Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman!

Lag- och kulturutskottet har lagt fram sitt betänkande gällande regeringens förslag om en ny vallagstiftning.

Utskottet konstaterar att lagförslaget innehåller flera viktiga förändringar som syftar till att förbättra både valförfarandets funktionalitet och tillgänglighet. En central del av förslaget är att kandidatnomineringen tidigareläggs. Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att den nuvarande tidsramen mellan fastställandet av kandidatlistorna och inledandet av förtidsröstningen är alltför kort. Detta har skapat praktiska utmaningar när det gäller bland annat tryckning och distribution av kandidatlistor samt framtagandet av övrigt valmaterial.

Genom att tidigarelägga kandidatnomineringen skapas bättre förutsättningar för valmyndigheterna, kandidaterna och de politiska föreningarna att planera och genomföra sitt arbete. Samtidigt ges mer tid för information och offentlig debatt inför valet, vilket stärker väljarnas möjligheter att fatta välgrundade beslut och därmed främjar den demokratiska processen.

Utskottet ser också mycket positivt på förslaget om att det ska finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun. Detta förbättrar den geografiska tillgängligheten och säkerställer att väljare i hela landskapet får likvärdiga möjligheter att utöva sin rösträtt.

Vidare anser utskottet att kravet på kvällsröstning vid samtliga allmänna förtidsröstningsställen under minst en vardag är en viktig reform. Åtgärden gör det lättare för personer som arbetar eller har andra åtaganden under dagtid att delta i valet.

Sammantaget bedömer utskottet att de föreslagna åtgärderna stärker förutsättningarna för ett brett valdeltagande och därigenom bidrar till att stärka demokratin.

Utskottet framhåller betydelsen av fungerande möjligheter till förtidsröstning utanför Åland för personer som vistas på annan ort. Vid de senaste lagtings- och kommunalvalen ordnades förtidsröstning på flera orter i Finland, Sverige och Belgien, vilket har varit viktigt för att säkerställa väljarnas möjlighet att utöva sin rösträtt även utanför Åland.

Inför lagtingsvalet och kommunalvalet år 2027 vill utskottet särskilt lyfta fram unga väljare som studerar på annan ort. För denna grupp är det viktigt att förtidsröstningen ordnas på platser och tider som är praktiskt tillgängliga i förhållande till studier och vardag. Goda möjligheter att rösta tidigt i livet bidrar till att etablera ett långsiktigt och varaktigt deltagande i val.

Utskottet betonar därför vikten av att landskapsregeringen även framöver säkerställer att förtidsröstning utanför Åland ordnas där behovet är stort och vid tidpunkter som gör det möjligt för så många väljare som möjligt att delta i valen.

Utskottet konstaterar att det i Finland finns särskilda bestämmelser som möjliggör förtidsröstning ombord på nationella fartyg i utrikesfart vid bland annat riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval. Systemet gör det möjligt för personal ombord på fartyg som befinner sig utomlands under förtidsröstningsperioden att utöva sin rösträtt, och administreras av utrikesministeriet.

Någon motsvarande ordning finns däremot inte för lagtingsval eller åländska kommunalval på Ålands- eller Finlandsflaggade fartyg i utrikesfart. Utskottet konstaterar samtidigt att frågan tidigare har uppmärksammats och att dagens system med poströstning delvis utvecklats för att tillgodose behovet hos denna grupp väljare. Utskottet har även erfarit att användningen av fartygsröstning i Finland hittills varit relativt begränsad.

Trots detta anser utskottet att det finns skäl att närmare analysera möjligheterna att införa förtidsröstning ombord på Ålandsflaggade fartyg i utrikesfart. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att utreda frågan vidare.

Digitalt röstningsförfarande. Utskottet konstaterar att frågan om digital röstning inte ingår i det aktuella lagförslaget. Samtidigt framhålls att utvecklingen på området är av stor betydelse för det demokratiska deltagandet, särskilt för väljare som vistas utanför Åland.

Utskottet betonar dock att förtroendet för valsystemet är en grundläggande förutsättning för demokratins legitimitet. Eventuella framtida lösningar för digital röstning måste därför uppfylla mycket höga krav på valhemlighet, säkerhet och tillförlitlighet. Det är enligt utskottets mening avgörande att systemen kan stå emot tekniska störningar, manipulation och otillbörlig påverkan samt att identitetsmissbruk kan förhindras.

Utskottet ser positivt på den tekniska utvecklingen och de möjligheter som digital röstning kan erbjuda på längre sikt. Samtidigt understryks att ett eventuellt införande måste ske stegvis och med stor försiktighet.

Utskottet förutsätter därför att landskapsregeringen fortsätter att följa utvecklingen och tar del av erfarenheter från andra länder innan eventuella förslag läggs fram om ett framtida digitalt röstningssystem.

Utskottet föreslår några ändringar. Den ändring som är mest märkbar är att vi föreslår att man ska möjliggöra förtidsröstning även på söndagar. Syftet är att förbättra tillgängligheten och göra det lättare för fler människor att delta i valen, samma argumentation som gäller förtidsröstningsställen i kommunerna.

Det är ett enigt betänkande och utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Jag tycker att det är bra att utskottet har fört resonemang kring röstning via internet, även om det inte ingick i lagförslaget. Jag tänkte uppehålla mig lite vid detta.

Om vi skulle få till stånd en möjlighet att rösta via internet, skulle många av de frågor som utskottsordföranden nämner i sitt anförande kunna lösas.

Jag tänker på sjömän som arbetar utanför Åland och på studerande som studerar utanför Åland, och så vidare. Det skulle också sänka tröskeln här på Åland för folk som av olika anledningar har problem att ta sig till vallokaler. Detta skulle förenkla processen.

Min fråga är egentligen, eftersom utskottet nämner detta: Vad är utskottsordförandens bild? Var ligger frågan om internetröstning här på Åland?

Tack, talman!

Frågan skulle få bättre svar om den skulle ställas till den ansvariga ministern.

Vi vet att det inte är många länder som har möjliggjort funktionen att rösta digitalt. Det handlar i första hand om valhemligheten och hur man kan säkerställa att den upprätthålls. Jag vågar inte säga exakt hur regeringen arbetar med frågan just nu.

Det vi vet är att en ny vallagstiftning, där denna fråga behöver regleras, måste träda i kraft senast ett år före nästa val. Så man har egentligen fyra år på sig att utreda dessa frågor.

Som vi vet går digitaliseringen framåt, och vi har nu, med den här regeringen, lagt grunden för att kunna utöka vår digitala närvaro. Vi får ha tillförsikt.

Tack, talman!

Det är jättebra. Jag tycker att vi ska kunna skicka en tydlig signal från lagtinget inför nästa lagting, alltså inte 2027, utan det som kommer den 2031, att detta skulle behöva vara sjösatt. Jag anser att det är viktigt för Åland att våra ungdomar hittar möjligheter utanför holmen, och vi har en rörlighet i befolkningen, så detta skulle vara väldigt betydelsefullt. Vi var nära att sjösätta sådana system 2019.

Mitt budskap nu är att det kan ha uppstått någon slags skrämselhicka, man var nära att genomföra något men avbröt i sista minuten på grund av upptäckta säkerhetsrisker. Men låt inte den skrämselhickan hindra oss. Titta till exempel på Estland, som inte alls ligger långt härifrån, där man har genomfört detta sedan 2005. Låt oss komma vidare i den här frågan.

Tack, talman!

Jag delar ambitionsnivån, men samtidigt anser jag att vi behöver vara försiktiga. Det handlar om vilken legitimitet våra val slutligen har. Om vi har system som anses vara osäkra, blir det också mycket lättare att ifrågasätta resultaten och påstå att de är felaktiga, särskilt om vi inte har en helt vattentät grund att stå på.

Jag tycker absolut att regeringen bör följa utvecklingen, vilket vi också lyfter fram i betänkandet. Men vi måste vara försiktiga och eftertänksamma, så att vi inte rubbar de grundvalar som vår demokrati vilar på.

Talman!

Jag tycker att det är bra att vice ordförande poängterar vikten av kvällstidsröstning och söndagsröstning. Det vi vet är att samhället inte ser ut som det gjorde tidigare. Många arbetar oregelbundna tider och har ett pussel att få ihop. Då ska det väl inte vara krångligt att göra sin röst hörd. Det tycker jag är viktigt.

När man ser på utlandsröstning, baserat på erfarenhet, vet vi att postgången idag inte alltid är snabb. Det är inte ovanligt att man får ett brev två veckor efter att det har skickats. Har det funnits något resonemang kring hur kan rösta per post om man bor i ett annat land som inte har förhandsröstningsplatser?

Tack, talman!

Jag börjar med den första kommentaren om tillgänglighet. Utskottet förde ett resonemang om att för några år sedan fick inte ens butikerna ha öppet på söndagar och sent på kvällarna. Men vi lättade på dessa restriktioner, och det är en direkt följd av den förändringen. Det handlar om att följa människors beteenden och deltagande.

Platsen där man kan lägga sin röst är också viktig. I alla fall har en kommun gjort en stor insats genom att möjliggöra att ett förtidsröstningsställe blir beläget på Maxinge. Jag hoppas att fler kommuner kan ta efter detta och faktiskt flytta sin förtidsröstning dit där människor finns.

När det gäller poströsterna har vi diskuterat detta, och det är en infrastruktur som vi räknar med att ska fungera. Men som ledamoten Holmberg-Jansson lyfter fram, har postgången faktiskt blivit sämre, kanske på bekostnad av den digitala utvecklingen som vi har.

Talman!

Det här är ett problem som har funnits tidigare, och nu vet vi att postgången bara blir sämre. Så sent som i går fick jag hem ett kuvert som kom två veckor för sent. Tiden för när räkningen skulle vara betald hade redan passerat.

Det är en situation som man inte kan råda över, och det skulle vara tråkigt om man missar att förtidsrösta via brev på grund av att postgången inte fungerar.

Har man övervägt att införa möjligheten att ladda ner röstkort digitalt via någon form av Bank-ID? Man kunde ladda ner röstkortet på nätet, men med alla säkerhetsaspekter som finns.

När man skickar en poströst eller gör det i förväg så är det i kuvert med alla säkerheter.

Talman!

Vi har diskuterat det här i utskottet. En tanke väcktes, men blev inte en del av betänkandet.

För återigen, med hela säkerhetsapparaturen, man ska begära ut sin röstsedel, det ska finnas bara en och den ska distribueras på rätt sätt osv.

Men man har också ett eget personligt ansvar att följa de datumangivelser som finns för att kunna delta i en brevröstning.

Talman!

Jag vill rikta mitt tack till hela utskottet för en god behandling av ärendet. Det är också väldigt bra att man möjliggjorde röstning på söndagar. Jag tycker att det är både viktigt och nästan lite skamligt att man inte hade plockat in det själv. Tack för det!

Det gläder mig också att utskottet har diskuterat frågan om möjligheten att rösta digitalt. Det är något som jag tror att många medborgare skulle uppskatta. Estland anges ofta som föregångare i det sammanhanget, vilket de verkligen är. Men vår vallagstiftning skiljer sig från Estlands, och vi har inte samma möjligheter. Det är just valhemligheten som inte är förenlig i dagsläget.

Till den delen vill jag skicka med en passus. Jag vet att lag- och kulturutskottet har behandlat många lagstiftningar som jag uppfattar som ganska komplicerade. Men för att kunna möjliggöra saker som elektronisk röstning behöver Åland investera betydligt mer i säkerhet, infrastruktur och strukturerad data. Det tråkiga arbetet måste göras innan man börjar med de mer spännande aspekterna.

Tack, talman!

Jag nämnde tidigare i ett replikskifte att vi faktiskt har tagit det första steget mot att få lagstiftning på plats för informationshantering och cybersäkerhet. Denna grundläggande plattform måste vi börja med. Men det är klart att det finns data som vi måste komplettera med innan vi kan ta nästa steg.

Återigen behöver vi se till att täppa till alla de fallgropar som kan finnas och som skulle kunna leda till att ett valresultat ifrågasätts. Det är en väg vi inte vill vandra, särskilt med tanke på hur denna mekanism har använts i andra länder.

Talman!

Utskottets ordförande lyfter fram en oerhört viktig poäng i det här sammanhanget: tilliten till val. Vi behöver vara mycket försiktiga. Vi behöver se på samhällets hela digitala mognad före man pratar om digitala val.

Om man jämför med Estland, ett land med mycket hög digital mognad, så där är medborgarna är vana vid att sköta all typ av service via digitala tjänster.

På Åland är vi däremot ganska dåliga på att både erbjuda och använda de digitala tjänster som finns. Användningen är låg bland befolkningen. Att gå in på val som första fråga uppfattar jag som en mycket högriskverksamhet. Först behöver vi bygga upp en vana och säkra rutiner för att hantera vanlig myndighetsskötsel. När vi har dessa säkerhetsrutiner på plats och folket känner tillit till dem, då kan vi ta den allvarliga frågan om val på allvar.

Tack, talman!

Lag- och kulturutskottet har verkligen fördjupat sig i den digitala säkerheten och informationshanteringssäkerheten. Vi ser fram emot att få ta del av vad som komma skall när dessa lagliga aspekter får mer substans och börjar leva. Det är viktigt att de faktiskt börjar generera service och data som vi kan använda oss av. Det ser vi fram emot, och vi är beredda på detta i lag- och kulturutskottet.

Herr talman!

Jag vill börja med att tacka hela lag- och kulturutskottet för det goda samarbete som har rått, och för den delen hela lagtinget som har varit delaktiga i den lagstiftning vi idag har på vårt bord.

Det här lagförslaget handlar i grunden om något mycket enkelt, men också mycket viktigt: att demokratin ska vara möjlig att utöva för alla, inte bara för dem som råkar ha det lättast.

När valdeltagandet sjunker, även om förändringarna sker stegvis, måste vi reagera.

Socialdemokratin utgår från att rösträtten ska vara verklig och tillgänglig i praktiken, inte bara i teorin. Därför är vi positiva till att det nu införs krav på minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun, samt att kvällsröstning ska ordnas under minst en vardag under förtidsröstningstiden. Det här handlar inte om överorganisering; det är demokratisk service. Det är ett sätt att säga att den som arbetar, studerar, vårdar barn eller av andra skäl har svårt att rösta mitt på dagen också ska kunna delta.

Utskottet konstaterar uttryckligen att dessa åtgärder förbättrar förutsättningarna för ett brett valdeltagande och stärker demokratin. Det är också viktigt att lyfta fram att det finns ett faktiskt kunskapsstöd bakom detta. I beredningen hänvisas till forskning som visar att väljare är mer benägna att rösta när det är enkelt att hitta och ta sig till ett röstningsställe. Högre tillgänglighet till förtidsröstningsställen ger ett mätbart högre valdeltagande. Det är alltså inte bara en känsla eller en god vilja, utan en reform som vilar på erfarenhet och forskning.

Jag vill också särskilt understryka satsningarna som riktas till unga väljare och dem som vistas utanför Åland. Utskottet betonar att förtidsröstningen utanför Åland ska planeras så att den i möjligaste mån beaktar unga som studerar på annan ort. Goda möjligheter att rösta tidigt i livet bidrar till ett varaktigt deltagande i val. Det är en mycket viktig demokratisk insikt. Röstande är en vana som formas tidigt. Om vi vill ha ett starkt demokratiskt engagemang i framtiden så måste vi göra det lätt att rösta redan när människor är unga och rörliga.

Jag ser också positivt på att kandidatnomineringen tidigareläggs. Det skapar bättre tid för tryckning, distribution och praktiska förberedelser. Men framförallt ger det mer utrymme för samhällelig debatt inför valet. Demokratin blir inte starkare av brådska; den blir starkare av att människor hinner få veta vilka alternativ som finns, diskutera dem och fatta informerade beslut. Att dessutom inrätta ett landskapsomfattande kandidatregister gör det enklare att få en samlad bild av kandidaterna och underlättar offentlig information och statistik.

Jag vill också nämna att förslaget innehåller förbättringar som stärker rättssäkerheten och tryggheten i valförfarandet, såsom tydligare jävsregler, sekretess för personer med spärrmarkering, möjlighet till ersättande röstningsställe eller vallokal vid exceptionella händelser, samt bättre förutsättningar för valmyndigheternas arbete. Det här är sådant som kanske inte alltid syns i den politiska debatten, men som är avgörande för att väljaren ska kunna lita på systemet. Utan förtroende finns ingen levande demokrati.

Talman! Denna reform kommer förstås med ett visst merarbete och en kostnad. Men den uppskattade merkostnaden för fler förtidsröstningsmöjligheter och kvällsröstning anges som liten. Det är en liten kostnad i förhållande till värdet av att fler människor faktiskt kan delta i valen. För en demokrati är det en mycket rimlig investering. Därför kan jag som socialdemokrat säga att det här är rätt riktning: mer tillgänglighet, mer delaktighet, större jämlikhet och bättre förutsättningar för ett högt valdeltagande.

Demokratin blir inte stark av att vi nöjer oss. Den blir stark när vi gör det lättare för människor att vara med. Och därför stöder Socialdemokraterna förslaget. Tack!

Talman!

Det är en oerhört glädjande dag i dag när det är så många engagerade anföranden om demokrati.

Jag brukar förundras över att vi ser en värld med en mängd olika bekymmer med geopolitiska slitningar, men en av de riktigt stora kriserna vi har, och som också leder till all instabilitet, så är just nedtrappningen av demokratin.

Vill man motverka det och vill man göra någonting för att bibehålla fred och frihet så är det att utveckla demokratin. Och det gör vi bland annat genom det här gemensamma lagförslaget från lagtinget. Det är oerhört positivt.

Jag tycker också att det är bra att ledamoten var inne på det här med vallokaler och de frågorna. Nu verkar det vara ett race mellan kommunerna vem som kan arrangera bäst vallokaler. Jag har förstått att staden håller på och försöker ordna bussar utanför gymnasieskolorna och Jomala öppnar Maxinge.

Det här blir ett bra val om den andan håller.

Tack, talman!

Minister Zetterman har alldeles rätt. Det är väldigt inspirerande. När man själv arbetar mycket med demokratifrågor, särskilt med barn och ungdomar, så ser man konkret resultatet av detta arbete här i salen och runt om.

Jag hoppas att fler kommuner än de två som ministern nämnde kommer att utmana. Det är väldigt spännande, och jag ser med tillförsikt fram emot att dessa bussar faktiskt kommer att bli verklighet för gymnasieskolorna.

Talman!

Jag är helt säker på att de mindre kommunerna i skärgården kommer att överraska oss alla, något roligt och innovativt. De brukar vara duktiga på att hitta lösningar. Ett sådant här race, där alla strävar efter att vara bäst på demokrati, det är verkligen värt att hylla.

Talman!

Jag ska ta någon minut och lite reflektera kring sjömännens röstande.

Systemet för en ålänning som jobbar till sjöss och vill kunna rösta i allmänna val fungerar genom brevröstning.
Utskottet skriver i sitt betänkande om åländska och finländskt flaggade fartyg. Det är alltid lite knixigt att få till skrivningar som täcker in allt. Jag undrar om det egentligen har med flagga att göra. Även en ålänning som jobbar på ett exempelvis norskflaggat fartyg torde kunna delta i lagtingsvalet via brevröstning.

Det som utskottet nog syftar på är att det blir skillnad om man är ålänning eller finländare, eftersom justitieministeriet ansvarar för röstningen ombord för finländare. Denna röstning sker under liknande former som en vanlig röstning, medan en ålänning får rösta via brevröstning.

Här har regeringen en uppgift att informera våra sjömän om denna skillnad. Enklast kunde det ske genom att man pratar med Föreningen Rederierna i Finland och ber dem informera sina medlemsrederier om skillnaden i röstningsförfarandet. Rederierna kan sedan informera respektive fartyg, och det torde fungera alldeles utmärkt. Genom att komplettera med den allmänna informationen som ges inför val kan man förhoppningsvis fånga in de sjömän som jobbar under andra flaggors fartyg. Systemet med brevröstning fodrar egen insats. Man måste själv beställa röstningshandlingarna.

Det är viktigt att även sjömän vet hur de ska delta i allmänna val, och självklart är sjömännens arbete oerhört viktigt för att åländska rederier ska kunna göra vinst och vara framgångsrika.

Talman, själv har jag brevröstat i ett val i Tilbury, som hör till Londons hamnar. Det fungerade alldeles utmärkt. Man beställer röstningshandlingarna till fartygets agent och följer anvisningarna i kuvertet. Ett system liknande det som justitieministeriet upprätthåller är förstås enklare för sjömannen, men för åländska förhållanden kanske det är för kostsamt och komplicerat. Det får regeringen att fundera på inför nästa val. Tack!

Tack, talman!

Jag tycker att det är bra att ledamoten, med sin erfarenhet, lyfter fram perspektivet kring dem som arbetar på fartyg runt om i världen. Vi vet, precis som ledamoten nämnde, att många jobbar på norska rederier. Jag kan räkna upp tio personer bara så här.

Det är viktigt att dessa personer också har möjlighet att rösta, och att det sker på ett enkelt sätt. Jag uppskattar att ledamoten ger några tips om hur man kan göra det enklare. Det måste vara enkelt; det får inte vara för krångligt.

Jag är, som sagt, orolig för postgången med tanke på att den inte är snabb längre. Jag vet inte om det ens är möjligt att beställa röstmaterial tidigare för att kunna rösta direkt när förhandsröstningen börjar, detta för att öka chansen att delta.

Jag tackar för stödet.

angående postgången, den här snigelposten gör verkligen skäl för sitt namn.

När jag läser lagen står det att förhandsröstning per brev får ske tidigast 34 dygn före valdagen, och svaret accepteras fram till klockan 19.00 fredagen före valdagen. Det är ändå en relativt lång period.

Men som sagt, som jag nämnde i mitt anförande, det kräver det att man själv är aktiv och är ute i god tid.

Talman!

Precis så är det. Om man kommer på detta när förhandsröstningen börjar och man måste beställa blanketterna, så om man befinner sig i Australien så är det nog kört. På det sättet är det bra att ledamoten lyfter fram detta perspektiv.

Talman!

Det redogjordes för detta även vid presentationen av anförandet. Denna diskussion uppkom också i utskottet. Dessa vallagstiftningar måste beredas noggrant, och de behöver meddelas i god tid. Särskilda bestämmelser kring sjöfarten får man ta itu med nästa mandatperiod i god tid för vallagstiftningen. Jag vill tacka för de inspel som kommit in.

Nu har vi förlängt förtidsröstningstiden och tiden för när kandidater presenteras, vilket också stärker sjömännens situation. Förslaget om ett samarbete med rederierna i Finland var ett bra förslag, som jag hoppas att vi kan ta vidare. Kanske kan ledamoten Pettersson bistå i det arbetet, så att vi får en klarare bild av de praktiska problemen för sjömännen.

Jag bistår gärna med det jag kan. Det är just den där lilla skillnaden som man måste ha koll på. Jag tror att det har varit ett av problemen: en åländsk sjöman tror att han kan delta i den här omröstningen som justitieministeriet upprätthåller. Det har säkert skett någon gång tidigare, nu kunde jag inte rösta. Vad är det här för elände?

Bara genom att klargöra den där skillnaden så tror jag att man har kommit en bra bit på väg. Den här förlängda tiden är som sagt också väldigt bra.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om landskapslag om ändring av vallagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om landskapslag om ändring av 30 och 36 §§ kommunallagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.