Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Det här handlar om höjd landskapsandel för äldreomsorgen eller i dagligt tal mer pengar till kommunerna. Det är en budgetlag som föreslås träda i kraft och som handlar om höjd landskapsandel för äldreomsorgen 2022. Materian i detta, det som ska betala detta förslag, finns i tilläggsbudgeten som ska debatteras senare. Alla dessa lagar har vi hanterat skilt i utskottet, men alla spelar också mot den tilläggsbudget som just nu ligger.

I behandlingen har vi hört olika representanter från kommuner och kommunförbund. Alla tycker inte att den här är den rätta vägen att gå för att stärka kommunerna. De flesta av kommunerna tycker att det här är en tillräckligt hygglig väg och det har utskottet tagit fasta på, med det tillägget att man ständigt måste se över hur landskapsandelssystemet fungerar. Kommunerna är levande organismer som förändras över tid, ibland är vissa tillväxtkommuner och ibland är andra. Det här har utskottet kommit fram till att man behöver bära med sig och understryker vikten av att fortsätta reformen av landskapsandelssystemet.

Den här debatten var möjligen avsedd att ske tillsammans med tilläggsbudgeten, men lagförslaget ligger sådant det är. Det har antagits i utskottet efter en omröstning som utföll 4-2, där en ledamot avstod från att rösta.

Mot bakgrund av det så föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse samt att landskapsregeringen bemyndigas att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen som en så kallad budgetlag. Det handlar om sammanlagt närmare 2,1. miljoner euro som ska gå till kommunerna i form av ersättningsgraden för de kostnadsbaserade landskapsandelarna för äldreomsorgen justeras uppåt. Tack, talman!

Talman! Finans- och näringsutskottet avgav vid tidigare budget önskemål om att landskapsandelarna skulle justeras, men sade då att det skulle behöva träffa en bredd av kommuner, alltså både tillväxtkommuner och kommuner med en åldrande befolkning. Hur har utskottet resonerat kring vikten av och varför man just använder den här äldreomsorgsmekanismen, alltså beräkningsgrunden för äldreomsorg? Varför har man inte har fördelat medel jämt mellan socialvård, skolpengen och äldreomsorgen? Jag saknar resonemang i betänkandet kring den delen.

Tack, talman! Som framgår av betänkandet så har man valt det så kallade korta formuläret eftersom det spelar mot betänkandet som handlar om tilläggsbudgeten nummer 3. Det finns olika mekanismer angående sättet att betala ut pengarna till kommunerna. Men på basen av det som landskapsregeringen föreslår, där man tar fasta på att den åldrande befolkningen är ett reellt problem för alla kommuner kan man säga, så bedömdes det som det mest rättvisa eller det minst orättvisa beroende på hur man ser det.

Talman! Jag uppfattar inte att det där svaret riktigt håller, utan tvärtom så skriver ju utskottet att pengarna nödvändigtvis inte alls behöver gå till äldreomsorgen och man efterlyser ett regionalpolitiskt utjämningssystem på ett rättvist sätt som tillgodoser samtliga kommuners behov. Utskottet är, vad jag kan bedöma, av annan uppfattning än landskapsregeringen, men man godkänner ändå den här temporära lösningen. Vad är utskottets uppfattning kring det här? Hur ska framtiden se ut? Utskottet pekar mot den kommande lagstiftningen, med ett uppdaterat landskapsandelssystem. Hur kan man å ena sidan säga att det är bra nu att ge ut pengar i enlighet med beräkningsgrunden för äldreomsorg, medan man själv i betänkandet skriver att så ska det inte vara framledes? Hur gick diskussionen kring den här frågan?

Tack, talman! Den där diskussionen tar jag gärna i samband med tilläggsbudget nummer 3. Nu har vi ganska konkret diskuterat själva lagförslaget. Det finns lite olika dimensioner i det här. Rent generellt sett så har vi sagt från utskottets sida att det här är kanske inte det optimala sättet, men det kanske är det bästa sättet under rådande förhållanden och omständigheter. Vi förutsätter att man kommer tillbaka och utför denna översyn av landskapsandelssystemet för att göra det ännu mer rättvist och för att man ska möta kraven som kommer.

Tack, fru talman! Frågan om pengar till kommunerna har ju varit en omdebatterad fråga här i lagtinget och det grundar sig på ett vallöfte om att återbörda pengar till kommunerna som någon annan regering då har minskat på. Det har divlats mycket om hur det ska göras. Det tillsattes också arbetsgrupper. I vilken mån har finansutskottet tagit del av dessa arbetsgruppers arbete? På vilket sätt har man kommit fram till att just den här landskapsandelsgrunden för äldreomsorg är den bästa att gå vidare med?

Tack, talman! Utskottet har inte tagit del av några rapporter från dessa arbetsgrupper ännu i formell mening. Det vi har baserat detta beslut på är förslaget från landskapsregeringen där man har gått in för att äldreomsorgen är det mål som är enklast att rikta sig mot just nu. Vi ser fram emot att höra mer om hur arbetet i grupperna har gått allt eftersom.

Det är ju välkänt att kommunernas socialtjänst är en ny etablerad verksamhet som tar hand om socialvården i våra kommuner och som också har fått hantera många områden som också medan de var i kommunernas regi har varit kraftigt eftersatt. Det är ett stort arbete och stora kliv som måste tas där, och hela tiden kommer den här ekonomiska frågan emot. Var det aldrig en möjlig väg att rikta de här kommunpengarna direkt till kommunernas socialtjänst som är en verksamhet som verkligen skulle ha haft reell nytta av dessa 2 miljoner?

Talman! Det råder nog inget tvivel om att många skulle ha haft nytta av dessa 2 miljoner. Jag tror att man ska undvika att blanda ihop kommunernas socialtjänst med äldreomsorgen när det handlar om kommunerna och tillskottet till dem. Vi har, som framgår av betänkandet, hört kommunernas socialtjänst. De är fortfarande en rätt ny organisation och jag tror att man inte behöver skynda på med att finansiera dem alldeles för mycket. Det är bara bra om man får ta ett steg i taget. För ögonblicket har vi erfarit att verksamheten där växer fram på ett tillräckligt bra sätt. Sen om det behövs fler åtgärder så förutsätter vi från utskottets sida att man återkommer till sådana från kommunernas socialtjänst och från landskapsregeringens sida.

Tack, fru talman! Tack till utskottsordförande Pettersson. Vi diskuterar lagen nu, men det är lätt att komma in på själva tilläggsbudgeten här.

Jag kan bara bekräfta att vi har sett på demografin och vi har tagit emot synpunkter från den politiska gruppen speciellt. Då har vi sett att det är inom äldreomsorgen som man i första hand behöver rikta pengar, vilket vi nu också föreslår genom lagstiftning och genom tilläggsbudget.

Tack, talman! Då vi ändå har gått lite utanför ämnet så här långt så kanske man kan ställa en motfråga. Hur långt håll dessa olika grupper som ser över landskapsandelssystemet kommit? Det är säkert en fråga som dyker upp lite senare idag.

Tack, fru talman! Den politiska gruppen har haft ett antal möten och bland annat tittat på den temporära laddningen och det utfallet ser vi här, fast det är förstås regeringen som sist och slutligen bestämmer var man eventuellt riktar in mera medel. Sedan kommer översynen att fortsätta i den politiska arbetsgruppen och stämmas av med den så kallade tjänstemannagruppen, så det är ett pågående arbete. Jag vet att man från den politiska gruppen inte bara tittar på den här typen av laddning, utan man tittar på alternativ för en mera bestående laddning i så fall.

Talmannen konstaterar att vi behandlar budgetlagar som ansluter till tilläggsbudgeten. Så jag tänker ha en liberal hållning när man vill diskutera lagarna också.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Det råder väl inget tvivel om att den liberala gruppen är tydligt emot förslaget om höjd landskapsandel för äldreomsorgen om 2 miljoner. Då är vi också följd i färg emot själva lagförslaget. Vi röstade om detta i utskottet och jag fick understöd av ledamoten Nina Fellman. Jag antar att min kollega Ingrid Zetterman också kommer att motivera varför vi är emot det.

Men vi fick inte under hörandena, enligt mig i alla fall, tydliga svar om långsiktigheten i den föreslagna höjda landskapsandelen. Vi har heller inte fått, enligt mig, klara besked vad kommunerna förväntas använda pengarna till. Jag vet att finansministern har gett förslag på att man ska anställa fler och höja lönerna, men gör man det i oktober och inte vet vad man har för pengar i januari så är det ju inte riktigt ansvarsfull hantering av varken skattemedel eller kommunens drift.

Jag föreslår att lagförslaget förkastas.

Tack för det ledamoten Holmberg. Jag tänkte egentligen bara för ordningens skull säga att stödet till ledamoten Holmbergs förslag skulle förkastas nog inte kom från ledamot Fellman. Det stödet som Holmberg har i utskottet kommer från ledamoten Toivonen. Ledamoten Fellman avstod från att rösta om jag förstår betänkandeprotokollet riktigt.

Tack, talman! Det känns som att det blivit något fel, för jag var nog ganska övertygad om att ledamot Fellman och jag i det här fallet var på samma linje för en gångs skull och det säger någonting om själva lagförslaget.

Talman! Det händer oftare, tror jag, än vad ledamot Holmberg riktigt skulle vilja erkänna att vi är överens om saker.

Under tidigare anföranden här så pratades det om den socioekonomiska utsattheten och att man ska hjälpa dem som faktiskt behöver hjälp. I det här lagförslaget föreslås att man delar ut pengar till kommunerna utgående från parametern landskapsandelar till äldreomsorgen. Det är att skjuta väldigt brett. Vi har diskuterat det redan här i salen att när man fördelar medel på det här sättet så finns det inga garantier för att de går till det som man avser att de ska gå till. Kommunerna får ett tillskott som inte går att öronmärka på något sätt. Man kan inte garantera att de går varken till äldreomsorgen eller till dem som behöver det bäst. Och i det här fallet så går nästan hälften av pengarna till Mariehamn, vilket jag inte beklagar som mariehamnare, men jag är inte säker på att det var det som var tanken när man diskuterade tidigare att man behövde stöda kommunerna.

Under hela den här diskussionen, ända sedan vi hade remissdebatten här i lagtinget, så har jag efterfrågat att någon skulle förklara. Kanske någon som satt i den här arbetsgruppen, som rekommenderade för landskapsregeringen och finansministern att man ska använda den här parametern, kunde förklara hur man hade kommit fram till den rekommendationen. Ingen har svarat. Finansministern har inget svar. Ingen i den här arbetsgruppen har trätt fram och förklarat det, så det känns fortfarande oerhört godtyckligt. Jag kommer återkomma till det här sedan när vi diskuterar betänkandet.

Socialdemokraterna har sagt från första början att vi kan acceptera de här pengarna till kommunerna om de fördelas till dem som faktiskt behöver dem, dvs. via kommunernas socialtjänst. Kommunernas socialtjänst jobbar uttryckligen med de mest utsatta i samhället, de jobbar med barnskyddet, missbrukarvården och med specialomsorgen. Därför har vi föreslagit tidigare att den här lagen skulle förkastas och att landskapsregeringen ska återkomma med pengar till kommunernas socialtjänst. Eftersom det inte skedde så ber jag nu att få stöda ledamoten Holmbergs förslag. Tack!

Tack, fru talman! Tack till ledamot Fellman. Det är klart att man kan fördela en laddning i landskapsandelssystemet på en mängd olika sätt. En möjlig fördelning är ju till KST då. KST är ett kommunförbund som finansieras via kommunerna och den finansieringsmodell som man har där. Sedan får de landskapsandel från landskapet.

Jag tittade på skoj hur mycket detta slår för till exempel Mariehamn om man laddar KST i stället för äldreomsorgen och skillnaden blev marginell. Sist och slutligen så är det här pengar som kommer kommunen till godo och till handa. Vi från landskapsregeringen har uppmanat till att använda pengarna till äldreomsorgen där behov verkligen finns.

Vi har ju konstaterat att den uppmaningen bara är en uppmaning som kommunerna får göra vad de vill med. I höranden i utskottet så konstaterade kommunernas socialtjänst att de har önskat att finansieringen till kommunernas socialtjänst skulle öka och att den landskapsandelen skulle ses över eftersom man vet att den inte blev tillräcklig när kommunernas socialtjänst kom till.

Jag drar mig till minnes en artikel för inte så jättelänge sedan där ledningen i KST berättade att de kommer att göra 1 miljon i överskott för innevarande år. Jag ser kanske inte att man har uttryckt det behovet för 2023, däremot har man uttryckt det behovet från äldreomsorgen.

Jag tycker nog att finansministern kanske behöver ha en diskussion med sin partikamrat och ordförande för kommunernas socialtjänst om behovet av finansiering för att utveckla kommunernas socialtjänst. Så att KST blir det som vi alla har tänkt att det ska bli; en stark myndighet som kan stöda dem som är svagast i vårt samhälle och sköta väldigt viktiga uppgifter gemensamt, eftersom kommunerna var för sig inte skötte det särskilt bra.

Talman! Jag har för avsikt att diskutera den lag som ligger på bordet och allra särskilt med hänvisning till att jag uppfattade att lantrådet förra veckan sade att man hade följt finans- och näringsutskottets önskemål till punkt och pricka, vilket jag är av diametralt annan åsikt om. Jag tycker att det är en felaktig tolkning av finans- och näringsutskottets betänkande.

När landskapsregeringen lade fram tilläggsbudget 2 i år så skrev man själv så här och man kopierade då finans- och näringsutskottet betänkande: "Dels har tilldelning av budgetmedel till systemet minskat med flera miljoner, dels har systemet ändrats så att en allt större del av utjämningspolitiken sker genom omfördelning av resurser från tillväxtkommuner till övriga kommuner. Landskapsregeringen aviserar i budgetförslaget en översyn av landskapsandelarna, vilket utskottet anser är nödvändigt och brådskande". Och sedan säger man också att man ska tillsätta två grupper som ska presentera en delrapport som ska ligga till grund för höstens tilläggsbudget och därmed den här lagstiftningen nu som vi har.

Nu är det ju mycket intressant eftersom lagtinget inte har fått ta del av de här delrapporterna. Det är faktiskt så att vi inte ens vet om de på riktigt existerar. Vad vi har erfarit så har man inte heller varit fullt överens kring resultatet i dem. Som sagt, det är ingen som kan presentera grunderna för den här lagstiftningen, vilket landskapsregeringen själv säger att man ska göra. Detta förstärks ju av att utskottet har skrivit: "Man understryker behovet av denna utveckling med målet att nå ett bättre regionalpolitiskt utjämningssystem som på ett rättvist sätt tillgodoser samtliga kommuners behov."

Alltså nu har vi en lagstiftning på vårt bord som inte uppfyller det som finans- och näringsutskottet begärde och som inte uppfyller det som landskapsregeringen säger och med grunder som är oredovisade för lagtinget. Och finansministern vägrar svara på varför man har valt den här mekanismen. Och på vilket sätt har de grupperna haft inflytande så som man själv har sagt att de ska ha? Inte heller vet vi någonting om framtiden.

Jag tycker att det här är en mycket, mycket svag lagstiftning, helt uppenbart styrd av politisk kohandel och politiska kompromisser som saknar förankring i verkligheten, vilket ytterligare understryks av att finans- och näringsutskottet, majoriteten, själv säger att man inte är överens inom kommunen om det här är en bra lösning. Det har rönt viss kritik från kommunalt håll, jag skulle säga att det kanske är lite av en underdrift. Jag uppfattar att det har varit ganska omfattande kritik från kommunalt håll. Tack, talman!

Tack, fru talman! Tack ledamot Zetterman. Jag skulle inte säga att det var en omfattande kritik. Jag vet att man från det kommunala fältet, från olika kommuner, har synpunkter på laddningen. Det är klart att man försöker titta på vilken typ av laddning i systemet som är bäst för sin egen kommun. Det är så som man förstås funderar, och då är det ju en jätte skillnad om man är en kommun med en ung befolkning eller en kommun med en åldrande befolkning för då ser man olika på systemet. Att det har kommit synpunkter på den här laddningen är ingen hemlighet. Så är det. Jag tror att hur vi än laddar systemet så kommer det att finnas synpunkter på det.

Sedan gällande grupperna, synpunkterna har tagits emot från den politiska gruppen här. Men det här är en översyn som fortsätter, de är halvvägs nu och de rullar vidare med tanke på årsbudgeten för 2023.

Bästa finansministern svara då på frågan! Varför fördelar man inte pengar ut jämnt genom alla beräkningsgrunder, utan varför valde man just äldreomsorgen? Kan man få en saklig beskrivning av den frågan som har upprepats här, kanske tio eller femton gånger? Kan vi få ett svar på den frågan?

Jo, jag tror att jag har svarat ungefär lika många gånger som frågan har ställts. Det är ju så att det är ju äldreomsorgen som man har sett här, det är ju där som man har påpekat de brister som finns, både vad gäller att man har tomma lokaler, inte personal etcetera. Det har varit upprop från personal, från ledning på olika instanser.

Talman! Det är ju det som är problemet, de här pengarna går ju inte till äldreomsorgen och det skriver ju utskottet också. Inte kan man säkra att de här pengarna går till äldreomsorgen. Och saknar personal, vad tycker finansministern? Ska kommunerna nu gå höja lönen permanent för närvårdare med beskedet att man får 2 miljoner för de två sista månaderna? Ska man anställa flera människor med ett löfte om att det kommer 2 miljoner nu för de två sista månaderna på året? Om finansministern vill uppnå de syften, som han säger sig vilja uppnå, så måste det ske med en helt annan förutsägbarhet och uthållighet. Det förstår ju vem som helst att kommunerna inte kan gå ut och anställa flera bara för att det kommer pengar nu för två-tre månader. Och därtill, det finns ingen personal att anställa bästa finansminister.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Det här är ju en valaffisch, hela det här lagförslaget eller den här gåvan om 2 miljoner. Det handlar alltså om att få alla att vara lugna i majoritetsspråket. Det finns ingen långsiktighet, det finns ingen logik och så länge det inte finns en logik i någonting så det väldigt svårt att argumentera. Och det märks.

Talman! Jag tycker mig uppfatta från det kommunala fältet en mycket, mycket stor oro inför verksamhetsåret 2023, 2024 och 2025 med anledning av höjda löner - mer än vad kommunerna haft i beräkningsgrund, höjda elpriser och det allmänna inflationsläget. Det som skulle kunna ha gjort verklig nytta är att redan nu ha gett besked till kommunerna om hur det kommer att se ut för nästa år. Det här är, som ledamoten Holmberg sade, ett sätt att försöka visa på handlingskraft men som tyvärr faller platt.

Det har ju framkommit tydligt och speciellt från tillväxtkommunen att fokus hos landskapsregeringen, när man ska ta fram det nya landskapsandelssystemet, ligger på hur mycket man ska ladda systemet. Inget fokus ligger på hur man ska fördela pengarna, även där finns en icke logik som enligt mig är en väldigt dålig hantering av skattemedel.

Talman! Centern och Obunden Samling gick till val på höjda landskapsandelar och därtill kan man väl förstå denna fråga.

Det som har hänt under den här mandatperioden är ju att den totala tilldelningen av pengar till kommunerna generellt har sjunkit snarare än höjts. Så jag kan förstå att man har bekymmer inom partifälten att plåstra på såren. Men ett långsiktigt besked skulle vara så otroligt mycket viktigare än att göra det här som inte kommer att ge någon praktisk effekt förutom att det höjer kommunernas resultat och sänker landskapets samma.

Tack, talman! Ledamoten Zetterman ställde frågan eller kritiserade det här upplägget därför att det på något vis är politik. Det är ju som att kritisera huggormen för att den hugger, alltså vi sysslar ju med politik. Det är det som är hela grejen. Nu borde man ju istället ställa frågan; varför har tidigare regeringar gjort så att man sakta men säkert försöker svälta ut kommunerna och tar pengar från dem samtidigt som man ökar pålagorna på kommunerna? Det är ju den frågan som man måste ställa sig, och det är ju det som vi nu äntligen börjar återställa här. Vi tror på kommunerna. Att ge pengar till kommunerna är inte att ge det till någon form av gäng på stan eller vad det nu är. Det låter ju som att man kastar pengarna i ett svart hål. Vi tror att kommunerna gör gott vad de än använder pengarna till. Det är ju det som är den stora skillnaden mellan er och oss.

Talman! Obunden Samling har gång på gång kritiserat det socialvårdslagstiftningspaket och det grundskolepaket som regeringen Sjögren lade fram. Det var två reformer som möjliggjorde för åländska barn, socialt utsatta och människor i allmänhet ungefär samma motsvarande grundläggande rättigheter som man har runtom i landet. Men det var regeringen Thörnroos som beslöt hur mycket detta skulle kompenseras och den tilldelningen av regeringen Thörnroos - där ledamot Marcus Måtar är en del i - den var inte så generös. Tvärtom så har man ju dragit tillbaka medel från kommunerna under den här mandatperioden, så jag tror att ledamoten Måtar får ta fram en spegel innan han för sina resonemang.

Tack, talman! Ledamoten Zetterman har nog fel där. Det här var, så att säga, i säck långt före det kom i påse, det vill säga en långsam nedstrypning av kommunernas verksamhetsförutsättningar för att kratta manegen för ett fyrakommunsupplägg som den tidigare regeringen sysslade med, Men man fick inte igenom det på grund av delvis lagtekniska orsaker och sedan tack vare ett val där människor som fortfarande tror på litenhet och småskalighet på Åland såg till att vi fick en ny regering. Det är ju ett förtroende som jag hoppas att vi skulle kunna fortsätta att förvalta och ge mera pengar till kommunerna i kommande budget för 2023.

Talman! Människors liv är i kommunerna, det är där som allt det vardagliga och allt det viktiga försiggår. Det tror jag att vi alla i den här salen är överens om.

Men till den delen har ledamoten Måtar rätt, regeringen Sjögren jobbade fram en mer effektiv kommunstruktur och det var också en av anledningarna till att kommunandelarna minskade. Nu har regeringen Thörnroos skrotat de planerna. Man har inte höjt landskapsandelarna. Man ger inga långsiktiga besked till kommunerna. Så frågan kvarstår; vad vill regeringen Thörnroos? Vad vill Obunden Samling? Vad vill ledamoten Måtar? För man kan inte ta bort andra reformer utan att komma med svar på nya. Och hittills har vi sett exakt noll, zero svar på den framtida kommunstrukturen och den framtida kommunfinansieringen. Så den frågan får ni hantera inom regeringsblocket.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av 5 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Förslag om förkastande tas upp i samband med ärendet andra behandling. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.