. Jag anser att det finns mer att göra inom public service på detta område.

Tack, talman!

Jag ställer mig också bakom de som tycker att det är fräscht att ledamot Holmberg gör en liten omvärldsanalys och lyfter fram Färöarna i det här sammanhanget, där valdeltagandet var mycket större än på Åland. Jag funderar på vad de gör där och hur de utnyttjar sin public service. Hur använder kandidaterna sociala medier för att synas och göra politiken intressant? Det här är en utmaning som vi ser att vi har på Åland.

Jag tycker också att det var intressant att så många unga var representerade på Färöarna, både i valet och i parlamentet. Den yngsta deltagaren som kom in var en 20-årig kvinna, och hon hade arbetat mycket genom sin sociala medieplattform. Det var fräscht att du tog upp det i det här sammanhanget.

Talman!

Jag tycker att det är viktigt att vi ibland lyfter fram våra besök på olika ställen där vi byter politiska erfarenheter och ser hur andra arbetar. Jag satt själv på lunch med en ung dam som nyligen blivit nyinvald. Jag pratade med henne om hur hon hade jobbat, vilka sociala medier hon använde och så vidare.

Det som gjorde störst intryck på mig var vårt besök på public service. Där lyftes det fram att man kanske inte hade haft så många politiker i studion för intervjuer, utan istället hade man varit ute på fältet och träffat färöingarna. Däremot hade man haft fyra förstagångsväljare som kommit in i studion där partiledarna satt, och dessa ungdomar hade verkligen grillat partiledarna. Det var det bästa i hela valdebatten.

Det finns att göra.

Tack, talman!

Det var många goda exempel, och det tycker jag också illustrerar hur viktigt det är att vi även tittar på andra ställen. Färöarna är ett område som vi har mycket gemensamt.

Centerns ledamöter har inte varit med i utskottsbehandlingen, men jag tror att alla är väldigt tillfreds med den behandling som har ägt rum i utskottet. Det är också positivt att man fokuserar på digitaliseringen och hur vi i framtiden kan lösa dessa frågor. Jag ville bara få detta sagt när jag ändå har ett replikskifte här.

Talman!

Jag vill återkomma till det replikskifte vi hörde tidigare, där ledamoten Röblom nämnde Estland. Det är tydligt att det finns mycket vi kan lära oss av varandra.

Framförallt skulle jag vilja lyfta fram valdeltagandet. Vi ligger på en nivå som vi verkligen bör sträva efter att förbättra. Jag anser att vi åtminstone borde sikta på att nå över 70 % i valdeltagande. Det borde vara ett krav inför nästa val. Det kommer att krävas mycket arbete, även från oss politiker.

Herr talman!

Jag vill börja med att tacka hela lag- och kulturutskottet för det goda samarbete som har rått, och för den delen hela lagtinget som har varit delaktiga i den lagstiftning vi idag har på vårt bord.

Det här lagförslaget handlar i grunden om något mycket enkelt, men också mycket viktigt: att demokratin ska vara möjlig att utöva för alla, inte bara för dem som råkar ha det lättast.

När valdeltagandet sjunker, även om förändringarna sker stegvis, måste vi reagera.

Socialdemokratin utgår från att rösträtten ska vara verklig och tillgänglig i praktiken, inte bara i teorin. Därför är vi positiva till att det nu införs krav på minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun, samt att kvällsröstning ska ordnas under minst en vardag under förtidsröstningstiden. Det här handlar inte om överorganisering; det är demokratisk service. Det är ett sätt att säga att den som arbetar, studerar, vårdar barn eller av andra skäl har svårt att rösta mitt på dagen också ska kunna delta.

Utskottet konstaterar uttryckligen att dessa åtgärder förbättrar förutsättningarna för ett brett valdeltagande och stärker demokratin. Det är också viktigt att lyfta fram att det finns ett faktiskt kunskapsstöd bakom detta. I beredningen hänvisas till forskning som visar att väljare är mer benägna att rösta när det är enkelt att hitta och ta sig till ett röstningsställe. Högre tillgänglighet till förtidsröstningsställen ger ett mätbart högre valdeltagande. Det är alltså inte bara en känsla eller en god vilja, utan en reform som vilar på erfarenhet och forskning.

Jag vill också särskilt understryka satsningarna som riktas till unga väljare och dem som vistas utanför Åland. Utskottet betonar att förtidsröstningen utanför Åland ska planeras så att den i möjligaste mån beaktar unga som studerar på annan ort. Goda möjligheter att rösta tidigt i livet bidrar till ett varaktigt deltagande i val. Det är en mycket viktig demokratisk insikt. Röstande är en vana som formas tidigt. Om vi vill ha ett starkt demokratiskt engagemang i framtiden så måste vi göra det lätt att rösta redan när människor är unga och rörliga.

Jag ser också positivt på att kandidatnomineringen tidigareläggs. Det skapar bättre tid för tryckning, distribution och praktiska förberedelser. Men framförallt ger det mer utrymme för samhällelig debatt inför valet. Demokratin blir inte starkare av brådska; den blir starkare av att människor hinner få veta vilka alternativ som finns, diskutera dem och fatta informerade beslut. Att dessutom inrätta ett landskapsomfattande kandidatregister gör det enklare att få en samlad bild av kandidaterna och underlättar offentlig information och statistik.

Jag vill också nämna att förslaget innehåller förbättringar som stärker rättssäkerheten och tryggheten i valförfarandet, såsom tydligare jävsregler, sekretess för personer med spärrmarkering, möjlighet till ersättande röstningsställe eller vallokal vid exceptionella händelser, samt bättre förutsättningar för valmyndigheternas arbete. Det här är sådant som kanske inte alltid syns i den politiska debatten, men som är avgörande för att väljaren ska kunna lita på systemet. Utan förtroende finns ingen levande demokrati.

Talman! Denna reform kommer förstås med ett visst merarbete och en kostnad. Men den uppskattade merkostnaden för fler förtidsröstningsmöjligheter och kvällsröstning anges som liten. Det är en liten kostnad i förhållande till värdet av att fler människor faktiskt kan delta i valen. För en demokrati är det en mycket rimlig investering. Därför kan jag som socialdemokrat säga att det här är rätt riktning: mer tillgänglighet, mer delaktighet, större jämlikhet och bättre förutsättningar för ett högt valdeltagande.

Demokratin blir inte stark av att vi nöjer oss. Den blir stark när vi gör det lättare för människor att vara med. Och därför stöder Socialdemokraterna förslaget. Tack!

Talman!

Det är en oerhört glädjande dag i dag när det är så många engagerade anföranden om demokrati.

Jag brukar förundras över att vi ser en värld med en mängd olika bekymmer med geopolitiska slitningar, men en av de riktigt stora kriserna vi har, och som också leder till all instabilitet, så är just nedtrappningen av demokratin.

Vill man motverka det och vill man göra någonting för att bibehålla fred och frihet så är det att utveckla demokratin. Och det gör vi bland annat genom det här gemensamma lagförslaget från lagtinget. Det är oerhört positivt.

Jag tycker också att det är bra att ledamoten var inne på det här med vallokaler och de frågorna. Nu verkar det vara ett race mellan kommunerna vem som kan arrangera bäst vallokaler. Jag har förstått att staden håller på och försöker ordna bussar utanför gymnasieskolorna och Jomala öppnar Maxinge.

Det här blir ett bra val om den andan håller.

Tack, talman!

Minister Zetterman har alldeles rätt. Det är väldigt inspirerande. När man själv arbetar mycket med demokratifrågor, särskilt med barn och ungdomar, så ser man konkret resultatet av detta arbete här i salen och runt om.

Jag hoppas att fler kommuner än de två som ministern nämnde kommer att utmana. Det är väldigt spännande, och jag ser med tillförsikt fram emot att dessa bussar faktiskt kommer att bli verklighet för gymnasieskolorna.

Talman!

Jag är helt säker på att de mindre kommunerna i skärgården kommer att överraska oss alla, något roligt och innovativt. De brukar vara duktiga på att hitta lösningar. Ett sådant här race, där alla strävar efter att vara bäst på demokrati, det är verkligen värt att hylla.

Talman!

Jag ska ta någon minut och lite reflektera kring sjömännens röstande.

Systemet för en ålänning som jobbar till sjöss och vill kunna rösta i allmänna val fungerar genom brevröstning.
Utskottet skriver i sitt betänkande om åländska och finländskt flaggade fartyg. Det är alltid lite knixigt att få till skrivningar som täcker in allt. Jag undrar om det egentligen har med flagga att göra. Även en ålänning som jobbar på ett exempelvis norskflaggat fartyg torde kunna delta i lagtingsvalet via brevröstning.

Det som utskottet nog syftar på är att det blir skillnad om man är ålänning eller finländare, eftersom justitieministeriet ansvarar för röstningen ombord för finländare. Denna röstning sker under liknande former som en vanlig röstning, medan en ålänning får rösta via brevröstning.

Här har regeringen en uppgift att informera våra sjömän om denna skillnad. Enklast kunde det ske genom att man pratar med Föreningen Rederierna i Finland och ber dem informera sina medlemsrederier om skillnaden i röstningsförfarandet. Rederierna kan sedan informera respektive fartyg, och det torde fungera alldeles utmärkt. Genom att komplettera med den allmänna informationen som ges inför val kan man förhoppningsvis fånga in de sjömän som jobbar under andra flaggors fartyg. Systemet med brevröstning fodrar egen insats. Man måste själv beställa röstningshandlingarna.

Det är viktigt att även sjömän vet hur de ska delta i allmänna val, och självklart är sjömännens arbete oerhört viktigt för att åländska rederier ska kunna göra vinst och vara framgångsrika.

Talman, själv har jag brevröstat i ett val i Tilbury, som hör till Londons hamnar. Det fungerade alldeles utmärkt. Man beställer röstningshandlingarna till fartygets agent och följer anvisningarna i kuvertet. Ett system liknande det som justitieministeriet upprätthåller är förstås enklare för sjömannen, men för åländska förhållanden kanske det är för kostsamt och komplicerat. Det får regeringen att fundera på inför nästa val. Tack!

Tack, talman!

Jag tycker att det är bra att ledamoten, med sin erfarenhet, lyfter fram perspektivet kring dem som arbetar på fartyg runt om i världen. Vi vet, precis som ledamoten nämnde, att många jobbar på norska rederier. Jag kan räkna upp tio personer bara så här.

Det är viktigt att dessa personer också har möjlighet att rösta, och att det sker på ett enkelt sätt. Jag uppskattar att ledamoten ger några tips om hur man kan göra det enklare. Det måste vara enkelt; det får inte vara för krångligt.

Jag är, som sagt, orolig för postgången med tanke på att den inte är snabb längre. Jag vet inte om det ens är möjligt att beställa röstmaterial tidigare för att kunna rösta direkt när förhandsröstningen börjar, detta för att öka chansen att delta.

Jag tackar för stödet.

angående postgången, den här snigelposten gör verkligen skäl för sitt namn.

När jag läser lagen står det att förhandsröstning per brev får ske tidigast 34 dygn före valdagen, och svaret accepteras fram till klockan 19.00 fredagen före valdagen. Det är ändå en relativt lång period.

Men som sagt, som jag nämnde i mitt anförande, det kräver det att man själv är aktiv och är ute i god tid.

Talman!

Precis så är det. Om man kommer på detta när förhandsröstningen börjar och man måste beställa blanketterna, så om man befinner sig i Australien så är det nog kört. På det sättet är det bra att ledamoten lyfter fram detta perspektiv.

Talman!

Det redogjordes för detta även vid presentationen av anförandet. Denna diskussion uppkom också i utskottet. Dessa vallagstiftningar måste beredas noggrant, och de behöver meddelas i god tid. Särskilda bestämmelser kring sjöfarten får man ta itu med nästa mandatperiod i god tid för vallagstiftningen. Jag vill tacka för de inspel som kommit in.

Nu har vi förlängt förtidsröstningstiden och tiden för när kandidater presenteras, vilket också stärker sjömännens situation. Förslaget om ett samarbete med rederierna i Finland var ett bra förslag, som jag hoppas att vi kan ta vidare. Kanske kan ledamoten Pettersson bistå i det arbetet, så att vi får en klarare bild av de praktiska problemen för sjömännen.

Jag bistår gärna med det jag kan. Det är just den där lilla skillnaden som man måste ha koll på. Jag tror att det har varit ett av problemen: en åländsk sjöman tror att han kan delta i den här omröstningen som justitieministeriet upprätthåller. Det har säkert skett någon gång tidigare, nu kunde jag inte rösta. Vad är det här för elände?

Bara genom att klargöra den där skillnaden så tror jag att man har kommit en bra bit på väg. Den här förlängda tiden är som sagt också väldigt bra.

Tack, herr talman!

Ett digitalt röstningsförfarande ingår som bekant inte i det nu aktuella lagförslaget, men jag hoppas att den tiden snart kommer. Ett digitalt komplement till det nuvarande röstningsförfarandet skulle öka tillgängligheten utan att inskränka möjligheten till traditionell röstning. Flera länder och regioner har utrett eller infört olika former av digital röstning. Särskilt ofta lyfts Estland fram som ett exempel på ett land där internetbaserad röstning används nationellt under kontrollerade former.

Internationella erfarenheter visar att digital röstning kan fungera tekniskt, och införandet måste ske gradvis. Här är säkerhetsfrågor avgörande, och förtroende samt transparens är centrala för legitimiteten. Ett syfte med att i framtiden införa digitala röstningsförfaranden är att stärka det demokratiska deltagandet, förbättra tillgängligheten till valprocessen och modernisera den åländska valadministrationen. Den digitala reformen skulle också underlätta röstandet för väljare på landsbygden, i skärgården, personer bosatta utanför Åland samt väljare med begränsade möjligheter att besöka vallokalerna.

Talman! Samtidigt måste höga krav ställas på informationssäkerhet, valhemlighet, rättssäkerhet och transparens är avgörande för att upprätthålla allmänhetens förtroende för vårt valsystem.

Som jag tidigare nämnde skulle ett digitalt röstningsförfarande öka valdeltagandet genom att göra det enklare för medborgarna att rösta, oberoende av geografisk plats, arbetstider eller fysisk funktionsförmåga. Ett digitalt röstningsförfarande skulle också förbättra servicen för ålänningar bosatta utanför Åland. Många röstberättigade ålänningar studerar eller arbetar utanför Åland, utomlands eller till sjöss.

Ett säkert digitalt röstningssystem skulle med andra ord förenkla deltagandet i lagtings- och kommunalval. Det skulle minska beroendet av förhandsröstningsställen och stärka kontakten mellan utflyttade ålänningar och det åländska självstyret. Detta skulle bidra till att fler medborgare kan delta i den demokratiska processen.

Herr talman! Modernisering av den offentliga förvaltningen och ett digitalt röstningsförfarande ligger helt i linje med utvecklingen av e-förvaltning, digitalisering och elektroniska myndighetstjänster. Digitalisering av valförfarandet kan anses vara ett naturligt steg i samhällsutvecklingen och en målsättning för en modern och effektiv åländsk självstyrelse. Även om införandet kräver initiala investeringar kan digital röstning på längre sikt minska kostnader för exempelvis tryckning och distribution av valsedlar, bemanningsbehov i vallokaler, administrativa kostnader för rösträkning, handläggningstid och manuella fel.

Ett digitalt system skulle dessutom möjliggöra snabbare preliminära valresultat. Digitala röstningsalternativ skulle också stärka samhällets krisberedskap vid pandemier eller andra situationer där fysisk närvaro i vallokaler försvåras. Ett alternativt röstningssätt skulle göra valsystemet mer resilient.

Herr talman! Ett digitalt röstningsförfarande skulle givetvis inte innebära att traditionell röstning avskaffas, utan snarare komplettera och modernisera vår valprocess, vårt åländska samhälle och vår åländska självstyrelse.

För att kunna förverkliga ett digitalt röstningsförfarande på Åland handlar det givetvis om teknik och säkerhet, men också om politisk vilja och målsättningar. Jag anser att år 2031 kan vara en gemensam målsättning för att införa möjligheten att rösta digitalt på Åland. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Tack ledamoten Tony Asumaa. Vi har samsyn i den här frågan. Som konstaterades tidigare var vi nära att testa att rösta via internet 2019, men det drogs tillbaka på grund av säkerhetsproblem.

Det som jag är lite orolig för är att den upplevelsen gav en sådan skrämselhicka, att man nästan outtalat bestämde sig för att vänta med detta. Det är också budskapet i utskottets betänkande: att det här kommer att bli viktigt och bra någon gång.

Det jag uppfattar att ledamoten och jag har samsyn om, är att det borde komma tydligare besked från landskapsregeringen om hur man arbetar vidare med den här frågan. För att lyckas få ett system sjösatt inför valet 2031 så behöver det finnas på plats i god tid.

Talman!

Vi är eniga i sak, och jag håller med om att det blir så att alla blev rädda år 2019 när det skulle rullas ut, och då märkte vi att säkerheten inte var den bästa. Nästan allting lades på is och man gömde det i någon skrubb.

Men det är klart att tiderna ändras, och tekniken utvecklas. Säkerheten utvecklas också. Vi vet hur mycket vi satsar på säkerhet och datahantering. Tiden har mognat under de här sju åren, och vi sitter i en helt annan sits nu.

Jag tycker inte att vi ska vara rädda; den rädslan måste tas bort. Jag hoppas att vårt budskap härifrån når landskapsregeringens korridorer. Om man tänker på ett modernt digitalt åländskt samhälle, så tycker jag att det skulle kunna vara nästa steg för att öka den demokratiska processen.

Tack, herr talman!

Tack ledamoten. Vi måste ha full förståelse för att, som har nämnts tidigare under debatten, vissa saker måste finnas på plats digitalt och att det ska vara säkert. Det finns frågor som vi måste ha svar på, och så vidare.

Det vi efterlyser härifrån, och som jag bedömer att vi har samsyn i, är att processen måste vara igång och att arbetet måste göras. Annars blir det bara något som vi konstaterar, att detta skulle vara bra för Åland någon gång, men vi har ingen karta för hur vi ska komma dit.

Talman!

Säkerheten ligger i fokus, och den digitala kartan är den roadmap som man brukar prata om. Den här hållplatsen borde också finnas med på den kartan, och man kan sätta den år 2031.

Vi pratar mycket om digitalisering och e-förvaltning. Men samtidigt håller vi på att skriva papperslappar och sätter dem i en urna. Det känns inte särskilt digitalt. Det är lite dåligt i vårt digitala samhälle.

Det här skulle kunna vara ett naturligt steg för att visa att vi är progressiva på Åland och tänker framåt. Framförallt stärker vi självstyrelsen och vi blir ett exempel på hur man kan sköta saker och ting i förvaltningen digitalt.

Det har provats, det fungerar i Estland, så varför skulle det inte fungera på Åland? Det har jag många gånger förundrat mig över. Här fungerar det inte, men i Estland fungerar det.

Tack, talman!

Jag uppskattar verkligen ambitionen i ledamoten Asumaas anförande. Jag tänker att medborgarportalen som vi nu bygger kommer att bli en plattform där vi kan skapa förtroende för trovärdig myndighetsinformation och en säker plats för att hantera sina myndighetsärenden. Den typen av plattformar behöver vi arbeta fram, precis som man har gjort med suomi.fi i Finland så behöver vi en egen plattform där vi kan hantera den här typen av frågor.

Vi har genomfört en omvärldsanalys i denna fråga. När man pratar om digital mognad och digitala framsteg i Europa är det ofta Estland, Finland och Danmark som nämns. Jag vill bara påpeka att varken Finland eller Danmark har något konkret på gång i detta avseende. I Finland pratar man inte om att möjliggöra detta inom de två närmaste valen åtminstone, enligt den senaste informationen jag har fått, eftersom det här är behäftat med så mycket problematik.

Jag delar absolut ambitionen, men jag tror att 2031 blir för tidigt.

Tack, herr talman!

Medborgarportalen kommer säkert att ge tilltro till digitala tjänster och visa att de kan fungera på ett säkert sätt. Jag anser att vi också måste ha politiska målsättningar och inte bara säga att det inte går att genomföra till år 2031, för då kommer det aldrig att gå till år 2031.

Vi måste sätta ribban på någon nivå. Om vi sedan lyckas överträffa den nivån är en annan sak. Men att bara säga att det inte går till år 2031, det gillar jag inte. Jag tycker att vi behöver ha större ambitioner och verkligen vilja åstadkomma något konkret.

Om ett privat företag skulle säga att de inte kan införa någon digitalisering före 2031, så skulle företaget gå i konkurs.

Talman!

Jag gillar också höga ambitioner. Jag konstaterar dock att de mest framstående digitala länderna, som har samma tradition när det gäller vallagstiftning som vi, säger att de inte kommer att införa detta inom de närmaste valen. Det säger något om den problematik som är kopplad till frågan.

Självklart kan man ha den ambitionen om man vill, men min bedömning är att det handlar om mycket stora kostnader och kräver en grundläggande infrastruktur. Vi behöver en digital mognad och en säkerhetsnivå där vi har mycket kvar att arbeta på. Här ska vi sannerligen ha höga ambitioner för att möjliggöra digitalisering av offentlig sektor, vilket verkligen behövs.

Sedan vet man aldrig vad som händer och hur systemen utvecklas. Till exempel frågan om e-identifiering, som Europa driver tillsammans, det kan skapa helt nya möjligheter. Jag säger absolut inte nej och jag gillar höga ambitioner. Jag ville bara ge en liten omvärldsanalys.

Tack, herr talman!

Omvärldsanalysen kan också göras på det sättet att det fungerar i Estland, och det verkar inte vara något problem där. Politikers tendens är att problematisera allt. Vi borde ha fler visioner och målsättningar. Det är ingenjörerna som får lösa problemen. Ofta stöter vi bara på hinder och känner att vi inte kan göra något åt dem. Kanske vi istället borde börja titta på möjligheterna här i salen, istället för att bara problematisera allt. På så sätt skulle vi kunna utveckla vårt åländska samhälle framåt och modernisera det i en snabbare takt. Vad vet jag?

Ingenjörerna är de som kan lösa våra problem, om det är ett problem i sig. Om det handlar om pengar, så kostar det alltid. Men är det en kostnad eller en investering för demokratin? Eller handlar det bara om att det kostar? Vi måste också tänka på vad vi får tillbaka av detta.

Talman!

Tack ledamot Asumaa. År 2013 eller 2014 besökte jag Estland, där jag fick en presentation av X-road och hur man arbetade med röstning via nätet. De bjöd in hackare som försökte hacka sig in i de olika systemen inför valen. Det fick mig att tänka på den ledamot som en gång införde ett hackathon på Åland.

Oavsett detta har Estland haft kommunalval sedan 2005. De har genomfört fem kommunalval, fem parlamentsval och tre europeiska val. Det har fungerat bra. Estland är ändå ett grannland, och där har e-röstning visat sig vara framgångsrikt.

Jag håller helt med ledamoten om att vi måste våga ta steget. År 2023 röstade 50 % av väljarna i Estland via internet i det senaste parlamentsvalet.

Tack, talman!

Vi är helt eniga om att man måste våga. Det är klart att det fungerar i ett land som Estland, som är betydligt större än lilla Åland, men på något sätt känns det som att det kanske skulle kunna vara lättare att hantera här. Det kan hända att kostnaderna blir högre när man är liten, men det handlar också om att mera se möjligheterna än bara problem.

Det konstateras att det fungerar både i kommunala och EU-val, så jag har svårt att tro att det tekniskt sett inte skulle fungera här. Om det dessutom uppfyller säkerhetskraven, vad kan då vara bättre än det?

Jag tycker också att Åland skulle kunna vara en föregångare i detta sammanhang. Vi har pratat om att sänka rösträttsåldern. Varför inte också införa ett digitalt röstningsförfarande? Låt oss visa omvärlden att vi kan!

Talman!

Det man ska tänka på är att Estland ligger i absolut framkant när det gäller digitalisering. Det kan vi kanske inte riktigt säga att vi är. De hade tidigt digitala ID-kort och elektronisk identifiering. Det har funnits mycket diskussioner om hur de äldre ska kunna ta till sig detta när allt blir digitalt. Det finns planer och mycket information att läsa på nätet om detta.

Jag är säker på att de har mycket att lära oss, vilket vi gjorde när vi var från BSPC på besök där. Jag tycker att det skulle vara värdefullt för lagtinget att planera ett besök till Estland för att se hur de hanterar digitaliseringen.

Tack, talman!

Den digitala mognaden i Estland har varit, och är fortfarande, betydligt större under en längre tid, och jag minns det väl. Det var en period då företag och allt annat utvecklades i rasande fart. Det stod klart att man kunde göra mycket digitalt.

Det jag önskar är att vi sätter upp tydliga målsättningar för att vår digitala mognad ska kunna utvecklas snabbare. Istället för att bara konstatera att det finns problem och stå stilla, hoppas jag att vi kan bli mer proaktiva än reaktiva.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Asumaa, jag vill framföra vår ståndpunkt angående elektronisk röstning och internetröstning. Vi anser att vi bör avstå från dessa alternativ. Det finns stora problem med valhemligheten i dessa system, och det finns även en betydande risk för manipulation.

Om vi jämför oss med ett land som Estland så har de en befolkning på en och en halv miljon, medan vi är drygt 30 000. Vi måste vara medvetna om att Estlands valsystem också har fått kritik. Det har ifrågasatts huruvida man kan garantera valhemligheten eller undvika risken för manipulation där.

Varför ska vi då införa något liknande? Tanken är att vi ska öka valdeltagandet, men i Estland har det endast ökat från 59 % till drygt 60 % efter 2005. I övrigt ligger valdeltagandet på omkring 63 %. Det verkar inte ha hjälpt där heller.

Ibland undrar man vilka (… taltiden slut).

Talman!

Jag respekterar vicetalmannen Måtars och Obunden Samling inställning till digital röstning. Det har jag inga problem med, men jag kan konstatera att vi har helt olika åsikter i frågan. Desto mer vill jag inte debattera vad som är säkert eller inte. Jag har sagt min åsikt och jag hörde vad vicetalmannen Måtar tyckte och den synen respekterar jag.

Den enstaka gång man gjorde något sådant här i Finland, tror jag att HFD upphävde beslutet och att det valet måste göras om. Det var på grund av problem med valhemligheten.

Jag har personligen varit med om att arrangera val några gånger innan jag själv blev politiskt aktiv. Vi genomför dessa val otroligt enkelt och smärtfritt på Åland. Det är faktiskt möjligt för alla att delta, bara man lite anstränger sig för demokratin. Det är det jag tycker att vi kan kräva av väljarna.

Vi bör inte börja bygga digitala system för miljoner, som vi en gång har försökt förgäves. Det är helt bortkastat. Vi kan glömma det.

Talman!

Att bara glömma det är inte en lösning. Jag tror att det gav ganska mycket erfarenhet av vad ett sådant här system kräver, och vi kan inte låta hela den processen gå till spillo. Visst, det kostar lite pengar, men det kan vara en investering för framtiden.

Det är lätt att säga att vi bara ska glömma det. Vi kan fortsätta skriva med blyertspenna på gröna eller vita lappar och sedan stoppa dem i en låda. Men jag undrar hur det kommer att se ut om tio eller femton år? Kommer de ledamöterna att undra vad vi pratade om, att använda papperslappar?

Tiden och samhället förändras snabbt, särskilt nu när vi lever i den digitala eran.
Vi pratade på 90-talet om IT-bubblan. Nu har vi AI, och många säger att det inte kommer att bli någon bubbla den här gången, utan att utvecklingen bara kommer att fortsätta. Digitaliseringen går framåt i en rasande takt.

Men vi har olika åsikter om detta, det är bra och vi behöver ha det också.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om landskapslag om ändring av vallagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om landskapslag om ändring av 30 och 36 §§ kommunallagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.