Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! När det gäller ändringen av blankettlagen om beskattningsförfarande så blev det en rätt kort behandling i utskottet som enhälligt kom med det betänkande som är presenterat.

Några frågor ställdes i remissdebatten. En av dem var om det medför merkostnader och det har utskottet landat i att det torde inte göra det annat än möjligen arbete på den egna avdelningen.

När man gör förändringar i beskattningen så väcker det ändå andra frågor som till exempel; hur mycket kan man förändra och hur mycket ska man förändra? Men utskottet har landat i slutsatsen att den här gången också så väljer vi att anpassa oss till beskattningen i övriga Finland för att göra det så lika som möjligt för våra företag i konkurrensen med andra företag och vår beskattning liknande den övriga beskattningen i landet.

Talman! Det här är en konsekvens av reformer i Finland som vi har att anpassa oss till för att utfallet av beskattningen ska bli likadan på Åland som i Finland.

I själva lagförslaget finns en liten felaktighet som finns redogjort för i betänkandet. Jag tycker inte att det är nödvändigt att gå in i detalj på det. Det man behöver konstatera är att vi kanske framöver inte kommer att prata om 17,25 procentenheters beskattning utan att man i stället går in för enstaka decimaler.

Betänkandet i sin helhet har ni sett. Med hänvisning till det anförda så föreslår ett enigt utskott att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse. Tack.

Talman! "Den här gången också", sade utskottets ordförande Pettersson med ett snett leende, så anpassade man sig till den finska beskattningen och gör bara helt enkelt följa John. Har inte utskottet högre ambitionsnivå än så här? Eller tycker man att det skulle vara icke nödvändigt på något sätt för Åland att nyttja sitt eget skatteinstrument?

Tack, talman! Det finns olika synpunkter på hur man ska göra detta, lite beroende på varifrån man kommer i politisk mening. Min uppfattning är att inom utskottet så finns det en slags känsla för att man borde utveckla skatteinstrumentet till att bli mer åländskt, samtidigt som man inte vill göra situationen mer svår förutsägbar för dem som drabbas, alltså företag och privatpersoner. Därmed så har man två olika skolor som inte riktigt har låtit sig mötas ännu. Jag tror att det finns en vilja att använda det, men med bibehållandet av den säkerhet som man hittills har haft och som företagen frågar efter. Det är nog skälet till att man väljer att följa John principen.

Talman! Förutsägbarheten som utskottsordförande var inne på är kanske en av de viktigaste grundförutsättningarna för allt näringsliv, oavsett om det gäller planering, skatter eller andra näringspolitiska åtgärder. Man kan ju konstatera att en sådan förutsägbarhet skulle ju också uppnås ifall vi gemensamt i Ålands lagting kunde konstatera hur vi skulle använda skatteinstrumentet och verka för det också på lång sikt. Jag tycker att det där var kanske inte riktigt, riktigt korrekt formulerat, att de två delarna står i motförhållande till varandra. Däremot krävs ju ett gediget arbete. Det krävs stora omfattande förhandlingar med riksregeringen så att man alla är överens om vad som ska göras. Det finns många politiska dimensioner och det är ganska svårt. Men arbetet behöver göras, det är i alla fall Liberalernas uppfattning.

Talman! Det är nog mycket riktigt så som ledamoten Zetterman sade. Hon underströk att det finns en politisk dimension i det här som inte alldeles enkel. Olika politiska partier tenderar att tycka olika i den här frågan. Det är klart att visst ska vi göra ett arbete för att försöka identifiera var olikheterna är.

Min uppfattning är i varje fall, efter att ha hört de här diskussionerna i utskottet x antal år, ja, det finns de som vill göra det här väldigt tydligt och det finns de som inte vill göra det och då gäller det att hitta den väg som också är förutsägbar och långsiktig. Antagligen är det så att för varje gång som vi gör en av dessa förändringar i beskattningen så når man möjligen lite närmare någon form av samförstånd. Så långt tror jag att man kan sträcka sig just nu.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Det framgick ju här i förra replikskiftet att vi ska fortsätta följa John, så jag hoppas att det fortgår.

Jag tycker att vi borde veta i stället för att just tycka, precis som min kollega Ingrid Zetterman sade. Vi tycker mycket idag men vi vet väldigt lite.

Lagförslaget gällande ändring av blankettlagen om beskattningsförfarande handlar om att parera förändringar som uppstått till följd av reformer i Finland. Detta parerande kommer Åland tvingas till ett antal år framöver.

Jag vet inte exakt på vilket sätt landskapsregeringen har fört fram Ålands parerande av t.ex. sotereformen (hälsovårdsreformen) i självstyrelselagsrevideringen. Jag tvivlar på att så har gjorts, då eftergifterna verkar vara fler än framgångarna.

Den politiska landskapsregeringen behöver ta ett omtag kring hela skattefrågan och jag förstår inte varför landskapsregeringen är så tafatta i denna för Åland viktiga fråga. Att Åland hanterar skattefrågorna optimalt är en förutsättning för att maximera utfallet via vårt nya avräkningssystem. I just detta lagförslag handlar det om resurser och självstyrelsepolitik. I andra skattefrågor handlar det om möjligheter att bedriva näringspolitik, inflyttningspolitik eller arbetsmarknadspolitik eller rätt och slätt en politik med avsikt att förbättra Åland och ålänningarnas ekonomi.

Tiden börjar bli knapp för att landskapsregeringen målmedvetet ska kunna hantera skatteinstrumentet. Det är synd, då skatteinstrumentets möjligheter och risker behöver klarläggas. I dag vet vi väldigt lite. Vi agerar slentrianmässigt, som sagt det är mer tyckande än kunskap.

I och med denna blankettlag om beskattningsförfarande anser jag att Åland nöjer sig med att parera istället för att använda tillfället som ett stort argument i självstyrelseförhandlingarna. Att hela tiden motivera att skattefrågan inte har resurser eller tid är en dålig politisk bortförklaring som inte längre håller.

Det stämmer, jag reserverade mig inte i utskottet, men jag vill i stället avisera ett klämförslag. Tack, talman!

Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg talade här om att man bara tycker. Det kommer ganska mycket abstrakta åsikter här. Det skulle vara intressant om lagtingsledamot Holmberg, som representant för Liberalerna, kunde berätta vad det är för fel på lagen om beskattningsförfarande. Är det antalet decimaler nu eller vad är det för konkreta fel på den här lagen som gör att den inte fungerar bra för Åland? Varför ska vi sätta resurser på just den här biten? Det är ju inte materiella skatteregler som säger hur någonting beskattas inom kommunalbeskattningen som är vår behörighet, utan det här är ju en förfarandelag. Varför är det viktigt? Förklara gärna det!

Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Det är väl just det att den här lagen påverkar egentligen inte Åland eller borde inte påverka Åland på något sätt. Det här lagen kom ju till för att det är en parering av reformer som görs i riket. Precis som jag sade i mitt anförande, här handlar det om självstyrelsepolitik. På vilket sätt har vi påvisat att vi hamnar i en situation där vi har en passiv roll i ett system som vi inte har någon nytta av överhuvudtaget, som vi inte är delaktiga i?

Sen när det gäller skatteinstrumentets övergripande roll eller möjligheter så som vi liberaler många gånger har fört fram så handlar det om möjligheten att bedriva näringspolitik, inflyttningspolitik och arbetsmarknadspolitik etcetera. Men här handlar om självstyrelsepolitik.

Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg, när det gäller just beskattningsförfarandelagen så är väl den en av de sista lagarna som vi ska börja fundera på att använda i någon form av självstyrelsepolitiskt syfte. Det kan ju knappast ens finnas ett intresse, varken bland organisationer eller medborgare, att ha något annat system helt plötsligt. Det finns ingen logik i det. Att det nu behöver göras tekniska ändringar på grund av att saker och ting händer österöver, det är ju ingenting som vi kan göra självstyrelsepolitik av.

Tack, talman! Det är en lite tråkig inställning som ledamot Måtar har till det hela. För detta är inte här och nu enbart, det här gäller ju åtminstone fram till år 2027 som Åland varje år fram till dess ska parera den här för Ålands del onödiga lagstiftningen.

Men jag håller med om att inte ska vi idka självstyrelsepolitik för sakens skull. Vi ska idka självstyrelsepolitik när det finns ett motiv till det och det tycker Liberalerna att det mycket väl finns här.

Sedan när det gäller skattebehörighetsfrågan, instrumentets generella roll för Ålands välfärd, så där behöver vi ta ett krafttag. Jag tycker att vi tycker alldeles för mycket idag. Alla sitter och tycker, men vi vet väldigt lite och det är självklart för vi har inte tagit steg ut att verkligen se vad en utvecklad skattebehörighet kan medföra för Åland.

Tack, talman! Bästa ledamot Holmberg. Nu har lagtinget på bordet - det har processats i finans- och näringsutskottet - en teknisk lagstiftning, som jag kallar den. När lagtinget och landskapsregeringen agerar så måste man utgå ifrån att man ska skapa trygghet för dem som berörs av beskattning och dess olika delar.

Att göra självstyrelsepolitik av det här, bästa ledamot Holmberg, det är såsom ledamot Måtar vältaligt lyfte och därför ställer jag mig till den mycket frågande skara efter att lyssnat på ledamotens argumentation. Är det som så att man skulle ha velat göra mera självstyrelsepolitik av finska sotereformen så borde det ha gjorts i samband med att avräkningssystemet ändrades. Ledamoten är lite sent ute.

Nu handlar det i stort om att parera följderna av Finlands sote, de 108 eller 109 lagarna i praktiken som påverkar Åland. Men det är en skild kamp som kanske inte har med just den här frågan specifikt att göra.

Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Då vicelantrådet använde backspegeln så måste jag nog kontra och säga att det var precis det som förra landskapsregeringen gjorde. Tack vare det arbete som man självstyrelsepolitiskt gjorde då, speciellt finansminister Perämaa, så kan dagens landskapsregering casha hem 10 miljoner extra i systemet. Det gör att budgetunderskottet ligger kring minus 20 istället för minus 30. Så visst gjordes det ett arbete då. Men att nu sitta stilla och inte använda den här passiva, negativa rollen som Åland får då Finland i övrigt reformerar, det tycker jag att är jättemärkligt, speciellt när det kommer från vicelantrådet som brukar hålla Ålands flagga högt.

För att ta vid där ledamot slutade, det beror på att man måste ju skilja på äpplen och päron, alltid, och också i det politiska. Här är det fel instrument att nyttja och börja skapa någon form av oklarhet om hur Åland i stort ska beröras av reformerna.

Som sagt var, är det som så att man hade ännu större ambitioner än vad man fick vad gällde avräkningen som jag vill påpeka att det var regeringen Thörnroos som fick göra slutarbetet med att få avräkningen på plats och få till stånd 0,47. Det är en historia värd att berättas särskilt. Men det är ju så att grunden lades under den förr förra perioden och så fick man föra allt i mål.

Tack, talman! Jag vet inte, men jag hoppas att vi har någon form av samsyn när det gäller skatteinstrumentet.

Precis som jag sade i mitt korta anförande, så just i det här lagförslaget som vi debatterar i dag, betänkandet till det, så handlar det om enligt mig - för det har jag påtalat flera gånger - att Åland måste stå på sig i förhandlingarna och använda den här pareringen och det extra arbete som det medför under flera års tid. Detta är inte bara en engångsföreteelse.

Sedan behöver vi ta ett helhetsgrepp över hela skatteinstrumentet, för idag tycker vi mera än vad vi vet.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftningen om beskattningsförfarande för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.