Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talmannen tillåter gemensam diskussion med nästa ärende, ärende nummer 5, förslag till andra tilläggsbudget för 2023.

Tack, talman! Den här tilläggsbudget 2 kom i den så kallade elfte timmen till utskottet. Det handlar om Högskolan på Åland och dess behov av modernisering och att hänga med i sin tid, också uttryckt så att man ska kunna utföra undervisning på annat språk än svenska, i det här fallet engelska. Det här är en fråga som tidigare landskapsregeringar har försökt genomföra. Det är något som har diskuterats väldigt mycket. Det är något som är högaktuellt inom sjöfarten, inom automationsindustri, inom vindkraft och inom i stort sett alla områden som handlar om utveckling. Engelskan är idag ett språk som inte längre bara är önskvärt att kunna utan nödvändigt att vara flytande i.

Det här lagförslaget kretsar också kring användandet av de så kallade resiliensmedel som delades ut i samband med pandemin och som det finns olika krav och regler för hur man ska kunna lyfta dem. I det här fallet så skulle tilläggsanslag kunna användas för att med hjälp av administrativa förberedelser, som det kallas, göra det möjligt för högskolan att kunna ge utbildning på högre högskolenivå, i detta fall en masterutbildning i automation i första hand. Automation är en vetenskap som kan användas inom en lång rad olika områden. Den innehåller mycket nytt för högskolan och den inkluderar ett samarbete med Arcada något som utskottet ställer sig bakom. För att man ska kunna genomföra detta och införa engelska som undervisningsspråk och utöka samarbetet med Arcada så krävs det en lagändring.

I det här fallet så har finans- och näringsutskottet enhälligt gått in för att man kan betrakta detta som en budgetlag, trots att det handlar om ganska små pengar. Men det är ändå små medel som sätter stora krafter i rörelse. Anslagen som krävs för att genomföra utbildningen är också beaktade i grundbudgeten och finansieras till stor del genom EU:s resiliensmedel.

Mot den här bakgrunden så har utskottet, igen enligt det så kallade korta formuläret, hanterat förslaget. Med ett undantag så föreslår vi att utskottet godkänner det.

Men jag vill också anföra en rättelse, talman. Under rubriken hörande så satt dessvärre några bokstäver kvar sedan tidigare. Det rätta är att vi hade inga höranden i detta ärende. Därför ber jag att man stryker dem från protokollet.

Med hänvisning till det anförda så föreslår utskottet enhälligt att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2023 och att lagtinget beslutar att det andra tillägget i budgeten för år 2023 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut. Tack, talman!

Tack, talman! Eftersom vi var överens om det materiella innehållet i lagförslaget och i tilläggsbudgeten så tänker jag inte sätta så mycket tid på det. Jag vill bara lyfta det faktum att vi också i den här behandlingen hade oerhört lite tid för att hantera en väldigt viktig förändring i vår högskolelagstiftning. Jag förstod inte riktigt det där med hörandena, men det kanske man kan återkomma till.

Under hörandena i det här ärendet fick vi klart för oss att materialet till den här ändringen har varit klart sedan 2021. Man har haft dessa förslag till förändringar i högskolelagen hos lagberedningen, någonting har hänt under tiden och det blev otroligt bråttom på slutet på grund av resilienspengarna. Annars hade det kanske inte kommit nu heller och jag tycker att det är anmärkningsvärt att det är på det sättet.

Tack, talman! Jag förenar mig i kollegan Fellmans funderingar. Det här var något som har varit aktuellt ett tag, men det blev i sista minuten som det kom, vilket jag inledde anförandet med.

När det handlade om hörandet så gällde det dem från finansavdelningen. Det som jag glömde säga till om tidigare så var att vi hörde rektor Johanna Mattila från högskolan i ärendet, men ingen från finansavdelningen. Det är det rätta.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Självklart finns det inte några tveksamheter kring förändringarna av landskapslagen om Yrkeshögskolan på Åland, där syftet är att möjliggöra högskoleutbildning även på högre nivå, förbättra möjligheten att samarbeta med andra högskolor, undervisning på engelska och möjlighet att ta ut avgifter för utbildningar som inte är på svenska. Att lagändringen brådskar är en enorm underdrift. Det är mer än bråttom för att inte omkullkasta det kommande samarbetet med Yrkeshögskolan Arcada. Därför klubbar vi också idag förmodligen tilläggsbudget 2 före tilläggsbudgeten 1.

Liberalerna ser givetvis mycket positivt på de förändringar och den utveckling som möjliggörs av lagförändringen, då dessa är helt i linje med den utbildningspolitik Åland borde bedriva.

Däremot behövs det en diskussion, låt oss kalla det ett kvartssamtal, kring vår lagstiftningsapparat. Lagberedningen gör sitt absolut yttersta efter förutsättningarna. Men vi politiker måste vara ärliga, lagberedningens förmåga går inte längre att töja på. Vår självstyrelse är beroende av en funktionell och kapacitetsmässigt tillräcklig lagstiftningsmotor. Det har vi inte idag. Centrifugen med lagstiftningsbehov snurrar allt snabbare och Åland hänger inte med längre. Detta får ekonomiska konsekvenser, det försenar samhällsutvecklingen, det suger energi från personal och det skapar en stagnation där omvärlden hinner med, men Åland sackar stadigt efter. Det som sker, när Åland inte hänger med, är brandsläckningar. Släcka lite här, släcka lite där och nu känns det som om hinkarna inte längre räcker till för att släcka med. Lagstiftningen blir fragmenterad. Istället för lagstiftning som bygger på helheter rycks vissa paragrafer upp och snickras till och så har vi näsan ovan vattenytan ett litet tag till. Speciellt EU-lagstiftningen bör gärna ses i helheter, där syftet med lagarna i många fall handlar om omställning genom morot och piskor. Detta blir inte lika tydligt om helheten inte finns där som målbild.

Vi behandlar denna ändring av Högskolelagen och några paragrafer genom en budgetlag, istället för att behandla den fullständiga högskolelagen som är under revidering. Nyss behandlade vi studiestödslagen där vi inte kan hantera en reviderad gymnasielag parallellt, utan vi tvingas försena reformen. Detta ska inte ses som en oppositionell kritik. Detta är något som bör rättas till oberoende vem som sitter i nästa landskapsregeringen.

Lagstiftningen sätter nivån på en rättsstat, hur springer vi minst lika fort som omvärlden när det kommer till lagstiftning? Det borde vara en opolitisk fråga, minst lika viktig som något annat, men kanske inte så flashig att den får ett marknadsföringsutrymme i stundande val, tyvärr.

Kritiken mot den förra landskapsregeringen för användandet av blankettlagstiftning, har klingat av. Det förefaller tydligt att sittande landskapsregering ser vardagens kranka verklighet gällande resurser, tid och kostnader. Det som borde till är definitivt en lagstiftningsstrategi kring vad som ska hanteras via blankettlagstiftning och vad som kräver egen lagstiftning. Allt avvägt sett till nytta för ålänningen, kvalitet och ekonomi. En strategi som även bör innehålla köp av lagstiftningsresurser till specifika lagar som en avlastning och som ett snabbspår. Sett till det faktum att landskapsregeringen väl aldrig tidigare haft så många anställda med juridisk kompetens i huset och ändå är det så svårt att skapa resursering till lagberedning. Naturligtvis är dessa juridiskt utbildade personer anställda för andra uppgifter än lagstiftning, men det är ändå en intressant spaning som även det bör väcka eftertanke.

Lagtinget väntar på en hel del lagstiftning där en del inte kommer hinna levereras innan denna mandatperiod är till ände. Det betyder att kommande landskapsregeringen och lagting börjar springa mitt i en uppförsbacke, ouppvärmda, vilket inte är det optimala. Kanske landskapsregeringen har en lagstiftningsstrategi klar för sig, lämna då gärna över den så att vi kan börja beta av lagstiftningsunderskottet och så att nästa lagting kan ta ställning till större lagpaket och helheter i stället för akuta paragrafer. Tack, talman!

Tack, fru talman! Lagberedningen är ju inte samma som att vara vilken jurist som helst, utan lagberedning är ju en teknik som det tar tid att lära sig. Men med det sagt så understöder jag helt och hållet ledamotens ansats, det är inget nytt på det sättet. Men jag vill verkligen understöda att vi måste stärka upp lagberedningen för att vi inte ska hamna i olika flaskhalsar.

Sen tror jag också det är viktigt för nästa regering att göra tydligare så att man är överens om vilka lagar som ska komma till lagtinget och i vilken ordning så att det blir ett jålande kring det. Det ska inte vara i händerna på en person, t.ex. lantrådet, att spela med det som brickor i spelet, utan det ska bli tydligare så att man använder resurserna på så gott sätt som möjligt.

Tack, talman! Självklart, ledamot Röblom, lagberedning är ju en yrkesskicklighet som inte enbart kommer med en teoretisk hög utbildning, utan det kräver också ett handpåläggande och en erfarenhet. Men vi har ju redan i dag lustigt nog här i salen diskuterat helheten och behovet av att se helheten vad gäller lagstiftning. Vi kommer längre och längre ifrån det för att tiden blir knappare och knappare och behovet av ny lagstiftning går allt fortare så det blir väldigt fragmenterat. Det här behöver vi någonting åt. Givetvis finns det saker att göra i huset för att göra det effektivare och förbättra möjligheten, men förmodligen behöver vi vara beredda på att ta höjd för att det kommer att kosta lite mera att hantera vår lagstiftning, och det är väl ändå det som vår självstyrelse är till för.

Tack, talman! Jag håller helt med om det. Det är ju ett problem när det blir brandutryckningar. Det är kanske någonting som Åland har velat lagstifta om och så kommer det någonting från EU som måste behandlas före och så skjuts de egna initiativen längre och längre bak i kön. EU-ärendena går före för att det är bråttom med någon deadline. Det måste vi komma loss ifrån och ut ur på något sätt, för annars sitter vi bara här och gör just brandutryckningar och utvecklar inte det åländska samhället med våra egna händer.

Tack, talman! Det är alltid lätt att peka finger åt skärgårdstrafiken, att väldigt lite händer och det är väldigt mycket prat. Men tittar vi på vissa lagstiftnings-PM som har funnits i över flera mandatperioder och ännu inte kommit fram så blir det nästan lite putlustigt när man kan tycka att det är bra att det har tagit tid för då hinner man göra nya ändringar som har hunnit komma till sedan man gjorde lagstiftnings-PM.

Jag tror nog att det är en liten ödesfråga. Det är väldigt viktigt för vår självstyrelse, om vi verkligen vill ha en självstyrelse, att vi också se till att lagstiftningen fungerar, för idag gör den inte riktigt det. Det ska inte bara klandras landskapsregeringen.

Talman! Bästa lagting. Jag vill inledningsvis börja med att tacka finans- och näringsutskottet och kanske speciellt oppositionen som har visat en stor lyhördhet inför den här akuta brådskan när det gäller lagstiftningen kring högskolan och tilläggsbudget 2. Det visar att vi tillsammans nog kan göra mycket gott när vi alla drar åt samma håll.

Samtidigt vill jag också säga att jag är inte speciellt stolt som lantråd över den här akuta brådskan. Det finns flera olika orsaker till det, men jag ser kanske ingen anledning att dryfta alla detaljer här i salen.

När det sedan gäller lagstiftning, lagberedning och lagberedningsresurser så känns det kanske lite som att det är lättare att tycka till om hur den saken ska hanteras när man själv aldrig har tagit aktiv del i den processen. Jag tror att alla som har varit lantråd eller aktivt har tagit del av det vet att lagberedningsarbetets komplexitet är sådant som man inte ens kan föreställa sig förrän man själv sitter med i det.

Vi har lagstiftningar som faktiskt säkert går 20 år tillbaka i tiden, vi har mindre lagstiftningsförslag som skulle behöva ändras men som lever kvar från landskapsregering till landskapsregering och som plockas upp när tillfälle så ges. Sen har vi EU-ärenden och där vet ni också att man nu har gått över mera till förordningar som medför att det krävs ännu snabbare handläggning och där har vi inte har så stora möjligheter att styra, utan det måste göras när det kommer. Det finns fatalietider.

Varje landskapsregering har ett handlingsprogram och det går lagberedningschefen igenom med lagberedarna och plockar ut vilka politiska intentioner det finns, vad man vill ha gjort och försöker dela upp det mellan olika avdelningar och olika lagberedare. Sedan finns det också akuta händelser som dyker upp.

Jag tror att det första fulla året vid regeringsmakten så hade vi runt 300 lagframställningar, varav säkert 150 kunde kopplas direkt till pandemin. Då kan man väl tycka att det är väl ingenting, men det är samma administrativa hantering för delar av tjänstemannakåren oberoende om det är en kort lagstiftning eller om det är en lång lagstiftning.

Vi har en otroligt fantastisk och kunnig lagberedningsenhet vid landskapet Åland. Jag vågar nästan säga att de kan trolla med knäna, speciellt lagberedningschefen. Komplexiteten i arbetet är sådant att varje lagberedare har ett eget fokusområde där man verkligen har fördjupat sig och sen emellanåt så hamnar man av olika anledningar in på annat.

Det som också har varit väldigt positivt nu är att i samband med senaste rekryteringen så hade vi ett stort antal behöriga lagberedare som sökte tjänsten och det bådar ju gott för framtiden. Vi har ju också, som ni säkert minns, ökat på den ordinarie styrkan vid lagberedningen under den här regeringsperioden.

Det här är inget försvarstal för att högskolelagen kom som den kom och det blev väldigt bråttom. Men jag vill i alla fall uttrycka min största respekt för lagberedningsenheten. Tack!

Tack, talman! Tack lantrådet för att hon går upp i en viktig fråga även fast det kanske breddar just det här ärendet.

Liberalerna och undertecknad är de första som tar av hatten och bugar och bockar för det arbete som lagberedningen gör. Men precis som jag anförde i anförandet så är det ingen kritik mot lagberedningen. De tänjer på sig så mycket de bara kan och lite till. Men vi måste också se verkligheten och detta är inte lantrådet Thörnroos regerings problem, utan det här har ju varit tidigare regeringars problem och det kommer garanterat att bli kommande regeringars problem.

Vi har ju en hel del lagstiftning som ligger och väntar och som kanske inte ens kommer att komma i mål under den här mandatperioden, vi har; vattenlagen, djurskyddslag, kriskommunlag, gymnasielagen och den stora högskolelagen etc. Så det var ju inte ämnat som kritik utan mera ett kvartssamtal, som jag sade. Man kanske behöver lyfta frågan på ett ordentligt sätt så att det kan bli bättre. Jag tror vi måste var beredda på att öppna plånboken lite till och se till att vår lagledning fungerar, för den funkar inte fullt ut idag på den nivå som det skulle behövas. Jag tror att det skulle behövas mer resurser.

Talman! Det är ju lite intressant den här diskussionen. Ledamoten Holmberg brukar ju annars vara den som ofta säger att det ska vara mindre resurser till offentlig förvaltning och speciellt till det här huset. Men nu ska det tydligen vara lite mera i alla fall.

Det som man också måste komma ihåg är att ett lagstiftnings-PM egentligen bara är grunden. Det är en intention, i den här riktningen vill vi gå. Ibland finns det mera detaljer, ibland finns det inte. Det betyder att allt lagstiftningsarbete också låser upp ministern. Det är ju inte så att lagberedaren sitter för sig själv på kammaren och snickrar ihop en lag, utan här krävs ministerns närvaro, ministerns tankeverksamhet och det kräver också oftast någon från avdelningen som har specialkunskap för att man ska processa det här. Jag håller med om att komplexiteten i det är svår. Finns det möjlighet att underlätta ytterligare för lagberedningen så jag är den första att hjälpa till.

Tack, talman! Aldrig någonsin och aldrig heller i framtiden kommer jag att kritisera nödvändiga nyrekryteringar och lagberedningen är en sådan. Det är en ödesfunktion för vår självstyrelse. Fungerar inte vår lagstiftning så fungerar det inte heller ekonomiskt, utan då blir det följdpåverkningar som skapar ekonomiska bekymmer.

Bara för att ta exempel på energiuttag. Jag tror nog att ledningen vid Ålands Högskola och Ålands gymnasium är ganska urväntade på de två lagarna. Ta det inte som personlig kritik lantrådet, utan det handlar faktiskt om att göra saker och ting bättre och det kan vi nog göra gemensamt. Men det är en fråga som behöver någon gång ta ett steg framåt. Det finns många tjänster som jag hellre skulle ha sett att hade gått till lagberedning än vad de i verkligheten har gått till under den här mandatperioden. Det är också hur man prioriterar.

Talman! Jag tar det definitivt inte som personlig kritik. Det är mitt arbete, jag är ansvarig för lagberedningen och jag ansvarig för det samlade arbetet i landskapsregeringen. Oppositionen är i sin fulla rätt att granska och kritisera när så finns behov av det.

Ledamot John Holmberg, i just det här ärendet så känner jag faktiskt en viss samsyn mellan ledamoten Holmberg och mig och det är ju alltid någonting positivt.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.