Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Talman! Ni har säkert alla under de senaste veckorna kunnat läsa om de utmaningar som den nya välfärdsreformen ger då man i Finland överför ansvarsavgifter från kommunerna till välfärdsområdena som får i uppdrag att tillhandahålla socialvård och hälso- och sjukvård.

Det ni kunnat läsa och ta del av i media den senaste tiden handlar om de lagar där vi skulle behöva få till förändringar i lagstiftning där det är finsk behörighet och där vi inte kan göra de förändringar som behöver göras själva. Däremot kan vi göra förändringar i vår egen lagstiftning så det fungerar när välfärdsreformen nu träder i kraft.

Talman! På Åland kommer vi inte som sagt att göra samma reform, utan det kommer även i fortsättningen vara kommunerna och kommunernas socialtjänst som har hand om socialvården på Åland och Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, som tillhandahåller hälso- och sjukvård.

Vi har därför behövt göra vissa tekniska justeringar i ett antal blankettlagar samt i landskapslagen om yrkesutbildade personer inom socialvården och i landskapslagarna om socialvård för att behålla det rättsläge som gäller fram till 1 januari 2023 då rikets social- och hälsovårdsreformen trädde i kraft.

Målsättningen är att införa avvikelser till riksdagen i de åländska blankettlagarna och därigenom upprätthålla nuläget. Det betyder att man kan samarbeta med riket vad gäller socialvård och att till exempel informationsöverföring mellan olika socialvårdsenheter i riket och på Åland är juridiskt tydlig. Om ändringarna inte görs blir rättsläget otydligt, exempelvis kommer man i åländska blankettlagar att hänvisa till välfärdsområdena, vilket inte äger direkt motsvarighet på Åland.

Förutom blankettlagar krävs det som sagt även ändringar i andra landskapslagar. I till exempel landskapslagen om socialvård behöver man inkludera välfärdsområdena i vissa paragrafer för att försäkra de åländska kommunerna rätten till ersättning för en annan kommuns eller välfärdsområdets invånares institutionsvård. Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.

Vi kommer även på samma gång att göra en mindre teknisk ändring i lagen om hemvårdsstöd. Det uppdagades ett oavsiktligt fel i tidigare lagstiftning som vi nu åtgärdar genom att byta ordet föräldrapenning till ordet föräldradagpenning. Konsekvensen med felaktigheten i gällande lag blev den att hemvårdsstöd för syskon endast kunde beviljas under föräldrapenningperioden och inte under hela föräldradagpenningperioden, vilket inte var meningen. Tack!

Herr talman! Jag blev lite förvånad. Jag trodde att det skulle vara längre talarlista för det är viktiga frågor som vi behandlar. Jag har full förståelse för att regeringen har hamnat i en synnerligen knepig sits när det gäller de här frågorna. Jag tycker att det är bra att de undviker rättsosäkerhet. Jag tycker framförallt att det är bra att man garanterar nivån inom den åländska socialvården främst.

Det sägs så här under punkt 4, Konsekvenser: "Eftersom de föreslagna ändringarna i allt väsentligt utgör förtydligande av vad som redan är gällande rätt medför det enligt landskapsregeringens uppfattning inga direkta konsekvenser varken för myndigheternas verksamhet eller den offentliga ekonomin." Det låter ju bra. Det sägs längst ner: "De ekonomiska konsekvenserna av ändringen är mycket små för kommunerna". Jag undrar om man från regeringens sida kan garantera att det är på det sättet? Jag känner en oro, för jag kommer ihåg hur det gick med barnomsorgslagstiftningen. Den skulle inte ha så stora konsekvenser för de åländska kommunerna, men den hade de facto en verkligt kostnadsdrivande effekt. Min första fråga är: Kan man garantera att det verkligen har mycket små ekonomiska konsekvenser för kommunerna också på sikt?

Sedan en annan fråga som jag undrar om. Det här är heller ingen kritik mot regeringen utan det visar hur bräckligt det system vi har är. Det vill säga, hur mycket resurser har man varit tvungen att lägga ner på det här? Jag vet att man har jobbat otroligt hårt och det ger jag en stor eloge för. När både socialvårdsbyrån och lagberedningen behöver ta sig an ett så här pass omfattande lagförslag som detta är så blir ju allt annat lagt åt sidan, det vill säga den egna utvecklingen när det gäller lagstiftning blir lidande. Jag förväntar mig inte ett exakt antal timmar, men har man någon sorts uppfattning om hur mycket resurser man har varit tvungen till lägga ned på det här? Tack! Det var de frågorna som jag hade.

Tack, talman! Ja, det var åtminstone sex tjänstemän som har gjort de här olika analyserna och förändringarna av de här lagstiftningarna, plus en lagberedare. Det här gäller ju bara de här lagarna. Sedan har vi också gjort allt arbete när vi har genomlyst alla 100 sotelagarna som är finsk behörighet och gått igenom varenda en paragraf och sett vilka förändringar som behöver göras. Det är åtskilliga timmar som har lagts ner på det här. Men jag är glad att vi har kommit så här långt nu och att vi har ett förslag till förändringar på de lagar som vi kan förändra. Det är bra, för vi försöker allt vad vi kan nu för att få en rättssäker vardag för de som jobbar med de här frågorna.

Värderade ministern, det var ingen kritik mot regeringen. Jag vet att ni har lagt ner ett oerhört arbete. Det jag vill belysa med det här är hur bräckligt vårt självstyrelsesystem är. På grund av åtgärder, lagstiftningsförändringar och reformer som man genomför på rikssidan så får vi ha säkert tio personer som har varit tvungna att jobba med det här under en längre tid. All egen åländsk lagstiftning och all eget åländskt utvecklingsarbete inom det här området så får man lov att lägga åt sidan och det är ju inte acceptabelt. Det måste vi med gemensamma krafter börjar ta tag i och få någon ordning på medan vi överhuvudtaget har någon självstyrelsen kvar.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.