Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tack, herr talman! Det här är ändringar som EU gör i definitioner och detaljer i lagstiftningen om energideklarationer. När EU:s direktiv om energiprestanda uppdateras så uppdaterar vi också vår lagstiftning på Åland.

Det är alltså ett mycket tekniskt ärende som i stort sett har skötts helt och hållet genom en tjänstemannaberedning. Detta är för att man ska ha en korrekt kalkyl på hur man beräknar att energicertifieringen ser ut i ett hus och hur byggnadens prestanda fungerar i relation till energiåtgången. Den energianvändning som man använder är uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsel. Resten räknas som hushållsel.

Det nya i det här är ett primärenergital som nu införs. Det har alltså inga konsekvenser, varken ekonomiska eller administrativa. vad man kan bedöma från tjänstemannasidan. Tack!

Talman! Tack för en kort och koncis presentation. Min första fråga beror nog faktiskt på ren okunskap och därför vågar jag också ställa den. Varför räknas inte hushållselen in i primärenergitalet? Finns det ingen schablon som man använder sig av där?

Min andra fråga. Landskapsregeringen skriver "sannolikheten att de ändringar som föreslås får några betydande ekonomiska konsekvenser för landskapet eller kommunerna ses som låga." Det är säkert rätt och riktigt. Men vad får det för konsekvenser för den enskilda?

Som jag uppfattar det så har det inte betydelse för den enskilde. Även den här skrivningen om landskapsregeringen och kommunerna får väl tas som en inteckning i att man inte helt exakt vet om det innebär någon förändring ekonomiskt eller administrativt. Men några större ekonomiska, administrativa eller samhälleliga konsekvenser blir det inte.

Jag hoppas att man i utskottet kan klargöra de allra svåraste frågorna, för de kan jag inte besvara.

Min första fråga var, varför det talet bara tillgodoräknar att täcka byggnadernas energianvändning och varför är hushållselen exkluderad? Finns det inga schablonuträkningar där som man kan använda sig av?

när det gäller certifieringen på ett hus, när man köper och säljer ska man kunna veta ungefär hur driftskostnaderna ser ut. Jag antar, men jag går inte i god för att jag har rätt, att hushållsel, hus- och verksamhets el är sådant som i större grad kan regleras av den som bor eller verkar i byggnaden snarare än byggnadens beskaffenhet.

Tack, talman! Jag har funderat lite liknande på det som ledamot Thörnroos tog upp. Det gäller solcellerna som ska minska behovet av levererad energi till byggnaden och därför blir byggnaders energianvändning lägre. Man får bara tillgodoräkna sig det som används för att teckna byggnadens energianvändning och inte det som används till hushållsel eller det som exporteras till elnätet. Min fråga är varför? Om man får tillgodoräkna sig den el som solcellerna skapar och som kan användas till uppvärmningen av huset, varför får man då inte tillgodoräkna sig den när den går till att värma upp grannens hus?

Det är mycket bra fråga, men jag tror att den får ställas till en högre instans, det vill säga de som har tagit fram EU:s energiprestanda direktiv. Det vi gör i den här lagstiftningen är att vi följer och korrigerar begrepp och parametrar så att vi är i takt med direktivets bestämmelser, alltså en ytterst teknisk justering.

Tack, talman! Det står i en annan punkt här att man ska ha en viktningsfaktor mellan olika energibärare, en så kallad primärenergifaktor. Hur ska man vikta de olika primärenergikällorna mot varandra? Vem bestämmer hur de viktas och hur går förfarandet till? Man kan ju omöjligen veta hur omvandlingen av energi till en primärenergibärare har gått till och hur miljövänlig den är och hur stora koldioxidutsläpp den har osv.

Jag tror att jag får svara i samma anda som i fråga ett också på fråga två. Om man däremot i utskottet önskar fördjupa sig ytterligare - jag ska inte kalla det hårklyverier utan det är säkert helt relevanta frågeställningar som ledamoten Egeland har - så kanske man kan återkomma i utskottsbehandlingen.

Talman! Landskapsregeringen föreslår ändringar i lagstiftningen om energideklarationer för byggnader för att uppfylla de EU-krav om hur energiprestanda ska fastställas som ställs i energiprestandadirektivet. Målsättningen med förslaget är att en byggnads energiprestanda i energideklarationen ska anges som byggnadens primärenergital. Enligt energiprestandadirektivet ska en byggnads energiprestanda uttryckas med en numerisk indikator för primärenergianvändning i kWh/m2 och år.

En byggnads energiprestanda talar om hur bra byggnadens energirelaterade egenskaper är. Efter att primärenergianvändningen i kWh/m2 och år är framtagen eller uträknad, får man fram byggnadens primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor, multiplicerat med viktningsfaktor för energibärare och fördelat på kWh per m2 och år. Landskapsregeringen kan i förordning ange närmare bestämmelser om uträknande av byggnadens primärenergital samt bestämmelser om beräkning av energiprestanda i de fall det inte går att få fram uppgifter om den uppmätta energianvändningen för en byggnad.

Om byggnaden som energi deklareras har en bättre energiprestanda än de krav som ställs vid uppförande av en ny byggnad klassificeras byggnaden med A, B eller C där A står för en byggnad som har 50% bättre energiprestanda än nybyggnadskravet. C står för en byggnad som har bättre eller lika bra energiprestanda som nybyggnadskravet. Om byggnaden har en sämre energiprestanda än de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad klassificeras byggnaden med D, E, F eller G där D står för en byggnad som har lika bra eller något sämre energiprestanda än nybyggnadskravet och G för en byggnad som har 235% sämre energiprestanda.

De ändringar som föreslås i lagförslaget ska enligt landskapsregeringen sannolikt inte få några betydande ekonomiska konsekvenser för landskapsregeringen eller kommunerna. Eventuella konsekvenser av lagförslaget, både ekonomiska och övriga, är det bra om utskottet ser närmare på att det inte drabbar någon part oskäligt mycket.

Centers lagtingsgrupp stöder detta lagförslag. Tack, talman!

Tack, talman! Ledamoten nämnde här att energiprestandadirektivet har för avsikt att visa på en byggnads energiprestanda. Jag tänker på solcellerna igen. Det betyder ju att man egentligen inte kan se den faktiska energiprestanda för byggnaden i och med att den siffran har justerats med hjälp av solceller. Har ledamoten funderat något kring det?

Primärenergitalet, det räknas förmodligen ut på samma sätt som i våra närregioner. Det kanske inte är unikt just för Åland.

Solceller, jag förstår hur du tänker. Har man producerat mer än man använder och för ut det i nätet så borde man kanske ha det till godo. Jag förstår lite hur du tänker.

Tack, talman! Jag kan vara ute på djupt vatten nu när jag säger det här, men jag funderar på om solcellerna är något som har tagits upp enbart för Åland, för jag hittar inte någonting om solceller i energiprestandadirektivet.

Den frågan kan jag tyvärr inte svara på.

Talman! Lagting, åhörare. Det här lär ju ska röra sig om en smärre ändring av landskapslagen om energideklarationer, där en byggnads energiprestanda i energideklarationen ska anges som byggnadens primärenergital.

Vi finner dock några punkter i den allmänna motiveringen som vi ställer oss frågande till. Man nämner olika typer av energibärare som levereras till byggnaden, och att man i databasen ska kunna mata in viktningsfaktorer mellan dessa. Vi undrar hur dessa viktningsfaktorer kommer att se ut, och vem som kommer att ange dessa faktorer. På vilken grund kommer man att kunna vikta de olika energibärarna? Primärenergikällan för dessa energibärare är ju okänd, och det ligger i sakens natur. Ingen kan möjligen veta var och hur dessa energibärare har omvandlats till dess nuvarande form, eller med vilken metod. Hur ska man då kunna vikta dessa mot varandra?

Vi kan så klart ha sympatier för den goda tanken med energideklarationer, så till vida att det är bra för en konsument att veta vilken typ av energiprestanda fastigheten som ligger för dennes intresse har. Eller för att tala till bönder på bönders vis: Hur välbyggd och välisolerad kåken är.

Men här står ju bland annat att man får tillgodoräkna sig solceller i fastighetens primärenergital. Tanken här är då givetvis att man minskar åtgången av tillförd energi, men man får bara tillgodoräkna sig det som kan användas till byggnadens energianvändning.

Således kan man täcka upp en viss del för ett hus som inte är tillräckligt välbyggt, eller snarare tillräckligt energisnålt. Det betyder att konsumenten kanske inte alls får vad denne tror sig betala för.

Och om man nu ska gå den vägen, som vi är tveksamma till, varför får man då inte tillgodoräkna sig den el som säljs ut på nätet? Den elen gör ju precis samma nytta någon annanstans.

Det bästa här hade nog varit, precis som vanligt, att hålla det så enkelt som möjligt och enbart se till hur energikrävande byggnaden är. Tack för ordet!

Talman! Jag vill börja med att säga att jag är fullt medveten om att Åland, som en del av EU, är skyldig att implementera de direktiv som kommer från unionen. Det gäller även direktivet om byggnaders energiprestanda. Vi har ingen möjlighet att ignorera dessa regler, och Ålands landskapsregering måste naturligtvis anpassa våra lagar därefter.

Men samtidigt måste vi fråga oss om det sätt som regeringen valt att implementera dessa förändringar verkligen är det bästa för Åland. Det finns en hel del i detta förslag som både är onödigt komplicerat och riskerar att skapa problem för fastighetsägare och kommuner.

Låt mig ta ett exempel. Regeringen föreslår att vi ska införa geografiska klimatfaktorer i beräkningen av byggnaders energiprestanda. Men Åland är ett litet område och klimatet varierar inte nämnvärt mellan olika delar av landskapet. Är det verkligen nödvändigt att införa dessa klimatfaktorer här? Jag menar att det bara gör processen mer byråkratisk utan att det tillför något verkligt värde.

Dessutom är jag orolig för de ekonomiska konsekvenserna för fastighetsägare, särskilt de som äger äldre byggnader. Att leva upp till de nya energikraven kan bli en kostsam process, och det finns en risk att många helt enkelt inte har råd att göra de nödvändiga förbättringarna. Har landskapsregeringen övervägt att införa någon form av ekonomiskt stöd eller bidrag? Har man ens funderat på att underlätta dessa energiförbättringar, särskilt för äldre fastigheter som ofta är dyrbara att anpassa till moderna energikrav?

Vi vill också se till att denna lagstiftning inte blir onödigt krånglig att förstå och följa. Istället för att införa komplicerade beräkningsmodeller så borde regeringen fokusera på att göra reglerna så enkla och tydliga som möjligt. Det är viktigt att vi inte skapar en situation där fastighetsägare känner sig osäkra på vad som förväntas av dem eller där de tvingas anlita dyra konsulter för att kunna följa lagen.

Slutligen vill jag uppmana landskapsregeringen att föra en mer omfattande dialog med fastighetsägare, kommuner och byggbranschen. Genom att lyssna på de praktiska problemen som dessa aktörer möter kan vi hitta lösningar som är bättre anpassade till Ålands specifika behov, utan att vi avviker från EU-direktiv.

Sammanfattningsvis, Moderat Samling stöder målet med energieffektivisering, men vi vill gärna se en mer pragmatisk och verklighetsanpassad implementering av dessa regler. Det måste vara rättvist, genomförbart och så lite byråkratiskt som möjligt. Tack, talman!

Tack, talman! Tack för ett bra anförande. Ledamoten uppehöll sig en stund vid eventuella ekonomiska konsekvenser. När jag läser det här förslaget så hittar jag inget tvingande någonstans. Jag ser det mera som att om en fastighetsägare väljer att uppgradera sin fastighet så ska man också kunna tydliggöra det på ett sätt vid en försäljning eventuellt så att man får tillbaka sin investering i fastigheten. Hur ser du på det?

Talman! Det kan hända att jag har tolkat in mer i lagen än vad det verkligen är. Vi vet också att om vi inför direktiv så brukar man behöva följa dem, om vi säger så. Jag sitter i social- och miljöutskottet, jag förstått att lagen kommer till oss och jag ser fram emot att grotta ner mig i de här detaljerna. Det här tycker jag att är viktigt för alla fastighetsägare för vi vet att vi har många gamla hus på Åland, så att det här inte nu blir ett väldigt stort berg för dem att överstiga.

Tack så mycket ledamoten Holmberg-Jansson. Jag tror nog tyvärr att ledamoten läser in lite mer än vad man kanske kan göra. Som jag uppfattar det här så handlar det om att landskapsregeringen utför en mycket teknisk justering av det här direktivet för att få vår databas att fungera på samma parametrar som övriga EU. Att vi med det här förslaget skulle bidra till ökad byråkratisering och borde hålla det enklare, så där upplever jag att det inte finns något sådant rörelseutrymme.

Ledamoten efterlyste också mera bidrag till människor som vill bygga om. Vi har ju t.ex. ett stöd för pensionärer som vill bygga om, byta oljepanna och så vidare. Vilka andra bidrag är det som ledamoten Holmberg efterlyser?

Talman! Jag ställer snarare frågan om det här är någonting som landskapsregeringen har funderat på. Är det någonting som ni har funderat på, kunde det vara möjligt att gå in och stöda alla äldre bostäder som finns? Jag har inget svar på det i dagsläget. Det kanske är någonting som framkommer bland hörandena i social- och miljöutskottet. Jag
kommer ändå att följa det. Om vi ska klara våra klimatmål framöver så behöver vi också se hur vi kan hjälpa befolkningen. Jag säger inte att det måste vara ett stöd, det kan ju finnas andra sätt och morötter som man kan implementera.

Det finns ju ett bidragssystem just för ombyggnation och byte av oljepanna. Det som dock brukar hända om man har en oljepanna i ett gammalt hus så är ju att man borde kanske göra mera än att byta oljepanna. Man kanske också borde renovera och göra huset tätare så att man får till stånd högre energiprestanda på byggnaden och därmed skulle det gå åt mindre energi just till uppvärmning och sådant. Om man ger med ena handen så blir det ändå en ganska dyr affär för en person med små inkomster att bygga om sitt hus till den standard man kanske önskar. Så det är ofta lättare sagt än gjort för att få det här skiftet att äga rum på ett bra sätt.

Talman! Ja, jag är mycket väl medveten om det. I förra landskapsregeringen hade vi mycket diskussioner kring utbyte av oljepannor och att det stödet var för pensionärer. Det är inte så lätt att veta det. Det är precis som ministern sade, börjar man renovera på ett ställe så konstaterar man att man behöver byta fönstren, man måste isolera taket och man måste byta golv. Så det är inte lätt. Men därför vill jag bara veta om ni ens har haft de här funderingarna?

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson Jansson. Jag uppfattar också att det här mest är en teknisk justering i lagstiftningen som vi har framför oss, men det är ändå en intressant diskussion och det var ett bra anförande som du höll.

Jag vill också ta fasta på att det handlar om konsumtion och produktion från en fastighet. Det är ju en indikator på
fastighetens energiprestanda. Det handlar i mångt och mycket om energibalansen i fastigheten. Jag hörde här i ett tidigare replikskifte att det framfördes frågor kring solceller på taket och så vidare och att grannarna skulle kunna ta till vara det. Men det är ju inte den egna fastighetens energibalans som vi då längre pratar om, utan det är ett lite större perspektiv. Men detta är någonting som vi säkert kan föra vidare diskussioner om i utskottet.

Talman! Det känns tryggt att ledamoten Robert Mansén också sitter i utskottet och har en bred kunskap på det här området. Det här kanske inte riktigt är mitt specialområde. Det finns oftast detaljer i sådan här lagstiftning som man tror att kanske inte blir en massa byråkrati. Och ibland har vi kanske en tendens att överbyråkratisera och föra in regleringar som egentligen inte har någon betydelse överhuvudtaget, som till exempel när det gäller klimatet. Vi har ganska lika klimat. Det kan klart skilja någon grad ute i yttersta skärgården jämfört med inne i Mariehamn. Är det någonting som vi verkligen behöver ha med i en sådan här lagstiftning på Åland? Jag kan förstå om man är i stora Sverige eller i Finland att det har stor skillnad. Men det är bra, vi får grotta ner oss i det här i utskottet.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.