Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Det var i juni som lagtinget begärde ett yttrande i lagförslaget om förnyad klientavgiftslag som innebär att klientavgifter ändras för att utjämna och lindra ekonomiska orättvisor mellan olika omsorgsnivåer, men också för att styra klienter till lättare vårdnivåer och till vård på rätt nivå!

Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget, men vi har lite synpunkter som jag ska redogöra för.

Först gruppen närståendevårdare. Här tar vi bort avgifterna för tjänster under en närståendevårdares, närståendes eller anhörigs ledighet. Det är den viktigaste förändringen för den här gruppen som har rätt till ledigt minst fem dygn per kalendermånad.

Eftersom det här är viktigt har vi valt att betona att kommunen eller kommunalförbundet kan avtala med närståendevårdare att ta ut de lediga dagarna i form av flera ledigheter och erbjuda möjlighet att för en kort tid komma loss från närståendeuppdraget. Avsikten är att sporra särskilt de närståendevårdare som inte vill ta ut långa oavbrutna ledigheter att utnyttja sin ledighet för att orka bättre i sitt uppdrag.

Vi vill även understryka att en anhörig eller en närstående, som utan avtal om närståendevård kan beviljas stöd, eller lediga dagar samt rekreationsledighet. För att närståendevård ska vara ett reellt, välfungerande alternativ anser vi att det är viktigt att avlastningstjänster som erbjuds är flexibla och anpassade efter de behov som finns, och ordnas på ett ändamålsenligt sätt utgående från den vårdbehövandes önskan och görs upp i en vård- och serviceplan och dessutom utgår från den vårdbehövandes bästa. Vårdarrangemanget bör alltid trygga den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säkerhet.

Det finns orsak att överväga om de avlastningstjänster som erbjuds idag är välfungerande, tillräckliga, flexibla och anpassade efter de behov som finns. Därför anser vi i social- och miljöutskottet, och vi konstaterar att närståendevård är en kostnadseffektiv vårdform som främjar möjligheten att bo kvar hemma. Det är viktigt att bestämmelserna i lagen om stöd för närståendevård efterlevs för enligt lagen ska närståendevårdare vid behov förberedas för vårduppdraget genom utbildning. Dessutom ska närståendevårdares hälsa och välmående vid behov undersökas och välmåendet stödas. För att kunna utforma och utveckla närståendevården på bästa sätt behövs en kartläggning göras över hur närståendevården ser ut och fungerar på Åland.

Jag går över till lagförslagets konsekvenser

Utskottet noterar att lagförslagets jämförelser mellan gällande avgifter och föreslagna avgifter har gjorts utgående från vad som gäller för äldre klienter. Vi ser att en konsekvensbedömning för barn och jämställdheten mellan könen är av särskilt stor vikt i ett fortsatt analysarbete, eftersom vi har erfarit att de föreslagna hemserviceavgifterna i flera fall leder till ökade avgifter för barnfamiljer i behov av hemservice.

Därför har vi valt att betona att det även i fortsättningen finns möjlighet att fastställa en lägre avgift än den högsta avgift som föreslås i klientavgiftslagen. Det finns också möjlighet att efterskänka eller nedsätta en avgift för socialservice om det är befogat ur vårdsynpunkt. Det hade varit viktigt att det i lagförslaget tydligt redogjorts även för de ekonomiska konsekvenserna för de barnfamiljer som har eller får behov av hemservice.

Och sedan vidare till de ekonomiska konsekvenserna

Det är svårt att i förväg bedöma vilka ekonomiska effekter förslaget kommer att få och i lagförslaget står att en uppföljning behöver göras när lagen har varit i kraft i två år. Om effekterna är stora så kan det krävas en justering av landskapsandelarna på socialvårdsområdet.

Slopandet av avgiften för närståendes ledighet förväntas leda till en ökad efterfrågan och därmed sannolikt till högre kostnader för personal och för flexibla och behovsanpassade avlastningstjänster, men en närmare analys av de merkostnaderna saknas. Men vi delar landskapsregeringens förhoppning om att slopade avgifter ska leda till att behovet av kommunal service som är mer kostsam att producera förebyggs eller senareläggs.

För att säkerställa likabehandling har vi även valt att betona behovet av anvisningar och information, vilket vi även gjorde i betänkandet till den förra delen av klientavgiftslagen. Det behövs anvisningar och utbildningstillfällen riktade till såväl kommuner och kommunalförbund som till klienter som beskriver och redogör för hur klientavgiftslagstiftningen ska tillämpas.

Sedan vill jag även säga några ord om servicesedlar, som ökar klientens valmöjligheter, förbättrar tillgången på tjänster och gör serviceproduktionen mångsidigare. De bidrar till att skapa ett mer varierat och flexibelt serviceutbud och som en följd av detta en ökad konkurrens som kan sänka kostnadsnivån. Samtidigt som tillgången på service och kompetens ökar inom branschen. Men hittills har ingen aktör valt att ta i bruk ett system med servicesedlar, men vi hoppas på en förändring här. Antalet privata socialserviceproducenter på Åland är få och genom att ta i bruk servicesedlar kan kommunerna främja och uppmuntra företagsverksamhet inom den sociala sektorn.

Och till sist, uppföljningen av avgiftstaket

I vårt betänkande om den förra klientavgiftslagen skrev vi att det är svårt eller omöjligt för många äldre personer, eller personer med funktionsnedsättning, att märka när deras avgiftstak har överskridits. Vi vill ännu påminna om vikten av att det tas fram ett digitalt stöd för uppföljningen och att ansvaret för att uppföljningen av avgifterna överförs från klienten till den som tillhandahåller servicen.

Utskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna i landskapslagen om klientavgifter inom socialvården stöder ibruktagande av tidiga, förbyggande insatser och målsättningen att äldre ska ha möjlighet att bo kvar hemma. Genom lagförslaget främjas även möjligheten att klienten alltid ska få service och vård på rätt nivå. Utskottet stöder därför lagförslaget och föreslår att lagtinget gör detsamma!

Tack talman och tack utskottet för en bra behandling kring den här ändringen av lagstiftningen. När det gäller anvisningar och information så planeras ett utbildningstillfälle i slutet på det här året. När det gäller avgiftstaket så håller jag till fullo med. Det här är någonting som kommunerna behöver titta på. Hur kan man göra det här enklare för invånarna? När det gäller närståendevårdarna så är jag enig med utskottet. Just det här med flexibiliteten och möjligheten för kommunerna att erbjuda möjlighet att vara ledig. Det hade gjorts en intern kartläggning i samband med det här arbetet med klientavgiftslagen där man har tittat på vilka avlastning former som erbjuds ute i kommunerna. Och det är ganska lika egentligen. Det finns inte så hemskt stor flexibilitet i vad man erbjuder, så det här är något som vi verkligen behöver fortsätta jobba med.

Tack talman! Precis som ministern så tycker jag att vi har 2023. Vi borde kunna på något vis hålla koll på avgiftstaket och hjälpa klienterna som också har ett avgiftstak på ÅHS kanske då att förhålla sig till. Alla har ju inte det. Men precis som ministern säger, jag tror att den här bristen på flexibla avlastningstjänster är ett större hinder för att ta emot den här hjälpen och stödet för att få avlastning för att orka i sitt uppdrag än kanske själva avgiften är. Men alla, alla steg är ju i rätt riktning. Absolut.

Tack talman! Där ser jag också i samband med regeringsprogrammet i Finland. Där har man nu sagt, att vi halvtidsöverläggningen så ska man ha en total reform av den här lagen om stöd för närståendevård som vi har en blankettlag kring. Så att jag tror att där kommer vi också nu att få ta ett större helhetsgrepp kring den på Åland. Och det är bra för det ska inte vara så att det skiljer så mycket som det gör idag med vad man har rätt till för närståendevård och vilka avgifter man får för ersättning. Det här är nog ett arbete som är på gång. När det gäller lagstiftningen kring servicesedlar. Jag håller med om att man behöver använda det. Där finns ju lagstiftningen redan på plats och egentligen kanske det inte riktigt hör ihop med den här lagstiftningen, men ändå så gör den det. Men annars så är det ett bra betänkande.

Talman! Absolut ministern är det så att vi får följa med vad som händer i Finland med närståendelagen. Det är viktigt att vi är på tårna där och ser till att vi och ålänningarna får liknande eller samma möjligheter som i riket. Jag tycker att den här lagstiftningen förtydligar den här som vi har att också de här informella närstående vårdarna eller att de som är utan avtal också har rätt till de här tjänsterna. Men information och kommunikation är alltid bra. Det finns de som inte vet att det här stödet finns så vi behöver informera tydligare där.

Tack, talman! Och tack också till utskotts ordföranden Pernilla Söderlund, som på ett bra sätt förklarar vårt betänkande i social- och miljöutskottet. Jag vill tacka för det goda samarbetet för en sådan här viktig lag. Klientavgiftslagen syftar till att minska den ekonomiska bördan. Och när vi tittar på just den ekonomiska bördan i utskottet så uppdagades ju också flertalet andra problem. Dels i den här lagen men också i andra anslutande lagar, till exempel vad gäller kostnaden för hemservice. Under den här tre månaders gränsen så får enligt lagförslaget kommuner ta ut en skälig avgift och vi vet att kommuner ser på hemservice på olika sätt och också har olika avgifter för just den här servicen. Så i nästa steg, när man gör en revidering av klientavgiftslagen så borde man också titta på denna del. Vad är det för typ av hemservice som vi ska ge? Kan vi titta också på jämlikhet mellan kommuner i den här avgiften så att man kan sänka trösklarna ytterligare?

Tack, talman! Precis som ledamot Holmström så anser jag att det här är en riktigt viktig lag. Precis som ledamoten sa så var det sånt som uppdagades under utskottsbehandlingen. Den här bristen på barnkonsekvensanalys lyfte jag i remiss debatten, men också förslagets ekonomiska konsekvenser som man nog hade räknat med, liksom minskade intäkter då när man lyfter bort de här avgifterna. Men behovet av mer personal när efterfrågan på tjänsterna ökar så det kanske inte riktigt var redovisat i lagförslaget som det kanske borde. Men vi har rett ut det så mycket vi kan.

Talman! Det här lagförslaget är såklart bra. Vi tar ett steg framåt i vår gemensamma strävan att folk inte ska dra sig från att söka service på olika sätt. Jag bara säger att det finns ytterligare saker att göra. Det här är inte fullständigt arbete också det som ledamoten Pernilla Söderlund är inne på. En annan sak som man också skulle kunna titta på som är relaterad men kanske inte direkt har att göra med klientavgiftslagen är också socialvårdslagen, det som reglerar patientavgifterna. För också där har vi en hel del avgifter som äldre behöver stå för. Och tyvärr är det så att när KST tittar på olika avgifter så berättar ju Pernilla Söderlund, ledamoten, att man kan dra av klientavgiften. Men man kan inte dra av patientavgifter vilket är en stor brist och kan göra att flera också inte söker den service som de egentligen behöver ha. Ytterligare detta skulle vara intressant att titta på i nästa skede.

Talman! Absolut, just det här angreppssättet som regeringen har haft med den här lagen, att man gör den i tre steg, så är jag ibland lite tacksam över för att det har varit mycket att sätta sig in i. Det omfattande bestämmelser och det finns säkert någon liten detalj som vi kanske har missat eller glömt att man behöver ha öra mot marken hela tiden och säga hur det här slår mot dem som är i behov av de här tjänsterna.

Talman! Den förnyade klientavgiftslagen är resultatet av en politisk process, tycker jag, som är politik när den är som bäst Det gläder mig att vi kan vara eniga om något som är så viktigt i vår politik – avgifter ska hållas så låga som möjligt så att de som behöver service har råd att utnyttja den.

Det som gläder mig nästa lika mycket är att det resultatet av ett långsiktigt arbete som inleddes redan under förra mandatperioden, eller den förrförra när man inledde reformen kring socialvårdslagstiftningen och äldreomsorgslagstiftningen. Och konstaterade att när de lagpaketen var klara att nästa sten i det här bygget är att man ser över klientavgiftslagen. På det sättet bygger man ju för framtiden, det blir inte så ryckigt och med kursändring vid varje val som gör att man tappar tid och pengar utan man fortsätter ett långsiktigt arbete.

Som utskottet har konstaterat så finns det en massa saker som inte är färdiga så man behöver fortsätta att jobba med så där finns ett arbete sen när stafettpinnen går vidare till nästa regering att ta tag i.

Klientavgiftslagen hänger ihop med avsikterna i dessa stora lagpaket, där man genom låga klientavgifter och bättre stöd till närståendevårdare möjliggör för klienter inom äldreomsorgen och även för de som behöver annat stöd, att bo hemma.
Det är ingen enkel sak att åstadkomma. Nu lagstiftar vi om lägre avgifter och möjlighet till avlastningstjänster, men teorin och verkligheten är inte samma sak, och de som ska förverkliga den här lagen är kommunerna och kommunalförbunden.
Det finns en genuin och ärlig vilja och en omsorg ute i kommunerna att göra det bästa möjliga för sina gamla, men det finns inte alltid en infrastruktur och resurser för att faktiskt leverera det som föreskrivs. Här skulle vi behöva samordning, både när det gäller att utveckla tjänsterna så att man gör det vettigt och så kostnadseffektivt som möjligt. Sen som man redan var inne på i diskussionen här, informera klienter och närståendevårdare om sina rättigheter. Jag hoppas verkligen att vi efter att den här lagstiftningen har antagits slipper höra att det här är ytterligare en pålaga som sätter mera kostnader på kommunerna. När vi nu är eniga om att det här är en bra väg att gå.

Utskottets förslag att nästa landskapsregering kartlägger hur närståendevården fungerar är jättebra. Det är många människor som tar på sig ett jättestort ansvar för sina anhöriga och jag är inte säker på att vi i alla delar av lagstiftningen förstår hur vardagen ser ut för de människorna. Vi sätter förhoppningen och målet att äldre ska bo hemma så länge som möjligt och sätter ansvaret i stor utsträckning på närståendevårdarna, och vi behöver då se till att deras situation kan förbättras på alla sätt som vi kan. De kommer att bära, i framtiden tror jag i mycket större utsträckning ett samhällsansvar där vi behöver kunna hjälpa till.
Det påpekande som utskottet kom med tycker jag är jättebra arbete, att klientavgiftssystemet inte nödvändigtvis ger barnfamiljer som har stort behov av hemservice lägre avgifter. Det behöver man absolut titta på i nästa steg. Ett fungerande stöd i en sån situation när man har stort behov i en familj av hemservice, det kan vara skillnaden mellan en familj som går under och barn som faller ur systemet och en familj som klarar sig. Vi ser det som en investering som på sikt både sparar pengar och bygger upp människor så att det finns en framtid.

Tack, talman! Visst är det skönt när man är överens. Det jag har märkt när jag varit runt bland de olika äldreboendena och träffat äldreomsorgscheferna ute i kommunerna, så har jag frågat; Hur många närståendevårdare har ni? Får ni tag på dem? Och de har alltså väldigt, väldigt svårt att få dem att vilja ta hjälp. Det är många av de mindre kommunerna som verkligen gör aktiva försök. De gör de här besöken som ÅHS gjorde tidigare, de far hem till de äldre. De försöker verkligen sälja in att få hjälp, men de tackar nej. Och det kan vara ett generationsskiftet som vi står inför. Jag tror att nästa generation kanske lättare begär hjälp, men jag vet inte. Men det här är något, att vi nu tar bort avgiften. Jag har frågat, tror ni att det kommer att göra så att fler tar hjälp? Och de sade, ja kanske, men kanske inte.

Tack, talman! Jag tror att det här hänger ihop med det som vi ska debattera om en stund. Planeringen för äldreomsorgen för framtiden. Att det är nödvändigt om det här ska fungera så som det är tänkt och som klientavgiftslagen gör möjligt. Så måste äldre människor komma i kontakt med vilka service former som finns i ett tidigare skede så att det blir naturligt att gå in och fråga. Till exempel i ett servicecenter som Mariehamns stad nu planerar, att bara sticka in och säga att men vad skulle jag kunna göra? Kan jag få hjälp med det här? Nu är tröskeln för hög om man uppfattar det som att man begär social hjälp när man har rättighet att få stöd.

Talman! Ja, så är det nog. Det är en väldigt hög tröskel att söka hjälp. Man vill inte vara till belastning för samhället. Men nästa regering får fortsätta med det här arbetet och det är bra att tjänstemännen består som nu är väl insatta i hela processen. Och när det gäller det här med hemservice för barn så KST kan alltid införa ett maxtak för vad man tar ut. KST har i dagsläget haft en gräns på tre månader som inte har funnits i någon lagstiftning. Det som man föreslår i lagen är nu två månader. Så man kan ju de facto bestämma på KST att man fortsätter så som man haft det tidigare. Lagen säger ju vad man max får ta ut och det har man också en skyldighet att göra enligt lagen efterskänka avgifter om det är så att det blir för dyrt.

Stänger av mig hela tiden. Vad är det för konspiration? Naturligtvis är det så att man kan efterskänka, men det bättre systemet är ju att det inte behövs något särskilt beslut för att efterskänka, utan att det naturligt är en rättighet där det behövs.

Talman! Den här lagstiftning är definitivt ett steg i rätt riktning. Det är ett dilemma om man är i behov av socialvård på Åland att man måste vända sig till KST, till kommunen och till ÅHS. Och det här försvårar att få hjälp och stöd. Och det blir väldigt, väldigt byråkratiskt också att man skjuter ansvar från de här olika organisationerna. Så det här är ett steg i absolut rätt riktning, men det finns åtskilligt att göra ännu när det gäller att underlätta för de människor som är i behov av stöd och hjälp och i behov av socialvård. Beträffande närståendevårdare så delar Liberalerna också den uppfattningen att det skulle behöva göras en djupanalys kring närståendevårdarnas situation på Åland och faktiskt med djupintervjuer, att vi skulle veta hur vi skulle hjälpa och stödja närståendevårdare.

Det är väl precis just det där som ministern också var inne på. Att få svar av den här gruppen människor kan vara svårt om man skickar ut enkäter eller någonting sådant. Man måste som någon tidigare lagtingsledamot sa, plocka dem en och en för att då kanske man får en tydligare bild av vad behoven är och på vilket sätt man kan jobba med dem.

Det skulle man måste göra. Det skulle behöva vara riktiga personliga djupintervjuer så tror jag att vi ska kunna stöda och hjälpa närståendevårdarna också som gör en enorm insats för sina anhöriga.

På denna punkt är vi rörande överens.

Tack, herr talman! Ja, den andra delen i den total revideringen av klientavgiftslagen har vi alltså behandlat i social- och miljöutskottet. Där vi diskuterar närståendevård och vikten av närståendevård i vårt samhälle och vilken vikt det har för att upprätthålla en regelrätt välfärd. Det är ju så att närståendevård historiskt sett har sett som en självklarhet att man ska ta hand om sina nära och kära, och där hade också även varit kvinnorna som ofta har tagit hand om de nära och kära, både sina makar och far och morföräldrar och övriga.

Det är viktigt i modern tid att vi lyfter fram värdet för den här insatsen i vårt samhälle och vilken utväxling det har kostnadsmässigt och vad det ger i slutändan. Det är viktigt att vi lyfter fram de som utför den här servicen och stöder dem så gott det går. Som tidigare sagts att det här är en enormt bra affär för samhället. Det ska inte ses som en självklarhet och ska stödjas och det ska gynna så mycket det går.

Jag kommer att fokusera lite grann på barnfamiljer i mitt anförande, men kommer också nämna även de äldre. Utskottet underströk redan i behandlingen av första steget i den totala revideringen att det ska göras en noggrann analys av konsekvenserna för de klienter som är i behov av social service och speciellt då en barnkonsekvensbedömning och konsekvenser för jämställdheten. Som oppositionsparti har Liberalerna inte varit en del i beredningsarbetet och har således inte en chans att göra inlägg i ett tidigare skede. Så är det ju i vår verklighet. Därför lyfter vi frågan i plenum och i utskottsarbetet.

Från Liberalerna tycker vi att betänkandet från social- och miljöutskottet är väldigt bra. Det sätter fingret på väldigt många viktiga punkter, däribland att majoriteten av närståendevårdare på Åland idag är äldre kvinnor som är närståendevårdare till sin manliga partner. Och det är även den bilden som ofta får för ögonen när man tänker på närståendevårdare idag. Och det nämner vi även i betänkandet att de jämförelser som görs i lagförslaget mellan nuvarande hemserviceavgifter och de föreslagna. Så är gjorda utifrån det som gäller de äldre och därför är det viktigt att det görs en jämställdhets analys på det här, i och med att majoriteten ändå ser ut som den gör.

Men det är även viktigt att det görs en kartläggning av antalet närståendevårdare och deras situation i dagens läge. Dock så är det så att barnfamiljer som är i behov av hemservice så har ju ofta behov på ett annat sätt. Ofta har de behov av en längre tidsgräns för en tillfällig service går över till regelbunden. Det är en annan typ av service som krävs. Den sänks nu till två månader från det som tidigare varit tre månader som är KSTs egen tidsgräns. Och det här är någonting som vi tycker att det är viktigt att man tar i beaktande. Det är också viktigt att man tar reda på hur många barnfamiljer som är i behov av hemservice, men som tackar nej på grund av kostnaden.

Huvudsaken för Liberalernas del är att vi sänker trösklarna för att man ska ta emot hjälp på Åland. Det gäller även majoriteten av närståendevårdarna, så ser till att de som behöver hjälp faktiskt får det och tackar ja till den hjälpen. Som vi hörde här tidigare att var ett bekymmer att faktiskt få personer att ta emot hjälp. Det är viktigt att lagstiftningen, trots att vi har en majoritet som ser ut som den gör, att man inte glömmer bort de andra typerna av närståendevårdare som finns i vårt samhälle. Därför är bland annat en barnkonsekvensanalys oerhört viktigt. Som vi ser nu så är leder det föreslagna lagförslaget i flera fall till ökade avgifter för barnfamiljerna i behov av hemservice. Är det någonting som vi måste se till att vi att vi åtgärdar?

Dock finns det ju en möjlighet för kommunerna eller kommunalförbunden att fastställa en lägre avgift än den högsta som föreslås och till på det så ska ju avgiften då efterskänka eller nersättas om det äventyrar försörjningsplikten. Men frågan är sen, steget innan, hur kommer vi dit? Hur många tackar nej till detta för att man är rädd för ökade kostnader? Och i vilket skede kommer man att se de här pengarna igen? Det kan vara många familjer som lever på en sådan marginal så att man helt enkelt inte vågar ta det steget.

Vi har ju som bekant 16 kommuner på Åland. Det är viktigt att vi säkerställer att bedömningen görs utifrån lika grunder och särskilt då likabehandling för alla medborgare. I övrigt kring barnkonsekvensbedömning tycker jag att det är viktigt att vi poängterar det gång på gång på gång. Vi behöver se till att vi gör barnkonsekvensanalyser i all typ av lagstiftning som på ett eller annat sätt berör barn. Och här är ju som vi pratat tidigare om, jag och minister Holmberg - Jansson en barn strategi väldigt viktig på Åland så att vi vet hur vi ska beakta den här typen av frågor konkret.

Nog om det. En annan sak som vi på Liberalerna har lyft fram väldigt många är det här med servicesedlar. Det är bra att det kommer fram i betänkandet och vi har fört fram det tidigare och det kommer att öka tillgängligheten för klienter och flexibiliteten. Det kommer också att öka på konkurrensen i den branschen och se till att avgifter sänks och att kostnaderna blir bättre. Det är någonting viktigt att vi får igång på Åland. Jag tror att det är viktigt att kommunerna uppmuntrar till det här sociala företagande genom att erbjuda servicesedlar. Det är något vi kanske från landskaps håll behöver se till att underlätta ytterligare och uppmuntra på olika sätt.

Slutligen så tycker jag att den här tillgängligheten är väldigt viktig när vi diskuterar den här typen av lagstiftning som gäller personer som på olika sätt har svårt att tillgodose sig information som gemene man. För det första så tycker jag att det är viktigt att den här lagstiftningen kommer i en lättläst version så att alla det berör, faktiskt kan tillgodose sig på ett eller annat sätt. Det andra jag vill nämna så är det som också nämns i betänkande kring huruvida man ska ta reda på om ens avgiftstak är nått. Det ska alltså inte krävas av alla klienter att man ska kunna ha koll på sitt eget kostnadstak, det är jätteviktigt. Det känns som en sak som faktiskt kunde skötas av samhället ganska enkelt genom digitala tjänster. Så det är något som jag tycker att vi behöver poängtera. Och vi behöver också lyfta fram det. Det lyftes även fram i mitt förra betänkande från social- och miljöutskottet om första delen av totalrevideringen av klientavgiftslagen.

Slutligen så vill Liberalerna lyfta fram behovet av en samordnad organisationsstruktur. Vi behöver samordna organisationen i äldreomsorgen på ett eller annat sätt för att likställa behandlingen på hela Åland.

Tack talman! Det var många frågor och jag tycker ändå att ledamoten var lite grann inne på det. Det har ju inte funnits någon tidsgräns tidigare kring just det. Det är något som KST har infört på tre månader eller haft tre månader, så att man nu sänker som ledamoten säger. Det har man inte gjort, för det har inte funnits någon gräns tidigare i lagen utan nu inför man två månader i lagstiftningen, bara så det blir rätt. Och det här är ju för att man har sett att det behöver finnas någon gräns för det. Det här är ju också något som efterfrågas ifrån kommunerna, precis som att de också har, som inte alls nämnts nu för det nämns inte så mycket i betänkandet. Men det är ju just den här skäliga avgiften för ESD boende som egentligen är en av de viktigaste delarna tycker jag i den här förändringen i lagförslaget. Att man ska våga söka hjälp.

Tack, herr talman! Den här då icke sänkningen, vad skall vi kalla det för det är ändå en realitet för klienterna ifråga. Det är KST som har haft en sån gräns och för klienterna som det gäller så är det en realitet att det nu sänks. Det här är en viktig sak. Vi kan tänka på just att vi i samhället att vi har de här samordnade informationsinsatserna, att den ena handen vet vad den andra gör. Så att det är någonting vi kan ta med oss. Jag tycker ändå att det är viktigt att man tar det i beaktande om det är så att man har haft en sådan praxis inom den praktiska organisationen som utför det här. Så behöver vi se till att det inte försämras på ett eller annat sätt för vardagen för de familjerna som det gäller. Jag tror att vi har möjlighet att göra det här på Åland. Som känt så är det inte jättemånga familjer det här gäller på Åland. Men sedan vet vi inte heller mörkertalet. Vi bör också se till att vi vet hur många som inte väljer att ta den här tjänsten.

Tack talman! Och där ser jag inte någon skillnad egentligen på om det är en barnfamilj eller om det är en närståendevårdare till en äldre. Jag tror att det finns mörkertal, eller jag vet att det finns när det gäller de äldre för de vill inte ta hjälp för de vill inte vara en belastning för samhället och fast de borde ta hjälp. Här har de som sagt uppsökande verksamhet ute i de små kommunerna som gör ett fantastiskt jobb för att försöka få dem, för de ser ju hur mycket de hjälper dem med att de vårdar dem hemma. Men man väljer att inte ta det. Men KST kan i fortsättningen välja att ha och införa ett eget maxtak för avgiften för hemservice, i likhet med det maxtak som de för tillfället tillämpar för tillfällig hemservice. Man kan välja att sätta ett maxtak. Det får inte kosta mer än det här för de klienter som man nu vårdar hemma. Men jag tror att vi kommer att återkomma till det här. I steg tre så kommer ju hemservice vara ett av de fokusområdena som finns.

Tack, herr talman! Precis, det är ju det att som ministern tidigare nämnde att det kanske är en generationsfråga kring huruvida man väljer att ta emot hjälp eller inte och man inte vill vara en belastning för samhället. Dels tror jag också att det kommer att faktiskt ändras allteftersom generationerna ändrar, men också så tycker jag att det är viktigt att det inte känns för personer som bor i mindre kommuner att man är en belastning för kommunens budget. Att det är så att det behöver vara lika var man bor. Det är därför som vi från Liberalerna framhållit, vi behöver ha en typ av samorganisation så att man kan bibehålla en viss typ av anonymitet. Det får inte bli så att en enskild klient väljer att avstå bara för att man inte vill belasta ens budget. Det andra som ministern nämnde så tappade jag bort. Men Liberalerna stöder detta lagförslag och tycker det är bra och ser fram emot utveckling i sista delen.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om klientavgifter inom socialvården för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.