Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman!

Utskottet konstaterar att Ålandsdelegationen har verkställt avräkningen för år 2025 och fastställt avräkningsbeloppet till 211,7 miljoner euro. Då landskapet under året erhållit 206,9 miljoner euro i förskott innebär den slutliga avräkningen ett tillägg om cirka 4,8 miljoner euro.

Utskottet noterar vidare att Ålandsdelegationen har fastställt ett tilläggsförskott på skatteavräkningen för skatteåret 2026 om cirka 9 miljoner euro. Genom tilläggsförskottet uppgår förskottet på skatteavräkningen för året till sammanlagt 123,4 miljoner euro.

Utskottet konstaterar att såväl avräkningen som skatteavräkningen är förenade med en betydande osäkerhet ur budgeteringssynpunkt. De belopp som slutligen tillfaller landskapet kan avvika från de förskott och prognoser som ligger till grund för budgeteringen. Detta innebär att det vid tidpunkten för budgetens beredning är svårt att med tillräcklig precision bedöma landskapets inkomster från dessa poster.

Utskottet framhåller att osäkerheten försvårar den långsiktiga ekonomiska planeringen, eftersom justeringar av avräkningen och skatteavräkningen i efterhand kan uppgå till betydande belopp och därmed påverka budgetutfallet. Utskottet anser därför att denna osäkerhet bör beaktas i budgeteringen och den fleråriga ekonomiska planeringen samt att försiktighet bör iakttas när prognostiserade inkomster läggs till grund för varaktiga utgiftsökningar.

Talman! Utskottet konstaterar att det finanspolitiska ramverket medför att Ålands landskapsregering ska, i den mån det är möjligt, begränsa antalet ändringsbudgetar till två per år.

Före införandet av det finanspolitiska ramverket överlämnade landskapsregeringen årligen, i anslutning till årsskiftet, en tilläggsbudget till lagtinget, den så kallade städarbudgeten. Syftet med denna var att synliggöra avvikelser från såväl grundbudgeten som tidigare tilläggsbudgetar och därigenom tydliggöra förändringar som annars skulle framgå först i årsbokslutet.

Årsbokslutet behandlas normalt av lagtinget under april–maj, medan finans- och näringsutskottets betänkande vanligen behandlas under hösten. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang problematiken med att ett av lagtinget fastställt kostnadstak kan visa sig ha överskridits först när bokslutet föreligger.

Utskottet konstaterar att tidsperioden mellan höstens budgetbehandling och bokslutet uppgår till minst tre månader, vilket innebär att eventuella avvikelser från fastställda kostnadstak och andra budgetförändringar kan komma till lagtingets kännedom först i samband med bokslutet. Ett bokslut som beroende av lagtingets arbetstider, klubbas i september oftast. Alltså nio månader in på det nya budgetåret ska lagtinget klubba dessa avvikelser.

Utskottet anser att denna problematik behöver beaktas vid en framtida revidering av det finanspolitiska ramverket, i syfte att säkerställa att väsentliga budgetavvikelser kan synliggöras för lagtinget i ett tidigare skede. En revidering av ramverket behöver även hantera ett tydliggörande gällande definitionen av oförutsedda kostnader. Budgeteringsmarginalen, skillnaden mellan kostnadstak och takbegränsade kostnader, riskerar på sikt annars överutnyttjas och sålunda tappa sin grundfunktion, att vara en krockkudde för icke påverkbara och oförutsedda kostnader. Återigen, det är inte landskapets intäkter som är utmaningen, det är kostnaderna.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen, i enlighet med 25 § 2 mom. landskapslagen om landskapets finansförvaltning, begär lagtingets samtycke till nyttjanderätten till landskapets allmänna vatten för utläggning av fiberoptisk sjökabel mellan Finland och Sverige via Åland för en tid om högst 40 år och på de villkor som landskapsregeringen i övrigt beslutar. Det blev en intressant diskussion i utskottet. Utskottet erfar att utläggningen av den fiberoptiska sjökabeln är en del av ett nordiskt samarbete som syftar till att stärka de gränsöverskridande kommunikationsförbindelserna mellan länderna. Utskottet konstaterar vidare att åtgärder av detta slag även kan beröra privatägda vatten- och markområden och därmed förutsätta berörda markägares medgivande. Utskottet erfar att processerna för kontakterna med berörda markägare och inhämtandet av nödvändiga medgivanden behöver utvecklas och tydliggöras.

Talman! Utskottet konstaterar i sitt betänkande (FNU18/2025-2026) att budgeteringsmarginalen för 2026 minskade från 6,3 miljoner euro till 0,3 miljoner euro och därmed lämnade ett mycket begränsat utrymme för ytterligare oförutsedda utgifter. Utskottet framhöll då att landskapsregeringen i första hand bör hålla sig inom det fastställda kostnadstaket och vid ytterligare finansieringsbehov prioritera omfördelningar och omprioriteringar innan en höjning av kostnadstaket övervägs.

Utskottet konstaterar att samma synpunkter alltjämt är hyperaktuella och understryker vikten av återhållsam budgetdisciplin och ett effektivt nyttjande av tillgängliga resurser. Idag återstår ett kvartal av året. Tre månader att hitta omprioriteringar av tänkta kostnader i syfte att hedra kostnadstaket, men även tre månader för ytterligare risker av utökade kostnader.

Personligen skulle jag se ett brustet kostnadstak som ett misslyckande och något som snabbt blir en praxis som på sikt utmanar betydelsen av ramverket.

Talman! Avslutningsvis, utskottet noterar att det finns en diskrepans mellan det prognostiserade utfallet för år 2026 i delårsrapporten (387,5 miljoner euro) jämfört med ändringsbudgeten (380,3 miljoner euro).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
- Att budgetmotionerna 64 – 65 förkastas
- att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra ändring av budgeten 2026
- att lagtinget beslutar att den andra ändringen av Ålands budget 2026 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut. Tack, talman!

Herr talman!

För det första, angående prognostiseringen av intäkterna. Jag tycker att utskottets ordförande beskrev det på ett bra sätt, och både landskapsregeringen och jag själv hade förmånen att diskutera dessa frågor i utskottet. Det visar att det finns en vansklighet att utgå från positiva prognoser och formellt skriva upp intäkterna här i lagtinget, för att sedan eventuellt anpassa kostnaderna efter det.

Vi har nyligen fått exempel på när prognoserna har visat sig vara optimistiska, även om andra prognoser som stöder detta visar en positiv riktning. Det är svårt, men det gäller att hitta den trovärdiga medelvägen i det hela. Denna landskapsregering kommer att fortsätta att försöka göra just det.

Tack, talman!

Tack, ministern! Det är bra att utskottet är tacksamt för att finansavdelningen och den ansvariga ministern alltid kommer till utskottet när vi begär det, och ibland även på eget bevåg vill informera oss. Det är en mycket bra kommunikation som vi har med finansavdelningen.

Det som oroar mig är diskrepansen mellan ändringsbudget två, som kom nu, och den delårsrapport som blev klar i slutet av juni. De som är oroliga för kostnadstaket blir inte mindre oroliga av detta.

Herr talman!

Jag sällar mig till den skara som oroar sig för möjligheten att hålla kostnadstaket det här året också. Det har vi varit öppna med, och det vill vi säga baserat på den här halvårsrapporten.

Om vi skulle korrigera i ändringsbudgeten, efter prognosen, så skulle det bli någon form av städarbudget. Det visar på problematiken i vårt ramverk och hur vi hanterar det. Vi har sagt att vi vill ha så få ändringsbudgetar som möjligt. Men nu står jag inför dilemmat att om det visar sig att till exempel bränslepriserna stiger kraftigt, så borde vi höja kostnadstaket istället för att vänta till bokslutet och en behandling här i lagtinget ett år senare. Det finns några sådana aspekter som är lite motsägelsefulla i vår hantering av ramverket, och det behöver vi diskutera vidare.

Tack, talman!

När vi förde ett resonemang i utskottet under hörandet med finansavdelningen, framkom det att det kan bli problematiskt, speciellt när lagtinget sedan klubbar ett bokslut i september. Då blir det väldigt långa ledtider. Så hellre i det fallet en extra ändringsbudget.

Men vi ska vara positiva. Det återstår ungefär 90 dagar av året, och det finns fortfarande saker att göra. Jag har ännu inte gett upp hoppet om att kostnadstaket kommer att hedras. Jag vet att finansministern och jag har samma åsikt i den frågan.

Det oroar mig, och jag säger det ännu en gång: det är väldigt vanskligt om vi inte kan hålla kostnadstaket.

Talman!

Jag har några frågor om den här fiberkabeln, jag upplever att det finns en del saker obesvarat.

Utskottet erfar att kabeln ingår i ett nordiskt samarbete för att stärka gränsöverskridande kommunikationsförbindelser. Men betänkandet ger fortfarande väldigt lite information om vad Åland faktiskt får ut av detta.Vad får Åland ekonomiskt och vilken konkret nytta får det åländska samhället och det åländska näringslivet av den här kabeln?

Har utskottet resonerat kring detta?

Tack, talman!

Vi har resonerat kring detta, och som jag nämnde i mitt anförande var det ett väldigt intressant hörande. Landskapet har inte desto mera
med detta att göra, annat än sina egna mark- och vattenområden. De som begär tillstånd för mark gör det direkt mot markägarna, och de får betalt beroende på hur många meter kabel som ska läggas på marken. Men det har också gått så långt att markägare har sagt nej, vilket har lett till domstolsprocesser.

Kablaget som läggs ner på sjöbotten har helt andra tyngre och mer komplicerade processer än när det gäller marktillstånd på land. Det finns ett arbete att göra för att förbättra dessa processer.

Talman!

Det var roligt att hörandet var intressant. Man har ju mest hört sina egna tjänstemän, det är inte mycket information som kommer utifrån. Det hade varit intressant att höra mer från företaget som ska lägga ner kabeln och vad som är på gång.

Sedan har vi det här med 40 års nyttjanderätt till landskapets allmänna vatten. Det är en ganska lång period. Men det finns en formulering i betänkandet kring nyttjanderätten som säger att den ges på de villkor som landskapsregeringen i övrigt beslutar. Det öppnar upp för landskapsregeringen att besluta om de övriga villkoren.

Är detta något som utskottet har diskuterat? Ger vi nu en fullmakt in blanco till landskapsregeringen att hantera detta, eller hur har utskottet resonerat?

Tack, talman!

Det här är ingen ny företeelse, utan en praxis som vi följer. Det som vi också måste beakta är att den fiberoptiska kabeln kanske inte ger ett direkt mervärde för landskapet Åland, men vi blir ändå en del av en större helhet, en nordisk helhet som får förbättrade teknikmöjligheter.

Sedan måste vi också vara noggranna med att allting kanske inte ska skrivas ut så väldigt tydligt i ett betänkande eller i ett budgetförslag. Det kan synliggöra saker som kan ligga till last vid eventuella konflikter. Man måste vakta sina bokstäver och ord.

Talman!

Jag vill lyfta fram tre olika aspekter ur det här betänkandet för att understryka dess betydelse. Det är inget dramatiskt.

För det första får vi konstatera att vi har fått en hel del extra intäkter de senaste åren, och den trenden fortsätter. Jag tänker på skatteavräkningen. Det är förstås väldigt positivt att det kommer in pengar till oss. Men, som ordförande Holmberg sa, är det viktigt att ha klart för sig att sett till en längre kontext ligger vi kanske ganska bra till just nu när det gäller dessa extra intäkter. Det handlar dock om ett begränsat antal företag, vilket gör situationen känslig. Vi behöver ha detta i åtanke.

Utskottet resonerar också utifrån detta, och vi måste vara försiktiga när vi ser framåt och inte tro att detta är en ny baslinje som vi kan förlita oss på. Vi bör titta på de prognoser vi har vid respektive tillfälle och vara medvetna om att vi kanske ligger lite i överkant just nu. Med det sagt är det välkommet att dessa pengar kommer in, och vi ska vara glada för det. Det gör livet lite lättare för oss här på Åland.

Det andra jag vill nämna är ERUF- och ESF-medel som kommer. Dessa medel är fastställda inom programmets giltighetstid, som sträcker sig över fem år, fram till slutet av 2027. Det som skiljer sig är hur medlen portioneras ut över programperioden. Just nu, inför det sista året av programperioden, ser vi en liten ökning, men det kommer att bli en minskning nästa år. Det handlar inte om att hela anslaget för programperioden har höjts, utan om hur medlen allokeras till olika år. Det är det vi ser nu, en liten förhöjning.

Det sista som jag tycker att är värt att notera en gång till är budgetmarginalen. Vi är nu nere på 0,3 miljoner euro, vilket i princip är ingenting i förhållande till den budgetomslutning vi har. Det är självklart att vi behöver hantera detta på något sätt under året. Det är en utopi att tro att det inte kommer att dyka upp några överraskningar mot slutet av året. Vi har bland annat bränslepriserna, som redan är en utmaning, och det ser tyvärr inte ut att bli en mindre utmaning framöver. Jag tror att vi får räkna med att bränslepriserna kommer att ställa till det för oss, och vi behöver vara beredda på att hantera denna situation. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Föreläggs avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR i sin helhet. Godkänt.
Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER i sin helhet. Godkänt.
Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu betänkandets klämmar och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs betänkandets motivering. Godkänd.

Budgetbetänkandet är därmed godkänt. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.