Remissdebatt

Ärendet sambehandlas med åtgärdsmotion 14/2024-2025.

Talmannens förslag är att ärendena remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Tack, talman!

Här i Ålands lagtinget som i andra parlament, så ägnar man sig inte åt handuppräckning. Ni behöver inte räcka upp händerna, men jag tror att alla som sitter här, om man inte själv har haft en fästing eller flera på sig den här sommaren, så känner någon som har haft det.

Problemen med fästingar är att man aldrig vet vem som bär smittan med sig och vem som inte gör det.

Jag vill också säga att jag är en stark förespråkare av vaccinering. Jag tycker att Institutet för hälsa och välfärd, där vi oftast använder den finska förkortningen THL, är en alldeles ypperlig institution. Jag har det största förtroende för de analyser som de gör vad gäller hela vår vaccinering, inte bara på Åland utan även i Finland.

Den som har följt med i media vet att det har varit ganska mycket skriverier om fästingar, speciellt i mitten och slutet av augusti. Det har också upptäckts flera TBE-fall i år än vad som gjordes i fjol. Det är förstås ingen bra utveckling, varken för den enskilde, för familjen eller för samhället i stort. Det handlar om personligt lidande, livslångt handikapp och stora ekonomiska resurser som behöver sättas in för att få den enskilde tillbaka på banan. Det lyckas inte alltid, och man kan hamna i ett betydligt försämrat tillstånd än vad man var innan man fick sjukdomen.

Vi har sedan många år tillbaka haft möjlighet här på Åland att få den så kallade grundvaccineringen, som består av tre olika injektioner, utan kostnad för den enskilde, gratis, helt enkelt. Sedan har det varit upp till var och en att se till att man får en booster, en påfyllnadsdos med jämna mellanrum, vilket är kopplat till hur gammal man är och hur ofta man behöver ta den. Men det har varit något som var och en har behövt hålla reda på själv och också behövt betala för.

Nu kan man tycka att det här är små smulor och att alla borde ha råd att betala. Men jag är inte riktigt säker på det. Dessutom har man inte längre möjlighet att dra av sina sjukvårdskostnader, vilket har plockats bort av den nu sittande regeringen.

Går man till hälsocentralen kostar det ingenting att få injektionen, och det kostar inte heller något att få ett recept. Däremot måste man själv gå till apoteket och hämta ut sin medicin, och den kostar ungefär 34-35 euro. Det finns ett grundpris, och apoteken har möjlighet att lägga på en liten summa. Väljer man istället att göra det helt privat så hamnar man på en kostnad. Jag har bara kontrollerat med en privat aktör på Åland, och där kostar det 88,50 euro, vilket inkluderar vaccinet och vaccinationen.

Med anledning av att TBE-fallen ökar, vilket leder till mycket personligt lidande och ekonomisk skada, kostar det också samhället stora summor. Därför skulle det vara min uttryckliga önskan att landskapsregeringen initierar en kampanj för att höja vaccinationsgraden och göra boosterdosen avgiftsfri för den enskilde. I mån av möjlighet skulle man också kunna skapa ett gemensamt vaccinationsregister.

Jag blev faktiskt glad när jag hörde att två av ledamöterna under kaffepausen diskuterade TBE och att de planerade att kontrollera sin vaccinationsstatus och kanske gå och ta vaccin. Jag hoppas att detta kan fungera som en väckarklocka för flera av ledamöterna här, och att det också kan inspirera den åländska allmänheten.

Jag ser fram emot att social- och miljöutskottet kan komma med tydligare skrivningar om fortsättningen. Tack!

Tack, talman!

Först skulle jag vilja säga att jag tycker att syftet med den här motionen är väldigt bra, och jag understöder det. Jag vill också gratulera ledamot Thörnroos för att hon har inspirerat två andra lagtingskollegor att skriva en nästan snarlik motion. Det är faktiskt ganska roligt att se hur man kan inspirera andra så snabbt, bara en vecka efteråt. Men nog om det.

Jag skulle vilja ställa en fråga. Med tanke på att vi just här debatterar något som kostar pengar, har ledamot Thörnroos en uppfattning om låga kostnader för vården och hur stora summor vi talar om för att genomföra den här motionen?

Talman!

Jag har inte räknat på det personligen. Jag vet hur ofta du behöver ta din booster, vilket är var tionde år om du är under 50 år nu, sen blir tidsintervallet lite tätare senare, men jag har inte räknat på det.

I min värld är det här en marginell summa jämfört med mycket annat som det satsas pengar på här.

Tack, talman! Tack, ledamot Thörnroos.

Det är jättebra med TBE-vaccinet, men vi måste också komma ihåg att borrelia är ett stort problem på Åland. Så vitt jag vet finns det ännu inte några effektiva vacciner mot borrelia. Jag har läst att det pågår forskning för att ta fram sådana, och i år verkar det som att många har drabbats av borrelia. Jag läste om det i nyheterna. Jag har en anhörig till mig som har varit mycket sjuk i hjärnhinneinflammation och ansiktsförlamning, och som tyvärr inte fick hjälp i tid på sjukhuset.

Det är inte bara TBE som är farligt, utan alla fästingburna sjukdomar på Åland. Det här innebär både ett stort ekonomiskt bortfall och en betydande kostnad, både för hälso- och sjukvården och för de individer som drabbas. Jag vill bara lyfta fram detta.

Talman!

Tack för det stödet.

Jag vill också säga att det finns en ganska stor skillnad mellan TBE, hjärnhinneinflammation och borrelia. TBE är en sjukdom orsakad av ett virus, och det finns inget botemedel mot virus. Det är ingenting du kan göra. Du kan försöka underlätta med dropp, syrgas och annat, men det finns inget botemedel. Det finns ingen hjälp.

När det däremot gäller borrelia så är det en bakterie, och där finns möjligheten till antibiotikabehandling. Så de skiljer sig åt, men ingen av dem är någon trevlig bekantskap.

Jag vet att ingen av dem är särskilt trevlig, men jag vill ändå ta upp det. Jag vill också lyfta fram att vi har ett stort problem med att många har insjuknat i borrelia just under den här sommaren. Som sagt, det kan leda till flera månaders sjukskrivning och återhämtning.

Det är kanske inte rättvist att jämföra olika saker, men fästingburna sjukdomar är verkligen svåra att hantera. Jag hoppas verkligen att det nu satsas mer på forskning för att utveckla ett vaccin som kan minska risken för att drabbas av borrelia om man blir biten av en fästing.

Vi är helt överens om den saken också. Men det är väl kanske därför man har satsat mer på TBE. Därför att det, som sagt, inte finns något botemedel; det måste självläka.

Visst, både situationerna är otrevliga bekantskaper, och ju färre som insjuknar, desto bättre för alla, för den enskilde, för familjen, för släkten, för vänner och för samhället.

Talman!

Ledamöter, det kan ju verka lite lustigt att det kommer två motioner, men de har faktiskt lite olika tonvikt. Jag återkommer till det i mitt anförande.

Åland är ett av de mest drabbade områdena i Finland, ett hög endemiskt område för att använda medicinspråk.
Enligt uppgifter som jag har fått så har vi enbart i juli haft lika många fall som under hela 2024.

Jag som primärvårdschef på Åland var med och uppvaktade Finlands sjukvårdsminister i Finland och THL:s ledning, jag tror det var år 2004, vilket resulterade i att det från den 1 januari 2006 blev tre grundvaccinationer på Åland gratis för alla ålänningar.

Då när det här var aktuellt så hade vi i Finland ca 50 fall totalt av TBE och hälften av dem var på Åland. Så fästingarna på Åland bär i hög utsträckning på TBE-smittan.

Det var en artikel den 10 augusti i Husis, under de fyra åren 2020-2024 så hade vi 64 fall på Åland. Det skulle ge ett genomsnitt på 14 fall per år. Jag har också fått uppgifter om att under 2006-2023 så hade vi 145 fall på Åland. Vi vet att en övervägande del av dem som är smittade endera var ovaccinerade eller hade inte adekvat boostat sig.

Jag skrev redan en skrivelse i augusti 2024 till berörda inom ÅHS och landskapsregeringens hälso- och sjukvårdsbyrå. Jag föreslog ett gemensamt register för den privata sjukvården och ÅHS med påminnelsefunktion. Jag fick ett positivt gensvar från ÅHS och borreliagruppen, men jag fick ingen vidare kommentar från hälso- och sjukvårdsbyrån.

Det här är ju ganska komplicerat. Det är ju olika intervaller. De tre grundvaccinationerna ger en grund immunisering. Den första boosterdosen får man efter tre år och fram till 50 år så räcker det med att få en boosterdos vart på tionde år, mellan 50 och 60 vart femte år och efter 60 vart tredje år. Det här är lite knepigt att hålla reda på.

Den förestående Kanta-kopplingen underlättar förstås för den enskilde att gå in och kunna se sin vaccinationsstatus framöver. Men när det gäller retroaktivt, alla våra stelkrampsvaccin och vaccinationer osv. så måste de överföras från det nuvarande journalsystemet till Cosmic som kommer att vara knutet till Kanta. Så framöver kommer allt att finnas i Kanta.

Men vi är som sagt den kanske mest drabbade regionen i Finland, det är en alldeles för jäklig sjukdom och vi har till och med haft dödsfall och väldigt svåra handikapp för resten av livet i vissa fall. Jag kan parentetiskt nämna att jag går och haltar beror på en koppling till TBE.

Att skapa ett gemensamt vaccinationsregister på Åland skulle inte vara något större problem. Man kan tycka att det här borde vara i THL:s regi. Javisst, det vore idealet.

Men vi på Åland har "smittat" Finland med de här tre gratis vaccinationerna. Nu är det nämligen så att i Åboland och i vissa av Västra Nylands regioner, de drabbade regionerna i Finland, så har det åländska exemplet med de här tre gratis vaccinationerna införts. Man behöver inte ens vara skriven där, det räcker att man har en sommarstuga men däremot måste man vara en finsk medborgare för att få dessa vaccinationer gratis.

Det är också så, vilket har en viss koppling till ledamot Thörnroos förslag, att de här tre grundvaccinationerna får vi gratis från THL. Dessa behöver inte de åländska skattebetalarna betala för, utan de får vi från riksmyndigheterna och THL, så det genererar ingen kostnad.

Vi har ju ett antal medicinska tillstånd och screeningar där vi redan idag har en påminnelsefunktion och patienter kallas. Vi kan nämna mammografiscreening, papaprov men även vissa sjukdomar bör kontrolleras och då kallas man på kontroll med regelbundna intervall.

Det här med påminnelser, jag vet inte hur det är med er andra men jag får ibland påminnelser. Det är betalningspåminnelser från olika föreningar, myndigheter och företag. Det är rutin. Det är en väldigt, väldigt teknisk lätt grej att bygga in en påminnelsefunktion. Det skulle med säkerhet ge oss en mycket bättre vaccinationstäckning och därmed färre fall av TBE.

De som är lite äldre av er kommer ihåg de här gula vaccinationskorten. Jag vet inte när de infördes, kanske på 40- eller 50-talet, de blev mer och mer slitna och man hade dem där i sin låda tillsammans med passet.

När vi talar om digitaliseringens fördelar, så inte ska ju den enskilde människan behöva ha det i sin anteckningsbok när man ska boosta det ena och det andra. Det är så ytterligt, ytterligt enkelt att skapa ett register med en påminnelsefunktion. Det vågar jag nog påstå utan att vara någon IT-expert.

Budskapet med vår motion syftar egentligen precis på samma sak som ledamot Thörnroos motion. Jag hade faktiskt skrivit den här motionen redan när artikeln från Husis kom.

Vi måste få ner våra TBE-fall. Kan vi börja och vara ett föredöme och dra hela resten av Finland med oss? Det här är piece of cake att fixa det här. Tack!

Tack, talman!

Den liberala lagtingsgruppen vill säga några ord om den inlämnade motionerna som det givetvis är lätt att känna sympati för. Tanken om ”att vi ska ta krafttag mot TBE” är det nog få som kan säga emot. Det är en hemsk sjukdom, som inte drabbar så många, och de som drabbas klarar sig allra oftast undan med små, nästan omärkbara besvär. Men i de kroppar där viruset tar fäste är sjukdomstiden lång och men efter den är inte sällan livslånga.

Talman! Det mänskliga lidandet är omätbart, men vad man kan ta redan på är så klart de faktiska kostnader som TBE ger upphov till. Det var min första passning till social- och miljöutskottet. Hur många vårddygn går det under ett år till vård av TBE patienter? Hur ser återhämtningen ut? Hur lång frånvaro är vanlig att ha från arbete?

I den aktuella motionen ges tre förslag, vi tänkte ta dem ett och ett.

Om vi börjar med förslaget om att landskapet ska inleda en informationskampanj, absolut. Det är en god idé. Men vi undrar, novis som vi ännu är, är det verkligen i dessa frågor vi ska gå in med politiska fingrar? Eller bör initiativet komma från tjänstemannahåll som säkerligen analyserar detta noggrant? Bör det politiska inspelet vara ”vi vill ta krafttag mot TBE” och därefter låta expertisen komma med förslag? Vi undrar helt enkelt bara vad som är hönan och vad som är ägget.

Gällande ett eget register drar vi genast öronen åt oss. När vi talar om egenutvecklade IT-system börjar det tjuta Ålarm i våra öron. Vi tror faktiskt att det vi ska göra är att invänta Kantakopplingen. Vi rör oss äntligen framåt där och ministern har sagt att det lagtekniska ska vara på plats vid årsskiftet. Vi har svårt att se framför oss att vi skulle bygga något helt eget patient- och personuppgiftssäkert system för detta. En annan ideologisk fråga i sammanhanget är; hur långt sträcker sig det egna ansvaret att hålla koll på sina vaccinationer, allra särskilt när vi får all data samlad i Kanta? Vi har fått veta att Kanta hela tiden utvecklar sina system och det tillkommer nya möjligheter i systemet så det är att vänta att det utvecklas en påminnelsefunktion. Liberalerna ser gärna att vi avvaktar den utvecklingen istället för att uppfinna ett hjul till.

Och slutligen, talman, får vi tala om kostnader. För det kan säkert uppfattas som att om det ”bara” gäller boostervaccinerna så är det inte så kostsamt. Det här är givetvis något social- och miljöutskottet behöver djupdyka i. Det torde röra sig om ca 3 400- 3900 boosterdoser per år om vi räknar med att 65 % av befolkningen vaccinerar sig.

Var injektionerna ges har ju en betydelse för brukaren, men även om man får en injektion på ÅHS som kanske är kostnadsfri för brukaren så uppkommer det en kostnad för ÅHS. Så en sådan här förändring skulle så klart belasta vården och det skulle också tillkomma kostnader för det offentliga.

Och sen så behöver vi fråga oss en annan fråga som är lite ideologisk. Ifall vi gör den här förskjutningen till det offentliga från det privata, som idag faktiskt handhar en väldigt stor del av boosterdoserna, då skiftar vi också fokus mellan det privata och det offentliga. Liberalerna anser att det här är någonting att ha tydligt i åtanke, så att vi inte går in och tar marknadsandelar från det privata i den här frågan.

Talman! Nu har jag problematiserat lite, men Liberalerna stänger inga dörrar här. Vi tycker att det är bra om utskottet behandlar motioner när det ges tid. Det ger oss faktiskt också fler tillfällen att diskutera den här fula sjukdomen

Slutligen, talman, så tänker jag avsluta lite mer personligt. Man kan inte tvinga på någon vaccin, men eftersom jag själv är vis av denna oönskade erfarenhet och är evigt immun mot TBE, så brukar jag ändå säga att om du gillar vaccin så är det dags att se över ditt skydd. Tack, talman!

Talman!

Tack, ledamot Listherby! Vi har ju ett antal tillstånd där man kallar patienterna på kontroll; mammografi, papascreening, tarmscreening, diabeteskontroller och ett stort antal sjukdomar. Det är rutin inom sjukvården och det är inget konstigt. Ska vi också sätta det på den enskildes ansvar att man ska hålla reda på när man ska gå på kontrollerna? Det tycker jag inte. Jag tror inte heller att man kan säga att det skulle stjäla marknadsandelar. Skulle vi ha ett gemensamt remissregister som säger att det är dags att uppdatera din TBE vaccination, kontakta ÅHS eller din företagshälsovård, så tvärtom skulle det då antagligen bli väldigt många fler som vaccinerar sig. Det stjäl inte på något sätt marknadsandelar.

Tack så mycket, talman!

Jag behöver kanske påminna ledamot Lindén om att vi behandlar två motioner i den här frågan.

Gällande den andra motionen, som inte är ledamot Lindéns, handlar det om att det offentliga ska bekosta boosterdoserna. Om det offentliga inte bekostar boosterdoserna så gör man ju en förflyttning här. Om det offentliga också ska stå för en påminnelsefunktion och kallelser, ser jag att det går åt ett visst håll som vi blickar.

Som sagt, vi stänger inga dörrar, men det är alltid bra att vara försiktig när man öppnar dörren på glänt.

Tack, ledamot Listherby. Det var därför det blev två olika motioner. I den som vi skrev handlar det om en påminnelsefunktionen, som borde vara tämligen lätt.

THL betalar för de här grundvaccinationerna. Det är viktigt att uttrycka.

Kort bara, eftersom jag vet att många här är jägare. Jag hörde ledamot Eckerman tala om borrelia. Det är en sak som jag tycker att är intressant vetenskapligt. Alla fästingar som faller från ett hjortdjur är borreliafria. Hjortdjuren har någon form av immunologisk mekanism som eradikerar borrelia, och det finns nu ett stort hopp om att detta kan användas för att utveckla ett borreliavaccin. Så det är inte omöjligt att det kan komma i framtiden.

Tack för det, talman!

Det finns visserligen olika tolkningar av hur lagtingsordningen ska läsas.

Det fanns också en kort kommentar i början av ledamot Lindéns replik som handlade om påminnelserna. Där tror jag att vi behöver invänta Kanta för att se vad de kan erbjuda framöver i form av påminnelsefunktioner.

Jag tror inte att Åland ska uppfinna ett nytt IT-system för påminnelsefunktioner. Vi vet hur svårt det är med patient- och persondata. Det är inget man gör hemma på kammaren över en kväll. Vi behöver lita på de system som faktiskt finns och som vi snart kommer att kunna nyttja.

Tack, talman!

Ledamoten Listherby frågar var hönan och ägget ska vara. I denna fråga är hönsen helt tydligt här, eftersom vi bedömer att det är ett ganska billigt och bra sätt att stärka vårt samhälles motståndskraft mot TBE att ha ett system med påminnelsefunktion.

Jag behöver inte upprepa det som kollegan Lindén redan nämnde, att det finns påminnelsefunktioner i andra sammanhang. Varför det skulle vara problematiskt just här av ideologiska skäl förstår jag inte.

Jag vill också ta fasta på det som ledamoten Listherby nämnde om Kanta-systemet, som vi diskuterade för en stund sedan. Hur övertygad och säker är Listherby, med tanken på positionen i ÅHS styrelse, att det kommer att bli ett påminnelsesystem när vi får igång Kanta?

Tack så mycket, talman!

Jag vill börja med att ta upp den sista frågeställningen om hur säker man kan vara på att Kanta kommer att utveckla en sådan här situation. Det kan jag inte vara säker på. Det här är något som diskuteras, och som man kan läsa sig till, och se hur Kantar utvecklar sig.

När det gäller hönan och ägget, som ledamoten nämnde i sitt anförande, handlar det om vem som ska bestämma vilka åtgärder vi ska vidta för att ta krafttag mot TBE. Är det en informationskampanj? Tycker de sakkunniga på hälsovårdsbyrån och ÅHS att det är det bästa vi kan göra? Om så är fallet, då är det självklart att vi behöver gå in och genomföra det.

Jag tror dock inte att det är politikerna som ska bestämma vad som ska göras. Jag menar att vi ska bidra med en vision och stora riktlinjer.

Tack, talman!

Experterna har konstaterat att fallen av TBE ökar på Åland, och detta orsakas av att folk inte tar sina boosterdoser. Då måste vi fråga oss: varför gör de inte det?

Det kan till exempel vara svårt att komma ihåg när och hur man ska ta vaccin, särskilt om det handlar om fem eller tio år framåt. Jag skulle nästan vilja påstå att det är viktigt att högsta hönset, det vill säga lagtinget, säger att det ska vara ett register med påminnelsefunktion i Kanta när detta system sätts i bruk. Vi behöver inte diskutera frågan vidare; vi kan ge uppdraget till de berörda att implementera det.

Det känns som en sådan tjänst är nödvändig. Det finns en onödig rädsla hos befolkningen, och det innebär en onödig risk för hälsan. Dessutom medför det stora kostnader på grund av TBE-fallen, som kan bli allvarliga.

Tack så mycket, talman!

Som vi nämnde i anförandet gav vi social- och miljöutskottet några frågeställningar. Vad kostar TBE i faktiska vårdkostnader och pengar? Det behöver såklart vägas mot en eventuell kostnad för att vi ska tillhandahålla boosterdoser, och då har vi svar på det den konsekvens som så ofta efterlyses när vi kommer med nya förslag är: Vad kostar det?

När det gäller Kanta är det nog så att Åland inte kan bestämma vad Kanta ska utveckla. Men jag kan tänka mig att diskussionen om påminnelsefunktioner för vaccinationer till exempel, inte är unik för Åland. Jag tror att många efterlyser den. Bara den servicen, att du själv kan logga in och se dina vaccinationer, kommer att göra det lättare att ha koll på när du senast fick din injektion.

Tack, talman!

Tack för stödet från Liberalerna. Ledamoten tyckte att det i åtgärdsuppmaningen skulle ha räckt med att skriva att vi nu tar krafttag mot TBE. Jag är helt övertygad om att hade jag har skrivit det i åtgärdsuppmaningen att vi nu tar krafttag mot TBE. Då hade frågan har varit: Hur har du tänkt? Du har väl någon vision? Du har väl tänkt på något? Och det har jag gjort.

Jag vill påpeka att det inte står någonstans i min motion att det är Ålands hälso- och sjukvård som ska utföra detta. Det finns många privata aktörer, både i Finland och i Sverige, som har vaccinationsbussar och kan hantera det på andra sätt. Det är helt möjligt att upphandla detta privat om det är den väg man vill gå sen senare.

Tack, talman!

Jag tänkte bara knyta an till när jag redogjorde för vilka potentiella kostnader det här skulle kunna skapa. När jag nämnde kostnaderna, så nämnde ledamoten själv att det var 88 euro. Jag kanske har hittat gamla uppgifter, men jag hittade att det kostar 72 euro. Men säg att kostnaden ligger mellan 70 och 90 euro per injektion, inklusive vaccin, på de privata vårdcentralerna.

Om det inte kostar något ifall man hämtar ut sitt vaccin och går till ÅHS för att få en injektion, men även om det är gratis för brukaren att gå till ÅHS så finns det så klart kostnader som måste beaktas för ÅHS.

Talman!

Det finns alltid en kostnad med allt man gör, och precis som ledamoten tidigare sade, måste den kostnaden vägas mot vad det faktiskt kostar. Om vi nu vill möjliggöra gratis vaccinering även av boosterdoser, så måste vi ta hänsyn till de faktiska kostnader vi har.

Det finns en faktor som vi inte kan mäta, och det är det mänskliga lidandet och bortfallet från arbetsmarknaden när man är sjuk. Det handlar också om upptagandet av sjukvårdsresurser och annat, vilket alltid blir mer subjektivt.

Vi får helt enkelt se var det landar. Det ska bli intressant när social- och miljöutskottet hinner fördjupa sig i dessa frågeställningar. Jag tycker att det är viktigt.

Om någon väljer att inte ta vaccinet, så är det okej för mig. Men det ska vara ett medvetet och aktivt val från den enskilde.

Tack så mycket, talman!

Till delen är vi helt överens. Liberalerna vill verkligen att vi ska titta på vilka faktiska kostnader TBE orsakar för sjukvården. Jag tror också att de som ägnar sin tid åt att forska kring detta har en god förståelse för hur lång sjukskrivning en svår sjukdom brukar leda till.

Dessutom kan man faktiskt räkna på hur mycket bortfall det blir från samhället. Jag ska inte gå föregå de beräkningarna, men jag tror att de summor som rör kostnaden för ett vaccin är ganska blygsamma i sammanhanget.

Som ledamoten nämner, det mänskliga lidandet går inte att mäta. Det är inte bara den insjuknade som drabbas, utan hela familjen och samhället i stort påverkas.

Tack, talman!

TBE är en allvarlig sjukdom, och Åland är ett av de mest utsatta områdena i hela Europa. Riskerna är tydliga, och konsekvenserna för den som insjuknar kan vara allvarliga. Behovet av ett starkt och långsiktigt skydd kan inte nog understrykas.

Grundvaccinationen mot TBE erbjuds idag avgiftsfritt till alla på Åland, men påfyllnadsdoser får man själv bekosta. Här finns en stor risk: efter fullföljd grundvaccination krävs regelbundna påfyllnadsdoser för att bibehålla ett fullgott skydd. Utan påminnelser riskerar många att glömma sina doser och stå oskyddade – och ofta ovetandes om det.

Idag saknas ett heltäckande register som ger full överblick över vilka doser som tagits och när. Här ställer jag förhoppningarna till kommande lösningar genom att vi kan ansluta Åland till det nationella Kanta-systemet.

Samtidigt vill jag lyfta fram att vi i det nya vårdinformationssystemet Cosmic, kommer det att finnas grundförutsättningar för att bygga på och vidareutveckla tjänster kopplade till register. Det finns en särskild vaccinationsmodul att köpa till, som hanterar tidsintervaller, påminnelser och uppföljning mm – även om den ännu inte är införd vid ÅHS så finns det utvecklingsmöjligheter framledes, om man så beslutar och det finns budgetmedel.

Det största problemet är kanske inte kostnaderna för vaccinet. Läkarna uttrycker en tydlig oro över att ålänningar inte tar sina boosterdoser, och i majoriteten av fallen beror det på glömska eftersom man inte vet när man tog vaccindosen senast. Detta är en onödig risk med potentiellt allvarliga konsekvenser.

Vi vet också att boosterdoser i våra grannländer ofta bekostas av individen, med undantag för vissa riskgrupper. Åland står inte ensam i detta, men vi har möjlighet att göra det bättre – att ge människor bättre information, stöd och trygghet när det gäller deras skydd mot TBE.

Jag och Centern delar motionärens ambition att minska riskerna med TBE. Samtidigt måste våra åtgärder vara långsiktigt hållbara, både ekonomiskt och administrativt. Men vi har möjligheten att med rätt system, påminnelser och registreringar ge ålänningarna ett verkligt skydd. Det är ett mål värt att prioritera. Mycket av dagens debatt har kretsat kring det här, så det finns en rätt stor samstämmighet i salen kring detta. Tack, talman!

Talman!

Tack ledamot Mansén. Jag tror att vi alla är ganska eniga om det goda i denna intention.

Jag har tagit reda på de kostnader som har uppmärksammats. Man brukar räkna med mellan 10 000-20 000 euro per inlagt fall, och för dem som har komplikationer blir livstidskostnaden ungefär 500 000 euro.

Jag tjänstgjorde på Huddinge infektionsklinik 1993-1994, där genomfördes en studie på 78 TBE-fall. Det var skrämmande att alla dessa hade mätbara kognitiva bortfall även efter ett år. Det visar hur otroligt allvarlig denna sjukdom är.

När jag arbetade inom den privata sjukvården och när vi gav vaccinationer då skickade vi information till ÅHS. Man ska samarbeta. Det är väldigt lätt för (… taltiden slut).

Tack, talman!

Tack ledamot Lindén för förtydligandet när det gäller konsekvenserna för samhället och individen. De är givetvis allvarliga och betydande, och det har jag också framfört i mitt anförande.

Talman!

Det här känns ibland som en väldigt personlig fråga. Jag har övervägt några gånger att erbjuda min kropp till forskningen, för fästingar älskar mig. Jag kan inte ens titta på en skog utan att de kommer springande.

Vi på Åland är väldigt vana vid att få fästingar, att plocka bort dem, att hantera situationen och konsekvenserna. Om utskottet hinner behandla den här motionen, så tycker jag att vägkosten från den här diskussionen har varit att det här är en fråga som man tar på allvar och som är intressant att titta på. Det tycker också Socialdemokraterna.

Särskilt med ett varmare och fuktigare klimat har vi fler fästingar nu än vad vi hade tidigare, och det kan bli ett växande problem.

Men är det rätt saker att göra, det som motionärerna föreslår? Det måste vi fundera på. Att höja vaccinationsgraden är bra, men vi måste också mäta vilka åtgärder som är effektiva mot dels vad de kostar, dels vilka byråkratiska konsekvenser de medför och dels vad de sakkunniga på området säger. Vi har vissa negativa erfarenheter av när vi politiskt styr vilka åtgärder som ska vidtas mot eller för olika förslag. Vi behöver också titta på det som flera redan har påpekat: Vad händer? Vilka lösningar får vi i och med anslutningen till Kanta och i och med att Cosmic införs? Är det här något som kan göras på ett annat sätt än vad motionärerna föreslår?

För Socialdemokraterna är den intressantaste delen av förslaget att göra den här boosterdosen kostnadsfri för medborgarna om det är så - och det vet vi ju inte riktigt - att folk väljer bort den av ekonomiska skäl för att de tycker att de inte har råd.

Jag tror att det är jättebra med en påminnelsefunktion som säger åt folk att nu är det dags. Det är bra, men vi har också negativa erfarenheter av att bygga egna system som vi sedan har svårt att upprätthålla. Därför är det viktigt att se att kopplingen till Kanta kanske kan lösa problemet åt oss.

Socialdemokraterna är försiktigt positiva. Om utskottet hinner behandla det här så kanske vi kan få svar på några av frågorna. Tack!

Talman!

Jo, jag tror att vi i stort sett är eniga.

Jag tänkte framhäva mig själv för ovanlighetens skull. Jag har suttit med i den finska expertgruppen och utarbetat det nationella behandlingsprogrammet för borrelia som vi har i Finland. Jag sitter också med i den borreliagrupp som vi har här och där vi samarbetar med den privata sektorn.

När jag förde fram det här förslaget för ett år sedan fick jag enbart positiva kommentarer angående påminnelser. Vi vet att folk ofta glömmer bort detta.

Om det här nu behandlas i social- och miljöutskottet så hopps jag att det kan gå längre än ett positivt förkastande, vilket brukar vara det längsta man kan uppnå (… taltiden slut).

Jag tycker att jag uttryckte en positiv inställning till både påminnelsefunktioner och boosterdoser.

Men jag kan inte utgå från att om vi hittar på någonting här i salen, oavsett hur kompetenta förslagsställarna är, så skulle vi inte filtrera de förslagen genom de som har till uppgift att bistå med sakkunskap och åtgärdsförslag. Det är självklart att det är våra egna sakkunniga som måste arbeta med frågan.

När det gäller åtgärdsmotioner så är det, i det system vi har, ett sätt att väcka förslag. Det har aldrig, vad jag vet, hänt att man direkt har gått till att säga "nu gör vi så här".

Tack ledamot Fellman. Jo, det är faktiskt så att vi på Åland har den främsta expertisen i Finland inom vår så kallade borreliagrupp. Jag ska inte nämna några namn, eftersom det inte är tillåtet, en det handlar om en numera avliden professor och en pensionerad dito som överhuvudtaget uppmärksammade borrelia.

Åland har haft en enormt viktig roll när det gäller fästingburna sjukdomar, och det finns en uppsjö av dessa sjukdomar; Neoehrlichiaar, Rickettsios och Babesia, Det finns otrolig kunskap här på Åland, och jag ser fram emot att vi får kalla dessa experter till utskottet.

Jag har inte ifrågasatt att det finns en stor sakkunskap både i borreliagruppen och hos ledamoten Lindén. Vårt system förutsätter ändå att ärenden bereds i en ordning och förs in i budgeten och i ÅHS verksamhet, enligt gängse kutym. Det är inte meningen att vi ska börja fatta beslut i en åtgärdsmotion.

Jag hoppas att ärendet ändå kan behandlas positivt och att det kan lyftas i lämpliga organ.

Talman!

Sedan jag i somras läste ledamoten Mogens Lindéns resonemang om TBE spridning och behovet av en påminnelsefunktion, samt den respons som ledamoten Lindén fick på sitt inlägg från personer inom sektorn, var det inga större svårigheter för mig att ställa mig som undertecknare till den här åtgärdsmotionen.

Experterna, i den bevakning som har varit här i samband med ökningen av TBE-fallen på Åland, hänvisar till att orsaken till ökningen beror på ovaccinerade människor och personer som har glömt att fullfölja sin vaccinationsserie eller ta sin boosterdos. När det handlar om en lång tidsrymd mellan vaccinationerna ökar förstås risken att man glömmer det. Därför vill jag framföra att jag tycker att påminnelser är en god idé.

Kanta har lyfts fram här idag, både tidigare och nu i denna debatt. Om denna fråga behandlas i social- och miljöutskottet, så anser jag verkligen att det är en aspekt som borde beaktas. Ledamot Mansén var också inne på möjligheterna inom Kanta-systemet och vad det skulle kosta. Jag tror att stödet från ålänningarna för att få ett system med påminnelsefunktion skulle vara ganska stort, om jag vågar mig på en gissning. Det skulle kunna vara något för utskottet att titta närmare på.

Annars finns det säkert anledning att återkomma när Kanta-systemet är på plats, och då får vi se vad vi får och vad som saknas i det systemet.

Jag vill också passa på att lyfta frågan om fästingburna sjukdomar som TBE i en bredare ansats. Det är en fråga om hur vi rustar oss för framtiden i spåren av klimatförändringarna. TBE sprids av fästingar, och med mildare vintrar ökar antalet fästingar. Säsongen förlängs och nya arter rör sig norrut. Sjukdomar som tidigare hörde hemma längre söderut riskerar att etablera sig här.

Detta är ett tydligt exempel på hur klimatförändringarna påverkar vår vardag och vår folkhälsa. När vi pratar om klimatanpassning handlar det inte bara om att skydda infrastruktur från översvämningar och hantera värmeböljor i städerna och på ålderdomshem, utan också om att förebygga sjukdomar som sprids i ett förändrat klimat.

Jag hoppas verkligen att dessa aspekter kommer att ingå i det klimatpolitiska meddelande som landskapsregeringen har lovat att lämna till lagtinget, om hur vi hanterar följderna av klimatförändringarna. Tack, talman!

Tack, talman!

Den här diskussionen har egentligen dykt upp på min radar de senaste veckorna. Med anledning av detta och de åtgärdsmotioner som har lagts, tänkte jag att det kan vara klokt för mig att ställa mig här och prata lite om ämnet.

Innan jag går vidare i mitt anförande vill jag bara nämna att vi i år har haft åtta bekräftade TBE-fall. Under hela 2024 hade vi sex. Om vi ser på de senaste 20 åren har antalet legat mellan 3 och 11 fall. Det finns inget som tyder på en tydlig uppåt- eller nedåtgående trend för det här året, eftersom vi behöver vänta till hela 2025 för att göra en mer grundlig bedömning.

Det är värt att notera att nivåerna var förhöjda 2021, vilket ledde till att landskapsregeringen genomförde en riktad kampanj. Under de senaste 20 åren har vi alltså hållit oss mellan 3 och 11 fall.

90 % av barnen här på Åland har också fått tre doser, och ungefär 84 % av vuxna blodgivare har genomgått TBC-vaccination. Med detta underlag ser inte landskapsregeringen i nuläget behov av en ny och bred kampanj. Vi fortsätter dock att följa läget och är redo att rikta insatser om situationen förändras.

Det viktigaste att betona är att vi lägger en stabil grund. Jag vet att ledamot Lindén har efterfrågat ett vaccinationsregister, och jag kan glädjande meddela att vi sedan augusti i år har ett kvalitetsregister. Om ni minns den lag vi antog i våras, så möjliggjorde den skapandet av kvalitetsregister för vaccinering, vilket ger oss ett bra verktyg för att följa täckningsgraden. Detta register kan också användas som ett verktyg.

Vi stiftar en lag som direkt påverkar en verksamhet och höjer kvaliteten och blir ett bra verktyg för oss inom sjukvården.

Vi har idag också behandlat Kanta, och jag känner till att det pågår diskussioner om hur dessa tjänster kan utvecklas vidare. Parallellt pågår arbete med att införa Cosmic. Allt detta bidrar till en bättre hantering av både data och infrastruktur, och jag tror att vi måste fokusera på att bygga denna grund först. När vi har den på plats kan vi börja arbeta med nya funktioner och andra förbättringar.

Jag har fått till mig att det idag redan skickas påminnelser om olika tider från ÅHS. Kan det verkligen vara så svårt att skapa en påminnelsefunktion om TBE? Det kan ibland vara missvisande, eftersom en tidspåminnelse kan vara knuten till en specifik åldersgrupp, screening eller bokning av tid i en kalender och den är ganska lätt att göra. Men en boosterpåminnelse kräver en medicinsk logik som tar hänsyn till ålder, riskgrupp, vaccintyp, när tidigare doser har getts och om rekommendationer har ändrats. Många ålänningar har också fått sina doser i offentlig eller privat miljö, eller i andra länder. Och utan en komplett historik finns det en risk för att man kan påminna för tidigt, för sent eller kanske inte alls.

Kanta-tjänsterna utvecklas hela tiden, och jag tror att den naturliga platsen för en framtida påminnelsefunktion bör omfatta hela vaccinationsprogrammet, inte bara TBE, eftersom det finns många andra vaccinationer vi också genomför. Det är viktigt att vi kan hantera detta inom ramen för Kanta. Jag har också bett byrån att ställa frågan om vad som är på gång inom Kanta. Detta är också sådant som har berörts, vill jag påstå.

När det gäller finansieringen av vaccin så bekostar THL idag tre doser för alla här på Åland, och frågan om en fjärde dos har faktiskt väckts hos THL. Jag vill avvakta deras svar innan jag tar ställning till om vi ska åta oss detta eller inte. Det kan få allvarliga följder, och THL behandlar just nu frågan om en fjärde dos till Åland.

Sammantaget skulle jag säga att läget, utifrån de siffror och uppgifter vi har, är stabilt. Vaccineringstäckningen är hög, och vi har via kvalitetsregistret från och med augusti bättre verktyg för att följa upp och informera, men också agera om det behövs.

Jag utesluter inte en påminnelsefunktion, men jag tror att det måste bli en del av en helhet när vi får Cosmic på plats. Vi vet vilka tjänster vi har tillgängliga i Kanta, och vi arbetar med dessa finesser efter att vi har satt basen på plats. Tack!

Tack, minister Zekaj. Jag tror att vi alla i stort sett är eniga om intentionen.

Jag har en massa exakta siffror, och när jag fick dem från expertisen kom det med följande kommentar: Dessa siffror är egentligen konfidentiella, och vi ska precis skicka in vårt manus.

Men en sak kan man dock nämna: I juli har vi haft fler TBE-fall än under hela 2024. Det är också anledningen till den artikel som har publicerats i dagspressen. Det har ökat enormt. Antagligen har det en koppling, precis som ledamoten Röblom sade, till klimatförändringarna och mildare vintrar.

Tack, talman!

Självklart följer vi läget för TBE på hälsovårdsbyrån. De uppgifter jag har visar att vi har en stabil variation mellan 3 och 11 fall. Man ser att det har varit en variation mellan 3 och 11 fall per år. År 2021 sticker ut, men därefter har vi en normal variation.

Utifrån en normal variation kan det därför vara besvärligt att vidta alltför drastiska åtgärder. Om vi behöver skapa en kampanj och vidta andra åtgärder, så självklart. Men utifrån de uppgifter vi har finns det ingenting som indikerar att vi behöver göra det just nu.

Tack, minister Zekaj! Ja, det handlar om att vara proaktiv, vilket ofta är fallet när det gäller att värna om befolkningens hälsa.

Jag hoppas att vi kan nå en konsensus i utskottet, och så får vi se vad som händer.

Tack, talman!

Jag är helt säker på att om utskottet hinner behandla det här, så finns det många sakkunniga här på Åland som vi kan ha en bra diskussion med.

Jag deltog själv på den konferens som hölls här i augusti, och jag vet att när något dyker upp i media finns det ibland en tendens att vi agerar lite för snabbt.

Det är därför jag kände mig tvungen att informera om hur läget ser ut. Självklart har jag hämtat dessa uppgifter från hälsovårdsbyrån, som också aktivt följer upp detta.

Tack, talman!

I denna sena timme infaller en viss form av förvirring, åtminstone för mig. Den som har följt lokalmedia vet att våra experter här på Åland uttalar sig. De säger två saker: För det första, fallen ökar. För det andra, folk kommer inte ihåg när de ska ta sin booster och de uppfattar det som ett problem.

Ministern säger: "Utifrån de uppgifter vi har finns det ingen indikation som tyder på behovet av en kampanj." Jag tycker inte att detta riktigt mallar ihop.

Är det så att media fullständigt har missuppfattat vad sakkunniga har sagt? Annars har något annat skett i kommunikationen någonstans.

Tack, talman!

I ärlighetens namn vet jag inte vilka medier det hänvisas till. Däremot har jag varit angelägen om att be hälsovårdsbyrån att vara tydlig, i synnerhet kommunikationen med de tjänstemän som har tagit reda på och undersökt den data som jag har bett om. Den datan behöver jag för att kunna stå här idag. Detta är den officiella information som finns, och den visar klart och tydligt att vi ligger inom ramen för normalvariation.

Jag anser också frågan om påminnelser är en teknisk lösning som vilar på en viss logik. Det är något som kräver mer diskussion. Vi kan titta på det, men jag tror att vi behöver göra det inom ramen för allt det här andra arbetet som pågår.

Talman!

När jag hänvisar till media så syftar jag på våra lokala medier här, de två tidningshusen och den public service-kanal vi har. I slutet av augusti och början av september har det funnits klara och tydliga inlägg från experter som arbetar med dessa frågor dagligen. De har förklarat att detta är ett problem.

Det var därför jag valde att lyfta fram detta i Ålands lagting, för att få igång en diskussion och öka medvetenheten om att detta kanske är något som man har glömt bort. Men nu säger ministern att det inte finns några uppgifter som indikerar en kampanj. Ja, då är det väl landskapsregeringens hållning att det inte behövs någon kampanj.

Landskapsregeringens hållning är att om vi behöver en kampanj, så kommer vi att se till att ordna en sådan.

Men utifrån de uppgifter och den bekräftade data vi har, som nyligen har bekräftats, pratar vi inte om varken juli eller augusti, utan om nu. När vi konsulterade våra experter, inklusive de lokala experter som sannolikt har uttalat sig i media under sommaren, framkommer det att media kanske uppfattar saker på ett visst sätt. Men när vi sen gör en närmare analys finns det nyanser som visar något helt annat. Den klara bilden är att vi befinner oss inom normalvariation.

Hade vi haft ett läge som det var kanske 2021, där situationen spårade ur, hade vi sannolikt också haft någon form av riktad kampanj. Men där är vi inte idag.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.