Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat förslaget till ändringar i samfundsbeskattningen för år 2022 där man föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner, som det heter, sänks för skatteåret 2022. Det här motiveras av att fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna ändras i riket, i Finland, så att kommunernas andel sänks medan statens andel höjs. Landskapsregeringens förslag innebär att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir oförändrade, det vill säga 20 respektive 26,5 procent.

Utskottet konstaterar att omfördelningen kan betyda att kommunerna får en mindre andel av samfundsskatten än tidigare, men intäkterna borde ändå kunna bibehållas på den tidigare nivån eftersom fördelningsnyckeln är avsedd att neutralisera de ändringar i skattebasen som genomförs i annan lagstiftning, vilket medför ökade intäkter för kommunerna.

I utskottet har vi fört en diskussion i anslutning till hanteringen av just det här ärendet. Beträffande hur ska man ser på skatter. Ska man ha en skild skattesats för självstyrda Åland jämfört med i republiken Finland? Vilka möjligheter finns i lagstiftningen och vad borde man göra? Vi landade ändå i ett enhälligt betänkande som ni har framför er där vi tycker att det för närvarande finns goda skäl att bibehålla likställigheten. Att man skapar förutsägbarhet för alla de åländska företag som, en stor del av dem, verkar också på den finländska marknaden.

Mot den här bakgrunden så har vi ingenting att invända mot det. Vi har bara en redaktionell ändring kan man säga, vilket framgår i betänkandet. Med hänvisning till det anförda ska jag inte uppehålla diskussionen längre än så vid det här. Utskottet föreslår enhälligt igen att lagtinget antar det första lagförslaget i oförändrad lydelse, samt att lagtinget antar det andra lagförslaget i oförändrad lydelse. Tack för det talman.

Tack, herr talman! Och tack till utskottets ordförande och tack till utskottet för en bra behandling av det här ärendet. Jag tycker att det resonemang som ordförande berättar om som utskottet hade haft är klart intressant och något som man kan ta med inför framtiden.

Talman! Frågan är ju på det viset inte okomplicerad det finns väldigt många nyanser i den. Det kan komma ett läge när man behöver se på det här i ett större perspektiv. Men utskottet stannade vid att det läget är inte nu. Nu anpassar vi oss till hur läget ligger och det nämnde jag aldrig men där finns några godsaker för företag när det handlar om höjda avdrag för till exempel forskning och utveckling vilket faktiskt kan bidra till att sätta fart på näringslivet efter den kris som vi har varit igenom.

Tack, talman! Bästa lagting, åhörare. Var finns självstyrelsepolitiken, var finns den ekonomiska politiken i detta lagförslag frågade jag i remissdebatten?

Vi behöver ta ett helhetsgrepp över vår skattebehörighet. Vad kan vi göra, vad vill vi göra, vad måste vi göra. Vi behöver duka upp ett smörgåsbord av möjliga åtgärder som kan bidra till att det lönar sig att arbeta, att det lönar sig att vara klimatsmart, att det lönar sig starta företag, att det lönar sig med utbildning. Åtgärder som skulle göra Åland enklare, bättre och attraktivare och som skapar tillväxt både genom inflyttning och högre produktivitet. För att få största möjliga utfall av vårt avräkningssystem behöver vi verktygen för att kunna jobba i den riktningen. Vi pratar alltid om att öka tillväxten och skapandet av nya och större företag. Tomma ord om vi politiskt aldrig skapar förutsättningarna och incitamenten. Därför är det brådskande att vi får en bild av vårt skatteverktygs möjligheter och konkreta, realistiska förslag på åtgärder som kunde genomföras via vår skattebehörighet.

Jag anser denna fråga vara så viktig för den åländska ekonomin att den bör bearbetas i den parlamentariska kommitté finansminister Höglund just nu tillsätter för att reformera den åländska offentliga ekonomin. Med tanke på den belastning och underbemanning som finansavdelningen befinner sig i vore det nog klokt att ge ett uppdrag till någon extern för att både vinna tid och resurser.

Avslutningsvis vill jag avisera en kläm.

Tack, herr talman! Och tack till ledamot Holmberg. Jag håller förstås med att den här skattediskussionen är intressant och att den bör fortsätta. Vi har ju konstaterat att man har diskuterat den i utskottet och helt enkelt sett hur pass komplex frågan är. När man pratar om ett smörgåsbord så är det väl kanske att förenkla lite. Men jag delar uppfattningen att det är något som man ska jobba vidare med om man gör det just i den här kommittén som ledamot Holmberg nämnde så är det ju förstås en variant.

Tack talman! Och tack minister Höglund. Jag tog mig friheten att utvidga frågeställningen lite, att inte enbart beakta samfundsbeskattningen, utan vår totala skattebehörighet. Där finns det många möjliga åtgärder att göra för att just skapa tillväxt, inflyttning, produktivitet etc.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 29f § kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.