Enda behandling

Diskussionen bordlades vid plenum den 4 maj 2020. Först tillåts fortsatt diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen. Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom. Den här diskussionen kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar. Diskussion.

Talman! Om vi bortser från de senaste månadernas fokusområde, coronakrisen, så har den här mandatperioden börjat illavarslande. Regeringsprogrammets huvudrubrik ”Tillsammans ”har hittills visat sig vara en chimär. För att inkluderas i landskapsregeringens ”Tillsammans” måste man tänka rätt och på samma sätt som regeringen. Fackföreningar, kvinnor, skärgårdsbor, delar av näringslivet, och definitivt inte oppositionen göre sig icke besvär. Tillsammans betyder tillsammans på tydliga villkor. Det är villkorat med att man ska tycker lika, säger ja, inte har avvikande åsikter och hör till rätt parti: Moderaterna, Obunden Samling, Hållbart Initiativ, Ålands Framtid, men allra helst till det gamla maktpartiet Centern. Det finns tydligt och klart ett mönster. Hörande i utskott, tillgång till material, sättet att jobba i lagtinget och nu också när det gäller att ta fram underlag och lagstiftning när det gäller näringsrätt och jordförvärvslagstiftning.

Om man inte hör till majoriteten kan man inte heller förvänta sig att man ska göra ett gediget jobb genom att ha tillgång till den expertis och fakta som finns i landskapsförvaltningen och hos tjänstemännen. Ingen som helst reaktion förra måndagen när socialdemokraterna redogjorde i gruppanförandet att de ville fortbilda sig om ärendets komplexitet och svårigheter och hade bjudit in sakkunniga tjänstemän till ett medlemsmöte. Allt var klart, men då kom det motbud. Vicelantrådet Harry Jansson hade uppenbarligen förbjudit tjänstemännen att delta. Det är ingenting annat än anmärkningsvärt och tar maktfullkomligheten till en ny nivå.

Det fanns inte ett enda parti som hörde till majoriteten som under spörsmålsdebatten berörde det politiska i spörsmålet, det som var själva ursprunget och kärnan. Dubbla stolar, att vara lagstiftare och samtidigt söka kryphål i lagstiftningen. Jag ber lagtingets majoritet göra ett snabbt tankeexperiment. Tänk att den juridiska byrå hade liberala eller socialdemokratiska jurister som gjort på samma sätt.

Under landskapsregeringens redogörelse och svar förra måndagen fick vi veta att nu ska frågan analyseras och ett färdigt lagförslag ska tas fram som först ska förankras i majoriteten med centern, Obunden Samling, Moderaterna, Hållbart Initiativ och Ålands Framtid. Sedan ska uppenbarligen den politiska referensgruppen tillsättas. Det är skendemokrati och menar man allvar att man faktiskt vill åstadkomma något under den här mandatperioden borde samtliga partier delta.

Därför föreslår vi att ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att garantera alla sökande likvärdig hantering av jordförvärvsärenden i enlighet med grundlagen samt att snarast tillsätta en politisk referensgrupp som tillsammans och parallellt arbetar med den arbetsgrupp som juridiskt analyserar behov och möjligheter att revidera och modernisera näringsrätts- och jordförvärvslagstiftning." Tack.

Tack, herr talman! ledamot Sjögren säger att regeringsprogrammet "Tillsammans för Åland" mest är en chimär, det är inga andra som ska göra sig besvär, säger ledamoten Sjögren. Jag blir rätt förvånad hur olika man kan se saker och ting beroende på om man är i opposition eller om man är i regeringsställning. Det hör i och för sig till sakens natur.

På det sätt som den förra regeringen drev kommunstrukturreformen så var det ingen annan som skulle göra sig besvär. Den skulle igenom med allt våld. Jag har aldrig upplevt något liknande som det beslut som man tog i västra Föglö, inklusive beställning av färjan. Det fanns inte ens majoritet i lagtinget för den beställningen. Men igen, inga andra besvär skulle göra sig besvär, det skulle drivas igenom med allt våld. Hur kan man stå här och prata om att nuvarande regering överhuvudtaget inte lyssnar på andra? Jag förstår faktiskt inte hur man (… taltiden slut).

Talman! Jag kanske skulle rekommendera lagtingsledamot Anders Eriksson att vidga sina perspektiv lite. Lagtingsledamot Anders Eriksson har både varit i majoritet och i opposition. Det finns en väsentlig skillnad där.

När det kommer till sakfrågorna, så var det faktiskt på det viset att förra landskapsregeringen ville ha en parlamentarisk kommitté när det gällde kommunstrukturreformen, men då tackade oppositionen nej till att delta. Ledamot Stephan Toivonen deltog men ingen annan.

När det gäller kortrutten och västra Föglö så var det ett kortruttsmeddelande som var framtaget av nuvarande lantråd, Veronica Thörnroos, som förra landskapsregeringen fullföljde.

Jag kan försäkra ledamoten Sjögren, som jag känner stor sympati för, att jag försöker efter bästa förmåga vidga vyerna. Men jag blev så förvånad över inledningen på Sjögrens anförande, att ingen annan ska göra sig besvär, man kör över allt och alla. Jag känner inte igen den bilden. Däremot när jag lyssnade på talet så tänkte jag på hur jag uppfattade den förra regeringen. Visst med all respekt, man ser olika på det om man är i regeringsställning och om man är i opposition, men jag tyckte ändå att anförandet var lite väl ensidigt.

Talman! Nu har jag varit 16 år i lagtinget, hälften i opposition och hälften i majoritet. Jag har aldrig någonsin varit med om att man har röstat ner när man har velat haft hörande i finans- och näringsutskottet. Jag har heller aldrig hört att man har nekat tjänstemän att komma till lagtingsgruppen och partierna när man ha velat fortbilda sig och få en korrekt bild av saken. Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag tycker att det är anmärkningsvärt och det är min rätt att tycka det.

Tack, talman! Naturligtvis har vi som sitter i nuvarande regering sympati över tidigare lantrådets frustration över att nu har den parlamentariska pendeln svängt. Att liberalerna råkar vara utanför en mandatperiod. Det betyder inte i allt som den här landskapsregeringen gör. Jag vill påpeka igen, i och med att jag påpekade det för ett antal dagar sedan, att jag har inte fått frågan från en enskild tjänsteman om den eller flera skulle få gå till något medlemsmöte. Ingen politiker har frågat mig om jag ska ge någon rätt att gå någonstans. Jag har inte rätt att förhindra någon människa att gå till något möte någonstans. Det finns en grundlag som vi är tvungna att följa, på gott och ont. Så jag har inte varit inblandad i att säga nej till någons närvaro.

Talman! Man kan förhålla sig på olika sätt när man är i majoritet och opposition och när man har makt och det är lite intressant. Vice lantråd Harry Jansson behöver på inget sätt var nedlåtande. Jag vet precis spelets regler, men för den skull kommer jag att påpeka när jag tycker att saker och ting är fel. Det kommer jag att fortsätta med och det är min rätt som del av oppositionen. Någon tystnat kan inte vicelantråd Harry Jansson förvänta sig från ledamot Sjögrens sida. Det finns en officiell begäran i landskapsförvaltningen, det finns mejl och är det någon som är intresserad av att ta del av dem så kan säkert ledamot Fellman bistå.

Jag respekterar naturligtvis ledamotens rätt att uttrycka vad som helst men jag vill också ha respekt då för vad som faktiskt har hänt. När det gäller den invit som gjordes senaste gången vi diskuterade denna fråga, att vi borde involvera hela lagtinget i en informations diskussion, som man skulle kunna kalla det i det här skedet, var jag mycket positivt för egen del att talmanstrion bestämmer sig att hela lagtinget kommer att bjudas in till en enskild överläggning där nationalitetsskyddet är diskussionsämnet. Jag förstår inte heller den reaktionen och någon bitterhet över att jag skulle vara motståndare till den tanken, tvärtom. Sedan betonar jag att vi har att respektera det parlamentariska systemet. Jag, för att jag ska vara trygg i min roll som ansvarig minister, kommer naturligtvis också att diskutera i första hand med det parlamentariska underlaget för regeringen Thörnroos, men sedan kommer alla involveras (… taltiden slut).

Talman! Det handlar ju också det om olika syn på makt och vad man vill göra och hur man ser på det parlamentariska arbetet. Är man rädd för att det finns avvikande åsikter eller att man inte har fullt ut majoritet för vad ett enskilt parti företräder. Jag tycker att landskapsregering inte ska vara så rädd för oppositionen. Vi är trots allt bara 10 stycken och ni 20 stycken. Lite mera öppet sinnat och lite mera fritänkande skulle vara på sin plats från landskapsregerings sida. När det gäller att skaffa sig information så tycker jag att det är lagtingets rätt. För min del så vill jag inte ha något politiskt raster. Jag vill höra vad tjänstemännen säger och det tror jag att jag delar med oppositionen, att vi kan bilda oss en egen uppfattning. Visst vi ska diskutera i lagtinget hur vi kan kanske utbilda oss på bästa sätt i den här komplexa och svåra frågan, lite fritänk och var inte så rädd för oppositionen. (… taltiden slut).

Talman! Under förra måndagens spörsmåls debatt om den så kallade bulvan affären och landskapsregeringens syn på näringsrätts- och jordförvärvsfrågan så var det flera saker som klarna. Det var kanske inte de svar man ville höra, men det blev åtminstone tydligt vad det är som händer.

För det första blev det alldeles uppenbart att varken Marcus Måtar eller Bert Häggblom, vars inblandning i den så kallade bulvan affären var upprinnelsen till vårt spörsmål, ser problem med att som jurister råda klienter att kringgå lagens avsikt och anda, kanske inte alltid dess bokstav, samtidigt som man innehar ett förtroendeuppdrag i Ålands lagting. Det blev också klart att landskapsregeringen och lantrådet som valde att sitta tyst genom hela debatten ger sitt tysta samtycke till det här och inte ser ett problem med att lagtingets blivande talman har de här dubbla rollerna. För mig och för Socialdemokraterna är det fel att å ena sidan vara lagstiftare och talman för parlamentet å andra sidan sedan samtidigt jobba för att kringgå lagen. Särskilt när det rör delar av vår lagstiftning som är så grundläggande som jordförvärvslagen. Vi tycker att man borde välja vilken stol man ska sitta på. Det är vad det handlar om. Inte om att ge igen för gamla oförrätter eller politiska rivaliteter. Det handlar inte om personer och personligheter, utan om politiska roller och politiskt ansvar.

För det andra blev det helt klart att det inte heller under den här mandatperioden kommer att bli några ändringar i jordförvärvslagen och knappt några ändringar i näringsrättslagstiftningen heller. När Jysk fallet diskuterades i offentligheten framhölls det som en lätt sak att fixa, visade sig bli så komplicerat att man nu måste fundera ett helt år på om man alls ska göra någonting. Det är före man inleder den politiska processen, som vi alla vet är väldigt komplicerad.

Av det som sades i måndags kan man dra följande slutsatser. Vice lantrådet och, får man förmoda, hela regeringen anser att så kallade in casu bedömningen, det vill säga undantag från fall till fall, ses som ett juridiskt och politiskt acceptabelt sätt att försvara. Det betyder att sökande i framtiden kan behandlas olika beroende på vem man är, vilket språk man talar och kanske vem man känner. Vice lantrådet hävdade att det här inte är prejudicerande och han har fel. Det kommer att komma en dag när hela jordförvärvslagstiftningen sätts ur spel genom ett domstolsbeslut och därmed flyttar makten att avgöra hur det här instrumentet ska utvecklas bort från lagting och bort från regering. De små korrigeringar i näringsrätts bestämmelser som man verkar vara beredda att genomföra kan resultera i möjligheten att utdela sanktioner till de som inte lever upp till de något diffusa kraven på att verksamheten ska bedrivas på svenska. Men det blir inga ändringar i kravet på styrelsens sammansättning och därmed inga nya utvecklingsmöjligheter för det åländska näringslivet.

Den nakna sanningen är att den här klienten i den så kallade bulvanaffären hade rätt när han sa att det kan bli andra beslut med en annan regering. Man kan komma att hantera lagen på ett annat sätt och det blir inte lika för alla. Svaret på den här frågan får vi den 19 maj när tiden går ut för försäljningen av fastigheten som hela bulvanaffären handlar om. Sker ingen försäljning måste vice lantrådet till slut sätta sig in i frågan och se om han gör en ny bedömning, in casu. Det är alltigenom sorgligt, både för den nödvändiga utveckling som borde ske för att vitalisera vårt näringsliv och för Åland som en modern rättsstat som lever upp till grundlagens absoluta krav på att alla ska behandlas lika. Jag vill ytterligare tillägga att den 11 mars skickade jag ett mejl till vice lantrådet och lantrådet och bad om ett klargörande om huruvida tjänstemän kan komma och informera lagtingsgrupper om olika saker. Jag har inte fått ett svar på min fråga. Och så vill jag understöda klämförslaget. Tack.

Tack, talman! Det var mycket på en gång, att öronen trillar av som man brukar säga. Det faktum att vi har en uppmärksammad affärsuppgörelse där verksamma jurister, som sedan har råkat få ålänningarnas förtroende att sitta i parlamentet, har agerat som ombud för köparna enligt ledamot Fellmans påstående. Så det är en sak som jag redan för en vecka sedan sade att det naturligtvis kommer att analyseras och ageras utifrån det regelverk vi har. Det betyder att är det som så att det finns omständigheter som måste granskas så kommer de ånyo att granskas. Jag vill betona, det vet ledamot Fellman mycket väl, att de tjänstemän som bevakar de här frågorna på regeringskansliet är väl skickade att göra den typen av analys. Sedan tackar jag för upplysning om den 11 mars. Det var en nyhet för mig, jag beklagar att jag missat det i det flödet av (… taltiden slut).

Jag vill poängtera att jag hyser den största respekt och tilltro till de tjänstemän som jobbar med de här frågorna, de är oerhört professionella och oerhört kunniga på det här området. Jag tycker att det är märkligt om regeringen och vice lantrådet under de här månaderna som har gått sedan spörsmål lämnades in inte hunnit fundera och analysera vad det betyder att ha de här dubbla rollerna. Det handlar inte om juridik, utan det handlar om politik och förtroende. Om det är lämpligt att sitta på de två stolarna samtidigt som man är den högsta företrädaren för Ålands folk.

Landskapsregeringen varken har den makt eller myndighet att avgöra varken valet av talman för parlamentet, än mindre har synpunkter på olika ledamöters yrkesroller. Vi har ett demokratiskt politiskt system som gör att ålänningarna väljer vissa personer och då har de haft stort förtroende för två nu invalda ledamöter. Att sedan säga att landskapsregeringen inte kommer iaktta det regelverk och ha respekt för lagstiftningen är nedsättande. När det gäller sanktionsbiten som ledamoten tog upp så kunde jag konstatera för ett drygt år sedan att vad spelar det för roll med det regeringsblock vi hade då att jag ånyo skulle lagt ner en massa jobb på att lägga en lagmotion när vi ändå skulle ha fått ett nej i slutändan. För det var så som alla förslag från oppositionen behandlades 2015-2019.

Det är ingalunda min avsikt att vara nedlåtande, jag beklagar om det uppfattas på det sättet. Det är helt självklart att när man tillsätter en talman i det här parlamentet så är det ett resultat av en uppgörelse i regeringsförhandlingar. Det vet vi alla att det handlar om. En uppgörelse som man i regel respekterar, men när det nu har ställts frågor kring är det lämpligt och är det rätt. Till den grad att vice talman Häggblom drog tillbaka sin kandidatur för att bli talman och sedan ställde upp igen. Helt oproblematiskt kan det inte vara och det är det inte politiskt.

Diskussion är avslutad.

Under diskussionen har lagtingsledamoten Katrin Sjögren, understödd av lagtingsledamoten Nina Fellman, lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: "Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att garantera alla sökande likvärdig hantering av jordförvärvsärenden i enlighet med grundlagen samt att snarast tillsätta en politisk referensgrupp som tillsammans och parallellt arbetar med den arbetsgrupp som juridiskt analyserar behov och möjligheter att revidera och modernisera näringsrätts- och jordförvärvslagstiftning."

Enligt 42 § 4 mom. i arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum den 13 maj 2020. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum den 13 maj 2020.