För kännedom
Utdrag ur protokollet
1 Finansiering av landsbygdsnäringar
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 6/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2015-2016
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2015-2016
3 Vicetalman Veronica Thörnroos anhållan om befrielse från uppdrag som medlem i utskott
Talmanskonferensens framställning TMK 3/2015-2016
Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2015-2016
5 Godkännande av en överenskommelse med Ryssland om internationell vägtrafik
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 4/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 4/2015-2016
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 5/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 5/2015-2016
7 Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om direkt internationell järnvägstrafik
Landskapsregeringens yttrande RP 6/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 6/2015-2016
8 Avskaffande av skogsvårdsavgiften
Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2015-2016
10 Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2015
Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 1/2015-2016
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 23 ledamöter närvarande.
Talman Johan Ehn anmäler om ledighet från plenum 21 och 23 mars 2016 på grund av privata angelägenheter.
Lagtingsledamöterna Jörgen Pettersson och Roger Eriksson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter
Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i BSPC-möte.
Lagtingsledamöterna Göte Winé, Harry Jansson och Tage Silander anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.
Antecknas.
Andra behandling
1 Finansiering av landsbygdsnäringar
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 6/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2015-2016
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Konsumentsäkerhet
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
3 Vicetalman Veronica Thörnroos anhållan om befrielse från uppdrag som medlem i utskott
Talmanskonferensens framställning TMK 3/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion.
Detaljbehandlingen börjar. Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Framställningen är godkänd. Lagtinget har således befriat vicetalman Veronica Thörnroos från uppdraget som ordinarie medlem i justeringsutskottet för den återstående mandatperioden i enlighet med framställningen. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Med anledning av beslutet kommer ett fyllnadsval av en medlem i justeringsutskottet att förrättas vid plenum 23.03.2016. Kandidatlistor inlämnas till lagtingets kansli senast 22.03.2016 kl. 15.00.
Antecknas.
Remiss
4 Landskapsregeringens redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting
Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2015-2016
Enligt 36 § arbetsordningen ska landskapsregeringen i början av varje lagtingsår och därefter så ofta omständigheterna det kräver, lämna en skriftlig redogörelse till lagtinget över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Innan redogörelsen upptas till slutlig behandling i plenum ska självstyrelsepolitiska nämnden avge ett kort betänkande i ärendet.
Diskussion.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Ärade fru talman! Bästa lagtingskollegor, med anledning av att lantrådet Sjögren i dag deltar i Helsingfors för att föra fram landskapet Ålands synpunkter i utrikesutskottet beträffande den säkerhetspolitiska redogörelsen så tar jag uppdraget att presentera redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som idag är upp till debatt här i Ålands lagting.
Det ställningstagandet som lantrådet idag diskuterar i Helsingfors handlar om neutraliseringen och demilitariseringen och de internationella konventioner som reglerar Ålands särställning och hur dessa skulle beröras i fall Finland väljer att fördjupa eller ingå något säkerhetspolitiskt samarbete. Här har landskapet redan tidigare, i form av policyn som togs fram under tidigare mandatperiod och i flera olika sammanhang, klargjort att demilitariseringsregimen är giltig och ska respekteras i alla lägen och det tas även upp och medvetandegörs i samband med att Finland ingår nya avtal eller utvecklar och fördjupar sitt säkerhetspolitiska samarbete.
I redogörelsen berörs också många av de stora frågor som under den senaste tiden har skakat om och funnits på den politiska agendan på Åland. Här finns både vindkraften, avräkningsgrunden, hälso- och sjukvårdsreformen i riket, den så kallade SOTE-reformen och dess eventuella effekter på Åland. Alla dessa händelser har åtminstone fått mig men säkert också flera att fundera på hur dessa påverkar våra tankar kring revideringen av självstyrelselagen och vilken politik som är den riktiga.
Halvvägs på väg mot ett nytt självstyrelsesystem där det uttalande målet och slagorden har varit "mer politik i politiken" har ändå realiteten visat att en solid juridisk bas som ger Åland tydliga rättigheter är en nödvändighet för att framgångsrikt kunna leda och utveckla Åland.
Vindkraften var ju det goda exemplet på mer politik i politiken, att vi trots behörighetsfördelningen ändå kunde komma överens om en sak som var klok för båda parter. Vi utgick ifrån en gemensam syn; ska man bygga vindkraftverk på den plats i landet som det är mest fördelaktigt och där det blåser mest så är det ju på Åland. Vi kom överens politiskt, sedan skötte vi juridiken genom att båda parlamenten stiftade lagar. Vi hittade en finansieringsmodell där både staten och landskapet skulle vara med och betala. Det skulle ha fungerat om inte den ena parten hade dragit sig ur uppgörelsen. Det exemplet "mer politik i politiken" blev tyvärr inte det bästa exemplet. Det beskriver också mycket tydligt vad som sker när man lämnar statsministerns bord där överenskommelserna är gjord och sedan blir en fråga för ministeriet. Om viljan att förstå, bidra och försöka lösa frågan är otillräcklig eller tappar politisk kraft eller arbetar i en annan riktning så är det lätt att man tappar greppet om frågan och den börjar leva sitt eget liv.
Jag vill därför än en gång hävda att om Åland de facto ska få in mer politik i politiken i praktiken så måste det fungera med en dörr in i Helsingfors så att Ålandsfrågorna tydligt och klart sköts politiskt från början till slut med en tidsram så att tidsaxeln gör så att frågan måste behandlas och komma till ett beslut. Annars är det risk att tiden går och frågan förlorar i relevans. Därför krävs ett tydligt ansvar och koncentration av kunskap om Ålandsfrågorna i Helsingfors. Jag tycker att det är väldigt viktigt när Ålandskommittén nu arbetar vidare. Det finns faktiskt bara en autonomi i landet och den måste kunna skötas med ett specialarrangemang i Helsingfors.
I dagsläget är det två ledamöter här i parlamentet som sitter i Ålandskommittén. Jag vill skicka med färdkost; den legala grunden mellan Åland och riket måste ändå fortsättningsvis vara stark och solid. Det måste fungera i alla tider både i framgång och i kris, i nöd och lust och mellan alla tänkbara regeringskonstellationer. Smidighet, flexibilitet och möjlighet att göra politiska överenskommelser ska finnas med på basen av en robust juridisk grund.
Detsamma kanske man kan säga om det svenska språket i landet där redogörelsen redogör för en del olika språkfrågor som har varit aktuella under det senaste året.
En sak som jag gärna lyfter fram är en framgång att glädjas åt och som på Åland har varit en lång kamp. När man ändå har jag lagstöd på sin sida då kan man hävda och man kan kräva sin rätt. Justitieombudsmannen gav oss rätt angående Pharmaca Fennica. Det betyder att viktig information om läkemedel ska finnas också på svenska för läkare som tjänstgör i vårt land. Det gäller inte bara på Åland i dessa tider utan också för en alltmer internationaliserad läkarkår så är det många som behöver det här dokumentet. Pharmaca Fennica ska översättas till svenska och ministeriet ska senast i juni meddela vilka åtgärder ministeriet har vidtagit för att få lagar, förordningar och övrigt material översatt till svenska.
Det är en stor och viktig framgång att betona. Nu ser vi fram emot vad ministeriet kan åstadkomma. Avräkningsgrunden berörs också i det här dokumentet. Ni se att det är resultatet av ett långt och långvarigt arbete där många regeringar har varit involverade. Åland har under alla dessa år funnit argument som har varit tillräckliga för att kunna justera avräkningsgrunden uppåt och haft goda argument för det medan finansministeriet har tyckt det motsatta. Så har läget varit i utredning efter utredning. Den sista utredningen som tillsattes 2013 av dåvarande finansminister Jutta Urpilainen leddes av Tuire Santamäki-Vuori och den slutade i ett par öppna frågor där man fortfarande inte kunde nå samsyn.
Inför statsministerns besök här på Åland i mars så förde landskapsregeringen fram två frågor, bl.a. en justering av klumpsumman till 0,48.
Ålandsminister Berner och statsminister Juha Sipilä säger sig vara positiva
För att få klarhet i vem som har rätt och vem som har fel så gick vi, Åland och finansministeriet, 2014 till Ålandsdelegationen. Det är det skiljemannaorgan vi har mellan Åland och riket i frågor där vi inte kan komma överens. Trots att Ålandsdelegationens mandat beträffande avräkningsgrunden är mycket svagare eller icke existerande, om man tänker på övriga behörighetsområden på Åland där Ålandsdelegationen de facto har en roll men inte i den här frågan, så gav de ändå ett utlåtande och de säger att en justering är befogad. Beslut om saken ska tas i samband med budgeten för 2017.
Även om landskapsregeringen inte tecknar in några medel innan vi vet att en lagproposition har gått genom riksdagen så kan vi ändå säga att det är en stor och viktig sak att en statsminister i vårt land ändå ger en politisk utfästelse om en höjning av klumpsumman. Den goda viljan kommer vi att foga till den långa resa vi redan för länge sedan vi har påbörjat om en justering av klumpsumman och nu på ett formellt sätt föra fram och föra vidare till rikets regering.
Hur vi kom fram till 0,48 har säkert någon frågat sig. Det är bedömning som vi gör som vilar både på en matematisk juridisk tanke som har funnits under många år kombinerad med en politisk uppfattning om vad vi tycker att är rimligt och ekonomiskt möjligt i dagens Finland.
I redogörelsen berörs också hälso- och sjukvårdsreformen som är under diskussion och beredning i Helsingfors och den har på något sätt implikationer för landskapet Åland. Vi vet ännu inte vilken modell riksregeringen kommer att gå in för så har vi ännu inte dragit allt för långa slutsatser av det. Men det ger oss anledning till reflektion, att en omorganisering av hälso- och sjukvården i riket de facto kan förändra både finansieringen av kommunerna hos oss och även gröpa ur behörigheter. Det får ändå ganska djupgående konsekvenser och en diskussion kring vad vår autonomi de facto är, vad den ska vara och vem som fattar besluten kring de åländska medborgarnas framtid ska se ut och Ålands lagtings och Ålands landskapsregerings möjligheter att förändra detta.
Ålandskommittén står inför att hitta ett nytt ekonomiskt system som behöver vara hållbart. Man kan konstatera att regeringen Sipilä kommer att ha svårt att uppnå de tillväxtmål man hade föresatt sig. Tillväxten i Finland förespås bli 0,5 procent men borde ligga på minst 2,5 procent om det inte ska ge negativa effekter på sysselsättningen. Jag tror man måste vara beredd på att arbetslösheten ännu kan komma att stiga i Finland.
Exporten som är viktig att få igång lider fortfarande av importstopp till Ryssland, en stark euro, låg efterfrågan och uppenbarligen finns det inte tillräckligt med sådana varor i landet som andra länder önskar köpa till det priset.
Finland behöver en vision och en framtidstro. Resurser och styrkor som finns är en välutbildad befolkning, naturresurser, skog och energi.
Det är viktigt att riket har fortsatt fokus på arbetsmarknaden och på befolkningens köpkraft för det kan vara den negativa sidan av det som mynt som samhällsfördraget innebär.
I redogörelsen nämner vi också att Åland är med och firar Finland som nästa år 2017 firar 100 år som republik. Vi vill lyfta fram Åland en unik del av landet med sin egen berättelse och sina egna skeenden i samband både med 2017 och 2021.
Mot den här bakgrunden kan man sammanfattningsvis säga att Åland står sig rätt väl. Vi har och jobbar med en stark vision tillsammans med många sektorer.
I redogörelsen redogör vi också för regeringens hållbarhetsarbete. I det arbete som vi hittills har gjort med hållbar utveckling så går det faktiskt mycket bättre än vad jag någonsin vågade drömma om. Det finns idag en mogenhet och en beredskap att arbeta med hållbar utveckling på Åland och även det som blir en gemensam vision av vad morgondagen ska innebära för Åland.
Vi har lanserat ett nytt begrepp; miljönsamhet, vilket innebär att hushåller man klokt med resurserna så hushåller man också klokt med miljöresurserna. Det är väldigt viktigt att det här arbetet inte uppfattas som ett hot utan snarare en möjlighet för hur vi ska fortsätta att blomstra som samhälle även i framtiden.
Bästa vänner, i redogörelsen berörs många olika områden, all ifrån utbildningsfrågor till socialpolitik och förändring av näringsrätt, hembygdsrätt, gränsbevakning och annat. Jag är säker på att ministrarna även kommer att ge en beskrivning av sina områden. Tack fru talman.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Kunskapen om Ålandsfrågor måste centraliseras i Helsingfors för att få en smidigare och mer friktionsfritt umgänge. Ungefär så vicelantrådets budskap och vägkost till Ålandskommittén framöver. Samtidig tycker jag att de exempel som vicelantrådet lyfte fram i sitt anförande, framförallt på det ekonomiska området, visar att det nog krävs betydligt mera än så för att uppnå ett verkligt friktionsfritt och förtroendefullt umgänge mellan Åland och Helsingfors. Tänker vi på vindkraften och de stora problem som vi har haft med avräkningsgrunden så här långt, och vi är fortfarande långt ifrån i hamn, och tänker vi på den SOTE-reform som diskuterades så vill jag ställa en fråga till vicelantrådet; är det inte dags att vi en gång för alla tydligt deklarerar från åländsk sida att vi måste frikoppla den åländska offentliga ekonomin från den finska för att kunna uppnå ett friktionsfritt och smidigt förhållande mellan Åland och Finland?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ja, jag undrar om det finns någon mirakelmedicin eller bara ett enda trollspö för att kunna lösa den här saken? Enligt de erfarenheter vi har i åländsk politik efter alla dessa år så är det svårt att upprätthålla Ålandskunskapen i riksdagen bland de ministrar som tillträder och avgår efter fyra år i taget och att upprätthålla Ålandskunskapen på alla ministerier. Vi har genom åren försökt med olika modeller med Ålandsansvariga osv.
Allt mer internationaliserad världen blir och allt mer som EU bidrar till så desto svårare är det för Åland att slå sig fram i Helsingfors. Jag tror att vi har kommit till en punkt där man kanske i likhet med Danmark och i likhet med andra länder skulle titta på en modell där det finns en mer koncentrerad kunskap i Helsingfors där Ålandsfrågorna hanteras i huvudsak politiskt och där det politiska ansvaret för Ålandsfrågorna är tydligt uttalad. Det är dit vi kommer i egenskap av ministrar och diskuterar Ålandsfrågorna. Det är där ansvaret finns för att det också genomförs i den anda som den politiska överenskommelsen har gett.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag delar den uppfattningen att vi måste försöka lyfta Ålandsfrågorna till rätt nivå. Vicelantrådet svarade inte på min fråga. Tittar man på de områden som orsakar problem i den här redogörelsen så ligger de till största delen på det ekonomiska området. Där lägger vi massor av tid och energi på att försöka nå fram till lösningar som ofta, som i fallet med vindkraften, misslyckas. Genom att förändra vem som ansvarar för Ålandsfrågorna så tror jag inte att vi kommer åt själva kärnan i problemet. Vi måste titta på hur vi kan skapa ett friktionsfritt umgänge mellan Åland och Helsingfors. Jag tror att det enda sättet att nå dit är att vi faktiskt ser till att frikoppla den åländska offentliga ekonomin från den finländska ekonomin. Det var det som var min första fråga; delar vicelantrådet och landskapsregeringen den uppfattningen? I så fall har vi betydligt större möjligheter att nå framgång på det området framöver.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det beror på vad ltl Axel Jonsson menar med att frikoppla ekonomin. Ska vi frikoppla Åland från riket, vill han nu diskutera självständighet eller handlar det om egen beskattning? Vad vill ltl Jonsson att jag ska svara på? Jag tror att i regionernas Europa så kan regioner fortsättningsvis vara väldigt blomstrande och ekonomiskt framgångsrika. Det har Åland varit och det är vårt mål att Åland ska fortsätta att vara det. Jag ville måla upp den situationen mot bakgrund att vi fortfarande har en nationalstat som har stora problem och troligen kommer att ha det under en tid framöver.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Vicelantrådet sade att en viktig signal var att statsministern hade meddelat att man kan tänka sig att höja klumpsumman till 0,48. Var det verkligen statsministern som talade eller var det ett centerutspel? Av den medierapportering som har kommit förstod jag att statsministern kunde gå i god för hela centerns riksdagsgrupp i Finland. Var det ett centerutspel eller landets regering/statsministern som gav beskedet? Vad är vicelantrådets uppfattning?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi här tänker att det är landskapet Åland representerat av lantrådet och landskapsregeringen som i dialog med Finlands regering och Ålandsminister Berner och statsminister Sipilä har kommit överens och har diskuterat en fråga. Man kan säkert spekulera i likhet med ltl Carlsson om det ena och det andra. Men det är viktigt att hålla sig till att diskussionerna har förts på den här nivån och det är på den nivån de också ska respekteras.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag delar förstås den uppfattningen att det är viktigt på det sättet. Samtidigt måste man ha med en analys och fundera på att man kanske inte kan teckna in pengarna ännu. Vad är analysen, hur går vi framåt och hur säkerställer vi att landets regering faktiskt står bakom detta nu så att vi får pengarna? Flera av oss upplevde det som ett brutet löfte angående vindkraften där Finlands riksdag sade att det var okej och sedan meddelar landets regering, med statsministern i spetsen, att vi inte kan vara en del av detta. Kan man lita på Finlands statsminister när han kommer med sådana här uttalanden? Den här frågan måste vi fundera på och ha strategier kring.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Om man tar den långa färd vi har vandrat i avräkningsgrunden och Ålands vilja att justera den så har vi ändå för första gången någonsin fått ett politiskt löfte från statsministernivå om en vilja att justera avräkningsgrunden. Det ska man ta som en positiv signal. Men det är fortfarande en proposition som ska tas i riksdagen, den ska genom alla processer innan man kan räkna hem det här. Så här långt är det ändå ett välkommet besked som vi nu kan foga till den resa vi har befunnit oss på och ta med in i diskussionerna. Nu kan vi på ett formaliserat sätt gå fram till regeringen med det här beskedet och önskemålet om en höjning till 0,48.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Alla känner till besvikelsen över det uteblivna vindkraftstödet. Landskapsregeringen skriver själv i sista meningen under vindkraften: ”Ett gott samarbete bygger i grunden på förtroende och att båda parter kan lita på att det man kommit överens om håller.” Vicelantrådet sade nu att det var viktigt att statsministern har gett en utfästelse om en justering av avräkningsbeloppet. Hur mycket litar landskapsregeringen på det löftet? Det kommer ändå från en statsminister som har svikit löftet om vindkraftstödet och han representerar endast ett parti. Vad kan man lita på i framtiden?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Bästa ltl Eklund, det är nog upp till bevis för någon annan än kanske Ålands landskapsregering i den frågan. Det är klart att beslutet om vindkraften var en stor besvikelse också för oss som har arbetat så intensivt för det under så många år. Det var också orsaken till statsministerns besök på Åland, att reparera den skadan. Det är mot bakgrund av den händelse som man också ska se beskedet om en höjning av klumpsumman till 0,48.
Det är riktigt som det står i redogörelsen, förtroendet är helt avgörande för att det här ska fungera väl och att relationerna mellan Åland och riket fungerar på det sätt som vi önskar. Fortsättningsvis är det viktigt att statsministern kommer till Åland och återställer det här. Här har han nu en mycket konkret sak att reparera skadan med.
Ltl Brage Eklund, replik
Personligen kopplar jag ihop detta med att man vill flytta fokus på frågan om sveket i vindkraftfrågan, man kastar in en förändring för att få fokus på avräkningsbeloppet.
Jag hoppas förstås att landskapsregeringen i fortsättningen jobbar utgående från 0,48, men jag tror inte att man ska ta själva löftet så allvarligt. Tänk på sveket som de redan har gjort.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tror att bästa sättet att gå vidare med 0,48 är att formalisera anhållan och skicka den till regeringen för att ta ställning till. Det blir ett ärende att ta upp i samband med budgetbehandlingen i Helsingfors. Då har vi både följt det långvariga arbetet som har pågått och kombinerat det med den utfästelse som statsministern har gett. Sedan tas beslutet i Helsingfors. Vi kommer att göra vårt yttersta för att det ska lyckas.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Den årliga redogörelsen är egentligen en form av revision. Vi tittar tillbaka på landskapsregeringens frågor som har varit aktuella under föregående år.
Så småningom har vi förändrat den här debatten. Tidigare sträckte sig perioden till sista oktober, från 1 november till sista oktober och det följde ett lagtingsår. Numera har vi allt mer gått över till att diskutera mera dagsaktuella frågor och också lite framtid. Nämnden har möjlighet att väldigt noga granska de olika aktuella frågorna och komma med synpunkter till landskapsregeringen.
Den här redogörelsen ska handla om de konstitutionella frågorna, de frågor som är särskilt aktuella mellan Finland och Åland men också vissa frågor gentemot andra nordiska länder.
Den här redogörelsen innehåller ganska många intressanta frågor som man kunde orda om. Jag ser att de allt överskuggande frågorna, de riktigt stora frågorna i redogörelsen är självstyrelserevisionen, avräkningen, social- och hälsovårdsreformen/SOTE och den påverkan som den har på självstyrelsen, vindkraften, säkerhetspolitiken och svenskans ställning i landet.
Först självstyrelserevisionen. Vicelantrådet var redan inne på att tankegången med den här reformen är att vi ska gå från juridik till mera politik. "Mera politik i politiken" har det talats om. Vi skulle lämna listsystemet i självstyrelselagen där det väldigt noggrant listas vad som är Finlands ansvarsområden och vad som är självstyrelsens behörighet. Vi skulle lämna listsystemet och gå till ett residualt system.
Arbetet i självstyrelsekommittén har kommit en bra bit på väg. Som ni alla känner till så togs en delrapport med många riktlinjer, kanske inte alldeles klara anser vi som sitter i kommittén. Vi har nog också vänt och vridit på de här riktlinjerna och kanske uppfattat dem på lite olika sätt. Riktlinjerna är ändå så klara att vi ska gå till ett mera residualt system. Självstyrelsen ska ha större möjligheter att överföra behörigheter när lagtinget och Ålands befolkning är mogen och bestämmer sig för att nu vill man ta över en behörighet. Då ska det gå smidigare än det system som vi har idag när vi måste in i självstyrelselagen som är en grundlag och som ska tas i grundlagsenlig form i riksdagen och med kvalificerad majoritet här i lagtinget.
Nu kommer självstyrelselagen att innehålla en förteckning över de kärnområden som ska tillhöra staten Finland. Det kommer också att bli en införandelag där man lättare ska kunna gå in och genomföra behörighetsöverföringar. I införandelagen finns det två system. Det ena systemet är det renodlade residuala. När ny självstyrelselag klubbas och träder ikraft, förhoppningsvis, år 2021, då har lagtinget redan behörighet inom vissa områden men tar över det i sin egen takt och då kan vi överta behörigheter med en landskapslag.
Det andra systemet handlar om att överföringar ska ske med likalydande beslut i både riksdag och lagting.
Jag tycker som vicelantrådet, när vi går från juridik till politik ska vi nog vara väldigt aktsamma om att vi har system som kommer att fungera, att vi har konfliktlösningsmekanismer. Juridiken har ändå alltid varit ett stöd för självstyrelsen när vi har hävdat saker. Politik i politiken, bra så, men den starka bestämmer alltid, det har vi sett. Därför måste vi också i vårt nya system ha en juridik och ett system som håller.
Jag tar två exempel, redan nämnda; vindkraften och ändring av avräkningsgrunden. De är bra exempel på just när den starka bestämmer sig så bestämmer den starka också hur det ska bli. Då blir vi i ett underläge. Därför måste det finnas en organisation både i regeringen och riksdagen där Åland och Finland behövs för att komma till avgöranden i sina förhandlingar.
Vindkraften är en lång och mångårig kamp som dessvärre strandade i ett haveri, vill jag påstå. Förtroendekapitalet blev naggat i kanten. Bakgrunden är att vi hade ett gemensamt intresse, Finland skulle leva upp till sina klimatmål. Vi hade bra vindförhållanden på Åland. Vi hade egen behörighet så det var lite utanför behörighetsfördelningen, men vi hade ett gemensamt intresse. Vi hade rikslag, vi hade regeringen med och det strandade. Den starka satte ner foten och bestämde.
Den andra frågan är ändring av avräkningsgrunden. Som vicelantrådet beskrev så har vi hållit på i otaliga år och diskuterat och vänt och vridit på under vilka grunder man ska göra ändringen i grunderna för hur avräkningen beräknas. Landskapet Åland har under den tiden sedan självstyrelselagen trädde ikraft år 1993 förändrats otroligt mycket. Näringslivsstrukturen har ändrats, vi har ett helt annat skatteunderlag och vi har större befolkning. Det har överförts behörigheter till landskapet, bara det i sig borde ha gett upphov till en förändring av avräkningsgrunden, men det har alltså inte skett. Vi har inte haft tillräcklig tydliga regelverk i självstyrelselagen och därför har vi inte kommit vidare. Därför är det nog viktigt för oss som sitter i kommittén att vi vill se att vi har system som är juridiskt hållbara också på sikt, även om vi går till en mer politisk dialog.
När självstyrelselagen togs fram i slutet på åttiotalet och i början på nittiotalet så var det väldigt långt så att Åland skulle ha fått 0,48, men det förändrades i ett sent skede i riksdagsbehandlingen. Man sänkte avräkningen till 0,45 och istället fick vi skattegottgörelsen. Bra så, men skattegottgörelsen baserar sig på de direkta skatterna. Indirekta skatterna har tagit fart och blivit en så stor del av skatteuttaget från ålänningarna. Där finns också frågor som man behöver fundera vidare på.
Jag tycker att det är riktigt bra att landskapsregeringen ändå har fått statsministerns löfte om att man nu äntligen kommer till skott med 0,48. Det gäller ju verkligen att hålla foten i dörren och se till att jobba mot finansministeriet. Finansministern är en nyckelspelare i det fortsatta arbetet. Jag ger mitt stöd till det. Jag inser att vindkraftsveket också har öppnat upp den här dörren. Det är bra med 0,48, men det ju under en övergångsperiod. När självstyrelselagen träder i kraft 2021 ska vi gå in i ett helt nytt ekonomiskt avräkningssystem.
Fru talman! Jag går över min tid men jag vill säga lite till om det ekonomiska systemet för det är så avgörande i Ålandskommittén. Vi håller på att vända och vrida på det.
I riktlinjerna sägs att man ska gå in för att stärka den ekonomiska självstyrelsen. Därför har vi från åländsk sida sagt att beskattningsbehörigheten är en del av annan behörighet som ska finnas på listan i införandelagen. Fram till att Åland är beredd att ta över beskattningsbehörigheten så ska det finnas ett nytt modernt avräkningssystem. Det ska vara enkelt, transparent, förutsägbart och det ska vara anpassat efter utveckling i samhället och det ska ta hänsyn till de behörighetsöverföringar som så småningom sedan kommer när en ny självstyrelselag är ikraft. Det är också så viktigt här att inte en part ska kunna bestämma. Tekniken för uträkningen av avräkningsgrunden måste finnas som oberoende av organ som fattar beslut utifrån det system som bakas in i självstyrelselagen. I Ålandskommittén utreds just nu lite olika modeller.
Åländska skatter har diskuterats i massmedia, vilka är en av de beräkningsgrunder som utreds. Det dök upp av Aaltogruppen, den finska arbetsgruppen som arbetade som svar till Gunnar Jansson kommittén. Aaltogruppen förde fram att åländska skatter skulle stanna i landskapet. Bakgrunden var att man ville stoppa behörighetsdiskussionen och så ville man få bort Åland från statsbudgeten för det var årligen en återkommande diskussion att Åland fick så mycket pengar.
Några är väldigt förtjusta i modellen med åländska skatter. Jag och liberalerna är mera tveksamma. Vi är med på att det utreds vidare. Orsaken till att vi är tveksamma är att det inte ger några nya styrinstrument för självstyrelsen. De indirekta skatterna är så inbakade med finsk ekonomi så det är svårt att få fram dem. Rikets åtagande ska också bekostas med pengar. Det är sårbart om det inte finns skyddsmekanismer. Det kommer inte heller att finnas en ekonomisk morot när överföringar av behörigheter sker. Sedan finns det en risk för ökade administrativa kostnader. Därför har vi tveksamheter, men vi avvaktar beredningen av utredningen och återkommer när vi har fått de klargjorde utredningarna.
Summa summarum; vi behöver ett nytt avräkningssystem som fungerar smidigt och som inte ger upphov till låsningar och som tar hänsyn till nya tiders krav, som premierar ålänningars företagsamhet, uppmuntrar tillväxt och som ger tillräckliga medel för skötseln av självstyrelsen.
Jag håller med ltl Axel Jonsson, vi måste också ha ett system som är fristående från reformer som genomförs i Finland. Jag tycker att SOTE-reformen är ett väldigt dåligt exempel på hur det kan slå mot självstyrelsen. Själva grunden för självstyrelsen och hela den kommunala självstyrelsen blir rubbad om de planer man hittills har tittat på blir verklighet.
Ursäkta att jag har överskridit min tid.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Tack vicetalman Viveka Eriksson för ett intressant reflekterande debattinlägg.
Ett argument till varför liberalerna är försiktigt tveksamma till alternativet att de åländska skattepengarna skulle stanna på Åland var att det inte skulle ge nya självstyrelsepolitiska möjligheter. Jag kommer inte ihåg den exakta formuleringen, men samtidigt ska man komma ihåg att det ger inte heller en fortsättning med dagens avräkningssystem. De stora självstyrelsepolitiska möjligheterna avgörs i frågan om var behörigheten framöver kan ligga. Det är där vi måste sätta fullt krut på att skattebehörigheterna ska räknas som en naturlig del av en autonomi. De ska vara övertagbara för ålänningarna när vi själva så önskar. Man måste skilja på de två diskussionerna. När vi ska utveckla den ekonomiska självstyrelsen handlar det framförallt att få behörigheterna. När vi pratar om att skapa ett avräkningssystem som just premierar tillväxt och premierar ålänningarna att arbeta hårdare då måste vi skapa ett bättre avräkningssystem.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag talade alltså om att självstyrelsen inte får några nya redskap, vilket vi får om och när Åland är beredd att ta över beskattningsbehörigheten. Genom att använda skattepolitiken så kan man också göra olika åtgärder för att premiera och stärka den åländska ekonomin. Det var de redskapen som jag särskilt pekade på, de redskapen kommer inte med det här.
Vi befarar också att om man går in för åländska pengar så kommer det att stoppa upp möjligheten att också i framtiden överföra skattebehörigheten. Vi ser det som en problematik.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det skulle vara intressant om vicetalmannen vill utveckla det ytterligare. Jag tror att det är precis tvärtom. Skapar vi en självstyrelse där vi lever på våra egna meriter, på de skattepengar själva arbetar ihop, så betyder det att om det kommer en förändring på skatteområdet från Helsingfors som slår snett mot Åland, t.ex. SOTE-reformen, då får vi ställa oss frågan här i Ålands lagting; vill vi ta över den här behörigheten och rätta till ett problem som inte får en dålig konsekvens för den åländska offentliga ekonomin? Det om någonting skulle vitalisera en debatt om vilka fördelar och nackdelar ett överklagande av ett visst beskattningsområde skulle ha. Det skulle vara den stora vinsten också i ett sådant system. Vi ser att det är det som vi själva arbetar ihop och den lagstiftning som vi har på det här området som också påverkar den offentliga ekonomin och hur det åländska samhället utvecklas. Vore inte det är en intressant möjlighet och värt att beakta i den här diskussionen?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Orsaken till att jag diskuterade i den här riktningen är för att den här frågan dök upp i Aalto kommittén. Man lyfte upp frågan för att man ville sätta stopp för diskussionerna om beskattningsbehörigheten. Jag tror att det finns ett sådant intresse bland våra kompanjoner på rikssidan så att man gärna bromsar den utvecklingen och pekar på att Åland redan har fått det här.
Dessutom finns det en baksida med det systemet. Det kommer inte i förlängningen att uppmuntra till behörighetsöverföringar. Varför skulle självstyrelsen ta på sig mera behörigheter om det inte regleras på sätt eller annat med ekonomin? Ska vi sköta mera men få mindre pengar till helheten?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Social- och hälsovårdsreformen har sedan förra sommaren fungerat som en ögonöppnare för många av oss. Den har fått oss att fundera över hur det egentligen är ställt med vår åländska behörighet.
Jag skulle gärna höra om vtm Eriksson har några funderingar kring om det kan finnas flera överraskningar där vi har delad behörighet som kan bli betydande för Åland i framtiden? Alltså där Finland och Åland har delad behörighet och där Finland kan fatta beslut över områden där Åland egentligen har egen behörighet, på det sättet som social- och hälsovårdsreformen indirekt kan ha en väldig betydelse för Åland?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag kan förstås inte sia om andra reformer. Jag talar för att vi måste bygga ett avräkningssystem som fungerar oberoende av de reformer som man vill göra i Finland. Det ska man kunna göra i Finland, det blandar inte vi oss i. Det ska inte slå tillbaka på självstyrelsen och dra undan mattan för vårt eget system. Det blir helt tokigt. Därför är det väldigt noga och viktigt, nu när vi kommer vidare med utformningen av kommande ekonomiska system, att man har så tydliga skrivningar som möjligt. Det som riket gör inom sina behörighetsområden ska helt enkelt vara neutralt mot Åland. Det är det som landskapsregeringen borde jobba med nu, att se till att SOTE-reformen blir neutral i förhållande till åländska skattebetalare.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag är helt enig med vtm Eriksson, det här är otroligt viktig. Det kanske behöver få ett större fokus nu än vad man någonsin har trott. Det är förstås otroligt viktigt att det blir ekonomiskt neutralt för Ålands del men också politiskt. Har Åland en gång en behörighet över ett område så borde det vara en klar vattendelare. Jag håller helt med vtm Eriksson, jag kan inte heller sia om reformer. Det kanske skulle vara intressant att fördjupa sig och utreda lite. Kanske det finns utrymme i kommittén att titta lite på vilka områden det kan finnas och verkligen se allvaret i att inte vår behörighet och självstyrelsen naggas i kanten av att Finland kan börja använda den här typen av verksamheter för att egentligen påverka den åländska självstyrelsen och indirekt vår bestämmanderätt.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! I det här fall ett det väldigt tydligt eftersom Åland har behörighet inom social- och hälsovården. Finland har sin behörighet att göra vad de vill och det säger vi ingenting om. Vi har också behörighet över kommunalskatten och kommunernas administration. Blir det en sådan åtgärd att de åländska skattebetalarna ska vara med och finansiera SOTE-reformen då griper det in i vår behörighet inom båda de delar där det helt klart är självstyrelsens behörighet. Det är så olyckligt om det blir resultatet. Jag räknar med att landskapsregeringen ser till att det inte blir resultatet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Vicetalman nämnde 0,48 som i en övergångsperiod och så har jag också förstått. Tror vicetalmannen på att 0,48 överhuvudtaget kommer att träda in innan vi kommer in i en diskussion om en ny självstyrelselag med ett nytt ekonomiskt system?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Mot bakgrund av den mångåriga diskussionen som har förts mellan självstyrelsen och Finland, mot bakgrund av de utredningar som har gjorts och mot bakgrund av det som Ålandsdelegationen har sagt så har man ändå kommit så långt i hela den här processen att man har lyckats öppna dörren. Man har öppnat dörren och fått en insikt hos landets statsminister, man ser att det finns ett behov att justera avräkningsbeloppet. Jag tänker inte tro, men jag har en absolut förhoppning att landskapsregeringen ska lyckas i det fortsatta arbetet. Det är finansministeriet och finansministern som är nyckelpersoner. Det är finansministeriet som ska jobba vidare. Jag bara uppmuntrar landskapsregeringen att fortsätta att öppna dörren ännu mera.
Ltl Brage Eklund, replik
Det är väl allas förhoppningar att man någon gång ska komma till ett resultat av de här förhandlingarna. Det är väl egentligen ingen som vet hur många år förhandlingarna har pågått.
Ett parti och en statsminister har ändå brutit ett löfte som har varit förankrade i riksdagen. Tilltron till sådana löften blir inte så stark när man vet att löften är så enkla att bryta. Det är klart att man ska jobba utgående ifrån 0,48 men jag är orolig för att det här kommer att förhalas så långt framåt i tiden så att vi börjar diskutera ett nytt ekonomiskt system innan man 0,48 är fastslaget i riksdagen.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Mot bakgrund av det som hände med vindkraften så har jag förståelse för att man kan resonera såsom ltl Eklund. Jag vill också säga som vicelantrådet sade, det är ändå landet Finlands statsminister som har sagt det här. Det blir nog ett verkligt dubbelt svek om det inte skulle gå vidare. Verkligen!
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag vill passa på att ge vtm ltl Eriksson en eloge. Det känns tryggt att vtm Eriksson är med i Ålandskommittén med den inställningen när det gäller målsättningen med arbetet. Uttrycket ”mera politik i politiken” har skrämt mig väldigt mycket ända sedan jag hörde det första gången. Tidigare lantrådet, Camilla Gunell, tidigare lantrådet Viveka Eriksson och tidigare lantrådet Roger Nordlund är de som tydligast har talat för att vi måste ha en stabil juridisk grund och vi måste ha klara och tydliga regler som vi kan lösa när tvister uppstår för vi har skådat hur verkligheten fungerar. Det gläder mig att den uppfattningen håller på att spridas. Nu har jag den bilden att hela den åländska gruppen i Ålandskommittén börja dela den här uppfattningen. Inledningsvis i arbetet var det lite oroväckande.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Historiskt har det visat sig att det är när vi har juridisk grund som vi brukar få rätt. När en part är starkare så är det svårt för en svagare att få fram sin syn och vilja. Vi jobbar väldigt klart för att det ska finnas system för var man för förhandlingarna, det ska finnas tidsaspekter och det ska också finnas konfliktlösningsmekanismer. Det har vi inte i nuvarande system. Jag har saknat att man aldrig har haft en part att kunna gå till när det ytterst har skurit sig.
Vinsten med arbetet att få mera politik är ändå att vi kommer att få till stånd ett smidigare system för behörighetsöverföringar. Vi kommer att få ett moderniserat avräkningssystem.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Goda relationer och goda kontakter är hela tiden A och O i politiken och det ska vi alltid se till att vi odlar från åländsk sida. Vårt självstyrelsesystem får inte bli beroende av det, vi måste kunna känna en trygghet.
Fru talman! Jag tycker att vtm Eriksson höll ett väldigt bra tal angående beskrivningen av arbetet i Ålandskommittén och hur statusen är nu. I min tidigare roll som vicelantråd och nu som medlem i självstyrelsepolitiska nämnden har jag haft förmånen att följa arbetet och arbetet har gått framåt. Jag tycker att det känns bättre ur åländsk synvinkel både när det gäller den juridiska biten och säkerheten i systemet. Åland är väldigt starkt för konfliktlösningsmodeller.
När det gäller det ekonomiska systemet så ska man inte bara utveckla den nuvarande klumpsumman, utan man har också en öppenhet för att se på andra system. Det känns bra. Nu känns det som att man arbetar framåt.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det är så. Vi har ju hållit på nu några år med kommittéarbetet. Visst har det tagits steg framåt, men vi har också haft dagar när vi har tyckt att det kanske inte går så mycket framåt, men det blir en framgång. Framförallt vill jag understryka det smidigare systemet för behörighetsöverföringar, att vi inte alltid ska in i självstyrelselagen när någon fråga som Ålands folk och Ålands lagting tycker att vi borde ta hand om för att kunna sköta en bättre politik för ålänningarna. Jag ser med tillförsikt fram emot slutresultatet, men det finns ännu lite berg att bestiga i det fortsatta arbetet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Gun-Mari Lindholm
Tack, talman! Jag vill inleda med att föreslå bordläggning av det här ärendet till onsdagen den 23 mars. Jag hoppas att det får understödd med anledning av att lantrådet inte är närvarande, hon har andra uppgifter idag i Helsingfors. Jag hoppas att lantrådet ska kunna vara med och delta i den debatten.
Redogörelsen som landskapsregeringen har skickat till lagtinget är ett väldigt gediget dokument, den är innehållsrik och informativ.
Jag kommer att upprätthålla mig kring de konstitutionella områdena, särskilt de som har språkligt perspektiv och i synnerhet det svenskspråkiga perspektivet.
Jag inleder med hembygdsrätten. Jag tror att vi är många som drog en lättnadens suck när lagen äntligen började gälla den 1 januari 2016. Det var en lång strävan att kunna erbjuda åländska studerande som studerar utanför Åland att behålla hembygdsrätten under den tid som de studerar. Det här har varit en viktig fråga för de studerande, de har haft en vilja att vi politiker på något sätt kunde erbjuda den här möjligheten i lag, vilket nu är gällande.
Landskapsregeringen har haft en inkluderande inställning, att inkludera i stället för att exkludera. Det tar vi väldigt väl emot. Det är också en from förhoppning att navelsträngen inte blir helt hållet avklippt efter att studierna är avslutade så att de studerande söker sig hem till Åland med sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Vi ser att vi behöver dem på Åland i framtiden, då är det bra att vi redan under studietiden har visat att vi är intresserade av dem och deras framtid.
Jag vill också under moment två lyfta fram språkanvisningar som landskapsregeringen har tagit fram. Jag hörde en radiointervju med polismästare Maria Hoikkala som på ett väldigt elegant sätt berättade på vilket sätt man idag hanterar de språksituationer som kan komma upp med anledning av att vi har delad behörighet inom det väsendet. Inom polismyndigheten har det varit väldigt mycket fram och tillbaka när det gäller den frågan. En stor eloge till nuvarande polismästare som uttryckte sig väldigt väl och beskrev hur man hanterade den språkliga situationen inom myndigheten. ”Inga bekymmer” uttryckte hon sig ganska kortfattat.
En annan sak som har varit många år på tapeten och som man också beskriver i det här dokumentet är sjukvård på svenska. Alla som någon gång har varit sjuk och som behöver ha sjukvård utanför Åland vet att det är viktigt att man får tala sitt modersmål och få information om sin sjukdom på svenska, det är en del av sjukvården.
Inom ÅHS har man nu börjat upphandla och ett av kriterierna i den vård man köper utanför Åland är det svenska språket, det är en viktig ingrediens och det bör följas upp kontinuerligt. Landskapsregeringen beskriver under punkt 2.4 en enkät där man frågar människor, som har varit utanför Åland och fått vård, på vilket sätt de har blivit bemötta. Den enkäten ligger som underlag i de fortsatta upphandlingarna av sjukvård utanför Åland. Vi kan konstatera det har gått ner en del, naturligtvis med den anledningen att man köper mer sjukvård från finskt håll. Man har behövt prioritera den vården för att den har varit billigare. Det här är jätteviktig fråga för ÅHS styrelse att följa upp. Jag har alltid menat att det är en väldigt viktigt självstyrelsepolitisk fråga att vi på Åland som är svenskspråkiga får svenskspråkig sjukvård även utanför Åland.
Ett annat ärende är gränsbevakningen. Talar man med finska medborgare så tycker de att det är tryggt när man ser militärer, då känner de sig trygga. På Åland känner vi oss inte trygga när vi ser militärer. I skärgården känner man sig trygg när man ser sjöbevakare som man allmänt talar om. Särskilt i skärgården har man arbetat för att man ska få behålla de olika sjöbevakningsstationerna runt om i skärgården. Idag är det bara Kökars sjöbevakning som finns kvar. Från mitt köksfönster i Seglinge var sjöbevakningsbåten den första båt jag såg på vattnet efter att isen hade gått och det kändes väldigt bra. Det tror jag att man tycker i skärgården överlag.
Sjöbevakningen är viktig faktor som man använder sig av. Det är inte bara att patrullera gränserna utan de är också en stor hjälp i skärgården när det gäller sjukdomsfall eller handräckning till polisen. När polisens närvaro krävs i skärgården så begär man handräckning från gränsbevakningen eftersom inte skärgårdskommunerna har någon polisnärvaro.
Ålandsexemplet är ett väldigt bra exempel på hur man kan lösa konflikter på fredlig väg. I likhet med det som man beskriver i det här dokumentet så hoppas jag att landskapsregeringen också fortsättningsvis informerar om Ålandsexemplet. Det är unikt och något som vi ska vara stolta över och aldrig glömma att berätta om. Ålandsexemplet är något som man avundsvärt tittar på hur det är löst. Sedan kan vi här alltid tycka att det kunde vara ännu bättre, men ett fredsprojekt är i alla fall bra.
När det gäller att studera utanför Åland så det också viktigt. Man skriver särskilt om att studera i Finland. I media för ett litet tag sedan skrevs det om en ung kvinna som studerar juridik i Helsingfors och hon kunde berätta att det var ganska svårt eftersom studierna går nästan helt hållet på finska. Vi från åländsk sida måste alltid hävda att också åländska ungdomar ska ha sin språkliga rätt att få studera på svenska. När det gäller olika studieinriktningar, som nu i det här fallet juridik, så studerar de flesta ålänningar i Sverige eller på engelska som de flesta ålänningar i varje fall behärskar bättre än finska. Det i sin tur medför naturligtvis att när man ska söka jobb inom statens ämbetsverk som åklagare eller domare så är man diskvalificerad. Det här är en viktig fråga att arbeta med. Inom statens ämbetsverk krävs det en finsk juristexamen, vilket man kan komplettera men det är förstås på ett annat språk än vad man tidigare har studerat och det krävs även lilla språkprovet i finska. Jag tycker att det här är en väldigt viktig sak som man också behöver arbeta vidare med.
Vuxenstuderande nämns också. Jag har hört att det är det väldigt svårt, man blir väldigt ifrågasatt när man som vuxenstuderande söker olika former av studiestöd och andra former av stöd. Här finns också någonting att arbeta för. Jag tycker att det är bra att det finns upptaget här, det gör också att nämnden och andra utskott kan titta lite närmare på det. Det är viktigt. Vill vi att särskilt kvinnor, som kanske har varit hemma med barn, ska studera och förkovra sig och sedan vill ut i yrkeslivet då ska det här också fungera, annars blir det bara att man snackar men det finns ingen verkstad bakom. Jag hoppas att man också ska försöka få det att fungera.
Slutligen vill jag säga några ord om de upphovsrättsliga problem som finns. För oss på Åland är det också ett språkligt problem eftersom vi inte kan ta del av det svenska utbudet som finns. Det betyder att den svenska minoriteten i Finland blir diskriminerad. Jag förstår att man inom landskapsregeringen jobbar väldigt hårt med den här frågan. Jag önskar lycka till så att vi ska få det här problemet löst. Tack.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Jag fäste mig vid frågan om att ålänningar väljer att studera i Sverige, kanske av språkliga skäl, och sedan har de en begränsning, bl.a. som jurist, att söka jobb inom det offentliga rättsväsendet på Åland eller i Finland.
Samma sak som en juridikstuderande gäller väl om man är mera samhällsinriktad och intresserad av det samhällsvetenskapliga området. Där kanske det i första hand inte handlar om arbetsplatser. När det gäller praktik under studietiden så har jag förstått att man är utestängd från praktikplatserna i Sverige eftersom man är finsk medborgare, särskilt om det handlar om praktik på utrikesdepartementet eller liknande. Som ålänning har man då endast en enda praktikantplats, vilken är väldigt värdefull, men ändå en enda praktikplats! Det borde också arbetas vidare med.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är jättebra att ltl Britt Lundberg lyfte den här frågan. Vi som politiker ska vi försöka göra det möjligt för våra ungdomar att få en bra praktikplats. Helst skulle man vilja att de kommer till landskapsregeringen eller någon annanstans på Åland så att vi får fånga in dem. Vi ska vara jättebra på att ta emot dem så att de tycker att det här är världens bästa arbetsplats och att de kan se sin karriärmöjlighet inom landskapsförvaltningen. Men om så inte är fallet, utan man är intresserad av någonting annat som inte vi kan erbjuda, så är det också bra att man är utanför Åland och kan se på saker och ting med andra ögon när man kommer tillbaka. Vi ska göra allt som är möjligt för att hjälpa till. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen tar det till sig.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag håller med om att det också är värdefullt att man vidgar sina vyer lite. Det gynnar Åland i längden att man också har varit någon annanstans och fått impulser som man sedan kan föra med sig när man sedan förhoppningsvis kommer hem hit och arbetar.
Vi minns nästan med smärta hur jobbigt det var med behörigheten kring alla våra socialarbetare som studerade i Sverige och var fullfjädrat behöriga där. Jag kan inte förstå hur det ska vara så omöjligt att vara behörig som socialledare på Åland.
Det har visat att det dyker upp nya områden. Nu har jag förstått att samma sak gäller dietister, man duger i Sverige men inte på Åland för att man inte duger i Finland. Nu råkar de här vara ganska nära mig, men det kanske finns många andra områden som vi inte känner till. Det vore intressant att veta.
Jag antar att ltl Lindholm gärna hjälper till och trycker på med arbetet att minska klyftorna mellan Åland och Sverige eftersom vi har så mycket studenter i Sverige.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Ja, jag kan lova att jag ska göra allt vad jag kan och förmedla uppgifterna. Jag ser att utbildningsministern nickar instämmande. Vi kommer att vara på honom med gaslåga när det gäller detta.
Dessa områden som har med lagstiftning att göra så där har jag aldrig förstått varför man inte skulle duga om man kommer från Sverige eftersom det ändå är metodiken man lär sig. Det är inte lagstiftningen som sådan, lagstiftningen slår man ändå upp i en bok. Den åländska lagboken lär man sig varken i Helsingfors, Uppsala eller i Cambridge, utan den lär man sig här. Det där borde inte vara något problem om man bara vill.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Språk och politik ligger tyngdpunkten på i den här redogörelsen. Jag tänker dela in mitt anförande i de områdena.
Det svenska språket, det radas upp en hel del problem och utmaningar framöver. Ett intressant i kapitel som är värt att lyfta fram är kapitel 2.5 ”Det svenska språkets ställning i samband med IT-lösningar”. Jag vill tacka landskapsregeringen för att de problematiserar och reflekterar i redogörelsen. Det har delvis varit aktuellt när vi har diskuterat polisfrågor här i lagtinget tidigare. Många datasystem brister i sin svenska utformning, om man ska uttrycka det milt. Det här är ett område som vi ser att blir alltmer problematiskt just med tanke på de delade behörighetsområden som delvis har diskuterats tidigare.
Jag skulle vilja fokusera särskilt på en sak som lyfts upp som ett problem. Landskapsregeringen skriver: ”I de fall Åland utvecklar egna systemlösningar är man beroende av att använda de stödtjänster som staten utvecklat för exempelvis identifiering och signering.” Det här begränsar våra möjligheter att utveckla egna datasystem på Åland. Jag tycker att man borde fundera på den här frågan inte minst när vi i Ålandskommittén diskuterar framtida behörigheter. Ska vi lita på att vi kan använda ett finskt system för identifiering och signering framöver eller behöver vi kanske utveckla ett eget system? Vi har diskuterat det här tidigare, i samband med att vi hade en debatt för några år sedan om att överta folkbokföringen, att det här är ett bekymmer som kommer.
Det kan vara så att för att vi vill säkra det svenska språket på Åland så vill vi använda oss av svenska system i framtiden. Då gäller det att se till att det inte faller på en sådan komponent att man måste använda ett finskt system för en så enkel sak som att identifiera sig. Tack landskapsregeringen för att ni lyfter upp den här problematiken. Jag hoppas att vi fortsätter den här debatten på alla plan för att se till att vi faktiskt kan skapa svenskspråkiga datasystem både på de områden där vi har behörighet men också trycka på för att de finska datasystemen ska fungera för ålänningarna. Man ska inte behöva kunna finska för att arbeta vid en statlig myndighet på Åland eller till och med på en åländsk myndighet. Den tanken vill man inte ens tänka förstås.
Jag tycker att man fortsättningsvis måste titta på språkfrågorna med ett helikopterperspektiv och se på de stora strukturerna och de stora förändringarna som sker runt omkring oss.
Ett exempel som jag tror att kan bli oerhört problematiskt framöver är den tingsrättsreform som den sannfinländska justitieministern lade fram här för ett tag sedan. Man lägger ner sex tingsrätter i Finland, man slår ihop dem helt enkelt. Det betyder att Österbottens tingsrätt, som var den enda tingsrätten i Finland tidigare med svenska som majoritetsspråk, försvinner. Majoriteten av ärendena där kommer att vara på finska framöver. Det är ju inte särskilt konstigt mot den bakgrunden att det är svårt i dagsläget att bli jurist i Finland på svenska eftersom en stor majoritet av alla rättsfall och alla prejudikat enbart finns på finska. Hur ska man kunna studera rättsfall om de inte ens finns på det egna språket? Det är en oerhört stor utmaning.
Mot den bakgrunden diskuterade vi också i Ålandskommittén inför vårt delbetänkande. Ska det krävas finskt medborgarskap i framtiden för att kunna arbeta som t.ex. domare, gränsbevakare och poliser på Åland? Jag var av den bestämda uppfattningen att något sådant ska vi inte gå med på. Tyvärr fick jag inte de övriga ålänningarna i kommittén med på att driva den frågan hårt. Jag reserverade mig, jag kommer att fortsätta att driva den frågan i det fortsatta kommittéarbetet och jag hoppas att övriga partier också kan tänka om lite i den frågan.
Vi ser att det här är ett växande problem och vi har en möjlighet att säkra arbetskraft och kompetens inom de här områdena på Åland. Det kanske finns flera områden ytterligare som nämndes här i debatten. Vi har den chansen nu i samband med självstyrelserevisionen. Den chansen ska vi verkligen se till att ta. Vi ska inte vara beroende av arbetskraft österifrån för att kunna arbeta på Åland, för att man dels behöver kunna finska för att förstå datasystem och annat men kanske också för att man har ett medborgarskapskrav som åtminstone merparten av svenskarna inte uppfyller. Det kan vi ändå vara överens om. Man ska titta på de här frågorna ur det perspektivet och se de stora strukturerna och den stora trenden.
Vi har också experiment med skolryska som införs i Finland för närvarande. Man håller på att skissa på en slutlig lösning. Man måste inte längre lära sig svenska i skolorna i Finland, åtminstone ska det finnas undantag för den här regeln. Jag tycker att det är synd att se en sådan utveckling. Det är klart att det också har utmaningar för Ålands del att kunna umgås med Finland på svenska framöver.
Kort om ekonomin. Jag tycker att det har varit en bra diskussion på det ekonomiska området. Det blir oerhört aktuellt och debatten får en annan tyngd med tanke på de händelser som vi har sett de senaste månaderna. Jag tänker förstås på vindkraftstödet som har debatterats flitigt. Jag blev lite förvånad när vi förväntade oss från åländsk sida att man skulle komma hit och förklara hur man har tänkt. Vi trodde att man skulle skicka hit statsministern men Ålandsministern kom hit. I tidningen dagen efter så läser man att nu har man lovat 0,48 i en förändrad avräkningsgrund och vindkraften försvann mer eller mindre helt från den politiska diskussionen. Jag vet inte om man ska tolka det som politisk taktik eller vilka slutsatser ska man dra? Det är kanske för tidigt. Men nog blev man ytterligare förvånad när man läste en av våra tidningars korta intervju med regeringspartiet sannfinländarna som överhuvudtaget inte kände till att det här var en fråga som var aktuell. Jag vill nästan kalla det respektlöst att åka till Åland och lova att man ska titta på frågan om en reviderad avräkningsgrund utan att överhuvudtaget ha förankrat det i den egna regeringen. Jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att man reser till Åland med en sådan politik. Inte vet jag hur våra regeringspartier skulle reagera om vi hade en finansminister som kom med utfästelser här i salen och lovar att vi ska titta på frågor utan att ha fört diskussioner med övriga regeringspartier. Jag har för mig att det hör till god politisk sed att man ändå för diskussioner inom regeringen före man ger utfästelser, speciellt om man gör det mot en extern part.
Om vi tittar på framtidens ekonomiska självstyrelse som det har varit en bra diskussion om här i salen idag så befinner vi oss i ett avgörande skede i Ålandskommittén. Därför är det oerhört viktigt att vi diskuterar de här frågorna noga, tittar på olika alternativ och faktiskt använder de exempel som vi har samlat på oss under den tid som vi ha levt med klumpsummesystemet, det blir snart 30 år när den nya självstyrelselagen träder ikraft.
I reformer som t.ex. YLE skatten så konstaterade man att det här är något som inte berör Åland överhuvudtaget. Ålänningarna ska inte vara med och betala den här skatten och det ska inte påverkar klumpsumman.
Nu har vi samma sak med SOTE-reformen och sjukvårdsreformen. Man menar att Åland ska uteslutas, man ska inte blandas in i en sådan skatt, man ska undantas från den helt och hållet.
Ska vi fortsätta bygga på ett system där vi för varje reform blir tvungen att undanta Åland ifrån principen att vi ska ha 0,45 inkomster men vi ska inte vara med och betala hälso- och sjukvårdsskatt och vi ska inte vara med och betala mediaskatt osv.? Det blir att bygga ett lapptäcke av ett dåligt system, vill jag påstå. Vi måste hitta på ett alternativ där vi på Åland kan skapa en självstyrelse som lever på sina egna meriter och på de skattepengar ålänningarna producerar och genererar. Jag tror att det är oerhört avgörande. Då skapar vi också det som har efterfrågats här i debatten; ett system som premierar ålänningarna att arbeta lite hårdare och som premierar oss här i salen att skapa en skattepolitik och en näringspolitik som genererar en positiv skatte- och inkomstutveckling. Idag har vi i princip väldigt få incitament för att bedriva en god näringspolitik, åtminstone om vi ser till den egna budgeten här. Som tur är så bryr vi oss om det åländska näringslivet i övrigt. Jag är helt övertygad om att det skulle skapa ett större incitament och en tyngre politisk debatt om vi skulle få ökade inslag av ekonomiska incitament för en god näringspolitik.
Om vi skulle hålla våra egna skatter på Åland så ger det här inte några incitament att ta över nya behörigheter, vi får inte mera pengar. Frågan som man måste ställa sig; vill vi ha en självstyrelse där vi lever på bidrag och allmosor från den finska staten? Vi är tvungen att lita på att man kommer med vindkraftstöd och stöd för utbyggnad av kortrutt eller någonting annat. Eller vill vi skapa en självstyrelse där vi lever på våra egna meriter? Då kan vi stolt säga att det här är våra skattepengar som vi har arbetat ihop, det står vi för och vi finansierar vår välfärd utifrån det. Jag tror att det skulle vara oerhört motiverande för det åländska samhället att utvecklas politiskt och utvecklas på sina egna meriter och inte på någon annans. Tack, fru talman.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Tack ltl Axel Jonsson för ett intressant resonemang.
Det sista om det ekonomiska systemet så delar jag långt det som ltl Axel Jonsson för fram. Jag avvaktar med spänning konklusionerna i Ålandskommittén.
Jag begärde ordet när ltl Jonsson nämnde tingsrättsreformen i riket. Jag tycker att Åland kunde ha en roll där. Just nu diskuteras de summariska tvistemålen. Regeringen vill koncentrera de målen till vissa tingsrätter i landet. Det måste ju finnas någon tingsrätt som tar hand om de svenskspråkiga ärendena. Här tycker jag att Åland kunde ha en funktion att hålla sig framme och säga att vi har en tingsrätt på Åland som kunde sköta de summariska tvistemålen för hela landets del och därmed skulle man trygga och utveckla tingsrättens verksamhet här på Åland.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är intressant att vicelantrådet tar upp det här. Jag hade förmånen att få tala vid den åländska studentföreningen i Helsingfors när de hade Ålandsafton i helgen. Jag lyfte fram samma sak även om jag betonade att jag tycker att man som svenskspråkig i Finland inte ska behöva resa till Åland för att gå till tingsrätten. Men det kan vara ett alternativ framöver om det inte finns andra tingsrätter. Det här är ett tankesätt som vi kanske måste utveckla i större utsträckning om man överhuvudtaget ska ha möjlighet att leva på svenska i Finland framöver. Utvecklingen går ju precis åt andra hållet, åtminstone om man ser öster om Skiftet. Det är klart att vi här på Åland på många sätt kan bidra och stärka det svenska språket i Finland om vi erbjuder oss att sälja tjänster till de svenskspråkiga i Finland eller när staten inte själva klarar av att ge svenskspråkig service då kan vi producera den servicen åt dem.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det här är naturligtvis en fråga för staten att diskutera. Jag tycker att man från åländsk sida ändå kan visa att det finns ett intresse av detta. Det finns ju ett tankesätt i tiderna bl.a. när den svenskspråkiga sjöfartsutbildningen koncentrerades till Åland och man byggde Sjömansskolan. Åland kan ju utföra tjänster på svenska för hela rikets räkning. Jag tycker att vi kanske kan hänvisa till det exemplet och se en möjlighet att utveckla och därmed trygga tingsrättens existens på Åland.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag delar den uppfattningen. Jag tycker att man bör vara lite offensiv på den punkten. Samtidigt vill jag också varna för att det aldrig får bli Ålands ansvar att se till upprätthålla svenskspråkigheten i Finland. Vi måste vara noga med att betona det i den här typen av diskussioner. Vi kan bidra och hjälpa till men vi kan inte ta på oss ansvaret att producera svenskspråkig service åt finlandssvenskarna.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Då Finland svek sitt handslag, sitt löfte om vindkraftstödet, så märkte vi i landskapsregeringen tydligt, och det vågar man säga, att regeringen i Finland hade dåligt samvete över det svikna löftet. Bra så! Sviker man någon så ska man ha dåligt samvete om man är en civiliserad person och representerar ett civiliserat ämbete.
Om man inte kan komma överens om sådant som står vid sidan av det juridiska i självstyrelselagen, i det ekonomiska umgänget, så bör man gå till kärnan. Man bör gå till de saker där det finns en juridik i botten. Därför gav landskapsregeringen uttryckligen, inför statsministerbesöket, förslaget om att avräkningen skulle justeras till 0,48 procent.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack så mycket för den upplysningen. Det är bra att vi från åländsk sida driver frågan, vilket vi alla har varit överens om att ska göras. Det är de facto också ett svek att man inte har läst den självstyrelselag som man har varit med och antagit i riksdagen och som tydligt stadgar att avräkningsgrunden ska revideras om det sker stora förändringar i statsbokslutet, vilket man har konstaterat gång på gång att så har skett. Det är ett långt svek under nästan tio år när man inte ens har varit benägen att diskutera frågan. Det är bra att landskapsregeringen lyfter upp frågan. Samtidigt tycker jag att det är respektlöst att den finska regeringen åker till Åland och säger att det här är något som är bra och det ska man gå vidare med utan att ha förankrat det hos övriga partier i regeringen, vilket var uppenbart eftersom sannfinländarna överhuvudtaget inte kände till frågan. Mot den bakgrunden så tycker jag att man inte ska dra för långtgående slutsatser. Man bör nog vänta på tydligare svar från regeringen som helhet före man kan lita på den utfästelsen.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Den dagen vi ser att det finns en riksproposition i ärendet och när lagtinget får behandla ett eventuellt samtycke då vet vi att vi är i hamn.
Det kan hända att vi står inför ett nytt politiskt förvaltningsklimat på rikshåll, att man förhandlar mindre om allting och har allt i paket och istället ger man mera politiska löften och besked på förhand. Kanske det blir ett sådant klimat här på vårt håll också. Det finns ett behov av att berätta för allmänheten om vad som pågår. Det här är något som vi i så fall måste lära oss att förhålla oss till.
I den här frågan just nu så var uttryckligen Finlands statsminister på besök inte centerpartiets ordförande. I samband med detta fick vi ett löfte och det är det som vi måste förhålla oss till och arbeta utifrån.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det ska vi givetvis göra. Samtidigt måste man få förbehålla sig rätten att ställa sig lite frågande till varför inte en statsminister förankrar en sådan fråga i sin egen regering före man ger utfästelser. Den lilla respekten tycker jag åtminstone att man kunde visa Åland och ålänningarna. Det var bara den synpunkten jag hade.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, fru talman! Ärade ledamöter, gruppanföranden hålls i storleksordning och därför gläder det mig att Åländsk demokrati idag är före socialdemokraterna. Det måste vara någon gallup som jag inte hört talas om så det ska bli spännande att läsa morgondagens tidning. Nåja, det var ett skämt.
Jag hade inte tänkt hålla mig till de stora detaljerna eftersom de stora partierna får hålla sig till dem. Jag tänkte ta upp några punkter som har intresserat oss.
Den första är punkt 3.6 gränsbevakningen som också togs upp här tidigare. Den 20 januari ställde jag en fråga till lantrådet med anledning säkerhetssituationen i Europa och vårt närområde. Då sade lantrådet: ”Talman! Landskapsförvaltningen har samarbetsorgan som hanterar de här frågorna och håller sig informerad, både när det gäller polisiära ärenden, befolkningsskydd och säkerhetspolitik. Landskapsregeringen håller sig informerad. Bedömningarna som gjorda är att det inte är aktuellt med ökade säkerhetsfrågor. Man håller kontroll på läget, både polisen och tullen, det kan ltl Toivonen lita på. Det sades alltså den 20 januari.
Den 29 januari kunde vi läsa på YLEs hemsida, YLE är väl en ganska respekterad nyhetsrapportör, en rubrik om en omfattande människosmuggling till Finland. I texten står: ”Västra Finlands sjöbevakningssektions brottsutredning har gripit tre personer för människosmuggling. Brottsrubriceringen är grovt ordnande av olaglig inresa till Finland.” Vidare från texten; ”de flesta insmugglade är från Irak, största delen är unga män. De smugglade har kommit med bil, båt och flyg och det är frågan om en av det mest omfattande människosmugglarhärvorna i Finlands historia”. Vidare skrivs; ”människosmugglingen har skett från Medelhavet via Österrike till Stockholm eller Köpenhamn och därifrån vidare till Torneå med bil eller till Åbo med passagerarfärja.” Man avslutar; ”sjöbevakningen kom smugglarligan på spåren då man i augusti grep en i Sverige bosatt man som reste med båt från Åbo till Stockholm.” Så mycket koll på läget nio dagar efteråt!
Efter det har vi läst att Sverige räknar med att ge avslag på ungefär 80 000 asylärenden. Vi har också läst att Norge tänker stänga gränsen, man inför passkontroll mot Sverige. Sverige har själva infört passkontroll mot Danmark. Det betyder att man inte behöver vara någon Einstein precis för att räkna ut vart de personer som kanske inte får asyl, och kanske inte ens har identitetshandlingar, söker sig.
Vi inom Åländsk demokrati undrar om regeringen fortfarande anser sig ha full kontroll på läget? Eller finns det anledning i samarbete med de finska myndigheterna att se över gränsbevakningen? I januari gällde det faktiskt både gränsen mot Sverige och gränsen mot Finland. Det är en viktig fråga.
Fru talman! En annan fråga som vi vill ta upp gäller energipolitiken. Vi har hört om det brutna löftet när det gäller vindkraftstödet. Vi har hört om den eventuella höjningen av avräkningsgrunden. Jag blev förvånad när en journalist ringde mig dagen efter och frågade vad vi inom Åländsk demokrati ville göra med dessa pengar. Jag sade att vi har ett underskott på cirka 20 miljoner, så det är ingenting vi ska göra utan vi ska minska underskottet. Det blir inte en cent över utan det finns fortfarande ett underskott. Jag vill framföra våra åsikter; när de eventuella pengarna kommer så ska de faktiskt minska underskottet och inte som en del spekulerade att allt ska satsas på vindkraftverk för då finns underskottet kvar. Jag hoppas att regeringen i den frågan något så när kan hålla med Åländsk demokrati.
En annan fråga som vi också har funderat över är att i det rätt omfattande området energipolitik så finns det bara två rubriker; ”Vindkraft och regionnätsavgifter”. När det gäller regionnätsavgiften så hoppas vi förstås att regeringen tillsammans med kontakter i Bryssel kan få en överenskommelse som möjliggör den fria överföringen av varor och tjänster. Men vi vet hur svårt det kan vara inom EU. Transiteringen kan ju också ge möjligheter till intäkter. Intäkter är ju inte så lätt att hitta förutom skatterna. Jag hoppas verkligen att ni kan gå vidare på den punkten.
Fru talman! I det här dokumentet består energipolitiken enbart av vindkraft. Igår besökte jag Ålandsmässan och diskuterade med folk inom energisektorn. En företagare sålde anläggningar för både solenergi, bergvärme och luftvärmepumpar.
Sedan finns vindkraften. Man subventionerar vindkraften med 80 procent och de som köper solceller subventioneras med ungefär 15 procent totalt sett, medan de som skaffar bergvärme inte får någon subventionering alls. Finns det ingenting annat än vindkraft när det gäller uthållig och neutral energi?
Sedan finns det också vattenkraft, men vi kanske inte har så mycket vattenkraft, Ämnäsån kanske inte något bra alternativ. Men i dagens läge som går det att köpa in el av vilket slag man vill, brun el eller ren el. Ett alternativ är faktiskt att subventionera den el som man köper in om den är dyrare än den billigaste, istället för att subventionera vindkraften som ska subventioneras rätt så mycket enligt de siffrorna jag sett.
Det finns också möjlighet inom landskapets bolag att lägga in politiska riktlinjer angående hur mycket som ska köpas in av olika slag eller hur mycket som ska subventioneras.
Vi från Åländsk demokrati hoppas nog att vi i nästa år kan få se andra rubriker inom den hållbara energipolitiken och inte enbart vindkraften.
Minister Wille Valve, replik
Tack, fru talman! Jag kan försäkra att landskapsregeringen fortsätter att arbeta mot människosmuggling och för att motverka trafficking. Före detta kansliminister Gun-Mari Lindholm tog initiativ som har fungerat väl, ett myndighetsnätverk mot människosmuggling. Det går i korthet ut på att de behöriga myndigheterna, bl.a. räddningsväsendet, håller varandra underrättade. Därmed inte sagt att man fördjupar sig i det operativa arbetet alltså i ett enskilt fall, det fall som ltl Toivonen här nämnde. Gruppen behöver givetvis diskutera det fall till den del det har att göra med motarbetandet av trafficking i stort.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag avsåg nog inte problematiken med människosmuggling utan helt enkelt personer som smugglar sig själva, som olagligt tar sig in i landet.
Minister Wille Valve, replik
Jag anar vart ltl Toivonen är på väg med den meningen. Vad vi har kunnat notera så här långt så är det inte intressant att ta sig till Åland om man söker asyl av den enkla orsaken att man inte på Åland kan få sitt ärende handlagt av migrationsverket. Därför är den breda trenden att man söker sig antingen till Åbo eller till Helsingfors om man kommer de vägarna som ltl Toivonen hänvisade till.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Jag vet inte hur de rör sig. Ministern kanske vet vart de söker sig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Ltl Toivonen pratade om gränsbevakningen och hur regeringen borde ha full koll. Han nämnde sedan en operation där smugglare de facto åkte fast. Det tyder väl på att gränsbevakningen har kontroll över det hela.
Vad meningen var med Åländsk demokratis historia förutom att misstänkliggöra irakiska män igen så har jag inte riktigt full koll på här. Kanske ltl Toivonen kan utmana mig och förklara det?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Jag avsåg att lantrådet sade att man hade full koll på situationen och sedan några dagar senare kunde man läsa om det här fallet. Jag uppfattar att man inte kan ha full koll, även om just det här fallet löste sig.
Ltl Igge Holmberg, replik
Vad menar man att ha full koll? Ja, att man kan kontrollera sina gränser, vilket uppenbarligen gränsbevakningen skötte om. Jag förstår inte problematiken. Vad vill man få fram ur den här diskussionen? Människor försökte smuggla sig in och människor åkte fast. Det om någonting visar väl att gränsbevakningen och polisväsendet sköter sitt jobb och har full koll.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag tror att jag avstår att diskutera flyktingpolitik med ltl Toivonen. Argumenten som fördes fram i huvudanförandet föll ju på ett tydligt sätt i den tidigare replikväxlingen.
Vad gäller regionnätsavgiften så vet ltl Toivonen att landskapsregeringen jobbar med att få den avgiften avlyft i det elektriska kontaktnätet med Sverige. Hur vi gör och hur vi arbetar med frågan har redogjorts för i finans- och näringsutskottet.
Vad gäller kommande näringspolitik och hållbarhetspolitik på området energi, som anfördes i huvudanförandet, så har vi via näringsministern/hållbarhetsministern tydligt sagt att ett kommande eventuellt stödsystem kommer att beakta olika energiformer på ett likvärdigt sätt.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Jag säger bara tack!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Carina Aaltonen
Fru talman! Jag vill stöda ltl Lindholms förslag till bordläggning och bordläggningstiden. Jag ber att få återkomma med flera anföranden på onsdag.
Talmannen
Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Lindholm understödd av ltl Aaltonen har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 23 mars. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs.
De talare som är upptagna på talarlistan bereds plats att hålla sina anföranden.
Minister Wille Valve
Talman! Jag tänker ta tillfället i akt att lyfta upp lite positiv utveckling på social- och hälsovårdsområdet, framförallt de som berörs under kapitel 2.3 ”Översättning av god medicinsk praxis och Pharmaca Fennica” jämte ” Sjukvård på svenska”.
Vad gäller 2.3 har vi sett en mycket trevlig utveckling under det senaste året. JO har i sitt beslut konstaterat att rekommendationerna för God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica ska översättas till svenska. Man har pekat ut vem som ska göra det, social- och hälsovårdsministeriet och man har satt en tydlig tidtabell. Social- och hälsovårdsministeriet ska senast den 30.6.2016 meddela vilka åtgärder som vidtagits med anledning av beslutet. Detta är bra! Det är bra inte bara för Åland, det är bra för Svenskfinland. Vi följer noga med. Vi har med våra kontakter med social- och hälsovårdsministeriet och även med Rehola jämte stab lyft frågan och konstaterat att detta är den verklighet som också de lever i och agerar efter.
När det gäller 2.4 ”Sjukvård på svenska” kan vi kort konstatera, vilket även har nämnts i media, att vi kommer att vända oss mera till Åbo för vissa patientkategorier. Det innebär också att vi kommer att betala mera vilket ger oss en tyngre position att också ställa väldigt tydligt krav. Jag vill särskilt framhålla ÅHS ledningsgrupps gedigna arbete. Man har mycket exakt ringat in var problemen finns med att få vård på svenska och var de inte finns, var det funkar och var det behövs kompletterande insatser. Jag vågar påstå att ÅHS styrelse har en väldigt tydlig bild av detta.
Bläddrar vi framåt i redogörelsen till socialpolitik på sidan 6 så ser vi samma mening som vi även har sett tidigare. ”Under året har landskapsregeringen sett sig tvungen att i flera utlåtanden påpeka vikten av att landskapsregeringen hörs, att beredningsmaterial såsom propositioner tillställs på svenska och även att tiden för utlåtande är tillräcklig för att möjliggöra en bedömning av lagförslagets konsekvenser för Ålands del och för att genomföra eventuella nödvändiga ändringar i den åländska lagstiftningen.” Här kan man konstatera att läget, till den delen det berör svenska språket, är oförändrat. Däremot blir puckarna snabbare och snabbare på detta område lika som på andra områden på grund av den moderna tekniken. Här ser jag också att vi har en formidabel utmaning för självstyrelsen på lång sikt.
Idag har vi ett system som vilar på att vi i de olika ministerierna har kontaktpersoner som har Ålandskunskap och som talar svenska. På kort sikt fungerar det bra. Tittar vi långsiktigt så ser vi att de nybakade finska juristerna som tar nya positioner i ministerierna, de talar finska, de talar klanderfri engelska och de kanske talar något språk till men det där extra språket är oftast inte svenska. Här tror jag att den åländska självstyrelsen har stora utmaningar framför sig på lång sikt. Vi kommer att behöva garantier därefter också i den nya självstyrelselagen. Tack för ordet.
Ltl John Holmberg
Hållbarhet punkt 13, sidan 20. Hållbarhet är ett ledord som idag genomsyrar det mesta i vår vardag. Hållbarhet och utveckling går hand i hand, där näringslivet på ett framåtsträvande sätt anammat hållbarhetstanken som en tydlig marknadsfördel och ett sätt att skapa konkurrensfördelar och bygga varumärke. Då näringslivet bestämmer sig för att satsa, tar den verkliga hållbarhetsutvecklingen fart. För att ingen ska ramla av tåget i denna slingriga färd mot ett mer hållbart samhälle, gäller det att marknadsförutsättningarna är likartade för företagen. Landskapsregeringens ställningstagande är att det fortsatta utvecklings- och hållbarhetsarbetet i riket och på Åland samordnas. Det är ett bra initiativ att Åland är representerat i Finlands kommission för hållbar utveckling.
Ett litet praktiskt, men ack så viktigt exempel, på hur beroende Åland är av sina närregioners sätt att bedriva sin hållbarhetsutveckling, i detta fall fiske- och viltvård, det är skarvproblematiken. Ett problem som växer stadigt varje år och som avsevärt påverkar den åländska vattenmiljön och det åländska näringslivet.
Den stora volymen skarv kommer till Åland i slutet av juli och stannar hos os en bra bit in på hösten. De stora populationerna som drabbar Åland kommer från Åbolands- och Stockholms skärgårdar. Åland är ännu relativt förskonade från skarvhäckning. Ortsbor, fiskare, turistföretagare och övriga som är direkt beroende av en god vatten- och fiskvård såväl öster som väster om oss är mycket frustrerade över myndigheternas oförmåga att såväl se konsekvenserna som agera mot skarven. På Åland är det sedan ett antal år tillåtet med skyddsjakt mot skarv, men effekterna av denna är givetvis inget som löser de generella problemen.
För många kanske detta kan te sig som en bagatell bland alla övriga utmaningar vi står inför, men de negativa effekterna för vårt fiskbestånd är enorma. En skarv äter i snitt cirka 800 g fisk/dygn. Det är svårt att beräkna exakt, men snittantalet skarvar i den åländska skärgården från slutet av juli och 3 månader framåt är kanske 10 000 fåglar som flytt från våra närregioner för att hitta mat. Det är nog lågt räknat, plus att det finns en hel del skarv utanför dessa månader. 10 000 skarvar gånger 800 gram blir 8 ton/dygn. På 90 dygn blir det drygt 720 ton fisk. 720 ton som varje år försvinner från våra åländska vatten p.g.a. en oreglerad skarvstam öster o väster om oss. Skarven är en opportunist och äter det som kommer framför näbben. Det handlar alltså om abborre, sik, gös, gädda och småtorsk. Den fisk som vi är beroende av och verkligen vill att ska simma i våra vatten. Jag tror att förstår varför stora delar av Åbolands- och Stockholms skärgårdar snart är tömda på fisk.
Europaparlamentariker Nils Torvalds har föredömligt och under flera år fört en engagerad kamp mot skarven. Jag har efter diskussion med honom förstått att det sakta börjar ske en förändring i rätt riktning på rikshåll, där pensling och prickning av skarvägg kan aktualiseras i åtminstone liten skala. I Stockholms skärgård har motsvarande insikt börjat gro där skyddsjakt införts på flera platser. Mängden skarv är dock så stor och växer så snabbt att det måste till stora åtgärder.
Detta är ett exempel på hur viktigt det är med ett gemensamt hållbarhetstänk. Ett hållbarhetstänk som innefattar såväl ekonomi och miljö. Tack, fru talman.
Minister Mika Nordberg
Fru talman! Jag tänker upprätthålla mig vid punkt 9.2 på sidan 17-18,” Upphovsrätt”. Det här programmet är en redogörelse över vad som har hänt bakåt, fram till den 3 mars 2016. Jag kan konstatera att jag som minister är ansvarig för cirka 25 procent av det här dokumentet när det gäller den tidsrymden.
Upphovsrätten och möjligheten för ålänningarna att tillgodogöra sig svenskspråkig TV är en aktuell sak och det intresserar oss i OS tider.
Upphovsrätten både möjliggör och begränsar ålänningars möjligheter att ta tillvara det som säljs via olika TV-sändare.
Landskapsregeringen har i sina tidigare utlåtanden i samråd med EU uttryckt sig bl.a. så här. Jag citerar; ”kommersiella programpaket från Sverige med svenskspråkiga referat och studioinslag som är av intresse för den åländska befolkningen är inte tillgängliga på Åland trots att det är tekniskt möjligt att ta emot sådana sändningar.” Det andra citatet; ”företag i Sverige väljer vanligen abonnemang och satellitboxar i ett enda paket. Eftersom boxen måste köpas på betalning krävs en svensk adress och svenskt personnummer för att företagets fordran ska vara indrivningsbar.” Det här har man gjort för att begränsa tillgången på dessa distributörers material.
EU har under lång tid jobbat med den här problematiken. Man jobbar med geoblockeringen som man mest har nytta av vid PLAY funktioner. Mycket av TV-utbudet och annan media som man vill tillgodogöra sig kan man även idag göra via surfplattor och annat via olika PLAY funktioner.
EU har börjat titta på olika sätt att har en på portabilitet när det gäller onlinetjänster. Man har även titta på har en helt ny modern ram för upphovsrätten som helhet.
Landskapsregeringen har tagit två beslutet i form utav informationsärenden som vi har som vi har sett till Ålands lagting den 17 mars 2016. På det viset har landskapsregeringen möjlighet att komma till utskottet, om underskottet så önskar bekanta sig vidare med de svar vi har gett till EU.
Fru talman! Jag vill samtidigt passa på att berömma den arbetsgrupp som nämns på sidan 17 under punkt 9.2. Det är en informell tjänstemannagrupp som har jobbat med de här ärendena under tidens gång. Den arbetsgruppen är sammansatt av tjänstemän från flera olika avdelningar eftersom upphovsrättsfrågorna ofta berör både infrastruktur, kultur och annan juridisk kompetens.
I EU-domstolen fattades det ett beslut år 2011 angående ett rättsfall om en pubägare som visade TV-sändningar för sina gäster. Rättegången resulterade i att man fördjupade sig i begränsningen som många programbolag gör när det gäller att endast möjliggöra för svenskar med svenskt personnummer och svensk adress att tillgodogöra sig svenska programpaket. Jag citerar en av domstolens utslag: ”Klausuler i ett exklusivt licensavtal som slutits mellan en innehavare av immateriella rättigheter och ett programföretag utgör en konkurrensbegränsning som är förbjuden enligt artikel 101 FEUF. När dessa klausuler innebär en skyldighet för programföretaget att inte tillhandahålla avkodningsutrusning så möjliggör tillgång till rättsinnehavarens skyddade alster för användning utanför det geografiska området som omfattas av licensavtalet.” Om vi förkortar och förenklar det här lite så betyder det på enklare svenska att om man följer det här domstolsutslaget så är det inte möjligt för t.ex. Canal Digital i Sverige att neka en ålänning som vill köpa ett abonnemang att ta del av Canal Digitals programutbud. Man har inte rätt att neka en person att köpa det trots att den personen inte har svenskt personnummer och svensk adress. Det är en tolkning som Canal Digital i Sverige gör nu. Det betyder att det finns en liten öppning för dem som vill tillgodogöra sig det här utbudet. En ålänning med åländsk adress och signum kan bli kunder och på det viset få svensk TV.
Fru talman! På sidan 17 finns ytterligare ett aktuellt ämne. Det handlar om OS. Landskapsregeringen har tittat på möjligheten att vi på Åland skulle kunna tillgodogöra oss OS-sändningarna på svenska. Sändningarna är uppdelade landsvis. Viasat har rättigheterna att sända OS i Sverige och YLE har rättigheterna att sända i Finland. När det gäller upphovsrättsområdena så känner upphovsrätten endast till landsvis. Ska Åland få ta del av OS-sändningarna och framförallt själva diskussionerna i studion mellan sändningarna så behöver en överenskommelse uppnås mellan Sverige, MTG Viasat och Finland, YLE.
Avslutningsvis kan jag säga att vi har återupptagit en trepartsdiskussion mellan landskapsregeringen, svenska Viasat och Finska YLE. Allt handlar sist och slutligen om pengar när det gäller upphovsrättsfrågor. Tack, fru talman!
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Tack ansvarig minister och landskapsregeringen för lyftandet av en viktig fråga. Det är ett intressant resonemang man har kring specifikt OS-sändningarna när det gäller upphovsrättsområdet. Man har begärt att YLE ska ge tillstånd att den sändningsrättsinnehavaren, som nu har rättigheterna i Sverige, ska få lov att sända dessa sändningar också över Åland. Det handlar faktiskt bara om ett enkelt tillstånd.
Vi har i självstyrelsepolitiska nämnden tidigare fått erfara att YLE vill ha pengar för detta. Mot bakgrund av Ålands status och ställning så tycker jag att YLE borde kunna tänka på de språkliga problem som vi upplever på grund av upphovsrättsgränserna som vi har i dagsläget. Jag tycker att YLE borde bevilja tillstånd utan att begära pengar för det. Det handlar faktiskt inte om bortfall i reklamintäkter för YLEs del. Jag tycker att vi från åländsk sida borde vara tydlig med det gentemot YLE. YLE ska ge tillstånd, om de inte gör det så borde vi lyfta frågan även på politisk nivå och se till att de finska politikerna tar sitt ansvar för den självstyrelse som vi ändå har.
Minister Mika Nordberg, replik
Talman! Det är precis så som Axel Jonsson var inne på. Tidigare har det handlat om pengar. Tyvärr måste jag ge det beskedet att det fortsättningsvis handlar om pengar eftersom YLE tolkar att de har betalat för själva regionen Åland i det här sammanhanget. En lösning är eventuell möjlig att uppnå men utan att blanda in pengar i den lösningen så har jag mycket svårt att tro att vi ska kunna komma vidare trots att påtryckningar görs och har gjorts.
Ltl Axel Jonsson, replik
Menar alltså ministern att YLE som är ett statligt ägt och kontrollerat public service bolag inte har ett ansvar att se till att man respekterar konstitution som finns i Finland? Man kan resonera att självstyrelsen nästan är en del av den konstitutionella lösningen som finns för staten Finland. Har man inte ett ansvar för att se till att ålänningarnas språkliga rättigheter, genom självstyrelselagen, följs? Jag menar att det är på det sättet. Mot den bakgrunden kan man kräva YLE ska ge tillståndet utan att man ska behöva begära pengar. Det innebär faktisk inte något inkomstbortfall för YLEs del som det skulle göra om det var privat bolag eftersom de inte har reklamintäkter.
Jag tycker definitivt att ministern har goda motiv att stå på sig i den här frågan och lyfta frågan på politisk nivå om det finns ett stort motstånd från YLE att lösa den här frågan.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, fru talman! Ja, det är precis så, ju mer man blir insatt i frågan desto mera komplicerat är det.
YLE tillhandahåller de facto en rätt omfattande service som även ålänningarna kan ta del av eftersom YLE har mycket material på Internet, på YLE arena. Om man skulle välja att stänga ner YLE på Åland helt och hållet när det gäller OS-sändningarna och bara koncentrera sig på Sveriges återsändare, då tror jag att argumentet skulle kunna vara lite enklare. Men i det här fallet producerar YLE svenskspråkigt material, vi är en del av den kundgrupp som gör att de har svenskspråkiga referat etc. så det är lite mera komplicerat än så.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Det här utslaget som konstaterade att restaurangen, som sände TV från utlandet, fick rätt är viktigt för oss.
Detta har funnits ganska länge. När jag satt med i regeringen för två mandatperioder sedan så uppmanade vi den svenska kulturministern att informera de svenska företagen om att det fanns en ny rättspraxis för vi kunde inte förutsätta att alla företag följer med vilka EU-domar som finns. Svaret från den svenska regeringen var att man inte ville lägga sig i de svenska företagens verksamhet, det var känsligt för ministrarna. Det gläder mig om informationen ändå på något sätt har börjat nå fram även om det endast är till ett företag, det är i alla fall ett steg på vägen.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, fru talman! Det är precis så som ltl Britt Lundberg sade. Den här domen kom 2011. Det har tagit en viss tid. Man måste få företagen att få upp ögonen. Det här företaget som har fått upp ögonen för detta det kanske medför att även flera företag kommer att få upp ögonen. Jag hoppas att det är ett steg i rätt riktning.
Ltl Britt Lundberg, replik
Det får vi hoppas, fru talman. De här frågorna blir allt viktigare för vår kultur och för våra lika möjligheter att få ett rikt TV-utbud.
När det gäller upphovsrättsområdena så är det säkert angeläget och behjärtansvärt att man försöker få till en förhandling mellan finska YLE, en svensk aktör och Åland för olika sändningar. Om den här typen av diskussioner ska föras inför varje OS-sändning så blir det ganska arbetsdrygt. Det är kanske inte riktigt meningen att en minister ska behöva ägna sig åt det. Kunde man inte föra en diskussion med Finland och Sverige att Finland skulle avstå Åland i det här fallet och Sverige skulle upphandla upphovsrätten för ett område som är +29 000? Det borde vara minimal ökning av det svenska området.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, fru talman! Vi kanske har möjlighet att fortsätta diskussionen på onsdag, men jag ska kort försöka replikera.
OS- och sportsändningar är skilda när det gäller upphovsrättsfrågor och filmer och andra kultursändningar är för sig. När det gäller upphovsrättsområden så är det ett problem att kunna vara intressant på den globala upphovsrättsmarknaden. Till min kännedom har kommit att t.ex. Island med 300 000 invånare inte har lyckats med ett eget upphovsrättsområde och kunna få avtal med upphovsrättsorganisationer globalt med USA och Europa. Det problematiserar genom att upphovsrätten bara känner till länder och tydligen då större länder.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Det är glädjande att höra det verkar öppnas upp nya möjligheter för oss ålänningar att ta del av flera svenskspråkiga TV-kanaler. Jag hoppas att ministern och landskapsregeringen fortsättningsvis, utan någon liten paus, kontinuerligt tillsammans med specialrådgivaren och den kunskap som finns i Bryssel lyfter de här frågorna, så att man inte blir nekad att ta del av de det stora utbud som finns idag när det gäller film och TV-program där man ofta som ålänning får dem på finska. Jag som har småbarn blir allt som oftast irriterad över det här.
Minister Mika Nordberg, replik
Som jag var inne på tidigare så har EU de facto lyft hela frågan om upphovsrätt och tittar på den med nya ögon. Det är inte enbart Åland som har de här problemen. Sydtyrolen har samma problem. Jag tror att vi kommer att få se en utveckling på det här området. Samtidigt finns det väldigt stora lobbyorganisationer med väldigt stora intressen som alla månar om sitt.
Vi i landskapsregeringen ska fortsätta att arbeta med det här. Den informella gruppen som jobbar inom landskapsregeringen har satt sig in i problematiken på ett mycket förtjänstfullt sätt.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Kanske landskapsregeringen kunde titta hur andra tvåspråkiga och trespråkiga länder har löst den här frågan. När man går in och ska köpa en film kan det inte vara rätt att de bara ska finnas att välja finska. Det kan finnas finska och svenska som alternativ. Hur har de andra länderna i Europa löst det här? Annars måste det finnas otroligt många frustrerade människor, i Europa i flerspråkiga länder, som inte får filmer och TV-program på sitt språk. Jag förstår inte att vi inte klarar av att lösa det och informera världen om att Finland har två språk.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! På EU-nivå finns det många som är frustrerade och det handlar bland annat om portabiliteten angående online tjänster. Om man åker från ett europeiskt land till ett annat så ska man fortfarande kunna gå in på sin surfplatta eller dator och tillgodogöra sig sitt inhandlade material på sitt eget språk. Geoblockingen medför att datorn känner av vilken form av internetserver som man är uppkopplad till. Det begränsar då att man är i ett visst land och på grund av detta får man tillgång till endast den informationen.
Jag tror på framsteg på EU-nivå även om jag tror att det kommer att ta en tid.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Tack, fru talman! Jag vill uppehålla mig vid reformeringen av självstyrelsesystemet. Jag hoppas att den nya revisionen ska vara bra när vi får den, om vi får den. I vilket skick är den nya revisionen? Jag tror att man redan nu måste gå längre och se framåt. Jag tror inte att vi kommer så långt med revisionen.
Med den landskapsregering vi har så är jag orolig för hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. Man tänker luckra upp det här systemet. Man vill ta bort näringsrätten såsom den är idag. Man har glömt bort vad det är som har gjort att Åland är så rikt idag. Ja, det är den ö-mentalitet vi har haft. Varför har vi en stark bank på Åland? Varför har vi två försäkringsbolag på Åland? Ja, för att pengarna stannar kvar på Åland. Varför har vi så många små företag och inte olika kedjor här? Ja, för de pengarna stannar på Åland.
Titta på den utveckling som nu håller på att ske! Politiskt har man inte den åsikten, man ska globalisera och vem får lida för globaliseringen? Ja, det är sådana samhällen som vårt. Man slår sönder det som har varit, den ö-mentalitet som har gjort att vi behållit pengarna på Åland, de har jobbat på Åland och vi har sett till att pengarna har kommit hit. Vi har också haft rederier här som har byggt upp det här samhället.
Nu vill regeringen ta bort det här. Jordförvärvsrätten ska skrotas, näringsrätten ska skrotas och den här politiska synen har man.
När man bygger någonting så tar man in stora byggnadsprojekt från Finland. Jag satt själv i stadsstyrelsen och lyfte ärendet att man inte skulle bygga det senaste daghemmet på Hotellområdet med element, utan man skulle ha ett platsbygge. Jag fick inte en enda ledamot med mig i stadsstyrelsen när jag lyfte det ifrån nämnden. Nej, man vill inte ha pengarna på Åland. Den här politiska synen har man idag och det vänder jag mig starkt emot så länge jag har en röst politiskt.
Vi ska slå vakt om detta, det är därför vi har haft Åland så starkt, men nu vill man slå sönder det här. Politikerna måste vakna till liv. Vad tänker ni på? Ni vill globalisera, ni vill resa till Bryssel och tro att ni gör någon nytta. Absolut inte! Det är nys alltihop. Vi ska slå vakt om vår starka tro på oss själva.
Hur ska vi få mera pengar? Nu säger man att statsministern har lovat de här pengarna, att vi ska få 0,48. Statsminister har inte träffat landskapsregeringen, rätta mig om jag har fel.
Vindkraftspengarna blåste iväg så att det bara visslade om det.” Ja, vi hade ett löfte”. Vilket löfte? Det fanns ju ingenting! Det fanns inte skrivet, det fanns inte ett avtal mellan Åland och Finland. Ni trodde på politik, att det går att resonera och att det är utveckling av nya självstyrelselagen.
Jag tackar för det stöd som den nu sittande talmannen har sagt här idag. Vi måste ha en juridisk bas och en juridisk grund för att bygga självstyrelsen. Det är bara det som har gällt när det har varit hårda bud mellan Åland och Finland. Det är bara det som hjälper oss. Presidenten har hjälpt oss, högsta domstolen har hjälpt oss och det är det som gäller. Någonting annat kan vi inte tro på.
Politiska löften har också skett på Åland, men jag tänker inte nämna dem här. Den förra landskapsregeringen gav löften och den här landskapsregeringen kommer att ge löften som de inte kommer att kunna hålla. Så är politiken om det inte finns juridisk grund, då är det någonting helt annat.
Vicelantrådet nämnde 0,48 och det var matematiskt och det var politiskt, men vi har inte fått en redogörelse över hur man har kommit till 0,48. Matematiskt kan det inte fungera, vår befolkning har ökat mera än så och då borde det vara 0,49. Vem har satt 0,48? Vem har gett det löftet? Är det vi från Ålands sida som har sagt det eller var det ministern som var hit? Ministern hade inte en enda tjänsteman med sig. Det kom en ensam minister som inte hade det förankrat bland sina egna politiska medarbetare på ministeriet. Det är ett nytt sätt.
Förr i världen när det gjordes beslut mellan Åland och Finland då kom ministern och han hade medarbetare från ministeriet med sig och när man gjorde politiska lösningar och man sade åt medarbetaren att se till att ordna detta. Men här hade man inte en enda tjänsteman med sig och då är det lätt att ge löften. Vi vet att medarbetare på ministerierna består medan politikerna byts ut.
Sedan sjukvård på svenska, ministern var här så stolt över att man har så stark tro till den, att man ska utöka vården till Finland. Men det behöver man nog vara lite aktsamt med för det är inte helt enkelt. Man tror att betalar man bra så får man bra service. Det finns indikationer på att det är annorlunda. Man måste vara uppmärksam på det. Ålänningar har rätt till vård på sitt eget språk.
Sedan punkten svenska språkets ställning i samband med IT-lösningar. Här finns det en undfallenhet från landskapsregeringens sida. Landskapsregeringen godkänner nästan undermedvetet att vissa grejer är på finska och det kan vi inte acceptera överhuvudtaget. Jag tycker att landskapsregeringen ska ta initiativ och ställa krav på finska myndigheter att de har en IT-adress på det svenska namnet. Det har de inte idag. Riksdagen har det men det finns inte många myndigheter som har det. Där vi inte har egen behörighet så där måste ålänningarna in på dessa sidor och då måste de kunna finska. Accepterar landskapsregeringen det?
Angående praktikplatser bör landskapsregeringen titta sig i spegeln när det gäller ÅDA. Man har inte tagit emot datanomerna som vill ha utbildning på Åland. Det finns mail att landskapsregeringen inte tar emot dem. Tro inte på något annat! När landskapsregeringen inte själva tar emot praktikplatser, hur ska vi då få praktikanter? Vi kan väl lägga ner den där utbildningen eftersom ålänningarna inte själva får någon praktik. Det är någonting för IT-ministern, att skrota ÅDA, vilket jag har sagt hela tiden, så att vi får lite ordning. Det var vissa politiker som satte hela sitt politiska ledarskap på att det skulle bli så bra, men så är det inte. Gå och kontrollera! IT-ministern, som själv var kritisk mot ÅDA, har någonting att bita i.
Sedan togs också att tingsrätten upp. Man håller på att slå ihop dem i Finland. Man har ju så bråttom i Finland att slå ihop sina myndigheter så att de inte hinner själva med riktigt. Landskapsregeringen bör vara aktsam på detta. Det är bra om vi kan få de svenskspråkiga fallen. Vi kan vara ett föredöme för Finland. Jag tror inte att Finland klarar av att ge service på svenska. Det finns inte en vilja längre. Men se till att vi får den verksamheten hit så flaggar vi pengar till Åland. Vi får in mera pengar, det här är en utveckling för våra egna företag på Åland, för hotell och flyg osv. Jobba på det!
Här måste landskapsregeringen också titta sig själv i spegeln. En liberal minister förde en gång i tiden över alla lantmäterihandlingar från Åland till Jyväskylä. Ska vi acceptera det? Den åländska riksdagsmannen såg tidigare till att alla handlingar kom till vårt landskapsarkiv. Men nu har man fört över de nya handlingarna till Finland. Vill man ha åländska handlingar så ska man begära dem från Jyväskylä via Lantmäteriet. Lagfarter tas inte emot här idag utan de ska skickas till Åbo. I nya självstyrelselagen ska vi ta över Lantmäteriet såsom Färöarna. Det är inget snack om det. Det måste vi se till, det berör vår självstyrelse. Vi ska inte ha det liggandes på Finland längre. Jag saknar jämförelser med Grönland och Färöarna i den här redogörelsen.
Färöarna har idag handel med Sovjetunionen, de säljer hur mycket varor som helst dit. Man kanske bör titta på det. Ger det möjligheter för våra lantbrukare och fiskodlare idag att sälja till Ryssland? Färöarnas ekonomi går som tåget.
Det var 26 i lagtinget som missade omröstningen 1994. Det var bara fyra ledamöter som hade kurage nog att rösta för att vi skulle stå utanför EU och då hade vår ekonomi varit annorlunda idag. Det finns några som bör titta sig själva i backspegeln. Tack.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är fart under galoscherna på ltl Bert Häggblom. Det är lite som nordanvinden, den kommer lite överallt ifrån.
Jag håller med när det gäller språket i vården. Det är viktigt. Vi ska vara aktsamma på att vi ska få svenskspråkig vård, även om vården sker utanför Åland.
Däremot när ltl Häggblom tutar ut att näringsrätten ska slopas och jordförvärvsrätten ska slopas så stämmer det inte. Det har inte den här landskapsregeringen slagit fast. Man ska titta på de här frågorna och se vad som är bäst just nu för Åland för att inkludera, för att öka näringsverksamheten, för att öka inflyttning och för att få mera fast bosättning på Åland och även i skärgården. Det har inte fattats beslut om att någonting ska slopas. Jag vill inte att ltl Bert Häggblom ska säga till människor att det är en väg att gå.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Det är ytterst uppenbart att ltl Häggblom och jag lever i två helt olika världar. Jag lever redan i en globaliserad värld och de globala utmaningarna står framför min farstukvist. De är inte långt borta från min vardag. Jag ser på situationen när man tittar på näringsrätten och andra stora frågor från ett motsatt perspektiv. Jag ser ingalunda att den politik vi för driver på en globalisering utan på ett progressivt sätt gör man Åland redo för en anpassning mot den globala världen, vilket man har underlåtit att göra under många år.
Ltl Bert Häggblom, replik
Vi ska veta att globaliseringen gynnar storföretag och det är de som ligger bakom och lobbar mot politiker. Vissa politiker går i den fällan och för deras talan. Den som då tar replik på mig kanske hör till den gruppen. Vad vet jag?
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Jag står fast vid att jag anser att vi ska föra en kunskapsbaserad politik med bakgrund i den verklighet som vi har kring oss. Visst är det problematiskt med politik som förs från storbolagens sida. Många humanitära katastrofer går i vissa storbolags spår, men det betyder inte att Åland ska försöka ställa sig utanför och drömma tillbaka sig till 50-talet. Vi behöver nog anpassa oss för att gå in i 2020-talet.
Ltl Bert Häggblom, replik
Det är alltid svårt att nå fram med sina budskap och jag lyckades inte heller.
Jag sade att Åland ska vara starkt, vi ska behålla ö-mentaliteten så att vi behåller pengarna och arbetskraften på Åland. Det betyder också att vi lockar hit folk, det är det som vi har gjort och hållit det. På 70-talet hade vi en enorm utflyttning från Åland för vi kunde inte erbjuda jobb. Efter det har vi visat en stark tro på ålänningarna.
Har man internationella bolag på Åland som har butiker här, så vart förs pengarna? Ja, de går till centralkontoren. Varför håller Orkla på att flytta? Ja, för att vi inte kan konkurrera. Det var ett felaktigt beslut från ålänningarna, man tappar ett företag. Man kanske skulle ha tänkt lite annorlunda.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Jag har många gånger hört om ltl Bert Häggbloms kanske populistiska politiska agenda men jag har inte riktigt trott på det. Jag hade tänkt att han ändå är en respekterad jurist, inte kan han väl ”dorva” på åt alla håll? Men jag har haft fel! Ltl Häggblom slår åt alla håll och jag hör inte några som helst konstruktiva förslag som har med ärendet att göra om hur vi ska driva Åland framåt. Kan han säga något på allvar som han tycker att vi i landskapsregeringen borde jobba med som skulle förändra situationen?
Att hålla pengarna på Åland och värna om den egna arbetskraften, det gör vi varje dag. Det är därför som vi säger att människor ska handla inhemskt och handla åländskt producerat, då stannar pengarna i kedjan. Det är därför som vi försöker ha egna verksamheter och t.ex. upphandla så lite hälso- och sjukvård utifrån som möjligt. Jag tycker att vi gång på gång talar om hur vi ska bygga i trä med åländsk skog, från tallplanta till hus. Det här är åländsk politik och har varit det länge, länge.
Att Orkla och chipsaktierna såldes 2004 kan väl inte sittande landskapsregering rå för.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det är bra vicelantrådet har förstått att man behöver ha målsättningen att pengarna stannar kvar på Åland. Det var bra att säga det.
Vicelantrådet sade att som lantråd, om man ska rota i skärgårdstrafiken, såg man till att estniska bolag fick entreprenad. Man slog sönder ett system som har byggts upp för att ålänningar och skärgårdsbor skulle ha jobb på dessa skärgårdsfärjor. Man släcker ljusen i skärgården. Vicelantrådet har varit den främsta att klubba det och är också ansvarig för det. Där ser man en globalisering som har skett istället för att man skulle ha byggt ett åländskt rederi som kunde ha varit landskapsägt och sedan gått över till det privata näringslivet. Det privata näringslivet skulle ha byggt upp det precis som en tidigare entreprenör gjorde i skärgården när han fick entreprenaden. Han byggde upp ett företag.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det finns otaliga saker i ltl Bert Häggbloms anförande som var rent felaktiga, men jag ids inte gå in på de alla. Men att komma med skärgårdstrafiken i ett anförande och ett ärende som handlar om självstyrelsepolitiken, det hör inte till saken överhuvudtaget. Häggblom står här och drar i alla halmstrån. Dessutom har han fel också när det gäller skärgårdstrafiken. Det handlar om hur mycket i skärgårdstrafiken som ska skäras ner eller kan vi göra en strukturomvandling? Även om det har råkat komma in ett estniskt rederi så tror jag på åländsk sjöfart. Det kommer att komma åländska privata rederier som kommer att klara av att sköta den här trafiken. Var så säker! Jag tror på ålänningarna och åländsk sjöfart.
Ltl Bert Häggblom, replik
Fru talman! Visst har antal företag på Åland och vilken politik landskapsregeringen för att göra med självstyrelsens utveckling. Det var det som jag visade på och det var det som jag ansåg att vicelantrådet, i sin egenskap av regeringsledamot i Ålands landskapsregering, inte har gjort och det ingår i den här redogörelsen.
Vi har också hört ltl Holmberg ta upp andra frågor. Det fick man också in i självstyrelsens sak.
Det här är ju typiskt vicelantrådet. Kommer man med någonting så försöker hon dämma till det och hon svarade inte på det som jag tog upp. Hur har man kommit till 0,48 i avräkning? Vi har inte fått någon klarhet i det. Det är bara diffust. Hur har man kommit till 0,48 och accepterat det?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Tony Asumaa, replik
Vad gäller praktikplatser inom utbildningen så är de och kommer att vara ännu viktigare framöver eftersom vi går över till kompetenspoäng från studiepoäng. Här har vi ett stort jobb att göra. Problemen är identifierade. Precis som här nämndes så har ÅDA inte tagit emot praktikanter vilket jag också har förvånat mig över. Det finns också andra privata IT-bolag som inte heller tar emot praktikanter. Även inom andra branscher, t.ex. inom sjöfarten, så har vi problem. Elever vid Ålands yrkesgymnasium får inte praktikplatser. Det här är ett dilemma eftersom lärande i arbete kommer att utgöra en mycket, mycket större del framöver. Här har vi alla ett gemensamt jobb att göra, framförallt styrelsen i gymnasiet men också det privata näringslivet.
I slutet av förra veckan var vi två dagar till Jakobstad och besökte Optima som är den bästa yrkesutbildaren i landet. Jag återkommer i den andra repliken.
Ltl Bert Häggblom, replik
Fru talman! Jag tackar regeringsmedlem Asumaa för det sakliga svaret. Han erkände att man inte tar emot praktikanter, han sade också att han ska göra något åt det och det tycker jag att är bra. Det här visar på hur regeringen kan svara konstruktivt och inte som vissa andra gör.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Jag återkommer till praktikplatser. Optima har sex gånger blivit landets bästa yrkesutbildare. Företagare kommer till Optima och frågar efter praktikanter. Här är det andra vägen. Elever i yrkesgymnasiet frågar och frågar efter praktikplatser och får inte några platser. Åda är det ett bolag förstås och vi som aktieägare kan göra det vi kan genom vår styrelse. Vi har en styrelse i gymnasiet där budskapet också kommer att vara detsamma, en uppsökande verksamhet för praktikplatser och erbjuda platser till våra elever.
När det gäller det byggnadstekniska så har vi också svårt att få praktikplatser, men vi har fastighetsverk idag och vi kan se till att få in våra studerande i fastighetsverket och göra reparationer, byta fönster och de kan lära sig att göra klimatsmarta lösningar.
Jag lovar kanske inte men jag kommer att jobba för att vi ska kunna få flera elever ut på praktik för det är framtiden.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag tackar minister Asumaa för det här. Det är viktigt att man ser till att ålänningarna får praktikplatser om vi ska ha självstyrelseutveckling inom alla områden. Det är bra att ministern tar tag i det här. När landskapsregeringen ger bidrag och annat så ska man ställa krav. I lagstiftningen kan man ta in villkor att vid stöd och bidrag ska man också erbjuda praktikplatser. Det är något som jag tycker att vi kan kräva av bolagen. Eftersom Åda också kommer att vara beroende av era pengar i framtiden så tror jag att ni kan ställa det kravet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ärendet bordläggs till plenum 23 mars 2016.
För kännedom
5 Godkännande av en överenskommelse med Ryssland om internationell vägtrafik
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 4/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 4/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum 23.03.2016.
6 Godkännande av ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 5/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 5/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum 23.03.2016.
7 Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om direkt internationell järnvägstrafik
Landskapsregeringens yttrande RP 6/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 6/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum 23.03.2016.
8 Avskaffande av skogsvårdsavgiften
Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum 23.03.2016.
9 Ny hälsoskyddslagstiftning
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum 23.03.2016.
10 Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2015
Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 1/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum 30.03.2016.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 23 mars klockan 13.00. Plenum är avslutat.