Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Fortsatt diskussion.

Talman!

Den här motionen lämnades in i slutet av maj och tar sin utgångspunkt i de problem som då hade blivit allt tydligare inom skärgårdstrafiken.

En del av de konkreta problemen kan naturligtvis ha åtgärdats sedan dess. Men den grundläggande frågan är fortfarande lika aktuell, hur behandlar vi de människor som är helt beroende av skärgårdstrafiken?

Ibland får skärgårdstrafiken leva sitt eget liv. Turlistor förändras, bokningsregler görs om och nya tekniska lösningar införs. Varje förändring kan kanske förklaras var för sig. Men vem ser till helheten? Vem bedömer den samlade effekten för dem som bor, arbetar och driver företag i skärgården?

För en skärgårdsbo är färjan inte kollektivtrafik i vanlig mening. Färjan är vägen till arbetet, skolan, vården, butiken och resten av Åland. Om vi stängde av eller kraftigt begränsade en väg på fasta Åland skulle vi kräva god framförhållning, tydlig information och fungerande alternativ. Men när motsvarande förändringar görs inom skärgårdstrafiken förväntas människor alltför ofta bara anpassa sig.

Efter att motionen lämnades in blev jag kontaktad av en person som fått en retroaktiv faktura på nästan 1 000 euro från Ålandstrafiken. Personen har under ungefär sju års tid rest samma väg. Bilen har bokats till Överö och personen har sedan öppet frågat personalen om det går bra att följa med vidare till Långnäs.

Det här har alltså inte skett i smyg. Personen har frågat personalen och fått följa med. Under alla dessa år har ingen stoppat personen eller berättat att detta varit fel. Den 12 januari i år köpte personen ett årskort. I samband med köpet gavs ingen tydlig information om att det sätt som personen rest på under flera års tid inte längre accepterades eller kunde medföra en mycket hög genomfartsavgift.

Under perioden januari till april fortsatte personen därför att resa precis som tidigare: bokade till Överö, bad om att få följa med vidare till Långnäs och tilläts göra det. Inte heller under dessa månader stoppades personen eller gavs information om att resorna kunde komma att efterfaktureras.

Först i april kom beskedet att det inte längre gick att resa på det sättet. Då upphörde personen omedelbart med det och har alltså inte fortsatt efter att informationen gavs. Trots det kom en retroaktiv faktura på cirka 960 euro för resorna från januari till april. Fakturan är nu betald.

Talman! Jag ifrågasätter inte att Ålandstrafiken behöver ha regler för genomfartstrafiken. Jag ifrågasätter inte heller att en resenär har ett eget ansvar. Men en myndighet har också ett ansvar.
Om en resenär uttryckligen frågar personalen om det går bra att följa med vidare och får göra det hur ska resenären då förstå att samma resa flera månader senare kommer att efterfaktureras med flera hundra euro?

Om Ålandstrafiken ansåg att personen inte längre fick resa till Långnäs på detta sätt eller att en särskild genomfartsavgift skulle betalas, borde det ha sagts vid den första resan i januari. Då hade personen kunnat stiga av i Överö, betala rätt avgift eller ordna resan på något annat sätt. Då hade ingen retroaktiv faktura på nästan 1000 euro behövt uppstå. Det är just detta som är så orimligt.

Ålandstrafiken hade flera möjligheter att stoppa resorna eller informera om avgiften. I stället tilläts resorna fortsätta och kostnaden växa. Därefter lades hela ansvaret och hela räkningen på resenären. Man kan inte säga ja på bildäck i januari, februari, mars och april och sedan skicka en samlad räkning på ca 1000 euro från kontoret. Det här är ett konkret exempel på vad som händer när reglerna, bokningssystemet och verksamheten ombord inte hänger ihop.

När vi i motionen föreslår att Ålandstrafiken ska ha de resurser som behövs handlar det därför inte enbart om mera pengar. Det handlar om tillräcklig personal, rätt kompetens, fungerande tekniska system och en intern information som gör att samma regler gäller på kontoret, i bokningssystemet och ombord på färjan.

Men framförallt handlar det om politiskt ansvar. Personalen ombord och tjänstemännen inom Ålandstrafiken ska inte lämnas ensamma med att hantera följderna av politiska beslut och förändrade regler. Det är landskapsregeringen som måste ta ansvar för helheten och säkerställa att systemen fungerar för de människor som ska använda dem.

Digitalisering och nya regler ska göra trafiken enklare och tydligare. De får inte bli ett sätt att flytta över allt ansvar på resenären.

Min fråga till landskapsregeringen är därför: Anser landskapsregeringen att detta är en rimlig och kundvänlig hantering? Och vad tänker man göra för att en resenär ska få rätt information innan en kostnad på flera hundra euro uppstår inte genom en retroaktiv faktura flera månader senare?

Skärgårdstrafiken är skärgårdens livsnerv. Då måste den också styras och behandlas som den grundläggande samhällsservice den faktiskt är. Tack, talman.

Tack, talman!

Tack, ledamot Holmberg, för en mycket adekvat fråga. Jag har själv tagit upp den här frågan i samband med en frågestund för kanske ett år sedan.

Jag vill definitivt inte ta ställning i den här specifika frågan, eftersom jag inte känner till bakgrunden om den person som ni nämner. Men rent principiellt kan jag tycka att ålänningar är skattebetalare som är med och finansierar skärgårdstrafiken. Eftersom de delfinansierar den genom att lösa in årskort, borde de också behandlas lite annorlunda än passagerare och resenärer på de kommersiella färjorna.

Jag anser att vårt regelverk misskrediterar ålänningarna, och det skulle jag vilja att landskapsregeringen ser över.

Talman!

Det som har gjort att det blev så här tokigt är förändringen av Ålandstrafiken 2026. De gjorde ett förtydligande. År 2025 fanns en möjlighet för innehavare av grönt årskort att göra en obokad vidare resa samma dygn efter ett besök i skärgården. Men den här möjligheten togs bort 2026.

Jag kan tänka mig att personalen ombord på färjan borde ha vetat om detta redan i januari, februari, mars och april. Men först i april informerar man den här resenären, som har åkt på det här sättet i sju års tid, bokat till Överö. När personen frågar om det går att åka vidare till Långnäs får hen svaret att ja, det går. Men först i april får man veta om förändringen. Då slutar man direkt när man får informationen.

Visst, personen förstår att man har ett ansvar att läsa bokningsreglerna och titta på alla paragrafer för att se om något har ändrats. Men vem gör det egentligen?

Tack, talman!

Tack ledamoten Holmberg. Man har hanterat det här väldigt smidigt tidigare, utan att det har blivit någon stor affär av det. Den här bilen som kör i land från Galtby i Överö så lämnar ju en plats tom där, om det inte är en bil som kör ombord på färjan från Överö. Besättningen har tyckt att det har varit helt okej att den istället får följa med.

Jag vet att min bänkgranne har tillämpat den här metodiken tidigare,.

Och, som sagt, när det gäller ålänningar så är de skattebetalare. De är ändå med och finansierar det här. Jag anser att den avgift som påförs är oskälig. Man konkurrerar inte med de privata rederierna på något vis. Tvärtom, den här skärgårdstrafiken är till för att binda ihop skärgården. Vi har många ålänningar som kommer från Åbolands skärgård, som har en mycket smidigare möjlighet att nyttja den här trafiken än att använda de konkurrerande privata rederierna.

Talman!

Utan att ha provtänkt detta så tänker jag ändå säga det här; Finferries, Axferries tänk om man skulle kunna ha ett gemensamt system för avgiftsdebitering. Men på Finferries kostar det inte något, men det kostar på Axferries färjor. Men annars hade det kunnat vara en lösning att Finferries och Axferries har samma avgiftssystem. Då skulle man inte få de här problemen. Om man köper ett årskort för hela skärgården, då skulle det vara löst.

Om man åker med skärgårdstrafik och vill göra rätt för sig, så visar det här bara att man inte riktigt pratar med varandra.

Tack, talman!

Tack för anförandet. Det känns som om de socialdemokratiska ministrarna har en reformiver som vida överstiger både deras egen kompetens och avdelningens, vilket skapar ett politiskt tunnelseende.

Det är samma sak inom Ålands hälso- och sjukvård. Man startar upp så många olika projekt på så många olika ställen att det blir en total röra av alltihop. Det är verkligen tråkigt, dels för att hälso- och sjukvården är viktig, och dels för att skärgårdstrafiken är oerhört betydelsefull för alla som bor och verkar där.

Det är lite som vicetalman Måtar påpekade; man borde kanske lugna ner sig lite och ta ett projekt åt gången, så att man kan låta det bli klart innan man startar upp nästa.

Jag vill fortsätta resonera kring det förargliga i bristen på kommunikation. Det är frustrerande när man vet att en person har rest på ett visst sätt i samma besättning i sju års tid, och man har ställt frågor om detta. När man kommer till Överö har man frågat om det är möjligt att åka vidare, och man har kunnat göra det. Man får göra det i januari, februari, mars och april, men ingen informerar om att detta inte längre är möjligt. Om man fortsätter på det här sättet riskerar man att få en faktura på 1 000 tusen euro skickad till sig. Hade man fått informationen i tid, hade man slutat i januari eller valt att åka med något av de kommersiella fartygen istället. Fakturan är betald. Det handlar inte bara om det, utan jag anser att kommunikationen borde ha varit bättre. Personalen ombord borde ha informerat bättre.

Tack, talman!

Jag känner inte till det enskilda fallet, så jag kan inte kommentera det vidare.

Men visst är det som ledamoten också säger, att kommunikationen brister. Jag tror att en del av problemet ligger i att Ålandstrafiken är underbemannad.

Vi ska också komma ihåg att skärgårdstrafiken rullar dygnet runt, i princip 365 dagar om året. Ålandstrafiken har de facto öppet ett visst antal timmar per dag. Om det är fem eller sex timmar, så måste man hantera störningar som inträffar före arbetstiden och störningar som kommer efter.

Det finns nog anledning för den ansvariga ministern att se till att kommunikationen blir bättre, både mellan avdelningen, Axferries och Ålandstrafiken.

Tack, talman!

Vi får väl se hur nära det samarbetet blir framöver med Axferries och Finferries.

Men man behöver i alla fall titta på hur man kan få kommunikationerna att fungera bättre. Precis som vi säger i motionen, är det viktigt att säkerställa att Ålandstrafiken har de resurser som behövs, utan att det ska falla någon skugga på dem som jobbar ombord eller på Ålandskontoret.

Det handlar om att få de här systemen att tala med varandra, så att samma information går ut och att kunden inte blir drabbad.

Tack, herr talman!

I det finanspolitiska ramverk som ledamöterna Thörnroos och Holmberg-Jansson lanserade i lagtinget förra mandatperioden, ska man också, när man föreslår resurser till ett moment, i det här fallet Ålandstrafiken, berätta varifrån de ska tas. Kanske ledamöterna kan återkomma i debatten och närmare specificera varifrån medlen ska tas och hur mycket man bedömer att det behövs. Det är ett sätt att hedra det arbete som tidigare har gjorts.

Det är svårt att kommentera det enskilda fallet, eftersom ingenting har förmedlats till mig om vad en enskild kund har varit med om.

Däremot tycker jag att man kan nämna skattegränsen. Så länge det systemet inte var digitaliserat, gick det att se mellan fingrarna och varor kunde strömma till och från Åland utan granskning. Den dag man inför digitala system stänger man luckor för att komma runt systemen.

Vill man att genomfartstrafiken, som i det här fallet handlar om att åka hela vägen från Åland till riket, ska vara lättare och mindre kostsam för åländska resenärer, då måste man ändra i de strukturerna. Hittills har politiken varit att man inte ska konkurrera med privata aktörer när det gäller resor från Åland till Finland, raka spåret. Istället ska man stanna ett dygn eller en natt i den åländska skärgården och förhoppningsvis konsumera och därigenom stöda näringslivet i den kommunen.

Det går inte heller, som jag uppfattar det, att ha olika taxor för olika typer av individer, så att ålänningar har en taxa medan en finländare, svensk eller någon annan har en annan taxa. Man får följa regelverken där.

Jag tänkte i måndags, när ledamoten Thörnroos höll sitt anförande, att ordet "systemkaos", är det verkligen ett väl valt ord för det man vill tala om? Det vill säga att landskapsregeringen och Ålandstrafiken har lanserat ett nytt bokningssystem under våren, vilket ställde till vissa bekymmer i lanseringen. När man lanserar nya saker i bussar och färjor finns det alltid barnsjukdomar och problem i de sammanhangen. Men att kalla det för systemkaos, och att lagtinget tillåter en sådan rubrik i samband med en motion, tycker jag inte är bra. Det skadar den sakliga debatt som det är meningen att vi ska föra här, och det beskriver inte verkligheten.

Ett systemkaos är när flera kritiska system slutar att fungera och drabbas av kedjereaktioner och mycket allvarliga tillstånd. Jag tror att ledamoten Thörnroos och ledamoten Holmberg-Jansson har valt ett begrepp, kanske inte i syfte att diskutera sakligt om det som pågår, utan för att politiskt försöka svartmåla situationen och landskapsregeringens arbete.

Visst är det så att vi har mycket på gång. Det är både digitalisering, ombyggnader av broar och hamnar som just nu kulminerar av investeringar och vi har lanserat en trafikomläggning i skärgårdstrafiken som så småningom också implementeras.

Men jag kan säga att det inte var läge att bara förvalta under den här mandatperioden. Det fanns alldeles för mycket arbete att göra och för mycket förändring som man var tvungen att ta tag i, både för att klara ekonomin och med tanke på de höga bränslepriser vi nu ser, samt all annan utveckling som är kraftigt eftersatt.

När det gäller digitala system vet vi att vi under många år har underinvesterat i sådant som vi borde ha tagit tag i för länge sedan.

Jag skulle säga att det skadar motionärerna att använda ett sådant här begrepp. Det skadar också skärgården. Jag tror inte att det är bra för skärgårdens attraktionskraft att hela tiden beskrivas i termer av mörker och negativism.

Det är viktigt att påpeka att under ett vanligt år, 2025, har Ålandstrafiken hanterat 14 000 aktiva kunder som har genomfört 11 604 bokningar, och 94 430 gjordes digitalt online. Det betyder att vi inte har något systemkaos. Vi har färjor som går varje dag, som transporterar fordon och människor, och som faktiskt fungerar. Jag tycker inte att "systemkaos" är ett väl valt ord. Vi har också en hög procentuell tillförlitlighet i hur trafiken går.

Orsaken till att man behöver komma till bättre digital system inom skärgårdstrafiken är för att kunna erbjuda kunderna en bättre service. De flesta människor idag fungerar digitalt, även om den digitala mognaden varierar i olika befolkningsgrupper. Om man inte kan boka själv får man hjälp.

Det är också viktigt att få fram statistik som är tillförlitlig, så att vi kan berätta vem som åker på vilka färjor, hur behoven ser ut och hur man kan följa upp det.

Beslutet om att digitalisera skärgårdstrafiken togs för många år sedan. Det som händer nu är att det implementeras och förverkligas. I det här fallet handlar det både om betalningssystemen i kollektivtrafiken och bussarna, samt i skärgårdstrafiken som skedde under våren 2026. Det förbättrar förstås också uppbörden av avgifter. Det är ingen dålig sak i dagsläget. Vi behöver alla slantar vi kan få in, och det är också rättvist att alla som använder trafiken betalar för den på lika villkor.

Vi budgeterar 1,4 miljoner euro i intäkter inom skärgårdstrafiken år 2024. I budgeten för 2027 är intäkterna 2 miljoner euro. Visst har det skett vissa förändringar i nivåerna, men framförallt handlar det om en förbättrad uppbörd.

Skulle Ålandstrafiken behöva mer resurser, det vill säga det som motionärerna föreslår här? Javisst, absolut. Alla som får mer resurser har möjlighet att göra bättre, informera mer, digitalisera klokare och utveckla kundkontakter. Vi vet att det är mycket underfinansierat, särskilt inom digitalisering. Så absolut, det skulle komma väl till pass.

Men när jag letar i landskapsregeringens budget och när jag letar i infrastrukturavdelningens budget kan jag inte se någon given plats där vi skulle kunna ta 200 000 euro eller något liknande för att lägga på det här. Men om motionärerna har ett förslag lyssnar vi gärna.

Utvecklingen, den som redan nu är påbörjad, kommer att fortsätta även i nästa mandatperiod med implementering av avläsning av nummerplåtar, där vi nu gör ett pilotförsök på Föglölinjen. Vi hoppas också kunna ha en lång upphandling i hamn, som ger möjlighet för investeringar, där oljepriserna gör att vi måste arbeta för att så fort som möjligt gå över till andra drivmedel som är mer vänliga för börsen. Tack, herr talman!

Talman!

En resurs kan betyda många olika saker. Det behöver inte alltid handla om pengar. Nu måste vi plötsligt komma med kostnadsförslag för var vi ska ta pengarna ifrån även i åtgärdsmotioner, så säger jag asfaltering. Dra ner på lite asfaltering! Det har jag alltid sagt, och det sade jag även när jag satt i landskapsregeringen. Jag anser att vi asfalterar alldeles för mycket på Åland.

Personen som min berättelse handlar om, är en person som faktiskt äger bostäder på Åland och bor både här och i Korpo. Det är ganska långt att åka via Åbo för att ta sig hit. Det skulle vara mycket smidigare att kunna åka den här vägen.

Det jag ville lyfta fram är att man hade kunnat säga i januari, februari, mars eller i april att detta inte längre fungerar på grund av ett nytt system och nya bokningsregler.

Så länge jag kan minnas så har taxorna för genomfart alltid varit högre än priserna för att åka med ett grönt kort, ett årskort eller bara inom den åländska skärgården. Anledningen till detta är att Ålands landskapsregering inte ska konkurrera med privata aktörer.

Jag förstår att detta skapar problem för dem som bor i Åbolands skärgård och Ålands skärgård, där den närmaste vägen ofta är att åka med skärgårdsfärjorna.

Om man vill ändra taxan för en specifik grupp går det inte att göra det utan att påverka alla. Det måste vara samma regler för alla. Det handlar om ett systemskifte och en förändring som man i så fall måste överväga.

Talman!

Jag känner att ministern ondgör sig över att denna motion kommer nu. Men faktum är att den kom i maj, så regeringspartierna kunde ha valt att lyfta den i lagtinget när den var aktuell, under den tid det rådde kaos. Det var personer som blev lämnade på kajen för att de inte hade kunnat hämta sina biljetter, särskilt cykelturister. Det var mycket skriverier om detta, både i Finland och på Åland, och det uppfattades som kaos då.

Jag nämnde också i mitt anförande att mycket av detta har retts ut under tiden. Men det är också farligt att implementera ett nytt system innan man har allt på plats och att bara använda skärgårdsborna som någon sorts försökskaniner.

Jag vänder mig verkligen emot att säga att vi använder skärgårdsborna som försökskaniner. Det stämmer absolut inte. Jag tycker att det är väldigt magstarkt att påstå något sådant och att kalla situationen för kaos.

Efter två veckor fick vi betalterminaler i alla hamnar, vilket löste problemet väldigt snabbt.

Jag anser istället att man bör betona att med det komplexa system vi har i skärgårdstrafiken så innebär att personalen inom Ålandstrafiken, personalen ombord på färjorna och vi politiskt i förvaltningen, och alla gör verkligen sitt yttersta för att detta ska fungera.

Och kom ihåg, 111 000 människor har lyckats både boka och resa under år 2025. Det är inte dåligt. Det är inte ett systemkaos. Det är ett alldeles alarmistiskt och överdrivet ord som skadar skärgårdens renommé.

Tack, talman!

Minister Gunell, jag har rötter i Korpo. Det finns ungefär 4 400 ålänningar som är födda i Åboland, och betydligt fler om vi räknar dem som är födda i Finland.

Idag kostar ett årskort, om jag minns rätt, 176 euro. Det handlar om ett grönt årskort. Med ett sådant kort kostar en enkelresa 106 euro, eller var det 104 euro? Så det blir alltså 208 euro tur och retur.

Det röda stora rederiet - jag får inte nämna namn - kostar ungefär 80 euro tur och retur. Det är en stor skillnad jämfört med hur det var för ett antal år sedan, då fick ålänningar med åboländsk härkomst 50 % rabatt. Det finns inte längre.

Det kostar 190 euro för årskortet, och det förväntas höjas med några euro under nästa år. Man kan inte ha specialregler för korpobor eller individer födda i Åboland. Det går inte att införa sådana taxor, eftersom det skulle innebära diskriminering av olika grupper. Det måste vara lika för alla.

I så fall kan man slopa det här och göra det billigare för alla, eller så fortsätter man att jämföra kostnaderna för att resa med bil och passagerare med de privata rederierna. Priserna varierar mycket, särskilt eftersom man har dynamisk prissättning under sommar- och vintertid. Det är olika priser hos de olika rederierna och vad som ingår i dessa priser. Därför är det inte alldeles enkelt att hitta den lämpliga nivån.

Tack minister Gunell. Om man säger att man vill understöda turistnäringen i skärgårdskommunerna vintertid, så blir det ofta så att man sover över hos någon bekant.

Jag kan berätta ett fullkomligt absurt exempel. Jag var läkare på Kökar i 17 år och brukade ibland ta färjan från Galtby på morgonen klockan 06.00 Jag kom fram efter 2,5 timmar, kl 08.30. Jag hade mottagning hela dagen, och när jag skulle åka tillbaka till Långnäs klockan 15:30 var jag tvungen att betala fullt pris.

Jag överklagade ända upp till landskapsregeringen och fick dispens. Det visar hur absurt systemet kan vara. Jag tror att det finns ett stort utrymme för samarbete mellan Åbolands skärgård och Åland.

Absolut, jag hoppas att vi ska kunna få till stånd en skärgårdens ringväg som binder samman Åbolands skärgård med Ålands skärgård. Det är ett utmärkt sätt att utveckla turismen. Vi ska definitivt fortsätta med detta.

Men den grundläggande tanken förblir densamma: man kan inte ha särskilda taxor för vissa grupper och individer, baserat på var man är född. Det går inte. Det är diskriminering.

Tack, talman!

Tack, ministern Gunell. Jag skulle vilja arbeta mer lösningsinriktat med den här frågan. Jag har tidigare motionerat om ett införande av differentierade taxor, och med den automatiska nummerplåtsavläsningen borde det rent tekniskt vara möjligt att genomföra.

Vi bör också se över bokningsreglerna, eftersom de är för komplicerade och missgynnar vissa ålänningar. Det är faktiskt så att de som har köpt ett årskort kan särbehandlas. De har redan betalat 190 euro för sin ingång till skärgårdstrafiken. På det sättet kan man införa en annan taxa som inte är så hårresande.

Till exempel kostar en genomfart idag, även om du har betalat 190 euro, ytterligare 143 euro för en ålänning som har stuga i Korpo Det tycker jag är hutlöst.

Frågan är hur man ska göra det rättvist och bra. Jag kan inte se någon annan lösning än att sänka taxorna över hela linjen när det gäller genomfartstrafik. Då släpper man tanken om att man ska stanna i skärgården en natt för att få ett billigare pris.

Det är ett skifte i politisk inriktning, och det kan man naturligtvis göra. Men i så fall är det ett avsteg från tidigare beslut. Man behöver också förhålla sig till konkurrenslagstiftningen, så att det offentliga inte konkurrerar med privata rederier.

Tack minister Gunell. Jag tror inte att skärgårdstrafiken kan konkurrera med de privata rederierna. Det handlar om helt olika världar. Servicen ombord på de privata rederierna är en helt annan.

Om man tänker på en turist från Peräseinäjoki som inte har ett årskort, det är självklart att den personen ska betala ett högre pris. Men för en ålänning som är skattebetalare på Åland och har löst ett årskort tycker jag att man kan behandla den personen lite annorlunda.

Det finns också en volymaspekt att beakta. Många som har stugor i Åbolands skärgård åker flera gånger och betalar därmed avgiften flera gånger. Jag efterlyser verkligen en genomlysning av den komplicerade djungeln av regelverk som vi tillämpar för tillfället.

Jag tror att om man fick önska, så skulle varje politiker vilja att avgifterna för skärgårdstrafiken var så låga som möjligt för alla ombord. Tyvärr har dessa avgifter införts för länge sedan och har nu blivit en del av hela finansieringssystemet. En del av inkomsterna säkerställer att vi har en bra trafik och de kommer från dessa avgifter.

Självklart kan man se över system och regler. I dagsläget har vi fortfarande, fast vi har arbetat med förenklingar, ett otroligt invecklat regelsystem. Svåra system är också svårare att digitalisera, medan enklare system är lättare givetvis.

Talman!

Jag står här och känner historiens vingslag. Vi hade just en historisk frågestund där det inte ställdes några frågor om skärgårdstrafiken. Det är en stor lättnad att vi får fortsätta diskutera dessa viktiga frågor för ålänningarna.

Ministern nämnde i sitt anförande kortfattat det pilotprojekt som handlar om automatisk registrering av nummerplåtar. Det har förekommit en del nyheter, bland annat på Ålands Radio, om att kameror installeras i Svinö och Degerby för att läsa av registreringsskyltar.

Min fråga är egentligen: Vad är status för detta projekt, och vad kan vi förvänta oss i närtid?

Projektet har kommit ganska långt och, likt allt annat i världen just nu, är det starkt förknippat med GDPR och dataskydd. Enligt min förståelse har man löst de flesta frågetecken kring detta. Nu handlar det om att få igång kamerorna och en betallösning. När dessa är på plats kan man också påbörja piloten.

Talman!

Finns det någon tidsuppskattning för när piloten kan påbörjas?

Enligt de tidigare uppgifter jag har fått, så ska det ske under hösten. Det kommer att pågå en tid och sedan utvärderas. Om det fungerar bra, så försöker man med nästa ställe, Osnäs-Åva, och har en fortsatt förlängning av projektet där.

Sedan när alla delar har testats och man vet att det fungerar, så lanseras det över hela trafiksystemet. Men tills dess tror jag att vi har det några år framåt i tiden.

Talman!

Jag hade också en fråga angående avläsningen av registerskyltarna. Det var meningen att det här projektet skulle börja under våren i maj, men det verkar som om det inte har kommit igång än.

Kan ministern berätta lite om hur avläsningen av registerskyltarna kommer att fungera för de åländska skyltarna? Vi vet idag att det finns många problem i Europa och Stockholm när man ska läsa av de åländska registerskyltarna. Är det här systemet som ska användas i skärgården anpassat för de åländska skyltarna? Eller kommer skärgårdsborna att behöva byta ut sina skyltar på fordonen när de ska ut till stugan?

Den sista frågan tror jag att ledamoten Holmberg själv vet svaret på, eftersom han snart ska sätta sig i en arbetsgrupp som ska arbeta med förnyelsen av skyltarna för alla ålänningar.

Det är just bokstaven Å som är svår att läsa i digitala system, oavsett om det handlar om parkeringshus i Stockholm eller någon annanstans i Europa.

Kamerorna som har testats på Föglö, där har man hittat en mekanism som kan läsa av bokstaven Å.

Talman!

Det stämmer att jag ska ingå i referensgruppen för registerplåtarna. Det var därför denna fråga kom till mig från en skärgårdsbo, som har många funderingar kring detta.

Nu har det visat sig att projektet ännu inte har kommit igång, och det har funnits en fundering om det kan bero på just de här prickarna, så att säga. Men det är jättebra att det finns en möjlighet att få det att fungera. Det är viktigt, för vi kan inte börja byta ut alla skyltar på bilarna bara för att man ska ut i skärgården.

Nej, ledamoten Holmberg har helt rätt i att det skulle vara en alldeles överdådig insats att genomföra en pilotstudie för nummerplåtsavläsning.

Tack, talman!

Jag noterar att ministern är tämligen nöjd med sin arbetsinsats när det gäller skärgårdstrafiken, men något mindre nöjd med lagtingets rätt att godkänna rubriken "Systemkaos i skärgårdstrafiken". Ministern menar att det inte var något systemkaos.

Jag som själv är en stor användare av skärgårdstrafiken och träffar många människor när jag åker hem, så delar inte riktigt den uppfattningen.

Så som situationen var uppställd i våras, med alla de problem som uppstod, var det ytterst olyckligt. Detta var särskilt olyckligt för turistföretagarna i skärgården, som verkligen skulle behöva få gäster utan att det krånglar.

Om jag får ge ett tips, som gammal ansvarig minister för avdelningen, skulle jag rekommendera att man inte inleder nya pilotprojekt när högsäsongen börjar.

Tajming är viktigt, det kan man säkert tänka. Men i det här fallet tycker jag att man bör konstatera att när man lanserar nya system är det alltid problem i början. Syftet med dessa system är att etablera enklare lösningar, bättre möjligheter att boka och säkrare skärgårdstrafik för alla.

I det här fallet löstes bekymret ändå relativt snabbt. Jag tror det är viktigt, om man vill saluföra skärgården som en bobar och positiv region, att inte ständigt lyfter fram problemen. Kanske bör man också nämna att mycket fungerar.

Talman!

Jag funderar över de betalterminaler som ministern nämner att finns de i alla hamnar, men jag kan inte riktigt minnas att jag har sett en i Hummelvik. Jag ska studera detta närmare när jag åker hem nästa gång.

När det gäller den digitala avläsningen av skyltarna noterar jag att ministern i september anställde en ny projektledare för ett tvåårsprojekt som syftar till att hantera digitaliseringen, särskilt kring de nya skyltarna. Det känns lite konstigt att man först inleder ett projekt som ska marknadsföras till högsäsong, sedan fungerar det inte och någon månad senare anställer man en person som ska vara delvis ansvarig för detta. Det ger intryck av att man får en god idé, verkställer den snabbt, och sedan inser man att den kanske inte riktigt fungerar. Då hamnar man i en situation där man måste backa och börja om. Det är inget bra sätt att driva (… taltiden slut).

Jag tror att ledamoten Thörnroos får leta länge om hon ska hitta en apparat för biljettköp i Hummelvik. Det handlar ju om att om man reser utan grönt eller rött årskort och ska betala i hamnen, så har personalen en betalterminal där man enkelt kan betala med bankkort.

Tack, talman!

Dt här anförandet handlar om den verklighetsförankring som nämns inne motionen.

Vår skärgårdstrafik står inför en stor omställning, men det måste gå att få vardagen att funka också under omställning, för skärgårdens folk och för besökare.

På senaste tid har det lagts ner många timmar på snickrande och sågande för att få tillräcklig mängd virke på plats för att lösa problem med fluktuerande vattenstånd när Norrviken angörs på Brändö, istället för Lilla Hummelholm under pågående vägombyggnad. Att Brändö kommun via sin trafikgrupp påpekat att problem kommer att uppstå verkade inte ha påverkat bedömningen, åtgärder vidtogs när problemen blev uppenbara.

Talman! Skärgårdsborna lever synnerligen nära verkligheten, det finns få som har så stor sakkunskap om skärgården som de. Det skulle tala för att det är extra viktigt att vara lyhörd mot skärgården och försöka lyssna in de lösningsförslag som kommer, exempelvis via trafikgrupperna.

Talman! Jag diskuterade igår med en företagare i skärgården som funderar på att lägga ner pga krångligheterna med att boka trafik. Denna företagare får ingen information på systemnivå om hens ekipage ryms med eller inte, enligt bokningssystemet har det fel dimensioner, i praktiken ryms det med ändå. Denna företagare och andra löser problemen direkt med besättningen i stället. Så ser verkligheten ut.

Talman! Skärgårdens attraktionskraft skadas när datorn säger ”nej”, när cyklister blir stående på kajen eller en företagare för beskedet att ditt ekipage ryms inte med i teorin.

En bra tumregel för god politik är att den ska ligga nära verkligheten. Ännu bättre är om systemen återspeglar verkligheten. Kanske är det så, talman, att vardagen i skärgården påminner om vardagen i lagtinget. Det är en väldigt liten tjänstemannakår vi har i lagtinget, det krävs därför smidighet, sunt bondförnuft och pragmatism för att få livet och systemen att fungera i praktiken.

Så jag ser fram emot att motionen om systemkaos fortsätter att beredas i behörigt utskott och levererar ett bra betänkande. Tack för ordet!

Tack, herr talman!

Kan ledamoten Wille Valve säga något om byggnationen av Norrviken och de åtgärder som gjordes, motsvarande 200 000 euro för ett tag sedan? Var de otillräckliga?

Talman!

Det kan jag inte svara på. Jag kan dock bekräfta att jag har varit på plats och studerat stället.

Då kanske ledamoten Valve också ska vara lite försiktig med hur han uttalar sig. Det här är ett tillfälligt färjfäste som byggdes under våren med två dykdalber på plats för att kunna ta emot färjor där. Syftet är att möjliggöra så trygg och effektiv lastning och lossning som möjligt.

Men hur mycket ska man satsa på ett tillfälligt färjfäste? Jag tycker att det är bra att det finns möjlighet att ta iland där nu, medan den här vägbanken byggs om. Samtidigt kanske man ändå ska vara försiktig med resurserna, så att det inte blir alldeles överdrivna satsningar för en temporär lösning.

Talman!

Här handlar inte anförandet om omfattningen, utan snarare om tajmningen. Trafikgruppen lyfte redan i sitt utlåtande att det skulle uppstå problem. Det är något förvånande att det egentligen inte gjordes något förrän problemen började uppstå.

Tack, talman!

Jag blir lite konfunderad kring vad Moderaternas politik är när det gäller skärgårdstrafiken. Å ena sidan vill man ha mer pengar till skärgårdstrafiken för olika saker som man anser borde göras. Å andra sidan verkar det som att inga förändringar eller utveckling ska ske på något område, eftersom det skulle leda till systemkaos. Är det så jag ska uppfatta det?

Nej, talman, budskapet i mitt anförande är att verkligheten skaver för skärgårdsborna. Man kan inte riktigt tala om en fungerande vardag.

Om ledamoten Fellman slår upp datorn så kan man på Ålandstidningens hemsida läsa att Ålandstrafikens webbokning fungerar för vissa. För de skärgårdsbor som kan boka via webbokning så är det ett ganska jobbigt besked att veta att man inte har tillgång till systemen.

Egentligen är budskapet att man kanske bör ta det lite försiktigare. Det är vanskligt att dra igång en massa reformer samtidigt, för då kan det bli pannkaka i slutändan.

Tack, talman!

Jag måste ändå dra slutsatsen att det verkar som att Moderaternas och den övriga oppositionens kritik mot särskilt infrastrukturminister Gunell är att hon är för effektiv. Hon sätter i gång för många reformer och jobbar för hårt för att förbättra skärgårdens möjligheter att digitalisera.

Det är väl självklart att inga förändringar sker utan utmaningar. Men ska man verkligen som minister sitta på händerna och inte göra någonting för att undvika att drabbas av problem när man börjar?

Talman!

Jag tror att många förstår att när reformer pågår, så kan verkligheten kännas lite jobbigare. Det är mer som skaver än vanligt.

Men jag anser också att det är otroligt viktigt att lyssna på skärgårdsbornas beskrivningar av hur det är att boka ett ekipage som är oumbärligt för att överhuvudtaget kunna bedriva näringsverksamhet i skärgården.

Det handlar också om hur cykelturister behandlas när de kontaktar Ålandstrafiken, och så vidare. Det är avgörande att se till att allt fungerar i alla väder, även under omställningen och när vi uppenbarligen förbereder det kommande avtalet på 15 år. Under denna resa är det viktigt att säkerställa att det går att leva och verka i skärgården utan alltför mycket värk.

Talman!

Jag hade inte tänkt säga något om det här, men eftersom en del av diskussionen har handlat om genomfart, något som kanske inte direkt står i motionen men som motionären valde att lyfta, så tänkte jag säga några ord om det.

Låt mig förklara hur det fungerar. Detta var före den digitala incheckningen började. Om man som kund vill åka från Svinö till Degerby och vidare från Överö till Galtby, så fungerar det i praktiken så att man kan boka från Överö till Galtby. Det går bra via bokningssystemet. Man kör man ner till Svinö, kör ombord på Skarven, betalar sin biljett, antingen med en förbetald öppen biljett eller via den betalda kortmaskinen. Jag tror att det kostar 32 euro.

Systemet och reglerna är utformade så att man betalar för inresa till skärgården. Från Överö till Galtby är det bara att rulla ombord, i enlighet med sin bokning, och det kostar ingenting. Det borde egentligen ha kostat 143 euro till, men det kan inte kontrolleras eftersom Föglölinjen inte har någon bokning.

Åker man från andra hållet fungerar det på samma sätt, men det är bara det att då betalar du fram till Överö. Att besättningsmän har gjort på det sätt som beskrevs, så det är ju en konsekvens av att regelverket inte riktigt har mött verkligheten. Besättningsmannen vet förstås att även om bilen kör i land i Överö, så snurrar den i över Skarven och kommer ändå dit den ska samma dag. Det gör ingen skillnad. Det är svårt att få folk idag att se nyttan i att sparka i land någon i Överö. Jag har själv jobbat några gånger på den där linjen, och folk brukar försöka sova lite tungt i bilen. Det är inte så lätt att väcka dem för att slippa undan och köra i land. Till slut blir det en sådan här "låt gå"-mentalitet. Förstås är det fel av besättningen att göra så, men det är en konsekvens av att systemet inte fungerar. Och så har det varit länge.

Vi har en hel hög med gammal infrastruktur. Jag säger inte att de är gamla fysiskt och regelverket har sett likadant ut hela tiden. Möjligheterna att ta sig fram på ett billigare sätt har funnits.

Nu har den här regeringen, med minister Gunell, infört den digitala incheckningen, och då sätts det stopp för det helt enkelt. Man blir incheckad på Skarven och då täpps den luckan till.

Det handlar om genomfartstrafik rent generellt, och det gagnar inte skärgården. Det fyller färjorna, men det ger inga inkomster på det sättet. Förutom att vi säger att de inte ska konkurrera med de privata, så är det en annan synpunkt.

Med denna incheckning har det också uppdagats att man inte alltid har löst årskort om man bara använder Skarven. Den luckan täpps också till nu. Men nu är frågan: Vems är felet? Tidigare hade man en klisterlapp för årskortet i rutan på bilen. Då kunde besättningen kontrollera att kunden hade betalat sitt årskort. Eftersom Föglölinjen inte har någon bokning så har man inte kunnat göra det på flera års tid, och några har valt att inte köpa årskort, i strid mot regelverket förstås. När incheckningen infördes åker man fast.

Då är frågan: Vem har gjort fel? Den som har skapat ett regelverk som inte fungerar, eller den som utnyttjar ett icke fungerande regelverk? Det där ändras nu.

Är det värt allt krångel med att få in de här avgifterna med den digitala incheckningen, med kameraavläsningar och problem med skyltar och allt sådant? Och kommer det att fungera?

Jag väntar nu tills det har gått lite längre och vi ser vad slutresultatet blir. Jag hoppas att det kommer att fungera, men jag är inte helt övertygad om det. Men det skulle vara skönt någon gång att ha fel också. Tack!

Talman!

Jag tycker att ledamoten Pettersson hade ett bra anförande när han påpekade att otydliga regler kan leda till konsekvenser.

Den person jag refererade till har öppet ställt frågor och åkt regelbundet under de senaste sju åren, och besättningen har varit anpassningsbar och har låtit personen åka vidare.

Det är möjligt att åka i skärgården, både utan bil och med bil på båda sidor. Kanske är det så att vissa personer löser det på det sättet.

Men det som ledamoten Juslin var inne på handlar också om smidighet och det som ibland kan kännas mer mänskligt.

Den här bilplatsen blir tom sen när man åker från Överö till Långnäs. Den här personen hade istället hade kunnat åka med sin bil och det är den aspekten som jag tycker ibland (… taltiden slut).

Jag håller med om det. Det kan till och med vara så att det är bättre att den personen åker hela vägen istället för att ta upp plats på Skarven, som kanske skulle vara full.

Jag förstår att man har varit pragmatisk med det där.

Talman!

Jag ställde en fråga till ministern under frågestunden. Vad kommer detta att innebära? Varför ska vi plötsligt ha en person i Degerby för att kontrollera dem som kommer? Syftet var att se dem som kommer från Överö. Jag tror inte att jag har sett det en enda gång, eller kanske en gång berättade min man att det stod någon där. Men ministern nämnde att det skulle tas in flera hundratusen euro från dem som skulle smita den vägen och ta Skarven, istället för att åka direkt från Överö till Långnäs.

De här kontrollanterna, eller vad man ska kalla dem, är en konsekvens av att kamera avläsningen inte var på plats.

Det hade inte gått att göra så snabbt, men man hade uppnått samma resultat om man hade haft bokning på Föglölinjen, för då hade det varit omöjligt att använda systemet på det sättet. Det hade varit en annan väg att gå.

Tack, talman!

Tack ledamot Pettersson som har en gedigen erfarenhet av de här systemen.

Jag vill fortfarande jobba lösningsinriktat och hitta möjligheter för de här marginella kategorierna som nu lite missgynnas av systemet.

Därför tycker jag att motionen, som jag hade om införandet av differentierade taxor skulle kunna vara en lösning. Nu ser jag att finans- och näringsutskottets ordförande har lämnat salen. Men han tyckte också att det var ett bra förslag, även om det lämnades vid, ett för hans del, kanske lite olyckligare tillfälle.

Men det här måste gå att lösa. Det här handlar om ganska små volymer av åkande och den "buggen" måste kunna rättas till, tycker jag.

Jag har förståelse och jag kanske också, till viss del, delar den här tankegången.

Men under brinnande högsäsong klarar vi inte av att tillgodose turistföretagens behov, och en sådan åtgärd kanske vore mer lämplig under lågsäsong eller under den tid då det finns fler platser på färjorna. Det är något man kan fundera på.

Jag vill fortfarande förfäkta den här lilla kategorin av ålänningar, nämligen skattebetalande ålänningar, som har löst årskort. De ska slippa betala för genomfarttaxan som är hutlös i mina ögon och taxan motsvarar inte på något sätt konkurrensen med de privata rederierna.

Den här turisten från Peräseinäjoki som kommer med en personbil och husvagn, ska naturligtvis betala 973 euro som en genomfart kostar. Men ålänningen som kommer med sin personbil tycker jag ska behandlas lite annorlunda, eftersom denne är med och finansierar skärgårdstrafiken genom årskortet och genom skatterna.

Som sagt, det handlar om en ganska liten volym resenärer, och vi kunde vara lite mer tillmötesgående. Därför efterlyser det här en genomlysning av regelverket, som har blivit lite för komplicerat.

Längre tillbaka i tiden har jag haft exakt samma åsikt som ledamoten Juslin, att alla är med och betalar för de här färjorna. Det har också, till viss del, gjorts ändringar i det röda och det gröna årskortet, och de har närmat sig varandra. Nu är de dessutom i samma prisklass, vilket de inte var tidigare, om jag minns rätt.

Det som återstår till röda kortets fördel är möjligheten att boka skärgårdsplatser. Jag är lite osäker på hur det var med släpen när det gäller det gröna kortet, men de ligger väldigt nära varandra idag, vilket de inte har gjort tidigare.

Om vi hade möjlighet till bättre kapacitet och hade pengarna till det, så tycker jag absolut att alla som är med och deltar skulle kunna åka till ett rimligt pris.

Jag har också övervägt det där. Tänk om vi skulle kunna slopa både bokning och betalning, samt alla digitala system. Vilken lättnad det skulle vara! Då skulle man ha det som på Altera och Elektra i Åbolands skärgård, man fick bara åka och köra på.

Men jag har konstaterat att vi inte har den kapaciteten i den åländska skärgårdstrafiken. Vi har inte tillräckligt med utrymme på däck, och avstånden mellan öarna är längre. Vi behöver de inkomster som avgifterna ger, vilket uppgår till 1,62 miljoner euro per år.

Så vi landar i slutsatsen att det inte går att slopa avgifterna. Därför måste vi digitalisera och försöka göra det så enkelt och smidigt som möjligt för alla.

Avgifter och årskort är alltid något som brukar ge tillfälle till debatt.

Men som sagt, de pengar som dessa avgifter genererar måste hittas någon annanstans, och det har inte blivit lättare med åren att hitta dem.

Vi behöver nog ha systemet, men exakt hur det ska utformas kan vi säkert diskutera i många år framöver.

Det är tur är att skärgårdstrafiken fortsätter och kommer att fortsätta engagera Ålands lagting i generationer framåt.

Ibland kan diskussionerna bli lite väl detaljerade och sådana diskussioner kanske inte förekommer i andra parlament, men så är det. Detta visar att vi alla är en del av vårt samhälle och bär med oss de vardagsbekymmer som ålänningarna har.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.