Första behandling

Ändring av jaktlagen LF 19/2021-2022

  • Ärendet bordlades vid plenum den 21 november 2022. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Talman! Jag var ju tyvärr borta i måndags. Hälsningar från Oslo och Nordiska ministerrådet för arbetsmarknad.

    Jag förstod att det blev lite diskussion, ärendet bordlades och jag tänker då klargöra lite eventuella missförstånd som kanske har kommit upp gällande frågan om gränsbevakningens tillsyn av det här.

    Det är ju ingenting nytt och det är ingenting konstigt heller. Enligt jaktlagens 57 § har gränsbevakningen tillgång till det gamla jägarregistret som det var frågan om. De kan ju alltså t utöva tillsyn över jakten.

    Det som kanske var lite förvirrande i måndags är att utskottet ändrade i ursprungsförslaget som vi skickade till lagtinget och behandlade det i utskottet, efter att jaktförvaltaren upptäckte att hänvisningar i jaktlagen hade fallit bort, att vare sig polisen eller gränsbevakningen hade tillgång till registret. Så det här är egentligen bara en förtydligande komplettering som utskottet har gjort för att klargöra att polisen och gränsbevakningen ska ha tillgång till det här registret och att det uttryckligen skulle skrivas ut i lagen så att det finns ett klart och tydligt lagstöd för det och som inte heller kan missförstås.

    Som sagt så står det redan i jaktlagen i dag och har varit så under lång tid och också i den överenskommelseförordning som från 2017, Republikens presidents förordning om gränsbevakningsväsendet uppgifter i landskapet Åland, att gränsbevakningen kan utöva tillsyn över jakten på Åland. Det här är ingenting konstigt utan det bara följd i färg. Det måste ha blivit ett litet missförstånd eftersom jag inte var på plats i måndags. Jag ber om ursäkt för det, talman.


  • Talman! Det är bra att ministrarna är ute och sköter sina åtaganden med de nordiska samarbetspartierna.

    Det som jag tycker att är mera olyckligt i sammanhanget är att det var majoriteten som började ifrågasätta den här paragrafen. Vad jag kunde förstå så var det lantrådet som ifrågasatte den här paragrafen. Borde man inte i stället för att förhala lagstiftningen och öka på byråkratin och ärendeutdröjningen av tid kunna prata med varandra inom majoriteten istället för att hantera ärendet på det här sättet? Det var synd tycker jag, för att lagstiftningen fick mycket beröm. Utskottet var överens. Man hade lyckats komma till en samlad ståndpunkt inom lagtinget och sedan blev det en diskussion om en sådan här sak som egentligen inte ens var en fråga och, vad jag kan förstå, regisserad av lantrådet.


  • Ibland går inte saker som på Strömsö. Vi får bara be om ursäkt för att det blev en förvirring. Jag tycker utskottet gjorde ett bra jobb, det känns skönt att hela lagtinget står bakom den här lagen och det är det huvudsakliga. Nu kan vi gå vidare därifrån.


  • Talman! Jaktfrågor är en av de frågor som ofta berör. Jag tycker att utskottet har gjort ett utomordentligt bra arbete och uppenbart också landskapsregeringen. Det var få ändringar som gjordes. Jag tycker att det är väldigt starkt och fint att vi har en gemensam bild från lagtinget om till exempel hur ejderstammen ska kunna skyddas och hur arbete framåt ska gå vidare för att kunna göra den här viktiga åtgärden för ejdrarna förstås i sig, men också av den åländska traditionella faunan som vi är vana att se på vårkanten. Så det var synd för den här lagstiftningens skull och det var synd för ministerns skull att ärendet fick den här lämpliga hanteringen. Lycka till framledes också i kommunikationerna internt!


  • Tack, talman! Tack till ministern för klargörandet. Ifall det blev eller ifall det är oklart för någon så kan vi ju klargöra här och nu att alla utskott, även social- och miljöutskottet, har tidigare ändrat i lagstiftning och kommer att ändra i lagstiftning framöver. Det kan vara att lägga till eller dra bort eller ändra text. Det är helt möjligt, det är upp till alla utskott.


  • Fru, talman! Precis så är det och det är bra att det är så. Det här var ett typiskt exempel där egentligen en ganska självklar sak hade trillat bort när man ändrade en paragraf. När man upptäckte det felet så kunde jaktförvaltaren via mig förstås och via utskottet höra om det är möjligt att komplettera och göra rätt. Det var ett smidigt sätt att göra det på. Sedan gick det så pass smidigt igenom så att ingen riktigt reflekterade över det här före måndagens plenum.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström för en utmärkt redovisning. Jag vill också gratulera ministern till ett mycket bra lagförslag som kanske kan klubbas här efter självständighetshelgen. Betänkandet var också utmärkt som redan konstaterades tidigare. Processen går inte särskilt fort och nu blev det en liten fördröjning dessutom i slutet. Jaktvårdsföreningarna gav sina remissvar i mars till det här lagförslaget. Landskapsregeringen lämnade lagförslaget till lagtinget i maj. Utskottet fick det i juni och så sköt vi fram behandlingen i lagtinget ytterligare på grund av budgetbehandlingen. Nu låg det på lagtingets bord i måndags och då bordlades det ytterligare. Så på den punkten så kanske man kunde ha undvikit den här sista bordläggningen.


  • Ja, samtidigt var det bordläggning i måndags tills idag. Det här sista dygnet tror jag inte påverkar den här lagstiftningens innersta väsen mer än det. Jag tycker att vi kan gå vidare nu bara. Jag uppskattar också att lagtinget har tagit sig an den här lagen på så seriöst sätt som man har gjort. Jag vill också skicka en stor eloge från talarstolen till jaktförvaltaren som råkar ha samma efternamn som ledamot Juslin.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag brukar undvika att uttala mig i jaktfrågor, men jag kunde inte låta bli den här gången. Men jag vill ändå säga att jaktvårdsföreningarna har ett otroligt bra samarbete med de tre myndigheter som ska övervaka jakten. Det är ju jaktvårdsföreningarna som delar ut till exempel älglicenserna inom kommunen till alla jaktlag. Det beslutet tillhandahålls då landskapsregeringen, polismyndigheten och gränsbevakningen. Gränsbevakningen har också bistått vid några fall där man har behövt handräckning ute på kobbar och skär där polisen inte ens haft tillgång till den här roddbåten.


  • Ledamot Camilla Gunell Anförande | 13:10

    Tack, fru talman. Det var väl bra att det här blev utrett nu så här i sista minuten. Men nog blev man ju lite förvånad över den här bordläggningen och kanske också den lite känslomässiga förvirring som rådde här i lagtinget när det här var upp sist. Det borde inte vara, efter så många år i lagting och regering, någon överraskning för någon att det finns en överenskommelseförordning mellan Åland och riket vad gäller det sjöbevakningens uppgifter när det gäller de åländska territorierna. Det handlar om att övervaka både jakt, miljö, olyckor och oljeolyckor och så vidare. Det här betyder också att sjöbevakningen, gränsbevakningen har tillgång till jaktregistren för att kunna göra den här övervakningen, det har funnits tidigare och nu ska det fortsätta. Det är lite förvånande att det här blir en nyhet för någon. Det är lite konstigt tycker jag.

    Nu hoppas vi väl då att det här är klarlagt och att det kan fortgå. Jag tror att ledamoten Juslin satte huvudet på spiken när han sade att det är ju sjöbevakningen som rör sig till havs och är ute bland kobbar och skär och har möjlighet att ha ett öga på jakt och eventuellt då också på sådan jakt som inte får förekomma. Eftersom polisen på Åland inte äger sådana redskap och båtar för att kunna bedriva den här övervakningen så är det här en rimlig väg att hantera det på. Jag hoppas nu att det här är klarlagt och att det också blev en lite ny kunskap för någon. Tack, fru talman!


  • Tack, talman! Tack ledamoten Gunell. Det här med att ifrågasätta gränsbevakningens behörighet så det kommer ju lite nu och då, men som vi har hört i utskottet så är deras närvaro är viktig. Det är viktigt att de har tillgång till de här tjänsterna som numera är digitala. Tidigare var det säkert papperslistor. Så enbart polisen räcker inte och vi har hört här att deras tillgång till båt kanske inte är helt god.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:13

    Jag har ingenting att anföra. Jag är helt eniga i sak. Det är väl bra att det blev klarlagt.


  • Talman! Jag är också glad för att det har blivit klarlagt. Det var jag som ställde frågan vad det innebär att gränsbevakningsväsendet har tillgång till registren. Jag ställde frågan på ett principiellt plan, absolut inte för att ifrågasätta det arbete som görs. Jag är mycket väl medveten om att polisen och gränsbevakningsväsendet har ett gemensamt samarbete när det handlar om till exempel jaktövervakning och övrig säkerhet som organisationerna ser till att upprätthålls. Frågan gällde endast den principiella delen av det hela, om ett register också ska vara öppet för andra. Jag fick inte det svaret i samband med behandlingen senaste måndag och nu tycker jag att det svaret har kommit på ett bättre sätt. Jag tror att det är bra för alla att föra det här resonemanget nu och då, vad vi ska göra och vad den andra sidan ska göra.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:14

    Det är ju bra om tonläget har lugnat sig sen sist. Men om jag minns rätt så var det inte bara så utan man ifrågasatte ganska starkt från ledamoten Petterssons sida att rikets myndigheter hade tillgång och insyn i ett åländskt jaktregister. Då uppfattade jag det som att man inte riktigt hade klart för sig hur det här hade fungerat förut och hur det är tänkt att det ska fungera framöver.


  • Tack, talman! Man hör ju själv vad man vill höra naturligtvis. Frågan var explicit sådan att eftersom det är ett åländskt jaktregister så måste frågan ställas. Varför ska i sådana fall andra myndigheter än åländska ha tillgång till det? Det svaret har nu blivit rätt så klarlagt på olika sätt. Det handlade om principen, inte om genomförandet vilket sköts enligt alla konstens regler. Frågan handlade rätt och slätt om hur öppna våra register ska vara gentemot andra.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:15

    Jag tycker att det är ganska relevant att gränsbevakningen har insyn och tillgång till de här registren. Hur ska de annars kunna kontrollera upp om de träffar en jägare ute till havs och om deras vapnen är registrerade och licensierade på rätt sätt och så vidare? Det väl ytterst naturligt att det fungerar på det här sättet. Vad jag vet så har det väl fungerat bra och jag hoppas att det fortsätter att fungera bra.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av jaktlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.