Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, herr talman! Roligt att se så många besökare här idag.

Utskottet har behandlat lagförslaget som beretts i skyndsam ordning från landskapsregeringen. Vi kan konstatera att det råder en enighet kring de åtgärder som föreslås av landskapsregeringen gällande att behålla bassjälvrisken vid 80 procent och således avvika från den finska linjen om 70 procent bassjälvrisk när det gäller hur stor andel av inkomsten som ska beaktas vid uträkning av bostadsbidrag.

Utskottet har hört kommunernas socialtjänst i ärendet för att bredda kunskapen om hur förändringarna från Finland gällande bostadsbidraget påverkar Åland.

Förändringarna som föreslås av landskapsregeringen lindrar effekterna för kommunerna något och bör även innebära att en del av ålänningarna som befinner sig i en utsatt ekonomisk situation inte är nödgade att söka utkomststöd för sitt uppehälle. Det är bra.

Det är svårt att behandla bara bostadsbidraget enskilt. En stor del av de här förändringarna, nedskärningarna som genomförs i bostadsbidraget i Finland, så träder i kraft också här på Åland. De görs via bostadsbidraget och de förändringar som föreslås av landskapsregeringen lindrar bara en bråkdel av de totala nedskärningarna som genomförs i vårt social trygghetssystem just nu.

Detta får som följd att mängden människor som söker utkomststöd ökar. Det hör ihop med bostadsbidragen för de är helt intimt förknippade med varandra.

Den totala summan utkomststöd som betalas ut av KST ökar och administrationskostnaderna för hanteringen av utkomststöden ökar också. Fler människor blir helt enkelt förflyttade till utkomststödet och kostnaderna för denna reform innebär att landskapet sparar pengar men den kostnaden flyttas till kommunerna.

Samtliga klienter som söker utkomststöd söker även bostadsbidrag. Med tanke på att vi idag har ca 380 hushåll som söker utkomststöd på Åland är det tal om betydande summor som nu landar på kommunernas axlar. Till de direkta kostnaderna för ett reducerat bostadsbidrag tillkommer även nya klienter pga hur man räknar ut de här bidragen, vilket ytterligare ökar kostnaderna för KST. Fler klienter innebär mer administration av utkomststöd vilket ökar personalbehovet inom KST. Den här lagen får ganska mycket följdförändringar - inte den här lagen i sig - men de förändringar som man gör på finska sidan får ganska stora konsekvenser för vårt åländska samhälle.

Vi behöver betrakta offentlig sektor som en helhet. Vi vet att KST har ett tufft ekonomiskt läge just nu i likhet med landskapet. Kommunerna får betala för reformen i slutändan om ingenting görs från landskapets sida.

Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att utvärdera hur stor kostnad som flyttas från landskapets sida till kommunerna och ersätta KST för dessa ökade kostnader. Ingen vill att ålänningarna ska drabbas. Om KST drabbas av nedskärningar så kommer de enskilda att drabbas., ungefär så har vi resonerat i utskottet. Det är dock begränsat till de kostnader som uppstår och som landskapet sparar och inte ytterligare kostnader som kommer att uppstå i samband med den här reformen.

Avslutningsvis vill jag igen påpeka att dessa kostnader kommer att läggas på hög för varje år som går där utkomststöden och våra övriga bidrag ökar i takt med index utan att lönerna på Åland ökar i motsvarande grad. Det blir helt enkelt mindre attraktivt att arbeta för varje år som går om inte landskapsregeringen återkommer sen i utkomststödslagstiftningen och gör motsvarande förändringar där.

Vi flyttar för varje år som går fler människor bort från arbete och mot stödberoende om vi inte gör förändringar i alla system parallellt med varandra. Det är en utveckling som skadar vårt samhälle och något vi måste vara på vår vakt emot. Tack!

Talman! I utskottsarbetet så har vi haft mycket diskussioner om förflyttning av bostadsbidrag till utkomststöd. Vi fick reda på i utskottet att de ser en oro kring att det är ett större integritetskränkande när man ska söka utkomststöd varje månad plus att det också då är en risk för ett ökat bidragsberoende faktiskt. När man väl får utkomststöd så får man också en mängd andra rättigheter. Jag vet inte om ordförande vill utveckla det mera? När man gör de här förändringarna i Finland så får de inte samma effekter på Åland på grund av att vi har en helt annan procent av folk som söker olika bidrag här jämfört med Finland.

Tack, herr talman! Det stämmer helt och hållet det som ledamoten sade. Det är helt olika, i riket så genomförs de här totala förändringarna för att öka incitamentet till arbete. Vi har låg arbetslöshet här på Åland idag. Sen skiljer det sig också hur de här bidragen finansieras, vilka som finansieras av staten och vilka som finansieras av kommunerna. Här på Åland är det ju kommunerna som står för hela kakan, medan på fastlandet, i Finland, så är det 50-50 när det gäller utkomststödet. Det är ganska stora skillnader med de här reformerna, precis som ledamoten sade.

Ja, utkomststödet är betydligt mycket mer kränkande för en människa som måste in i utkomststödet än att söka primärstödsystem som ledamot var inne på och som bostadsbidraget är ett exempel på.

Talman! Till exempel bostadsbidrag lyfter 7,8 % i Finland medan på Åland är det 3,7 % som lyfter bostadsbidrag. Det betyder att om man gör man de här förändringarna så kommer det inte att få samma ekonomiska vinningar på Åland som i Finland. Däremot kan det bli svårare på landsbygden och i skärgården när man nu ändrar och man inte får bostadsbidrag för eget boende. Vi vet att många bor i gamla hus som man äger och som man inte egentligen får någonting för om man måste sälja dem, men man har inte heller längre rätt att få bostadsbidrag för dem. Det här är någonting som drabbar Åland kanske på ett annorlunda sätt än vad det gör i Finland. Det här behöver man ha ögonen på. Det som vi har fått reda på är att landskapsregeringen håller på att titta på en större helhetsbild över hur de här olika bidragen faller. Vi i utskottet är överens om att det är viktigt.

Tack, herr talman! Ja, precis som ledamoten sade, det är helt olika samhällen. Hur de förändringarna som man nu genomför på finska sidan påverkar Åland vet vi inte idag. Det är jättebra att landskapsregeringen har aviserat att man tänker komma med någon form av meddelande, som jag uppfattar det, där man går igenom utkomststöd, bostadsbidrag och alla de här stödformerna. Där man ser hur dessa kommer att slå på Åland och vilka förändringar som man behöver på Åland för att det inte ska bli ett lapptäcke som det nu ser ut att bli, om vi inte gör de här förändringarna. Anpassa förändringarna till åländska förhållanden så kan det få ganska oanade konsekvenser för oss.

Tack, herr talman! Tack ordförande Wikström för den dragningen. Ordföranden nämnde i sitt anförande att rikets lagförändring innebär kostnadsflyttningar till kommunerna genom ökat behov av utkomststöd, vilket även skulle ha varit fallet här på Åland ifall vi hade tagit den finska lagstiftningen rakt av. Nu gör vi inte det.

Då är ju frågan, när kommer vi att veta huruvida det här skulle ha påverkat utkomststöd i kommunerna? Har utskottet erfarit ungefär i vilket skede vi kommer att kunna göra sådan analys, om det här har varit ett bra ekonomiskt beslut eller inte? Det är ju bra att utskottet har tagit i beaktande helheten och resonemanget kring arbetslinjen. Vi behöver också säkra framtidens arbetslinje fast dagens arbetslöshet är låg. Men när vet vi i framtiden att det här var ett bra beslut rent ekonomiskt för samhället?

Tack, herr talman! Majoriteten av alla förändringar så träder fortfarande ikraft här. Eftersom bostadsbidraget minskar så mycket och alla som söker utkomststöd också söker bostadsbidrag så blir det en ganska dramatisk förflyttning. Landskapsregeringen uppskattar det till minst 300 000 euro. Det syns ju sen när året har gått, när den här lagen har trätt ikraft, hur mycket pengar som landskapet sparar. De pengarna sparas inte från individerna utan man kommer att se motsvarande ökning hos KST. Det är i alla fall utskottets uppfattning att vi kommer se den här förändringen ganska ganska snabbt.

För att få den här förändringen som man är ute efter så behöver man också minska på den nivån eller frysa på den nivån. Indexjusteringarna, som vi inte diskuterar här, de har en ännu större effekt över tid.

Tack, herr talman! Jo, idag har vi svårt att sätta en exakt siffra på den här förändringen, det har vi ju förstått. Det är ju intressant att veta om utskottet har fått reda på från landskapsregeringen när man kan tänkas göra en analys. För den behöver ju komma fram, speciellt den här kostnadsöverflyttningen som sker till kommunerna men som inte nu sker på Åland. Det här är ju någonting som är viktigt ta reda på för att få en helhetsbild i slutändan som en liten typ av bokslut på det här efter några år. Man vill veta hur det här påverkade eller inte påverkade Åland. Det är bra att man har sådant i ryggen. Vi kommer att få möta mycket mera av sådan här lagstiftning från Finland och ta i beaktande här inom kort under hela mandatperioden tror jag.

Gör det. Det behöver göras en analys av det. Men i och med att den absoluta majoriteten av nedskärningarna i bostadsbidraget genomförs ändå. Det här är en liten lindring som man gör från landskapsregeringen och jag kan inte klandra landskapsregeringen för det. För på grund av hur datasystemen är konstruerade och FKs möjligheter att göra avvikelser som man kunde göra på kort varsel. Det är också anledningen till att det här lagförslag är så skyndsamt berett så att man inte har detaljerna i hur stora pengar det handlar om, till exempel. Det är oavsett väldigt svårt att göra en sådan uppskattning. Men landskapet kommer se det här. Man har budgeterat för ett oförändrat bostadsbidrag i budgeten, så differensen mellan det budgeterade beloppet är det som finns i bokslutet. Det är pengar som landar på KST axlar istället, så det blir ganska klart att jag åtminstone tack för det.

Tack, talman! Tack ledamoten Wikström. Ledamoten nämnde i sitt anförande de olika nedskärningarna som Finlands regering sysslar med inom socialskydd och bidrag till exempel. Man slopar det allmänna bostadsbidraget, det skyddade beloppet för arbetsinkomst slopas också och barntillägget i arbetslöshetspengen osv. Det är ganska stora och omfattande nedskärningar som kommer att drabba väldigt många barn och barnfamiljer och ensamstående personer som på något sätt har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Min uppfattning är att man inte kan lagstifta eller tvinga bort varken fattigdom, psykisk ohälsa eller missbruksproblem eller annat som gör att man inte kan arbeta. Har utskottet resonerat något mera om hur detta kommer att drabba hela Åland?

Tack, herr talman! Utskottet har försökt och samtidigt är det så att detta lagförslag är berett i skyndsam ordning. Man vill att de här förändringarna ska träda i kraft så snabbt som möjligt för att hamna lite i balans med de förändringar som sker i riket. Det blir fortfarande en viss diskrepans mellan när man söker bostadsbidrag det här året. Söker man senare så får man faktiskt lite mindre än om man söker lite tidigare. Det finns en sådan diskrepans.

Men vi behöver komma i mål med det här lagförslaget för att åtminstone de här förändringarna ska kunna ske. Men det går inte att diskutera bara bostadsbidraget utan att diskutera de andra frågorna och det är problematiskt när vi har ett ärende som är begränsat till bostadsbidraget. Det är väldigt nödvändigt att det kommer ett sådant meddelande där man går igenom alltihop.

Tack, talman! Jo, jag håller med om att det är ett helhetsgrepp som behöver tas. Jag tycker att det är väldigt bra ändå även om det bara handlar om bostadsbidrag att vår landskapsregering här på Åland försökte lindra de hårda bandagen med omtanke om ålänningarna. Det är ju en större, vidare och bredare diskussion. Men som samhället ser ut i dag och vad vi lärde oss till exempel av krisen på 90-talet och liknande olika ekonomiska problem, så min uppfattning är att vi kan med hjälp av självstyrelsen och vi ska med hjälp av självstyrelse försöka göra det bättre för ålänningarna. Och inte helt enkelt bara slänga de här superhårda bandagen på ålänningarna också om vi kan hindra det.

Tack, herr talman! Det är KST och kommunerna som administrerar den sociala omsorgen till våra invånare. Det här lagförslaget, utan motsvarande kompensation från landskapets sida, kommer att leda till att den sociala välfärden i våra kommuner och på Åland minskar. För i takt med att KST får en sämre ekonomi så kommer kommunerna att försöka strama åt kostnaderna. Det är därför jag betonar det här så starkt och det är viktigt att man tänker på det här. Pengar som man sparar på detta i landskapets budget så är inte en besparing över hela Åland utan det är en förflyttning av kostnader.

Tack, talman! Först vill jag rikta ett tack till utskottsordförande Wikström och till kollegorna i utskottet för en riktigt bra och konstruktiv utskottsbehandling av lagförslaget.

Jag vill betona att det har under utskottsbehandlingen framkommit ändringar i bostadsbidragslagen, man jämför konsekvenser på användningen av utkomststödet. Inbesparingen på upp till 300 000 behöver kort sagt öronmärkas för att kompensera KST för ökade kostnader för utkomststödet. Det är viktigt att beredskapen för detta behöver finnas inom landskapets kommande budgetramar, precis som det har sagts tidigare i replikskiften. Jag vill gärna understryka detta också från min sida.

Tack, herr talman! Ledamoten Mansén och jag själv är helt överens om det här och utskottet som helhet är överens om det här. Det drabbar helt enkelt den sociala sidan och kommunerna i väldigt stor utsträckning om ingenting görs från landskapets sida. Jag håller med om det och det är också tacksamt att ledamöterna i utskottet betonar de punkterna som jag inte lyfte upp i mitt anförande.

Tack utskottsordförande Wikström. Det var en jättebra redogörelse och gedigna svar på de frågeställningar som kollegorna har ställt här under replikskiftena. Där fick jag egentligen de svar som jag önskade mig tidigare.

Jag kan då uppehålla mig vid en principiell fråga. Återigen har vi ett ett ärende som visar att lagtingets möjlighet att agera som lagstiftare etc. inskränks i och med att vi ingår i de finska datasystemen. Har utskottet ägnat sig mer principiellt åt den frågan? Eller vill man ta det i en större diskussion?

Ett annat aktuellt system som vi pratar om, VIS-projektet, visar ju vad kostnaderna för egna system är, dvs. skrivna i stjärnorna vad det verkar. Men den principiella frågeställningen är, har ni uppehållit er vid den? Det är jag gärna intresserad av. Jag återkommer strax.

Tack, herr talman! Tack för påpekandet om självstyrelsen. Vi har diskuterat frågan. Det finns inte med i betänkandet på den nivån. Precis som ledamoten var inne på så är det här ytterligare ett exempel på där den digitala transformeringen undergräver vår självstyrelse och där vi faktiskt ser ett minskat handlingsutrymme till följd av den tekniska utvecklingen i samhället. Jag vet inte hur man ska komma till rätta med det här.

Det här är ju också grundläggande social trygghet på Åland. Det är faktiskt stora skillnader på Åland och Finland när det gäller hur människor bor. Vi har hälften av befolkningen eller flera som bor på landsbygden, så vi behöver kunna anpassa våra trygghetssystem efter den faktiska befolkningen här. Jag är nog nu inne på samma spår som jag tror att ledamoten är inne på, att det här är ytterst problematiskt för vårt samhälle.

Jo, här igen har vi ett problem för självstyrelsen och det är någonting som jag i alla fall kommer att återkomma till på måndag när vi ska diskutera den självstyrelsepolitiska redogörelsen. Vi har ju nu ett antal områden som är verkligt utmanande och där vi egentligen har svårt att hitta lösningar förutom att självstyrelsen har stampat på stället alltför länge. För mig personligen var det nog hanteringen av fastighetsbeskattningen, man började beskatta så kallade impediment marker och lagtinget var låst. Vi kunde inte vidta en åtgärd som drabbade över 1 000 ålänningarna därför att vi sitter fast i de finska systemen. Här måste vi nog tillsammans föra en principiell diskussion. Det är av största vikt.

Tack, herr talman! Jag instämmer till fullo.

När det gäller ägande av mark, egendom och de sociala trygghetssystemen och vem som har möjlighet att ta del av dem, så det är ju själva grunden i samhället. Nu hamnar vi att följa de finska systemen, mycket till följd av att det här ska beredas skyndsamt. Det ska gå fort. Förändringarna kommer från finska sidan och vi här ska agera snabbt. Man gör lite justeringar, ganska små justeringar som går att göra på den begränsade tid som finns, om vi inte vill sätta stora pengar på FPA så att de kan göra de avvikelser som vi behöver. Men jag tror att när det gäller de här frågorna så borde man nog fundera. Kan vi göra avvikelser, även om det kostar en slant, som gör att de här systemen är anpassade för våra förhållanden och för livet som vi vill leva här på Åland?

Tack, talman! Jag tänker lyfta en principdiskussion i den här frågan och inte så mycket detaljer.

Det här förslaget är en del av riksregeringens besparingsprogram. Vi borde ha en ganska bra situation här när vi har låg arbetslöshet och den högsta sysselsättningen i landet. Tyvärr har vi inte lyckats förvalta det.

Vi har utmaningar i och med att vi har vår investeringsskuld och vi behöver se till att vi har råd att täcka den. Vi har ett underskott i vår ekonomi som vi också behöver täcka upp.

Jag vill understryka att det har byggts upp över flera mandatperioder. Det är alltså inte en pekpinne mot den senaste regeringen.

Konsekvensen blir att vi på Åland befinner oss i en utmanande situation för tillfället. Pengarna räcker inte till allt vi vill förverkliga. Det behöver vi hantera och vi behöver börja nu. Då behöver vi också spara pengar där det är svårt.

Talman! Jag vill understryka att jag inte är ute efter ställa till det för personer som redan har det svårt. Det finns flera i vårt samhälle idag som lever på fattigdomsgränsen och de behöver stöd för att klara sig. Självklart ska vi fortsätta att stöda dem.

Tyvärr behöver vi ta svåra beslut när det gäller besparingar. Det kommer att påverka ålänningarna i grunden. Vi kommer att få kritik för det helt säkert.

Om vi inte lyckas få landskapets intäkter och kostnader i balans under den här mandatperioden så är det min bedömning att det väntar ännu större åtgärder bakom hörnet. Nu har vi en chans att skruva till lite i förvaltningen. Misslyckas vi med det så väntar ett sparpaket där vi kanske måste kapa en större del och kanske till och med grundläggande offentlig service. Jag vill arbeta för att vi undviker det.

Talman! Jag vill understryka i det här anförandet att det kommer att komma fler sparåtgärder från regeringen Orpo. Jag vill lyfta vikten av att vi noga överväger vilka av rikets sparåtgärder vi anammar och vilka vi motsätter oss.

Vi har nu en situation där vi nu har ett besparingsförslag från riket, men eventuellt så kan det sluta med att landskapet ökar sina kostnader när vi är klara med det. Det finns goda skäl i det här fallet, eftersom man i ärlighetens namn med förändringen av bostadsbidraget främst flyttar runt kostnaderna inom offentlig sektor. Det blir ingen total besparing inom offentliga Åland vad jag förstår.

Summa summarum så kommer jag att stöda det här lagförslaget. Jag vill dock med det här korta anförande understryka vikten av att vi också behöver följa med riket i deras besparingsåtgärder. Vi har ett strukturellt underskott och om vi ska ta ansvar för självstyrelsens utveckling på sikt så har vi inte råd att låta bli besparingar oavsett område. Tack för mig.

Tack, herr talman! Jag funderar lite hur ledamoten ser på den här frågeställningen som jag själv har lyft upp gällande en frysning av också indexjusteringen för utkomststödet. Jag vet att landskapsregeringen nu håller på att arbeta med utkomststödet. Dessa följs ju åt.

Besparingarna, precis som ledamoten sade så är de ju bara en förflyttning mellan offentlig sektor från en hand till en annan.

Men just förändringen i utkomststödets indexjustering skulle i alla fall förhindra att kostnaderna ökar på det sätt som det faktiskt gör nu år för år, om vi inte gör någonting. Jag vet inte om ledamoten har funderat på det här, men det skulle vara intressant att höra vad han har att säga.

Vad jag förstår så ska frågan om utkomststöd diskuteras och vi får chans att återkomma till den.

Men jag tycker att ledamot Wikström hade en poäng i sitt anförande. Det här är en del av ett större paket, det är svårt att lyfta ut en specifik del och ha några åsikter om det. Man behöver absolut se en helhet i det här.

Tack, talman! Jag tror att vi alla medvetna om de ekonomiska realiteterna och det tunga åtagandet som regeringsprogrammet förutsätter. Jag vill ändå påminna också om det som vi har skrivit i regeringsprogrammet. Det vi gör ska inte drabba dem som har det sämst och inte drabba barnfamiljerna. Detta är för oss ett lika stort åtagande. Vi ska se till att det vi gör sker på ett humant, mänskligt och icke ned drivande sätt.

Jag håller helt klart med om att vi behöver fundera över det. Det är också en av orsakerna till varför man diskuterade det från början. Jag tycker att det är helt onödigt att ställa till det för personer som är på fattigdomsgränsen om det ändå inte spelar någon större roll. Tyvärr är det väl så med de här besparingsåtgärderna som vi har att det kommer att drabba många personer. Som vanligt när man gör besparingsåtgärder så drabbar det dem som har det sämst ställt värst. Det är tyvärr lite där vi är.

Men som vi har sagt i regeringsprogrammet, och som ledamoten Fellman lyfte, så behöver vi försöka se till att det här blir så lindrigt som möjligt.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.