Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Talman! Det finns många anledningar till att vi behöver en kommunstrukturreform, de flesta argument har redan framförts från den här talarstolen. Jag har flera gånger påtalat vikten av att vi måste förhindra att folk faller mellan stolarna, eller blir bollade mellan myndigheter. Ingen kan påstå att man inte visste eller vet att så sker, för det gör det! Ska vi få hållbara samhällen som bygger hållbara människor behöver vi flytta fokus till det som är viktigt på riktigt. Människorna.

    Jag tänkte i mitt anförande fokusera på tre argument för en reform. Det är kommuninvånarna, det är personal och till sist är det servicekonsumenterna. Servicekonsumenterna är oftast de äldre, men vem som helst kan behöva hjälp och stöd under någon period i livet, men att begära stöd och hjälp från kommunen är svårt. Det krävs mod att visa och blotta sin sårbarhet.

    För kommuninvånarnas del tycker jag att vi borde ha ett mål, en jämlik service så att du kan få lika eller likvärdiga tjänster, oberoende av var på Åland du bor. För nu är det så att samma lagar, rekommendationer och andra riktlinjer tolkas väldigt olika, och ansvaret blir otydligt. Det ska inte spela någon roll vad du heter, var du bor eller vem du känner. För vi vet att vissa dörrar kan öppnas och vissa trösklar kan sänkas om man känner rätt kommunpolitiker, så ska det inte vara.

    Jag vill, min vana trogen, speciellt nämna det förebyggande folkhälsoarbetet som är så otroligt viktigt och hälsoekonomiskt smart. Det arbetet kan inte nog betonas, men lyser tyvärr med sin frånvaro i många kommuner. Vi behöver arbeta övergripande, och inte i 16 olika stuprör med att främja friskfaktorer, eliminera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer. Ett klokt och genomtänkt förebyggande hälsoarbete är nyckeln till ett friskt samhälle och friska medborgare. Är inte det hållbart, så säg!

    Kommunens förebyggande uppgifter läggs nu istället på tredje sektorn eller på någon av landskapets myndigheter.

    Vad gäller personalen i kommunerna så önskar man flera kollegor, speciellt när svåra beslut ska fattas och även för att personal kan specialisera sig och utveckla spetskompetenser eller kanske arbeta med utveckling av servicen. Ta vara på personalens vilja att utveckla sig och sin verksamhet, för den finns!

    Vidare efterlyser man tydliga och enhetliga personalpolitiska riktlinjer. Det gäller för alla att engagera, motivera och också att behålla personal. Personalen vill och behöver veta vad som gäller och när. Nu blir det så att det kan finnas 16 olika sätt att tolka en och samma lag.

    För inte så länge sedan meddelade Ålands ombudsmannamyndighet om bristen av strategiskt jämställdhetsarbete i form av upprättande av jämställdhetsplaner. Det visade sig att de flesta kommuner väljer att inte tolka jämställdhetslagen alls, de har inte några jämställdhetsplaner. Hur ska då kommunerna ens uppnå jämställda löner i kommunerna, som är ett av målen med jämställdhetsarbetet och jämställdhetslagen?

    Det är heller inte lätt för kommunerna att vara arbetsgivare idag, vi ser bl.a rekryteringsproblem. Det finns stora samordningsvinster i personalförsörjning. Vi behöver använda personalresurser mera effektivt istället för att spara mer på ÅHS och på gymnasieskolan bara för att upprätthålla en gammal kommunstruktur, det är varken klok eller ansvarsfullt.

    Jag hoppar över till ÅHS. Från den synvinkeln så är det väldigt tids- och resurskrävande att jobba mot 16 kommuner. Att kalla det tidstjuvar är underskattat. Vi behöver vårdkedjor som är effektiva och smidiga så att ingen hamnar mellan stolarna. Vi läste i tilläggsbudgeten 3 att ÅHS nu får pengar för att tillsätta en person som ska ta fram samverkansavtal mellan ÅHS och 16 kommuner. Jag vill verkligen önska den personen lycka till!

    I kommunstrukturreformens remissvar kan man läsa att det var en enig ÅHS styrelse som skrev: ”Nuvarande samarbete med 16 olika kommuner är resurskrävande och riskerar invånarnas rätt till likabehandling. Styrelsen konstaterar att ÅHS möjligheter till dialog och samverkan underlättas om antalet samarbetspartner skulle vara färre.” Jag tycker att det är talande.

    Vi plockar nu bort kommunernas uppgifter en efter en. Vad är kvar sedan? Vad är kvar om fem år? Vad är kvar om tio år?

    Sist några ord om serviceproducenterna som ju också är kommuninvånare. En större kommun har större utbud av tjänster och kan fördela resurser på ett jämlikt sätt. Nuvarande revirtänk och strukturer sätter hinder för verksamheters och tjänsters utveckling. Vi måste istället fokusera på det som är viktigt. Människorna. Människor riskerar att komma i kläm mellan gränser på en karta, men det visste ni ju redan.

    Talman! Till sist vill jag säga några ord riktat till motionären: Fortsätt kämpa, fortsätt våga drömma, fortsätt att vara visionär. Människorna blir vinnarna!

    Jag har själv en vision om ett Åland där det inte spelar någon roll vilken kommun du bor i när eller om du blir sjuk eller på annat sätt behöver hjälp. Tack, talman!


  • Talman! Lagtingsledamot Söderlund säger att man inga får lagstadgad service i kommunerna och att kommunerna inte tillhandahåller lika service till sina invånare. Jag vill att du förklarar; i vilka kommuner, vem och var får man inte lagstadgad service?


  • Tack, talman! Det är svårt att exakt sätta fingret på när, var och vilken kommun. Jag tänker verkligen inte stå här och hänga ut någon.

    Jag kan nämna rätten till dagvård på obekväm arbetstid. Jag kan nämna möjligheten att få hemservice på helgerna dygnet runt. Jag kan nämna att alla skolor inte är med i "tobaksfri duo". Jag kan nämna att en del barn fick skolmat under skolstängningarna. Det finns många olika exempel, men jag tänker inte hänga ut någon kommun. Alla har brister och alla har svagheter men också styrkor, absolut.


  • Tror verkligen ledamot Söderlund att inte kommunerna värnar om sina kommuninvånare på bästa sätt?


  • Jag menar att det finns onödiga barriärer. Jag menar att vi måste sätta fokus på det som är viktigt, och inte hur gränserna går, var de går och inte går och om de går.


  • Tack, talman. Tack ledamot Söderlund. Jag tror att det är jättebra att vi har flera kommuner och en viss konkurrens mellan kommunerna. Det är bra att vi har olika rederier, olika banker och att vi har ett antal frisörer och så vidare. Det här skapar en viss dynamik i näringslivet såväl som inom den kommunala sektorn.

    Det är klart att visst gör kommunerna fel någon gång. Det tror jag att vi alla vet. Det görs fel i Geta, det görs fel i Finström och det görs säkert fel till och med i Mariehamn som är den stora kommunen som har de resurser som en stor kommun har. Men jag upplever att efter senaste valet så märkte vi ju att invånarna var hyfsat nöjda med den här kommunstrukturen som finns idag.

    Slutligen min fråga om jämställda löner. Vad innebär det riktigt i pengar? Har ledamoten räknat på det?


  • Tack för den sista frågan, det var mycket där. Det är roligt att ni nämner jämställda löner. För idag är det egentligen en historisk dag, landskapet skulle ha haft jämställda löner enligt förlikningsavtalet med Tehy. Men där är man inte ännu och kommunerna är ännu längre bakom.

    Men nej, jag vet inte vad det är i pengar. Jag tror att det blir mycket dyrare i längden att inte betala det som personalen är värd. Då vet vi vad det kostar sedan med inhyrd arbetskraft, vi får kanske mångdubbelt högre kostnader istället.


  • Tack, talman! Kommunernas anställda består av allt från fastighetsskötare till kommundirektör och till personal inom omsorgen. Visst vill man att alla ska ha jättebra betalt och lika bra betalt, men verkligheten är en annan. Tittar man bakåt historiskt så har lönerna skilts åt från kommun till kommun. Ibland har det varit på gott och ont. Det har ofta kanske att göra med lite vilken personalstyrka man kan ha under sig, hur många klienter man ska hjälpa och så vidare. Det är naturligt att lönerna skiljer sig åt från större till mindre kommuner. Men det var ju synd att vi inte fick reda på vad de jämställda lönerna innebär i pengar.


  • Administrationen kostar. Man kan ju välja vad man vill lägga pengarna på, en överstor organisering eller jämställda löner.

    Nu är det så att den kommun som betalar minst förlorar kompetens och då kan ju kommunen välja att blunda för det. De kommunförbund eller kommuner som betalar mera, de drar åt sig den kompetenta personalen och kan sköta sin verksamhet på ett lagenligt sätt vilket inte de kommuner kan som har förlorat personal.


  • Tack, talman! Ledamot Söderlund lyfte folkhälsan och nämnde tredje sektorn som bidrar just med det. Hur tror ledamoten att tredje sektorn, till exempel frivilliga frivilliga brandkåren, som just är knuten till kommunerna, påverkas om vi endast skulle ha en kommun?


  • Tack, talman! Jag förstod inte riktigt vad frivilliga brandkåren hade med folkhälsoarbetet att göra? Men sista frågan, hur de skulle påverkas, intresse för den verksamheten. Jag tror inte på något vis att de skulle påverkas. Jag tror och hoppas att den frivilliga verksamheten skulle utvecklas. Det finns ju jättestor potential i den verksamheten.


  • Att jag nämnde den frivilliga brandkåren var för att vi debatterade detta förra veckan och de bidrar också till folkhälsan. Det är ett socialt umgänge när de träffas och så vidare.

    Jag är rädd för att om vi bara skulle ha till exempel en kommun så skulle det bli mycket centralisering och den lokala identiteten skulle kanske urholkas vilket många föreningar bygger på i dagens läge i alla fall.


  • Tack, talman! Jag förstod kopplingen sedan faktiskt till folkhälsoarbetet.

    Precis som ledamot Josefsson sade så är det här en jätteviktig social verksamhet som absolut skulle vinna på att utvecklas. Men jag ser att små kommuner inte har de musklerna att utveckla en sådan verksamhet. Man lägger arbetet på tredje sektorn istället för att själv vara motor och styra det arbetet. Men det finns mycket där att göra.


  • Tack, talman! Tack så mycket ledamot Söderlund för det anförandet. Vi följer och har följt med intresse frågan om kommunstrukturreformen. Jag delar absolut också den bild som ledamoten har kring att kommunerna kan utgöra gränshinder för olika typer av hållbarhetsaspekter, t.ex när det gäller avfallsfrågor, avloppsfrågor, GC-vägar och rättssäkerhet för individen. Större enheter kan absolut vara positivt i den bemärkelsen.

    Men den andra sidan finns också, dvs. decentralisering. Decentralisering har enligt forskningen faktiskt visat sig vara väldigt positivt för lokala ekonomier, för självhushållning och för andra aspekter vad gäller hållbarhetsarbete. Det skulle vara intressant att veta om ledamot Söderlund har några tankar kring hur man kan kombinera dessa två perspektiv. Finns det andra möjliga vägar framåt så att vi undviker ställningskriget som kommunstrukturreformen har utgjort i åländsk politik?


  • Tack, talman! Tack för den kommentaren ledamot Holmström. Ledamot Holmström sade att han har sett att det här kan utgöra hinder. Med min nu fyra och ett halvt åriga erfarenhet av det politiska arbete, men även tidigare, så ser jag ofta exempel på att det gör det.

    Decentraliseringsfrågan var egentligen er fråga. Jag ser ju att verksamheterna absolut ska vara kvar där de är och kanske utvecklas. Jag ser kanske att ett steg framåt är någon slags administrativ reform. Men det är nog min tanke.


  • Tack, talman! Det var ett intressant svar. Absolut, den här frågan har ju dryftats så många olika gånger nu. Det känns som att vi skulle behöva komma till ett avslut, om jag ska vara ärlig. Jag tror heller inte att ålänningarna är så intresserade av att lyssna till sådana typer av debatter. Jag tror att skulle vara intressant faktiskt att titta på hur man med frivilliga metoder, men också till viss del med lagstiftning, faktiskt kommer åt den administrativa delen för att motverka de här gränshindren som har satts upp och som har funnits ganska länge. Och samtidigt kan vi också öka medborgarnas engagemang och det lokala engagemanget för hembygden så att vi inte förlorar den delen. Någonstans där skulle vi behöva komma tillsammans.


  • Tack, talman! Precis som jag sade i mitt anförande så har det ju varit en process under många år. Vi har plockat bort olika uppgifter, administrativa och andra, från kommunerna. KST är väl kanske det senaste. Om man är visionär och vill tänka hur det ser det ut 10 eller 20 år framåt, har vi liksom bara helt anorektiska kommuner med ett fullmäktige som bestämmer om ingenting?

    Jag är med på att vi måste hitta en väg framåt. Just engagemanget hos medborgarna tycker jag också att är riktigt viktigt och intressant fråga. Vi behöver se på flera möjligheter hur man gör.


  • Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Det var ett väldigt initierat anförande. Det bevisar var ledamot Söderlund har sin profession.

    Jag tycker att dagens korta debatt hittills också visar prov på att det finns en stor nyfikenhet från majoritetsblocket kring en kommunreform. Skulle jag få vara med och bestämma så skulle ju lag- och kulturutskottet, som äger denna motion, skicka en förfrågan till social- och miljöutskottet och motsvarande till finans- och näringsutskottet där många av de frågor som ledamot Söderlund idag har fått besvara skulle kunna beaktas ännu på ett lite djupare plan. Jag skulle gissa verkligen att lagtinget vill någonting och att man inte bara vill stå stilla i frågan. Man är också nyfiken på vad det skulle innebära. Det skulle vara ett stort och viktigt steg. Jag hoppas att ordförande Söderlund i social- och miljöutskottet kan greppa den bollen och jobba för det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Det var en riktigt intressant tanke. Jag tror att social- och miljöutskottet skulle angripa den frågan med ett väldigt stort intresse. Vi gjorde ju en del studiebesök här i början av mandatperioden, när många var nya, för att bekanta oss med med olika verksamheter. Jag tycker att det här var en fråga som kom upp på nästan varje ställe, kan jag väl slänga ur mig lite slarvigt. Men det är en fråga som ofta tas upp, så den är absolut viktig och behöver en rättvis behandling.


  • Tack, talman! Kommunreformen, som ur liberalt perspektiv är en förvaltningsreform, har diskuterats högt och brett, kanske allra mest aktivt under förra mandatperioden men också livligt innan dess. Och jag har all förståelse för de känslor frågan väcker.

    Trots att så mycket har sagts redan vill jag ändå kommentera motionen. Motionen syftar i huvudsak på de ekonomiska incitamenten. Jag vill ge några kort exempel på där jag ser stora vinningar inom det fältet.

    Först, vi kan få ett mycket bättre nyttjande av förvaltningsbyggnader. Kommuner växer i olika takt och vissa till och med minskar. Det betyder att vissa har överskott på byggnader medan andra står i beråd att bygga nytt. Slöseri, både ekonomiskt och också faktiskt med en reell klimatpåverkan.

    En annan viktig fråga som jag lyft i omgångar, och som också ledamot Söderlund var inne på, är tillgången på specialiserad personal. Vare sig man gillar det eller inte så ser trenden ut sådan att det finns färre och färre generalister och folk blir mer specialiserade. Om du har specialiserat dig inom en gren vill du troligtvis arbeta inom det fältet. Dessutom kräver dagens lagstiftning allt mer spetskompetens av de kommunala tjänstemännen. Det är mer effektivt att låta en tjänsteman arbeta med liknande frågor och inte hela tiden vara tvungen att sätta sig in i helt nya frågor.

    Som ett sista exempel på ekonomiska vinningar vill jag lyfta alla dessa avtal kommunerna emellan. Samarbetsavtal, grundavtal för kommunalförbund och samarbetskommittéer. Missförstå mig inte, talman, det är bra med kommunala samarbeten men nog vore det enklare och billigare för alla parter om vi kunde skippa avtalsdjungeln och istället vara en kommun. En demokratisk knorr som tillägg till detta, i kommunalförbund sitter inte de representanter som folket valt utan de som utsetts av kommunstyrelserna. I den nya superkommunen KST så är hälften av styrelsen tjänstemän, en bra kombination må hända men inte vad folket har valt. Inte heller kommunalförbundens fullmäktige, dvs förbundsstämmorna är valda av folket.

    Talman! Liberalerna gick till val under devisen ”Människan i centrum, inte strukturerna”. Och här finns sannerligen arbete att utföra. Jag vill ta två grupper som exempel, de unga och de äldre.

    Först till specialiserade äldreboenden. Vi behöver ett boende på Åland som kan hantera olika typer av klientgrupper som har behov av särskilda insatser. Det handlar inte bara om personer med demenssjukdomar och kognitiv svikt. Det är allt fler som blir äldre, en av västvärldens största bedrifter, och vi får en allt mer komplex bild inom äldreomsorgen. Det handlar om olika funktionsvariationer, missbruk och multisjukdom mm. Problematiken är komplex och bred. Kommunerna kommer inte enskilt att klara detta på egen hand, och risken är överhängande att människor hamnar i kläm medan primärkommunerna och KST bråkar om vems ansvaret är.

    När det gäller barn och unga är det lätt att se att det finns stora möjligheter med en kommunreform. Skolornas ojämlikhet är obefogad. Eleverna borde ha rätt till att exempelvis läsa samma språk på hela Åland. Detta kan lösas digitalt. Vidare måste skolpsykologfrågan lösas, det har dröjt alldeles för länge. De största resurserna måste allokeras kring de individerna som behöver det mest, inte baserat på vilken kommun man bor i. Frågan har försökt lösas under långa tider men ännu har vi inget praktiskt resultat. Det är inte acceptabelt. Därtill finns helt onödiga hinder inom såväl kommunal som privat ungdomsverksamhet.

    Coronapandemin har också visat att det finns helt obefogade och okloka skillnader i kommunernas hantering av medborgarna. Så tvärt om vad som anfördes här i dagens debatt av ledamoten Holmström så menar jag att det finns ett nyväckt och stort intresse av kommunreformsfrågan. Ålänningarna accepterar inte det här.

    Till sist talman, miljön. Så vitt jag vet så finns det en enda tjänsteman - jag citerar vicetalman Häggblom; rätta mig om jag har fel - som arbetar heltid med miljö- och klimatfrågor. Klimatet och miljön känner inte några som helst kommungränser. Avlopp, avfall, vattenfrågor, grönområden, naturområden och frågor kring strategiskt ägande i exempelvis vindenergi med mer är alla värda en gränsöverskridande planering och krafttag på Åland. Därmed talman, säger jag tack för ordet.


  • Herr talman! Jag vill ställa en fråga till ledamoten Zetterman. I och med att jag som moderat ledamot också var med i den förra regeringen, lika som ledamot Zetterman, står då liberalerna bakom den nu liggande lagen? Det är ju de facto så att det finns en gällande lag. Jag tycker att den här motionen istället hade varit mycket bättre om den siktade in sig på vad landskapsregeringen ämnar göra för att verkställa nuvarande lag. Jag tycker att det på något sätt är ett slag i luften.


  • Talman! Jag vill påminna lagtingsledamot Nordberg om att det står också skrivningar i den nu gällande lagen att det här var ett första steg och att man sedan skulle gå vidare med fortsatta processer.

    Denna fyra kommuns lösning har nuvarande landskapsregering meddelat att man ämnar riva upp. Vi i Liberalerna hade starka röster under förra regeringsperioden för en kommun på fasta Åland. Det är ingen hemlighet. Nu har landskapsregering sagt att man kommer att riva upp gällande lagstiftning. Såtillvida så står liberalerna bakom den lagstiftning som antogs som ett första steg med slutmålet om en kommun på fasta Åland.


  • Talman! I mina öron låter det lite som att vi nu måste få den här patienten att börja springa. Det är det allra viktigaste att patienten börjar springa, men om inte patienten först kan gå så då tycker jag att det är lite mycket begärt att patienten ska börja springa.

    Om det var steg två i en process så skulle det vara jättebra om vi skulle komma vidare med steg nummer ett, alltså en början på en kommunreform. Jag jobbade jättemycket både i regeringen och på det kommunala fältet och det är ingen lätt process att få det det här att funka, hur mycket man än vill och hur mycket man än jobbar. Det krävs jättemycket engagemang både i regeringen, i lagtinget och ute i kommunerna och att då liksom skippa steget ett nu och genast hoppa på steg två, det känns mycket främmande för mig.


  • Talman! Jag ska försöka mig på en liknelse som jag är mycket osäker på att kommer att gå fram.

    Jag ser det här lite som att vi har Usain Bolt stående fjättrad vid en klump på ett ton. Han kommer inte någonstans överhuvudtaget. Det som ledamot Nordberg vill göra är att byta ut den där klumpen till en tio kilos klump eller en femtio kilos klump så att han kan springa någonstans i alla fall. Jag tycker att man kan släppa Usain Bolt fri och göra världsrekord i effektiv kommunal förvaltning.


  • Tack, talman! Tack vicetalman Zetterman. Det skulle vara intressant att få lite mera fakta om hur mycket inbesparingar man kan göra på den administrativa delen, eftersom allt bara ska bli bättre av att man slår ihop, inga verksamheter ska läggas ner.

    Sedan skulle det vara intressant det som du sade om nyttjande av offentliga lokaler, att det skulle bli bättre av en kommunreform. Vicetalman Zetterman får gärna visa på de närområden där det har gjorts kommunreformer. Var används de glesbygd belägna kommunala fastigheterna i en ny storkommun?


  • För det första så ska man alltid vara aktsam med vad man jämför med när vi befinner oss på Åland. Motsvarigheter till små kommuner har man på väldigt få ställen. Så när man tittar på centraliseringsprocessen, när man tittar på hur förvaltningsbyggnader används så måste man alltid ha det i minnet.

    Jag menar att man kan justera skoldistrikt så att man flyttar elever som kanske bor nära en annan skola. Elever kan gå i den istället för att bygga ut i grannkommunen. Jag menar att det finns byggnader i offentlig regi, i Mariehamn har vi t.ex. lediga byggnader medan man i Jomala har väldigt trångt, som jag känner till. Visst finns det utvecklingspotential i det.

    Det som är viktigt att komma ihåg - och det är en relevant fråga som ledamoten Lindholm ställer - är hur mycket som vi ska spara på förvaltningen. Nå, det handlar om politiska beslut. Precis så mycket som politikerna bestämmer att man ska spara, så mycket kommer man att spara.


  • Tack, talman! Tack vicetalman Zetterman. Absolut, det är politiska beslut som det handlar om. Men jag skulle ändå vilja veta huruvida det finns någon till exempel i Raseborgs kommun. De kommuner som gick tillsammans i Raseborg kan man mycket väl applicera på hur Åland ser ut, även om vissa kommuner är ännu mindre naturligtvis. Men de är också till stor del borttagna i det förslag som Liberalerna lägger här eftersom skärgården ska exkluderas.

    Så min fråga kvarstår. Menar man att alla servicenivåer ska finnas kvar ute hos medborgarna och det ska dessutom sparas pengar? Det brukar innebära att ju större enheter så då kommer det ett lager mellanchefer till och de ska också ha betalt.


  • Talman! I Raseborg hade man, liksom i många andra finländska kommuner, väldigt långa avtal för all personal och det menar jag att var en del av det som var ödesdigert för Åland. På Åland befinner vi oss också i en lite annan sits. Vi har nämligen väldigt stora kullar som är på väg in i pension och som på något sätt ska ersättas. Och med vilken kompetens? För mig finns det inget svar på den frågan. Så den frågan bör man kunna svara på ifall man menar att kommunerna ska finnas kvar i nuvarande form. Hur ska man kunna sköta kompetensförsörjningen med dagens lagstadgade krav på kommunerna? De krav som vi här i Ålands lagting har ställt på kommunerna. Hur ska man kunna uppfylla dem?


  • Talman! Ledamot Zetterman. Nu är jag inte helt säker på att jag hörde rätt, men jag tyckte det lät som ledamot Zetterman lyfte fram klimatpåverkan som ett argument för kommunsammanslagning. Om jag nu hörde rätt så är jättenyfiken på att höra resonemanget kring detta.


  • När det gäller kollektivtrafiken har det hänt som precis det har hänt inom allt annat inom kommunal sektor. Man har lyft upp det på landskapsregeringsnivå för att lösa det. Men det finns ju också många andra frågor, ett strategiskt energioptimeringssystem. Varför går fjärrvärmegränserna som de gör idag? Jo, baserat på kommungränserna.

    Det finns mycket, mycket att göra inom hela klimat- och miljösektorn. Åland skulle kunna dra nytta av en sammanhängande planering som idag överhuvudtaget faktiskt inte finns längre. Förut fanns det ganska täta samarbeten mellan många av de stora kommunerna. Nu är det mycket planering som sker kommunvis istället. Det är synd. Vi vet att det är precis de här sakerna som gör de stora omställningarna. Det är klart att vi borde ha en gemensam satsning t.ex. på en grönare industri över hela Åland och ett samlat kluster för industribyggnation.


  • Tack Zetterman! Det var ett kreativt svar på min fråga. Tyvärr så är jag nog inte helt övertygad om att klimatmålen är lättare att uppnå bara för att man slår ihop kommunerna. Men tack i all fall!


  • Talman! Då kanske ledamoten Egeland bör sätta sig in i hur man har jobbat med klimatfrågor på ett strategiskt sätt både på Åland, i de kommuner som jobbar aktivt med det, och också utanför Åland. Planeringsfrågan är alldeles central för att få till en bra klimat- och miljöpolitik inom kommunerna, liksom de gemensamma stråken med industribyggnationer. Det handlar ju också om den allmänna förbrukningen av klimatintensiva varor såsom vatten till exempel. Det finns väldigt mycket att göra här; vattenåterbruk, innehav av solpaneler och satsningar på vindenergi. Detta skulle hela Åland dra nytta av om vi skulle göra det tillsammans istället för var och en för sig.


  • Talman! Tack ledamot Zetterman. Det är en lite intressant räknemaskin som Liberalerna har. Man vill behålla allt, när det gäller verksamheter ute på landet, precis som idag ungefär, man vill harmonisera lönerna och det betyder en del mera lönekostnader. Man vill specialisera personal och man vill det ena och det andra. Samtidigt så ska detta på något sätt bli väldigt mycket billigare. För tanken är ju att man ska spara pengar, om jag förstått det rätt.

    Vad gäller skolpsykologer så ligger de ju under högstadiedistrikten så där tycker jag att den här sammanslagningen redan har skett.

    Men min fråga är: Varför utelämnar man skärgården? På något sätt gör man det väldigt, väldigt enkelt. Man konstaterar att det där ett problem i ekvationen som vi inte klara av så vi lämnar bort den. Varför?


  • Talman! Det är högstadiedistrikten som rekryterar skolpsykologer. För något år sedan hade Mariehamn full bemanning på skolpsykologer och då saknades de i något annat av distrikten. Nu tror jag att staden saknar, medan det är full bemanning i något av landsbygdsdistrikten. Det är inte ordnat och det är allvarligt, mycket allvarligt! Jag ber ledamoten Höglund sätta sig in i frågan.

    Därtill har vi hört i replikskifte efter replikskifte att ledamoten Höglund tycker det är problematiskt med jämställda löner och harmoniserade löner. Är det rimligt att en miljöingenjör som jobbar i en kommun har betydligt mycket lägre lön än en annan miljöingenjör? Är det rimligt att kvinnor har lägre lön än män? Är det därför vi ska ha kommunerna kvar för att bibehålla gamla könsstrukturer med lönesättning? Är det tanken?


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Vad gäller skolpsykologerna så hörde jag för ett tag sedan att man funderar på någon gemensam pool för skolpsykologer på Åland. Jag vet inte om man har kommit vidare med det. Men det var ju en tanke och då skulle man ha löst det problemet.

    Vad det gäller löner och harmonisering av dem, så som jag sade så skulle det vara jättebra om alla hade samma löner och lika höga löner och så vidare. Men min poäng här är att om man harmoniserar löner så innebär det en ju kostnad. Så är det oftast, man sänker inte lönen åt någon utan det brukar normalt vara så att man går efter den högre lönen bland den grupp som ska likställas. Det har ingenting att göra med hur jag tycker att löner ska vara, utan det har helt enkelt med de ekonomiska aspekterna att göra. Det är väldigt enkelt.


  • Talman! Först till skolpsykologerna, jo poolen har varit på gång. Tidigare minister Asumaa tillsatte pengar för att samla alla skolpsykologer under ett tak. Men det är fortfarande inte gjort, och det är ytterst relevant att det här blir gjort omgående. Jag ser nickningar i regeringsbänken att det är på gång. Men sätt för guds skull fart på det projektet!

    När det gäller harmonisering av löner så kan man resonera precis så som ledamoten Höglund, att en harmonisering alltid höjer lönerna. Det ligger lite i farans riktning så att säga. Å andra sidan så kan man också se att vi idag har en stor konkurrens mellan olika kommuner på vissa typer av tjänster, vilket också trissar upp kostnaderna till ganska höga nivåer när två kommuner ska strida om samma typ av kompetens. Detta har vi sett inom flera olika fält.

    Att det skulle komma ett högre krav på jämställda löner, nåja, kvinnor har kämpat för jämställda löner i 100 år, inte tror jag att Höglund behöver vara så rädd att det händer i morgon.


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Det är intressanta aspekter. Vi ser igen här att det finns en hel del olika frågeställningar som behöver besvaras på ett bra sätt, så jag ser fram emot att denna motion utskottsbehandlas i flera utskott.

    När det gäller transparensen så pratar man alltid om att dagens 16 kommuner är världsbäst i demokratier men så är ju inte fallet. Vi skapar nya förbund, vi skapar pooler och allt det försämrar demokratin. Ett förbund minskar transparensen. Det behöver inte vara den som är folkvald som per automatik sitter i ett förbund till exempel. Så där ser vi per automatik att en reform däremot ökar demokratin.

    Sedan är det också precis som ledamot Zetterman sade, det är kostnadsdrivande tjänster som kommunerna idag många gånger tvingas slåss kring. Vi har sett ett flertal exempel där man helt enkelt via budgivning når den kompetens man verkligen vill ha.

    När det gäller skolpsykologer så är det problemet långt ifrån löst. Jag vet att redan för flera år sedan så hoppades flera skolpsykologer som jag talade med att vi skulle (… taltiden slut).


  • Talman! Kommunalförbund är ingen ovanlig struktur också i större sammanhang. Problemet är att vi har lyft över ganska stora sektorer, och särskilt nu i och med KST. KST var nödvändigt, alldeles nödvändigt med den kommunstruktur vi har. Men det är definitivt inte en optimal lösning för socialvården. De folkvalda kan inte direkt styra hur mycket medel som ska allokeras till olika projekt. Det är inte en bra lösning. Jag är rädd, lika som ledamoten Fellman har lyft flera gånger i olika anföranden, att det här kommer inte att bli kommunernas baby. Det kommer att bli någonting som man pekar åt och säger att det är deras fel att det inte fungerar. Förväntningarna är skyhöga. Man tror att en ny organisation löser alla problem, så är det inte och så är det inte heller med en kommunreform. Det behövs aktiva kloka politiska beslut.


  • Tack, talman! Jag tycker att bevisbördan ligger hos nej-sägarna i det här fallet. Vi har nu diskuterat under många, många år. Jag har ställt frågan själv vid ett flertal tillfällen. Vad är alternativet? Vi vet att dagens system är inget alternativ. Det är inte hållbart. Det är människor som kommer att komma i kläm och det är en tidsfråga innan vi behöver finansiera driften med banklån. Det är en tidsfråga innan vi har kriskommuner på Åland. Så vad är alternativet? Är det en avsiktligt försämrad välfärd? Är det finansiering via banklån? Är det höjda skatter? Är det nya avgifter? Är det att införa landskapsskatt? Är det detta som är det bästa alternativet till en kommunreform? Låt oss utreda det här nu politiskt i våra utskott och så tar vi ett beslut efter det.


  • Talman! Jag håller med ledamoten Holmberg om att det är nej-sägarnas bevisbörda. Frivillighet är ett argument som låter bra. Men vem ska ta emot den fattiga kusinen? Vem ska med öppna armar ta emot den kommun som har den allra sämsta ekonomin? Nu har dessutom landskapsregeringen, genom vicelantrådet Jansson, sagt att man ska gå in för en kriskommunslagstiftning. Det om någonting är tvång, då har man låtit en kommun totalt köra ner sin ekonomi i botten medan man har stått med händerna i byxfickorna och tittat på. Sedan säger man till en annan kommun; "välkommen, ta emot det här, red upp det". Det är så som en kriskommunslagstiftning fungerar.

    I stället för att vi i god tid skulle se till att vi får något mer hållbara strukturer på Åland. En kommun med väldigt hög medelålder, t.ex. medelåldern i den nya större kommunen sjunker ju förstås i jämförelse med den tidigare kommunen med mycket hög (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 16:03

    Talman! Bästa lagting. Jag tror att samtliga här i salen är varse om behovet av en kommunreform. Inte minst bör den ekonomiska situationen som förvärrats i samband med pandemin stämma till eftertanke. Jag har ännu inte fått veta vad som är alternativet till en kommunreform, annat än skattehöjningar, banklån och sämre välfärd. Är detta faktiskt alternativet? Är det detta som vi vill istället? Låt oss ej den vägen vandra. Låt oss istället gemensamt skapa förutsättningar till en reform som inte nyttjar ålänningarna som bankomater och som gör hela Åland levande även i framtiden.

    Jag vet inte hur långt vicelantrådet och kansliministern har kommit i arbetet med att skapa kriterier för en s.k. kriskommun. Låt oss aldrig behöva uppleva det, att en del av Åland och ålänningarna ska behöva uppleva det. Det är inte värdigt och därför är det alltid bättre att skapa förändring under kontrollerade former än i kristider.

    Jag var inne på det när denna debatt började förra veckan, att det som nu behövs är politiskt ansvar, mognad och konsensus hela vägen från landskapsregeringen, lagtinget ner till kommunpolitiken. En gemensam vilja och förståelse, lite som när vi diskuterar externpolitik. Exakt det ansvaret och den politiska gemenskapen behöver nu plockas fram och bort med allt vad bunkermentalitet heter.

    Ett stort och viktigt steg på den vägen skulle vara att lag- och kulturutskottet, som kommer att äga denna motion, även begär yttrande från finans- och näringsutskottet och social- och miljöutskottet kring de frågeställningar som berör motionens syfte.

    Ledamot Anders Eriksson hade givetvis helt rätt i sin tankegång när ledamoten förra veckan tyckte det skulle ha varit bra med mer dagsaktuell fakta kring betydelsen av en faståländsk kommun. Fakta finns men behöver koncentreras ner i ett dagsaktuellt PM som verkligen ger hela lagtinget möjlighet att sätta sig in i. Vi märker här idag att det finns många frågeställningar och det finns svar. Svaren finns!

    Ett sådant scenario skulle vara ett stort mognadssteg i rätt riktning där finans- och näringsutskottet skulle analysera allt kring framtida ekonomi och effekter av en eller icke en kommunreform. Social- och miljöutskottet skulle titta på de framtida effekterna inom sitt område. Det finns många olika aspekter att titta på. Det finns mycket som kan bli bättre. Mycket av detta finns redan samlat och undersökt. Det gäller nu bara att sammanställa det till ett underlag som får den mest inbitne nej-sägare att svänga. Att säga nej till detta gör även bevisbördan för att nuläget är det optimala väldigt stor.

    Jag avslutar som jag inledde; vad är alternativet annat än skattehöjningar, banklån och en försämrad välfärd? Tack talman och kolleger!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:07

    Tack ledamoten. Jag gillar ledamotens fråga som kom lite retoriskt; vad är alternativet till en kommunreform? Det finns nog ett riktigt svar på det. Det är kommunförbund, det ÅHS, det är KST och det är övertagandet av gymnasialstadiet från kommunerna till en annan nivå. Det finns ju en orsak till varför landskapet har gjort alla dessa reformer redan under några år. Det skiljer sig inte så hemskt mycket från de vägval som görs på annat håll i världen. Det är samma grundläggande problemformulering; reform eller överförande av uppgifter till en annan nivå.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:07

    Tack, talman! Tack ledamot Valve. Visst skulle man kunna genomföra någon form av förvaltningsreform där man kunde lyfta alla delar upp på en landskapsnivå. Jag ser dock inte att alla de förbund och alla de myndigheter som vi har skapat fungerar optimalt. Jag tror att det finns en hel del mindre byråkrati, en hel del kortare beslutsgångar och en hel del smidigare vägar där ålänningen i sig inte hamnar i kläm. Jag tror att ledamoten Valve, mer än mig, har kännedom om hur många gånger som människor har fallit mellan stolarna, till exempel mellan ÅHS och den kommunala socialservicen.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:08

    Vad gäller det inledande så tror jag ledamoten och undertecknad delvis har samma uppfattning. Den här typen av övergripande strukturer; ÅHS, KST eller landskapsfiering av verksamheter, de förutsätter ju ett tydligt budgetansvar. Det finns till exempel inbyggt i ÅHS organisation. Det finns ett behörigt organ som har ansvar för budgetuppföljning och det är ju en absolut förutsättning för alla dessa strukturer. Det är också det som är orsaken till varför jag har vädrat lite oro inför den nya organisationen KST, eftersom det inte riktigt på samma sätt finns en tydlig utpekad aktör med uttalat budgetansvar. Så till den delen så tror jag att ledamoten Holmberg och undertecknad är överens.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:09

    Tack, talman! Precis som jag nämnde i ett tidigare replikskifte så det som många gånger hamnat uppe på agendan är ju demokratin, att demokratin blir lidande om vi gör en kommunreform och att Åland har världsrekord i demokrati. Det håller jag nog inte alls med om egentligen. Tvärtom så är jag helt övertygad om att demokratin blir en vinnare. Kan vi kan vi göra en kommunreform enligt förslaget i motionen så minskar också behovet av diverse förbund och mellanorganisationer. Det är ju där transparensen är dålig och det är där som den vanliga ålänningen, den lilla människan många gånger kan hamna i kläm och inte riktigt veta vad som gäller. Så istället för att göra många bra halvlösningar till det bättre så tror jag att vi ska göra en lyckad hellösning och det skulle vara en kommunreform.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 16:10

    Tack, talman! Jag hade faktiskt inte tänkt uttala mig flera gånger i den här frågan åtminstone inte den här omgången, men sedan kom andan över mig. Det beror mest på att när jag lyssnar på de frågor som ledamöterna Josefsson och Holmström ställde så kände jag ändå att det dels finns saker som har diskuterats som man kan lyfta upp igen ,och också ett behov av att kanske backa i den här processen och fundera på varför blev den och är den så polariserad.

    Vi har haft en väldigt gedigen beredning av det här ärendet. Det finns oerhört mycket utredningar och kunskap kring precis de frågor som ni ställde. Det finns förslag på olika lösningar som man egentligen inte på riktigt har diskuterat för att debatten har handlat om rädsla, om misstro och ganska hårda ordväxlingar i den här salen där lagstiftningsprocess har beskrivits som en våldtäkt. Så var det ju inte tänkt att det skulle vara. Inte sitter vi, varken i opposition eller majoritet, här och försöker bruka våld mot varken kommuner eller medborgare.

    Frågan om identitet som ledamot Josefsson lyfte har varit helt central. För det är självklart, har man haft en kommunalstruktur på Åland som har funnits sedan medeltiden så ligger den väldigt djupt i människors hjärtan. Det betyder väldigt mycket, vilka platser, vilka byar och vilka kommuner som finns. Samtidigt är det helt nödvändigt att förändras med världen och fundera på hur våra strukturer, våra administrativa strukturer, ska förändras så att människor får den bästa tänkbara servicen för pengarna.

    Till exempel frågan om de frivilliga brandkårerna diskuterades i flera omgångar och alla i den processen var överens om att man måste hitta ett sätt att ta vara på det engagemanget som finns i de frivilliga brandkårerna och som i dag är knutna till de nuvarande kommunerna. Det är alldeles självklart och fullt möjligt att de frivilliga brandkårerna går att organisera på ett annat sätt så att de finns kvar, också därför att de är ett bra och billigt sätt att ha ett bra räddningsväsende. Det har inte funnits någon som har sagt vi ska ha fixa kommunreformen så att vi slipper de frivilliga brandkårerna, tvärtom. Det har handlat om att försöka hitta lösningar på problemen, att försöka ta vara på den styrkan som finns i decentraliserade strukturerna i faktiskt en av utgångspunkterna i reformen.

    Om man ser på fakta som också framkom dels i den här reformprocessen och dels i den utredning om fysisk strukturutveckling som gjordes under den förra mandatperioden så har man konstaterat, och det är helt tydligt, att det som har hänt på Åland under de senaste 50 åren är att servicen har centraliserats. Vi har 16 kommuner men servicen har runnit neråt. Om man ser på kartan så har skolorna försvunnit, hälsocentralerna har lagts ner, butikerna har försvunnit och allt möjligt koncentreras med den struktur vi har idag till centralorten.

    Så hur ska man göra för att bibehålla åtminstone starka regionala centra? En möjlig väg framåt var den modell som vi lade fram under den förra mandatperioden. Man skulle se till att det fanns regionala centra som är tillräckligt starka för att kanske kunna stå emot centralortens dragningskraft.

    Vi diskuterade också jättemycket byarnas betydelse. Vad betyder det att människors känslor är mera fast i hur byarna fungerar och bygemenskapen än i kommunkanslierna? Om man frågar medborgare på Åland; när var du senast till ditt kommunkansli? Nå, de flesta har aldrig varit dit och kommer i en framtida digital verklighet förmodligen inte att ha ett behov av det heller.

    Däremot så diskuterade vi en sådan möjlighet att man i de gamla kommunerna skulle inrätta någon form av sockenråd. Det var Siv Sandbergs term, men man kan förstås kalla det olika saker. Men ett sockenråd som skulle ha en egen budget och till uppgift att värna om det som är viktigt för medborgarna i den gamla kommunen när man ingår i en större struktur. Vi insåg detta i processen, det här är viktigt och det här behöver man diskutera. Men utrymme i den här debatten som vi har haft nu under de senaste fem åren - att på riktigt sätta sig ner i lugn och ro och fundera på hur man kan göra det bästa möjliga - det har inte funnits där för att diket har varit så djupt.

    Man har förstås diskuterat olika sätt att ta regional representation i en ny kommunstyrelse. Man har också diskuterat lokala projekt och hur man ska organisera föreningslivet, som ledamot Josefsson var inne på, så att man kan fortsätta att finansiera föreningar som finns i de gamla kommunerna och att inte det engagemanget försvinner i en ny struktur.

    Jag tycker att det kanske borde bli möjligt att diskutera hur man kan ta det goda som finns, och det finns massor, i de gamla kommunerna och föra in det i nya strukturer. Man kan inte säga att allt ska vara som det alltid har varit när verkligheten förändras, när ekonomin förändras och när människors förväntningar på vad en kommun ska leverera förändras. Man kan inte bara säga nej, ingenting ska förändras.

    När man har en så stark majoritet som det nuvarande regeringsblocket har så kan man inte säga; åtminstone inte i fyra år, "vi säger nej till allt utom att det som sker ska ske frivilligt". Man måste komma med något förslag och någon idé om hur de problem som finns ska lösas, för de är också verkliga. Tack.


  • Tack, talman! Jag tror faktiskt att ledamoten Fellman gör flera kloka reflektioner här. Varför har den här debatten varit polariserad? Det var en fråga som ledamoten ställde. Jag tror att många svar här är korrekta.

    Nyfikenheten min är genuin. Jag värnar verkligen den lokala gemenskapen som jag tycker att särpräglar Åland. Tydligen så har det kommit flera konstruktiva förslag tidigare. Jag undrar då varför inte kommunerna har tyckt att det här har varit intressant? Skärgården har ju varit en region på Åland som kanske starkast har varit emot kommunstrukturreformen.

    Jag noterar att Socialdemokraterna inte har skrivit under den här motionen. Kan det ha att göra med att man i klämmen från Liberalerna skriver att skärgården ska ha specifika lösningar? Är det någonting med det som Socialdemokraterna kanske hade velat formulera på ett annat sätt? Eller kan det ha med andra saker att göra?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:18

    Tack, talman! Att debatten har varit så polariserad tror jag att har flera orsaker, politiska förstås och relationer mellan majoritet och opposition vid olika tider.

    Motståndet i kommunerna och bland människorna, ibland påeldad av av olika politiska konstellationer, handlar om rädsla för förändring. Jag tycker att det är vårt ansvar som politiker att försöka så gott det går - och nu får man konstatera att hittills har vi inte nått målet - att försöka hitta konstruktiva och saklig faktabaserade lösningar på verkliga problem, i stället för att elda under rädslan för att all förändring är dålig.

    Orsaken till att åtminstone jag inte har stött den här motionen, även om jag tycker att det är jättebra att den här frågan fortsätter diskuteras, är att jag menar att det förslag (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman för det svaret. Rädsla för förändring finns alltid i olika typer av strukturella processer, det är absolut så.

    De konstruktiva förslagen som särskilt har lanserats i skärgårdskommunerna om sockenråd och regionala centra osv. men också denna trafikdiskussion som har förekommit, är det så att man bara har reducerat diskussionen till rädsla för förändring? Eller finns det någonting annat som skulle kunna utgöra en vägkost till den här landskapsregeringen vad gäller skärgården?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:20

    Jag vet inte om jag kan ge ett exakt svar på det eller jag kan inte, jag vet inte.

    När det gäller skärgårdskommunerna så konstaterades redan i början av den förra reformprocessen att skärgårdens behov och förväntningar är så specifika och så splittrade att det är väldigt svårt att hitta en lösning som är självklar för alla.

    Ett problem i skärgården, som jag tycker att är jättetråkigt, är att man har en så lång historia av att bara jobba för sig själv så att man missar ofta chansen att jobba tillsammans. Skärgårdens röst gentemot fasta Åland skulle vara mycket starkare om man kunde enas på olika punkter. I exempelvis trafikdiskussionen har det varit näst intill omöjligt att hitta en enig linje från skärgården och därför blir man ofta (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Det är bra att ledamoten lyfter upp den här centraliseringen som är naturlig och som har pågått under många år, trots våra 16 kommuner. Det finns ändå en global urbanisering som även gäller Åland. Tittar vi på antal skolor så har de blivit färre. Tittar vi på antalet småbutiker så har de blivit avsevärt färre antal. Det är en utvecklingsfas som även drabbar Åland. Men enda sättet att kunna hålla Åland levande, att kunna ha en ekonomi som tillåter en väldigt bra politik, det är ju faktiskt att vi har ett kommunfält som är arrangerat efter dagens krav. Vi kan tittar på hur bankväsendet egentligen över en natt förändrades, bankkontor stängde men man utvecklade parallellt sina digitaliserade tjänster så att idag kan ålänningarna utföra banktjänster dygnet runt. Motsvarande kan kommunfältet göra när det gäller (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:22

    Tack, ledamoten Holmberg och jag har ju sällan olika åsikter i just den här frågan, utom att förslaget om en kommun kanske var lite att ta i.

    I en reformprocess är det viktigt att man tänker på vilka möjligheter det skulle kunna ge och vilka nya saker man skulle kunna göra om man kanske skulle kunna förmå sig att sluta göra vissa saker som man har gjort och krångla till det i onödan. Jag känner att det är ungefär som när man storstädar hemma, det är jobbigt, det tar emot att sätta igång och det är en massa skräp som ligger i alla knutar. Men nog är det så oerhört skönt sedan när man har fått det gjort och ser att man har en massa utrymme att göra saker på ett annat sätt.


  • Tack, talman! Det handlar ju också om att lägga pengarna på rätt plats, att kunna resursera pengarna dit där de verkligen behövs, inte till föråldrade strukturer, inte till ineffektivt utnyttjade lokaler och inte till ineffektivt projekterade investeringar etc. Det finns pengar att spara och det finns pengar att ta in på ett bättre sätt. Pengar kan komma ålänningen till godo, dels för en i alla fall bibehållen välfärd men eventuellt också - där kanske vi också har en viss skiljelinje - till ett lägre skatteöre. Hur som helst, nya tider kräver nya lösningar. Det är dags att även Åland följer med i den riktningen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:24

    Tack, talman! Det där med skatteöret vet jag väl inte.

    Skulle jag ha det utrymme i en ny kommun att fundera på hur man gör saker bäst så skulle man spara på till exempel administrationen. Man skulle spara på att göra kloka investeringar i framtiden och sätta de resurserna på bättre resurser i skolan, bättre äldreomsorg och bättre barnomsorg.

    Det danska exemplet där man genomförde den stora kommunreformen väldigt drastiskt visade att man sparade inte några pengar. Eller man sparade pengar, men de pengarna man sparade så satte man på bättre välfärd. Det här låter ju som ljuv musik för mig.


  • Tack, talman! Jag håller med om att hela debatten om kommunreformen känns väldigt polariserad. Det är antingen ja eller nej känns det som. Det finns många frågor som åtminstone inte jag har fått svar på. Det känns inte heller som den är med i diskussionerna. Tack för att lyfte detta.

    Som en ny centerpartist här så tycker jag att bilden mot centern är lite orättvis, att vi bara säger nej, nej, nej. Så upplever jag inte alls det, vi säger nej till tvång, men vi säger inte nej överlag mot en kommunreform.

    Om jag hinner så har jag en fråga till; hur skulle självstyrelsen upplevas både lokalt och internationellt (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:26

    Tack, talman! I det material som finns så finns många svar på de frågorna som ställs. Därför kan jag väl tycka att det ibland blir lite frustrerande att ingen vill läsa de utredningar som har gjorts och som faktiskt innehåller väldigt mycket bra processer.

    I den förra omgången så lämnade vi en kommuns förslaget just för att det fanns en problematik kring grundlagsenligheten och att självstyrelsens territorium och kommunens territorium skulle vara det samma. Det var en av orsakerna till att vi gick vidare med en annan modell. Jag menar fortfarande att den fyra kommuners modell som vi hade är ganska vettig. Den bygger på existerande strukturer och lämnar i ett första skede åtminstone i Mariehamn utanför för att det är väldigt stark (… taltiden slut).


  • Som tidigare minister har ju lagtingsledamot Nina Fellman haft möjligheter att pröva de olika varianter som finns inom den kommunala sektorn vad gäller förändringar av strukturen. Tycker ledamot Fellman att det är en realistisk motion som Liberalerna har lagt fram, att vi då under den här mandatperioden tydligen ska föra samman alla faståländska kommuner till en enda enhet? Bedömer ledamot Fellman, utgående från sin erfarenhet 2015-2019, att det är en realistisk modell?

    Sedan om jag uppfattade det rätt så är Socialdemokraternas modell fortfarande fyra åländska kommuner i framtiden, medan Liberalerna, enligt det här, tydligen vill ha ett plus sex. Vi har ju ganska mycket att jobba på för att nå ett samförstånd över alla gränser.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:28

    Tack, talman! Jag uppfattar det nog som att lägger man en motion i den här frågan som är så inflammerad och har pågått så länge så är det för att man vill fortsätta diskutera framtiden, särskilt när man har en majoritet som så starkt är emot en sådan förändring. Jag ser faktiskt inga problem i att diskutera utgående från olika utgångspunkter.

    I det förslag till kommunreform som vi lade så skissade vi på att kanske i en framtid så kan man gå vidare i den här riktningen. Om Liberalerna vill diskutera den frågan med en snabbare tidtabell så tycker jag att det är bra att prata om det och fundera vilka visioner man har framåt och inte bara stirra på skospetsarna.


  • Min fråga om realism i förslaget bygger helt enkelt på att regeringen Sjögren prövade tvång eller hur. Vi vet ju att den motion som nu ligger på bordet förutsätter någon form av tvång och det går inte. Ska vi förändra den kommunala strukturen på Åland så är det enligt den nordiska modellen; under frivilliga former där man skapar en process där både kommunerna som självständiga aktörer - och inte minst de kommunala invånarna som berörs - har möjlighet att göra sina röster hörda. Så därför är det inte realistiskt att lägga den här typen av förslag i hopp om att det ska leda någonstans. Det är klart att lagtinget kan fortsätta att debattera det vi har gjort i drygt fem år. Nog är det väl bäst i det här skedet att vänta på att landskapsregeringen nu lägger fram ett förslag och så får lagtinget ta ställning till om det är ett möjligt sätt att komma framåt. En kommunreform behövs och det tror jag att alla är överens om.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:30

    Tack, talman! Jag har ingen önskan att recensera Liberalernas motion.

    Däremot, som jag har sagt flera gånger, så tycker jag att det skulle vara viktigt att vi skulle få höra vad regeringen vill göra. Det enda som har sagts hittills är att det inte ska ske med tvång. De frivilliga processerna som vi har erfarenhet av har alla misslyckats, varenda en av dem. Den effektivaste processen i nordiska sammanhang var den danska och den innehöll - om man kan uttrycka sig så, jag har försökt att låta bli att prata om tvång för det handlar om lagstiftning - men den innehöll ett väldigt bestämt direktiv till kommunerna; "nu gör ni så här inom en viss tidsram för att uppnå vissa mål".


  • Med anledning av av att vi ska hålla ytterligare ett plenum idag avbryts här diskussionen och återupptas den 3 juni.