Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.


  • Tack, talman! Ärade lagting. Vi har alltså ett skyndsamt ärende vars historia går tillbaka till våren 2020 när vi fick en underrättelse om att lagstiftningen också för Ålands del behöver ses över, en ganska komplicerad lagstiftningsprocess. Till följd av den brist på lagberedare som vi har på andra sidan korridoren så är det ju först idag som lagtinget kan börja slutdelen av den här processen. Om vi inte levererar inom kort så har vi naturligtvis en domstolsprocess att se fram emot. Men vi utgår från att i och med att lagtinget har fått det på sitt bord så kommer kommissionen att nöja sig med den delen.

    Bakgrunden är, talman, att vi fick kommissionens motiverade yttrande under fjolåret med påpekandet om att flera lagstiftningsåtgärder trots allt behöver vidtas i vår regelsamling vad gäller energiprestanda etcetera.

    Som framgår av lagförslaget så är det på flera ställen endast mindre förtydliganden som behövs, det är definitioner och liknande medan vad gäller vissa artiklar, särskilt artikel åtta i direktivet, kräver mer omfattande åtgärder. Vi har vissa brister i vårt system när det gäller bestämmelser om energiprestanda och förbättring av energiprestanda i befintliga byggnader etcetera. Allt detta bör nu åtgärdas på det sätt som kommissionen önskar. Jag tänker inte gå in desto mer i detaljerna. Jag önskar finans- och näringsutskottet lycka till med behandlingen av den tekniska delen av framställningen.

    Rent allmänt ska jag väl dock säga att det här är då ett oerhört centralt område när det gäller energivinster, dvs. att vi kan minska påverkan på den yttre miljön när vi bland annat värmer oss i våra hus. Upphovet till allt detta är förstås EU:s gröna giv, som har som målsättning att förbättra energiprestanda och energieffektiviteten i nya och befintliga byggnader. Det här innebär förstås för oss här på Åland att det är positivt om vi ser på arbetet med hållbarhetsagendan och det fortsatta miljö- och klimatarbetet.

    Jag har av rent personligt intresse frågat lite experterna, vad betyder den här formen av energieffektivisering? Svaret är att med ganska lätt lätta medel och relativt billigt så kan man uppnå någonstans mellan 30-40 procent i sparad energi. Slår vi ut det över alla bostäder över hela Åland så blir det naturligtvis enormt mycket, även om det är många som ändå är effektivt byggda. Men det finns mycket att spara och någonting i det fortsatta arbetet att se framåt.

    När det gäller de ekonomiska konsekvenserna så är vår bedömning att det här inte ska få några större ekonomiska konsekvenser. Det skapar då ett merarbete, men det är närmast för byggnadsinspektionerna ute i kommunerna som bör lära sig den här typen av bestämmelser både vad gäller nybyggnation och större ändringar av byggnader som kräver bygglov. Jag utgår ifrån att vi har ett ansvar här för att se till att det utbildas inom den här yrkesgruppen och att våra ålänningar får en bra information om vad som behövs.

    Den sedan 2015 aktuella frågan om energideklarationer så där förutsätter jag naturligtvis att den yrkesgruppen, som torde uppgå till ungefär tio aktörer idag, måste lära sig vad det här nya kravet på energiresultat förutsätter från deras sida.

    Med det, talman, så nöjer jag mig med denna korta presentation. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack vicelantrådet. Är det så att vicelantrådet säger några övriga negativa sidor till exempel för kommunerna som kostnadsdrivande? Eller att det blir väldigt mycket merarbete för kommuningenjörer eller byggnadstekniker ute i kommunerna med tanke på det här lagförslaget?


  • Jag tror väl att som alltid när det gäller den här typen av nya justeringar av målsättningar så kommer det att krävas på det viset en tid för studerande av det hela. Det är därför jag nämnde det här med utbildning. Jag tror att vi, med tanke på komplexiteten, måste se vad vi från landskapsregeringens sida kan hjälpa till med när det gäller den här typen av fortbildning. I övrigt så bör det inte föranleda något större problem på den kommunala sidan. Vi får nog välja att se det som så att det skapar en lite jobbig period, men ser man på vinsten av den här typen av insatser så ska de nog överstiga besvären.


  • Jo, min fråga bottnar i att jag hade börjat med ett anförande som jag inte riktigt hann klart med på grund av andra orsaker. Jag vill också förtydliga att vissa större kommuner kanske har kommit längre i den här fasen redan. Det kanske inte innebär så stora förändringar, man håller redan på att arbetar med det här kontinuerligt. Så det skulle ju kunna vara en väldigt bra möjlighet att landskapet tar itu med det här så att större kommuner kanske kan hjälpa mindre, att man samarbetar med det här för hela Ålands bästa så att det blir samma resultat överallt. Det ska inte bero på hur mycket pengar kommunen har i sin kassa. Jag ser det som en samarbetsmöjlighet.


  • Tack, talman! Jo, ledamoten har rätt. Man har ju mellan kommunerna, de kommunala inspektionerna, ett samarbete. Det finns ju etablerat samarbete och inom ramen för det så kommer man nog säkert att diskutera och återkomma till oss. När man ser det här omedelbara behovet från vår sida av våra PBL-ingenjörer, som vi kallar dem, så är det väl närmast den här databasen som vi har då när det gäller energideklarationer. Den behöver uppdateras så att alla som ägnar sig åt den här speciella insatsen i vårt samhälle har tillgång till den här informationen på lättast möjliga sätt. Vad jag känner till så borde det arbetet redan ha påbörjats så att vi ska vara i samklang när den här lagstiftningen träder i kraft.


  • Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Är vicelantrådet och landskapsregeringen överens med EU-kommissionen i det här yttrande? Är det så att de artiklar som vi behöver ändra ska ändras? Är det så att vi inte har gjort det eller att vi har varit fel ute? Finns det någonstans någonting som vi ändå kanske tycker att vi har rätt i? Jag tänker speciellt kanske på artikel 8-9 i detta yttrande.


  • Tack, talman! Ja, ledamot Holmberg träffade rätt. Inte anser vi att det skulle behövas en faktisk lagändring med tanke på vårt system och att vi ändå uppfyller de målsättningar som direktivet säger att vi skall som medlem i unionen åstadkomma. Men, som alltid, vi får nöja oss med vad kommissionen har meddelat. Med tanke på vilken situation vi befinner oss i så är det lika bra att göra det utan att tveka. På de de områden som vi inte är riktigt överens så då är det lättast att återanvända direktivets uttryckliga bestämmelser, för då kan det inte heller från kommissionen kastas någon skugga över den definitionen etcetera som det kan vara fråga om.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Gruppanförande | 14:24

    Talman! Ärendet var senast här i lagtinget för ca 3 år sedan. Syftet med lagändringarna var och är fortfarande att förbättra byggnaders energiprestanda, öka tillämpningen av smart teknik i byggnader och förbättra möjligheterna att ladda elfordon.
    Jag är faktiskt inte helt förvånad över att det blev lite bakläxa på förslaget. När jag höll Centerns gruppanförande förra gången detta debatterades så påpekade jag att det fanns klara brister i lagförslaget gällande förutsättningar för laddinfrastruktur för elbilar.

    Yttrandet från EU-kommissionen förefaller vara inne och tassa på samma spår. Kommissionen nöjer sig alltså inte med svaret att byggnader på Åland har ett väl utvecklat elnät för motorvärmare, vilket skulle innebära att elbilsladdare lätt kan installeras vid behov. Kommissionen förefaller att tycka att det är en något långsökt lösning på kraven som ställs och förstår inte hur detta är relevant i sammanhanget, och eftersom Finland inte tydligt förklarat var aktuell bestämmelse har införlivats i Ålands lagstiftning anser kommissionen därför att bestämmelsen inte har införlivats på Åland.

    Jag ska försöka förklara varför jag lyfter just exemplet angående förutsättningar för laddinfrastrukturen. Knappt tre år har gått sedan vi senast debatterade de aktuella lagförslagen. Av statistiken för Åland kan vi se att i början av år 2020 fanns det totalt 166 bilar som drevs helt eller delvis på el. Idag är antalet elbilar över 500 stycken. Bara under det senaste året har det tillkommit 130 elbilar och den ökande trenden fortsätter med att folk då det är dags att byta ut sin gamla bil provar på att välja en elbil istället för en bensin eller dieselbil.

    Hur klimatsmart är det egentligen? Jo det kan vara riktigt smart. Det är givetvis så att elens ursprung har betydelse för hur vi räknar ut utsläppsnivåerna. Den el som finns i vårt gemensamma elnät är en mix av olika produktionsslag.

    Under 2022 var det beräknade koldioxidvärdet för el enligt den sk ”Sverigemixen” i elnätet 26 gram CO₂/kWh, för EU:s fossila referensdrivmedel (bensin/diesel) så är värdet 339 gram CO₂/kWh.

    För de som använder sig av egenproducerad solel och/eller lokalproducerad vindel så blir utsläppsnivåerna ännu lägre på individnivå.

    Med denna lilla utvikning i teknikens underbara värld så vill jag påminna om relevansen i att åländsk lagstiftning är i fas med den snabba omställningen.

    Så med dessa kommentarer så avslutar jag med att Centerns lagtingsgrupp stöder de ändringar som föreslås i plan- och bygglagen för landskapet Åland och i landskapslagen om energideklaration för byggnader. Tack, talman!


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 14:28

    Talman, lagting, åhörare. Införlivandet av detta direktiv har avhandlats såväl här i salen som i social- och miljöutskottet, där jag själv är ledamot.
    Jag anser att den sittande landskapsregeringen gjorde ett bra jobb med att få ärendet anpassat för vår småskaliga och lokala marknad. EU var av en annan åsikt, och detta är enbart att beklaga.

    Det har knappast gått någon förbi att EU lägger sig i staters och även landskapets självbestämmande i en allt högre grad. Det som vid tiden för folkomröstningen var en union för fri handel, har gått den icke önskvärda vägen mot mindre frihet, snarare än mot mer. Man kan inte låta bli att ställa sig frågan, var kommer detta att sluta?

    Det kan anses vara en liten sak att låta EU avgöra vilka som ska ha ett övervakande system för fastighetsautomation. Tidigare under frågestunden idag så kunde vi höra om blyhagelförbudet. Man måste ju ändå inse att många små övertaganden lätt leder till ett totalt övertagande av den beslutande makten.

    Hur mycket frihet ska tas ifrån oss, innan vi inser att vårt självbestämmande är hotat? Tack för ordet!


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.