Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Herr talman, bästa lagting!

Vi har här ett lagförslag om införande av bestämmelser för främjande av energi från förnyelsebara energikällor. Det handlar om de så kallade RED-direktiven, och detta är det tredje RED-paketet som EU presenterar. EU:s ambitioner på detta område syftar till att lindra och ta bort hinder för Europas utveckling inom förnyelsebar energi. Detta återspeglar EU:s strävan att övergå till ett grönare och mer hållbart energilandskap, en ambition som drivs av både klimatambitioner och säkerhetsfrågor.

RED-direktiven syftar till att ge medborgarna möjlighet att aktivt bidra och öka medvetenheten kring energifrågor. De utgör också en gemensam färdplan för att uppfylla det gemensamma målet att minska klimatutsläppen med minst 55 % till 2030.

Medlemsstaterna ska införliva RED III i sina nationella lagar senast den 21 maj 2025, och vissa bestämmelser, särskilt de som rör påskyndande av tillståndsförfaranden, borde ha antagits redan den 1 juli 2024. Det innebär att det är bråttom för både Finland och Åland att implementera detta direktiv i sin nationella lagstiftning.

Direktivet innehåller bestämmelser som syftar till att undanröja hinder för en effektiv tillförsel och användning av energi, samt att förkorta och underlätta tillståndsprocesser. EU:s medlemsstater ska också identifiera och utse så kallade accelerationsområden där förnyelsebar energi kan etableras utan betydande miljöpåverkan.

Detta förslag innebär också att Åland behöver en kontaktpunkt, en funktion som ska förenkla tillståndsprocessen för produktionsanläggningar för förnyelsebar energi. I landskapsregeringens första utkast föreslogs att ÅMHM skulle utses till denna kontaktpunkt, men efter remissförfarande och dialog har vi insett att vi måste ta den rollen själva i landskapsregeringen, troligen på infrastrukturavdelningen.

När denna kontaktpunkt införs handlar det främst om att ta fram en hemsida som ger allmän vägledning om administrativa förfaranden och etablerar kontakt med relevanta myndigheter. Webbplatsen ska både ge information och fungera som kontaktpunkt. Dess roll är att påskynda tillståndsprocessen och se till att tidsramar, förvaltningslagar och andra viktiga datum hålls, så att processen kan gå så smidigt som möjligt.

Vår bedömning är att det kommer att krävas en inledande insats för att få allt detta på plats, och vi uppskattar att det kommer att kosta mellan 50 000 och 80 000 euro i inledningsfasen. Dessutom kommer det att behövas en resurs motsvarande cirka 20 procent av en heltidsanställd framöver. Detta utgör en utmaning för oss i landskapsregeringen, eftersom vi ständigt får nya uppgifter från EU, och det är inte alltid enkelt att avveckla gamla uppgifter.

För att främja denna typ av nya uppgifter kan vi inte bara som bembölingen lägga sten på sten, utan vi måste hela tiden ha ett förändringsarbete igång.

Om Åland ska införa accelerationsområden blir det en fråga som vi får ta ställning till längre fram. Vi har för avsikt att titta närmare på öppna plan- och bygglagen, och i samband med den processen kan vi också diskutera var det kan vara lämpligt att utse accelerationsområden på Åland. Det är ett stort projekt som behöver hanteras separat.

När dessa områden utses kommer allmänheten att ges möjlighet att lämna synpunkter, och miljöaspekterna är förstås viktiga.

Vi har i framställningen också sett över vilka konsekvenser detta RED-direktiv har för hushåll, företag, landskapet, kommunerna och miljön. Vår bedömning är att det inte ger så stora negativa konsekvenser, men att det positivt främjar hushållens möjligheter att få information och själva kunna ta initiativ för att främja förnyelsebar energi.

Vi hoppas att detta ska leda till mindre byråkrati för företagen och underlätta beslutsprocesserna för de exploatörer som vill planera, uppföra och driva anläggningar för förnyelsebar energi.

För kommunerna bedömer vi att de idag har effektiva beslutsprocesser när det gäller bygglov, till exempel för vindkraftverk, och att handläggningstiderna håller. Därför torde det inte heller innebära några stora konsekvenser för kommunerna.

Ur klimatperspektiv är det naturligtvis positivt om vi kan främja minskningen av utsläpp på ett snabbare och effektivare sätt. Det är viktigt att miljökonsekvensbedömningar och miljörapporter görs där det behövs, så att vi inte etablerar accelerationsområden på fel ställen där det finns arter och andra skyddsvärda miljöer som behöver bevaras. Det är förstås vår utgångspunkt.

Detta var en kortfattad presentation. Tack för det, herr talman!

Tack, herr talman!

Det här är ett ganska viktigt ärende, det handlar om en stor fråga.

När vi pratar om de här accelerationsområdena sade ministern att vi ska se om vi ska göra några accelerationsområden eller inte. Är det inte fråga som man borde kunna svara på ganska snabbt?

Åland har en väldigt unik och speciell natur. Vi har inte jättestora områden. Vore det inte enkelt att säga att vi inte har några planer alls på göra dessa accelerationsområden? Vi respekterar miljön.

Accelerationsområdena nedprioriterar miljön så att det snabbare ska kunna gå att exploatera orörd natur, om man sammanfattar det väldigt kort. Hur har man resonerat? Är det ett problem? Varför tar man inte det ställningstagandet helt enkelt?

Jag tror inte vi har alls samma syn på om det är bra eller dåligt att främja förnyelsebar energi och att utse områden där man också kan etablera.

Det pågår ju på Åland just nu ganska mycket i insatser och byggnation. Tre solparker är under uppförande. Det finns batteriprojekt. Man diskuterar hur man kan främja vätgasutvecklingen och vätgasekonomin på Åland. Jag tror absolut inte vi ska skippa den här möjligheten, utan tvärtom så ska vi syna vad den kan innebära och vilka fördelar den kan ge också landskapet Åland.

Tack, herr talman!

Jag har personligen ingenting emot förnybar energi; det är bra att man gör den typen av satsningar. Men precis som med all annan exploatering måste man ta hänsyn till miljöskäl.

Ministern säger att miljöaspekterna är viktiga, samtidigt som man i nästa andetag påstår att accelerationsområdena är jättebra. Deras syfte verkar vara att kringgå miljölagstiftningen. Man hittar luckor i miljölagstiftningen, man skapar dem helt enkelt och man säger att här behöver man göra dem lika tydligt som man annars skulle göra. Dessa resonemang hänger inte ihop.

Det handlar inte så mycket om att främja förnybar energi, utan framför allt om att man inte behöver göra lika grundliga efterforskningar när det gäller miljöfrågor, som jag förstår det.

Jag tror att det är viktigt att ledamoten Wikström läser framställningen. Det står mycket tydligt att avsikten inte är att miljöskyddsnivån på något sätt ska ändras. Om området är skyddsvärt, kommer det att förbli skyddsvärt, och det framgår i miljörapporten.

Tvärtom handlar skyddet av vår miljö och den biologiska mångfalden i hög grad om att bromsa koldioxidutsläppen och förhindra den globala uppvärmningen. Det handlar verkligen om att värna om miljön.

Tack, talman! Det framgår mycket tydligt i det här lagförslaget, precis som minister Gunell sade så handlar det om att undanröja hinder för förnybar energi. Men hur undanröjer man dessa hinder? Det står också i lagförslaget.

Dessa hinder finns där av en anledning, till exempel för att skydda miljövärden och påverka människors närmiljö. Här står det klart och tydligt att dessa värden ska underställas den viktiga produktionen av förnybar energi. Man väger absolut en så kallad klimatnytta mot miljövärden.

Vad har ministern att säga om detta?

Jag tror att EU i sina ambitionerna att ställa om Europa, hela den gröna given och den gröna omställningen, har identifierats många byråkratiska hinder som fördröjer framstegen i dessa processer.

Det handlar absolut inte om att förstöra miljön eller närmiljön, utan tvärtom om att hitta områden där denna samexistens är fördelaktig, mer fördelaktig än andra mark- och vattenområden. Genom att fokusera på dessa aspekter kan vi snabba upp processerna och nå våra mål lite snabbare.

Tack, talman!

Jo, dessa byråkratiska hinder som man har lokaliserat har ju kommit dit av en anledning. De har funnits för att de behövs. Det som man till exempel ska ändra här är landskapslagen om naturvård. Man ska foga ett nytt moment som anger undantag från förbudet att döda eller störa fridlysta arter i samband med uppförande och drift av anläggningar för förnyelsebar energi.

Enligt detta lagförslag kommer den förnyelsebara energin att stå över dessa arter, som jag förmodar anses vara skyddsvärda. Det är väl därför de är fridlysta. I alla andra fall måste man respektera fridlysningen, men här vill man till och med gå in och ändra lagen.

Jag kan garantera ledamoten Egeland att jag tror att varken den nuvarande landskapsregeringen eller kommande landskapsregeringar kommer att ha för avsikt att accelerera utvecklingen på sådana platser där det finns skyddsvärda arter.

Tack, talman!

Jämfört med tidigare replikskiften är jag, tror jag, mer positiv till den här framställningen. Jag tycker att det här verkar klokt på många sätt.

De accelerationsområden som nämns i lagförslaget handlar mycket om att prioritera; konstgjorda bebyggda ytor, tak, husfasader, parkeringsplatser, bondgårdar, avfallsanläggningar och så vidare. Det finns oerhört många anläggningar på Åland som man skulle kunna använda. Vi har också en stor produktion av till exempel äpplen och lök, och det finns takytor i överflöd. Jag har själv funderat på detta i flera år, på möjligheterna att anlägga större ytor för förnybar energi. Jag tycker att det här är jättebra så här långt.

Det här är som sagt ett EU-direktiv som vi är tvungna att implementera. Det gör vi med den här lagen. Vad vi gör med det och hur vi tar vara på möjligheterna är sedan upp till oss i nästa skede.

Jag tycker också, i likhet med ledamoten Mattsson, att det här öppnar upp för nya möjligheter. Tidigare har det även uttryckts från lagtingets sida att man önskar en minskad byråkrati, och det här är ett steg i den riktningen.

Tack, talman!

Det här är också lite brådskande. Det ska bli intressant att fördjupa sig i dessa frågor i social- och miljöutskottet. Jag tror att detta är ett steg i rätt riktning, och vi kan verkligen ta vara på möjligheterna. Vi behöver ändå göra detta som en del av det stora EU-paketet för förnybar energi. Så det blir jättebra.

Jag ser fram emot behandlingen i utskottet, och vi kommer naturligtvis gärna dit för att delge mer information.

Jag tror att om man tar dessa direktiv på rätt sätt och implementerar dem så att de passar vårt samhälle och vår småskalighet, så kan man åstadkomma positiva förändringar. Man kan välja att se hinder och svårigheter, men man kan också betrakta det som en möjligheter.

Talman!

Klimatkrisen är inte längre en avlägsen hotbild – den är här, nu, och påverkar oss alla. Vad som orsakar klimatkrisen kan vi debattera i all evighet men det är inte det som dagens ärende handlar om. EU har bestämt att det är denna väg vi skall gå och EU:s Renewable Energy Directive III, RED III, är ett verktyg för att underlätta ökningen av andelen förnybar energi. För oss på Åland ger detta direktiv både utmaningar och möjligheter.

RED III ställer krav på att andelen förnybar energi ska öka, att transportsektorn ska bli grönare och att biomassa ska användas enligt principen om kaskadanvändning. Det sistnämnda är en för mig ny benämning som förtjänar en förklaring. Det avser att ett och samma material används flera gånger. I Finland där trä är en viktig råvara kan det första steget vara tillverkning av möbler eller byggmaterial, i det andra skedet så kan det spånskivor och i det tredje och sista skedet så blir det bioenergi i någon form.

EU avser att förkorta handläggningstiderna för bygglov och miljötillståndsprocesser genom införandet av så kallade accelerationszoner och en kontaktpunkt.

Det handlar om att definiera områden som redan är exploaterade varpå ytterligare exploatering inte gör så stor skillnad längre. Den liberala lagtingsgruppen välkomnar ett sådant tänk. Vi behöver använda vår mark klokt och ser hellre att mat växer på våra åkrar än exempelvis solcellsparker. Dessa solcellsparker kan med fördel placeras i redan exploaterade områden och marker av impedimenttyp.

Förfarandet med accelerationszoner kan bli ett verktyg för den som vill finna platser för etablering. Vi gör en bedömning att dessa zoner är av mer efterfrågade nere i Europa med en större befolkningstäthet och olika intressen ställs mot varandra. Den diskussionen känner jag igen från BSPC arbetsgruppen med det långa namnet Energy Security, Self-sustainability, Resilience and Connectivity. Där har vi erfarit att tillståndsprocesserna är ett problem nere i Europa med långa handläggningstider. RED III är ett sätt att snabba på processen och vi ska ha i minne att Europa behöver finna sätt att ersätta stora mängder energi som tidigare importerades från den odemokratiska grannen i öst.

Om man väljer på Åland att göra dessa accelerationszoner så är det för att göra det tydligt var vi helst vill att energianläggningar ska placeras. Exempelvis en matbutik kanske ser ett mervärde i att kunderna får ha sina bilar under ett tak av solceller. Bilarna hålls svalare på sommaren samt snöfria på vintern och kostnaden för snöröjning borde minska. Det kunde det absolut vara ett alternativ att skapa en win-win situation.

Detta kommer ju givetvis med en kostnad och bedömningen är en 20% av en heltidstjänst. Det är beror på hur mycket man implementerar av detta. Det är mera upp till oss, vilket ministern redogjorde för, och att vi får lagstiftning på plats.

Tillståndsprocesserna håller nog tidsramarna på Åland även utan detta direktiv så intentionen med direktivet är nog uppfyllt redan i praktiken.

Den liberala lagtingsgruppen stöder detta förslag. Tack!

Tack, talman!

Jag har absolut ingenting emot att man bygger tak över parkeringar och fyller dem med solceller. Det är ju vackert så, och det måste ju vara ett av de bättre sätten att skapa förnybar energi på.

Men hur ställer sig ledamoten till klimatkrisen, som han konstaterar redan är här?

I det här lagförslaget väger man ganska tydligt klimatnyttan mot naturvärden och individens rätt. Man ställer klart och tydligt att klimatvärdena ska stå över de andra. Hur stort handlingsutrymme anser ledamoten att vi har för att minska koldioxidutsläpp? Är det verkligen värt insatsen att tumma på våra naturvärden? Anser ledamoten att vi kan göra tillräckligt mycket i klimatfrågan för att det ska vara värt att kompromissa med miljövärden?

Talman,

Hur jag ställer mig till detta direktiv är egentligen en underordnad fråga, eftersom EU har bestämt att vi ska införa det. Vad jag kan förstå är vi tvungna att göra så, och jag tänker inte fördjupa mig mer i det.

När det gäller koldioxid anser jag att där man redan har exploaterat, bör man gärna kunna fortsätta. Huruvida detta har någon nytta har jag alldeles för liten kunskap om, så jag ställer min tilltro till forskningen. Den är, för mig i alla fall, ganska entydig.

Tack, talman!

Jag menade inte hur ledamoten ställer sig till direktivet, utan till lagförslaget som ledamoten håller Liberalernas gruppanförande för.

I det här lagförslaget finns det saker som man med största sannolikhet hade kunnat utelämna för att skydda naturvärden och individens rätt, och ändå följa EU-direktivet.

Håller ledamoten med om detta, eller är jag på vils?

Ja, som jag har läst lagförslaget ser jag att naturvärdena ska beaktas på skyddsvärda platser.

Obunden Samling har nu ordförande i social- och miljöutskottet, där den här processen ska tas vidare. Där kan vi lyfta fram alla farhågor, och vi kommer att ha ett hörande i ärendet. Förhoppningsvis kan vi komma fram till ett bra betänkande. Det är vad jag hoppas på.

Tack, talman! Tack, ledamoten Pettersson!

Jag blev lite inspirerad av Liberalernas gruppanförande. Under tiden jag var med i BSPC och hade långa tågresor såg jag långa rader med solcellsparker längs hela vägen i Tyskland och så vidare. Det vara så fint, särskilt eftersom området redan är förstört där tågrälsen går. Genom att utnyttja de platser som tidigare har varit exploaterade är en bra tanke.

Jag tänker också på Åland. Vi har många hundratusentals kvadratmeter tak som skulle kunna utnyttjas. Det finns olika ställen som redan är ganska förstörda av människans påverkan. Jag tror på det här. Jag tycker att det var ett bra anförande.

Talman!

Jag tackar för berömmet. Det är också en tanke som jag har haft; det är bra om vi kan använda sådana platser där det inte stör så mycket.

Vi behöver även beakta energibehovet när det gäller värme och el som är något mindre på sommaren. Samtidigt har vi ett stort kylbehov. Matbutiker borde jag ha alla möjligheter att räkna hem det här också. Jag tycker att det verkar positivt.

Talman!

EU:s klimatneutralitetsmål driver oss alla mot en snabbare energiomställning, och det nya RED III-direktivet är en viktig del i denna process. För Åland innebär det betydande möjligheter att stärka vår energisjälvförsörjning (vår resiliens) och utveckla hållbara lösningar. Men det ställer också krav på oss att agera snabbt, klokt och målmedvetet.

Direktivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi i hela EU, kräver att vi förenklar tillståndsprocesserna och identifierar särskilda accelerationsområden för förnybar energi. Detta är inte bara en fråga om klimatansvar – det stärker även Ålands ekonomiska möjligheter i den gröna omställningen. Det stärker vår position som en föregångare och visar att vi kan kombinera ekonomisk tillväxt med miljöansvar.

För Ålands del innebär detta lagförslag tre centrala förändringar:
1. En ny landskapslag om kontaktpunkt och tillståndsprocesser – Genom att inrätta en kontaktpunkt på Åland kan vi erbjuda vägledning och förenkla tillståndsförfarandena för projektutveckling. Som kontaktpunkt föreslås landskapsregeringen och att det sköts som 20 % av en heltidsresurs. Det här är smart. Jag och Centern ser uppenbara fördelar och nyttor med införandet av en s.k. kontaktpunkt vid landskapsregeringen för att underlätta i den administrativa processen. En digitalisering och centralisering av dessa processer blir viktiga för att minska byråkratiska hinder och skapa en mer attraktiv miljö för investeringar.

2. Accelerationsområden för förnybar energi – Genom att identifiera och prioritera områden för förnybara energiprojekt så kan projekt påskyndas och genomföras snabbare. Det ska påskynda utvecklingen och samtidigt säkerställa att vårt elnät byggs ut i takt med nya behov och krav. Det är en på många sätt avgörande förutsättning för att kunna integrera mer grön elproduktion och säkerställa att framtidens energibehov är baserad på förnybar och förhoppnings lokalproducerad energi från Åland.

3. Undantag och förenklingar – Direktivet tillåter undantag från vissa miljökonsekvensbedömningar för utvalda projekt, vilket gör det möjligt att påskynda implementeringen utan att tumma på miljöhänsyn.

Förutom de strukturella förändringarna måste vi också titta på sektorer där vi kan göra störst skillnad, såsom transport och byggande. Vi kommer snart i lagtinget att diskutera meddelandet om hållbart byggande, så det blir intressant att fortsätta diskussionen där. Vi har möjlighet att leda utvecklingen av energieffektiva byggnader och elektrifiering av transportsektorn. Samtidigt kan vi på Åland utveckla innovativa lösningar för energilagring och produktion av vätgas – vilka förutspås vara nyckelkomponenter i framtidens energisystem.

Det är dock viktigt att poängtera att vi är försenade med implementeringen av direktivet vilket är olyckligt på många sätt. Den 26 september 2024 inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Finland och Åland för att vi inte har genomfört de artiklar som skulle varit på plats den 1 juli 2024. Det finns alltså en hård tidspress på att lagförslaget ska träda i kraft så fort som möjligt. Snabbt och bra har en tendens att öka risken för brister i lagstiftningen. Lagförslaget och dess konsekvenser är rätt så svårbedömda i nuläget

Jag ser därför fram emot att vi i social- och miljöutskottet tittar närmare på lagförslagets konsekvenser. Hur påverkas landskapets och kommunernas ansvar och medbestämmande i tillstånds- och beslutsprocesser, t. ex. vid etableringen av såväl landbaserad, semi-havsbaserad och havsbaserad vindkraft av varierande storlek på projekt, liksom större och mindre solkraftsprojekt med mera?

På det hela taget är det ett lagförslag som innehåller en hel del tekniska detaljer som utskottet gärna får titta lite närmare på. Det smyger lätt in fel i detaljerna då texterna blir av en så teknisk och detaljerad natur. I stort är det ett väldigt bra lagförslag och Centern stöder detta. Tack, talman!

Tack, fru talman!

Tack för det anförandet! Vi ska behandla ärendet i utskottet, och just i det här fallet tror jag att det är viktigt att vi inte hastar igenom det, trots att det är bråttom.

Detta lagförslag ligger redan nu i parlamentet. Vi har inlett den här processen och, som man brukar säga, när den ligger i parlamentet så har vi gjort vårt. Därför behöver vi nog inte oroa oss så mycket för eventuella böter.

Det jag funderar på är: Är det Centerns uppfattning att vi kan använda dessa accelerationsområden för att påskynda utbyggnaden av havsbaserad vindkraft? Det blev lite otydligt här i anförandet och jag skulle vilja höra hur man resonerar kring detta. Har ni diskuterat frågan om att använda detta för att snabba på processen av utbyggnaden av havsbaserad vindkraft?

Tack, ministern!

Först tänkte jag kommentera lite kring utskottets arbete framöver och de frågetecken jag lyfte i mitt anförande. Jag uppfattar ministerns inledande anförande som väldigt uttömmande och bra.

Vi har också fört diskussioner med infrastrukturavdelningen och ansvariga tjänstemän där och jag märker att kunskapen är mycket hög på det här området. Jag tror att vi kommer att få väldigt bra svar i utskottet.

Jag vill även lyfta fram att det är bra för hela utskottet att höra de här svaren, få den här informationen och föra den dialogen i utskottsarbetet. Därför vill jag lyfta att det finns vissa detaljer kring texterna som kanske behöver diskuteras i utskottet, så att vi förstår helheten rätt innan vi fattar beslut.

Tack, fru talman!

Absolut måste vi fördjupa oss i det här ärendet i utskottet och titta närmare på det.

När man pratar om accelerationsområden, det vill säga när man prutar på miljövärden för att snabbare kunna etablera förnybar energi, så handlar det om detta om man ska vara krass. Min uppfattning just nu är att vi inte ska göra det på Åland, utan istället fokusera på sådana saker som bondgårdar och, som tidigare talare har nämnt, redan exploaterade områden. Min uppfattning är att vi inte ska använda accelerationsområden för att pruta på miljövärdena i syfte att snabbare etablera förnybar energi.

Jag vill därför upprepa frågan. Finns det en tanke att man gärna vill se den havsbaserade vindkraften gå framåt snabbare? Kan man då överväga att använda ett sådant här förfarande via accelerationsområden för att fortsätta?

Tack, talman!

Det handlar nog inte om att pruta på miljövärden. Om ledamoten läser lagtexten och den tillhörande informationen, så handlar det inte om att pruta, utan om att förtydliga lagstiftningen och göra den tydligare. På så sätt kan alla förstå processen och vara delaktiga i den.

Det är mycket viktigt att betona att ingen ska känna sig förbigången. Ingen ska behöva känna att man missar processen om man inte förstår vilket sammanhang man ska kunna komma in med sina åsikter. Det handlar om demokrati i processerna.

Därför tror jag att detta sätt att förtydliga och skapa accelerationsområden gynnar alla, så att alla åsikter kommer fram. Det handlar inte om att förenkla för någon att få ett tillstånd som annars inte skulle ha varit möjligt.

Tack, talman!

Jag ska göra ett tredje försök. Ledamot Wikström har ställt samma fråga två gånger utan att få något svar. Jag ställer frågan väldigt kort: Har man övervägt att använda sig av accelerationsområde för att kunna snabba på etableringen av havsbaserad vindkraft?

Tack, talman!

Vi har inte diskuterat specifika projekt. Som jag lyfte i mitt anförande så vill jag gärna ta det här utskottet för att se vilken typ av projekt vi pratar om när vi pratar om de här accelerationsområdena. Jag ser framför mig också möjligheten att använda det i samband med havsbaserad vindkraft, landbaserad vindkraft, semihavsbaserad vindkraft och solel projekt och så vidare. Det finns ingen baktanke. Snarare ska det här ge möjligheter för att komma framåt i processen och att man ska få svar på frågan: Blir det här ett projekt eller blir det inte ett projekt?

Tack, talman!

Ja, det är en stor skillnad mellan att göra ett stort havsområde till ett accelerationsområde jämfört med att använda tak till parkeringar och hönshus.

En annan sak som jag funderar på, nu när ledamoten höll sitt anförande, är att han säger att det stärker vår resiliens. På vilket sätt stärker det vår resiliens? Vi har ju varken baskraft eller reglerkraft, så hur ska solceller och vindkraftverk, utan hjälp av baskraft och reglerkraft, kunna stärka vår resiliens?

Tack, talman!

I ministerns anförande eller i replikskiftet så tror jag det kom fram det här exemplet med batteripack och batteripaket, i kombination med förnybar elproduktion. Det är ett exempel på hur man kan skapa resiliens. Genom att stärka elnätet med batteripack kan vi föra in mer förnybar energi i nätet, vilket höjer vår resiliens.

Vi får ett stadigare elnät på Åland, och det är just detta som hela det här direktivet bygger på. Det skapar en större resiliens för Europa och våra områden.

Tack, talman!

Här har vi ett lagförslag som kommit till på grund av EU:s ”Fit for 55”-paket. Detta paket är ett utmärkt sätt att minska Europas konkurrenskraft, köra ner ekonomin och sänka resiliensen inom unionen. Man har ju vid flera tillfällen kommit med nya direktiv om förnybar energi, och senast var i slutet av 2023.

Senast 2030 så ska de förnybara energikällorna utgöra 42,5 % av den totala energiförbrukningen och inom transportsektorn ska man använda sig av minst 14 % förnybara drivmedel. Drivmedlen har drivits upp till mycket höga belopp då dessa inte finns att tillgå i tillräckligt stor utsträckning, och vad den gröna omställningen har gjort för elpriserna behöver jag knappast nämna.
Detta har fått till följd att energikrävande industri har lämnat Europa i backspegeln, och alltmer produktion flyttas till Kina. Vad detta gör för utsläppen av så kallade klimatgaser, förstår ju de flesta. Mera fossilt, mera kolkraft, men inte här. Man kan även nämna vad det gör för vår resiliens när produktionen flyttar utomlands.

Det här lagförslaget går till största delen ut på att förenkla för exploatörer att uppföra produktion av så kallad förnybar energiproduktion. Processerna ska förenklas och snabbas på, och det kan ju så klart ses som något positivt. Det som skaver här är sättet som detta ska ske på.

Landskapsregeringen ska utse s.k. accelerationsområden som anses vara lämpliga för produktion av förnyelsebar energi, och inte av särskild skyddsvärd art. Det är lite oklart vilka områden man kan tänka sig, om det är ladugårdstak eller om det är stora havsområden. Under vissa förutsättningar så ska projekt inom dessa områden undantas från kraven på miljökonsekvensbedömning. Man skriver i detta lagförslag att förnybar energi ska ses som ett ”allt överskuggande allmänintresse”. Detta synsätt, skriver man i detaljmotiveringen, är centralt och anger hela tanken med lagen fram tills dess att klimatneutralitet har uppnåtts.

Förnybar energi ska vara ett allt överskuggande allmänintresse av vikt för människors hälsa och säkerhet vid avvägningen mellan rättsliga intressen i enskilda fall. ”Detta innebär i praktiken att anläggningar för förnybar energi ska prioriteras när olika rättsliga intressen jämförs, avvägs och sätts mot varandra i enskilda fall”. Den meningen borde rimligtvis göra att vissa säkert tror att jag står här och raljerar, men det är dessvärre inte så. Detta är ett citat från lagförslaget, och det citatet räcker nog rätt långt för att man ska förstå vad vi inom Obunden Samling anser om det här förslaget.

Man kan uppenbarligen föreslå precis vad som helst i klimatets namn, samtidigt som besluten leder till att produktion flyttar långt bort från Europa, och tar koldioxidutsläppen med sig. Det är ju förvisso lättare att bli klimatneutral när man inte har vare sig produktion eller pengar att spendera, en så kallad Master Plan.

Man inför även en ny paragraf till lagen om fridlysning, som anger ett undantag från förbudet att döda eller störa fridlysta arter. Landskapsregeringen kommer också att ges möjlighet att ge undantag från fridlysningsbestämmelserna. Även här nämns att ”förnybar energi presumeras vara ett överskuggande allmänintresse och av vikt för människors hälsa och säkerhet”. Det kan tänkas vara svårt att övertyga de boende i närheten av Långnabba som störs av ljudet från möllorna att det är för deras hälsas skull. Jag är tveksam till att dessa individer ser det som särskilt hälsosamt.

Slutsats är att naturen och individens frihet måste stå tillbaka för klimatet. Vi gillar det inte. Inte alls faktiskt. Tack för ordet!

Talman!

Ledamoten för det resonemang som går i riktningen att EU satsar bara på sol- och vindkraft, anser att detta är av ondo. Men faktum är att det också satsas på kärnkraft, som ju anses vara fossilfri.

Vi har nyligen sett att Sverige har stora ambitioner inom detta område. Estland planerar att bygga en eller två SMR reaktorer, och även i Finland pågår diskussioner. Därför tycker jag inte att man kan så kategoriskt hävda att man enbart satsar på vind- och solkraft.

Kanske ledamoten kan utveckla sin ståndpunkt lite mer?

Tack, talman!

Jo, det är helt korrekt som ledamoten säger att vinden har vänt. Allt fler politiker har insett att den gröna omställningen, på det sätt som EU har planerat den, kommer att vara omöjlig. Man kommer att köra EU i sank om man fortsätter på det här sättet. Man har stängt ner kärnkraften och försökt ersätta den med så kallad förnyelsebar energi. Det har inte fungerat och har lett till kriser. Nu måste vi bygga upp kärnkraften igen.

Vidare, angående mitt resonemang kring att sol- och vindkraft är av ondo, måste jag väl motsätta mig det lite grann. Vindkraften är svår att placera på många ställen utan att den enbart stör. Men solenergin har jag inget emot, så länge den placeras på hustak här och var. För att det ska vara möjligt måste det finnas en väl fungerande bas- och reglerkraft. Ju mer förnyelsebar energi vi för in, desto mer reglerkraft.

Tack, vicetalman!

Jag vet inte om ledamotens anförande baserar sig på desinformation eller om man är dåligt informerad. Men jag vill ställa två frågor.

Min första fråga är: Vem anser ledamoten att ska driva den här uppenbarligen behövda gröna omställningen i världen, om inte vi som är bland de mest välbärgade och välutbildade? Om inte vi driver den här förändringen, vem ska då göra det?

Tack, talman!

Om vi ska driva den här förändringen måste vi göra det på ett sätt som inte förstör vår egen konkurrenskraft, kör ner vår ekonomi och förstår vår egen resiliens. Det är just det som sker med den gröna omställningen. Om ledamoten vill kalla det för desinformation, tycker jag att ledamoten bör titta på vad som har hänt med elpriserna och elförsörjningen i Europa den senaste tiden, sedan man bestämde sig för att gå in på den gröna omställningen.

Reglerkraft kan utföras med till exempel vattenkraft, men den finns inte i tillräckligt stor utsträckning och på tillräckligt många ställen. Därför måste man reglera med fossilt.

Att påskynda den gröna omställningen är inte bara en fråga om ekonomisk resiliens, utan även resiliens när det gäller vår egen säkerhet. Vi kan inte fortsätta att finansiera det pågående kriget, som det har pratats mycket om här den senaste tiden. Dessutom är den gröna omställningen en konkurrenskraftig faktor för många företag. Nu när USA har dragit sig ur Parisavtalet är det Europas tur att ta ledningen i frågan.

Vi vet också att enligt Sveriges Folkhälsomyndighet förväntas effekterna av klimatförändringarna öka både globalt och lokalt i Norden, framför allt genom att försämra hälsan för både människor och djur. Ledamoten pratar om hälsoeffekterna av de lokala förändringarna i miljön, men man måste ta ett lite större perspektiv. Klimatförändringarna ändrar också vårt hälsotillstånd.

Tack, talman!

Nu blev det lite som i den förra debatten här, att istället för att diskutera ämnet kom vi in på att prata om kriget och att finansiera kriget.

Alltså, den förnyelsebara energin och den gröna omställningen ökar ju behovet av reglerkraft. Det är inte så att de nordiska länderna innan den gröna omställningen körde dieselkraftverk för fullt. Man använde sig av kärnkraft, till exempel, och den har man i stora delar av vårt närområde stängt ner för att ersätta den med förnyelsebar energi.

Och vad har hänt då? Jo, man har fått reglera med fossila bränslen. Så hur man ska få in det här med att finansiera kriget i den gröna omställningen, det är för mig helt ofattbart.

Tack, talman!

Jag har nog valt att läsa det här lagförslaget med mer positiva ögon än vad ledamoten Egeland har gjort.

Dels är det här ett direktiv från EU, så vi måste ju ändå genomföra det. Varför inte se potentialen i de här accelerationspunkterna för framtiden och sträva efter att bli mer resilient när det gäller egen energiförsörjning? Jag förstår faktiskt inte problemet. Det ska bli intressant att ta det vidare i utskottet.

Jo, jag läste en del av det med positiva ögon, måste jag säga. Till exempel är det behjärtansvärt att man vill minska byråkrati och göra det enklare för entreprenörer att komma igång med projekt. Det är fint. Men hur ska det gå till?

Om man läser här så ska det gå till på det sättet att man gör det enklare att komma förbi den gällande miljölagstiftningen som vi har idag. Jag kan omöjligt se det som något positivt. Den miljölagstiftningen finns väl där av en anledning. Jag tror inte att den har kommit dit av en slump; den finns där av en anledning. Till exempel ska man ange undantag från förbudet att döda och störa fridlysta arter och att man ska kunna kringgå miljökonsekvensbedömningar inom vissa områden.

Visst kan man problematisera meningar åt vilket håll man vill, men det finns redan företag på Åland som faktiskt tjänar pengar på att använda sina tak och andra lagerlokaler för att producera energi.

Det ska bli intressant att ta de här frågorna vidare i utskottet. Jag tror att de tjänstemän som har arbetat med detta har fördjupat sig mycket, och jag tror att det är positivt för Åland.

Tack, talman!

Jo, det här med att problematisera meningar, jag skulle säga att det är väl en del av mitt uppdrag att göra just det. När ett lagförslag kommer så är det absolut bra att allt i det förslaget problematiseras, annars finns det en risk att väldigt märkliga lagförslag slinker igenom eftersom ingen har sett vilka konsekvenser de kan få. Vad kan den här skrivningen leda till i praktiken? Den låter kanske bra, men man måste också tänka ett steg längre. Vad kommer det här att få för konsekvenser?

Tack, fru talman!

Ledamoten Egeland från Obunden Samling arbetar hårt för att förhindra den gröna omställningen. Man använder miljön som ett slagträ i den här debatten. Ingen från Obunden Samling har ännu förklarat hur miljön och den globala uppvärmningen främjar naturen och artdöden. Kanske kan ledamoten utveckla detta?

Men om vi ser på frågan: Vad ska Åland göra, och vilka alternativ har Europa? Anser Obunden Samling att Åland också ska satsa på kärnkraft? Är det vår framtids väg? Ska vi kanske till och med utvinna uran här lokalt, eller ska det importeras från Kazakstan eller andra länder? Hur ser ledamoten Egeland på den utvecklingen?

Tack, talman!

Vi använder oss av miljöargument här, och det skulle då vara något fel.

Minister Gunell vill ha svar på om vi inte kan se att den globala uppvärmningen också påverkar miljön. Jo, det kan vi nog. Men frågan är hur mycket? Vad har vi för insatser? Hur stora är våra klimatutsläpp på Åland? Hur stora klimatutsläpp har hela EU?

Om vi tittar globalt är klimatutsläppen ett globalt problem. Om insatsen är för hög och vinsten för liten, då är vi inte intresserade. Vi är heller inte intresserade av att bygga kärnkraft på Åland. Åland är alldeles för litet för det.

Uran, kan jag upplysa om, finns över väldigt stora områden på planeten och inte bara i Kazakstan, så det är inget problem.

Jag har förstått att Obunden Samlings hållning är att Åland är för litet för att vi ska göra något inom denna sektor. Europa anses också för litet, så kanske vi borde lägga ner Europa helt.

Istället borde vi fokusera på hur USA, Kina, Brasilien och våra grannländer fortsätter med sina utsläpp. Hur ska det då gå för planeten och för nästa generation, samt för de obundnas barn och barnbarn?

Tack, talman!

Jag skulle inte säga att vi har påstått att Europa är för litet, men Europas del av klimatutsläppen är redan idag ganska små.

Det syns dock tydligt att den gröna omställningen har minskat Europas konkurrenskraft. Att försöka gå i bräschen för den gröna omställningen genom att göra ännu mer av det som gick dåligt, det är inget som kommer att ta bort produktionen från Kina och USA och flytta den hit. Det gör oss bara ännu svagare och stärker istället USA och Kina.

Talman, ledamöter och åhörare!

Klimatförändringarna är utmanande. För att möta denna utmaning krävs det att vi fattar framåtblickande beslut. Lagförslag som syftar till att främja användningen av energi från förnybara källor är just ett sådant beslut.

Landskapsregeringens förslag syftar till att påskynda tillståndsprocesserna och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi, samt att förbättra rådgivningen i anslutning till dessa förfaranden. Detta är en nödvändig åtgärd för att säkerställa att Åland kan uppnå våra klimatmål och främja en hållbar utveckling.

Bakgrunden till ändringen är revideringen av direktivet om förnybar energi, RED III-direktivet, som syftar till att förenkla tillståndsprocesserna för produktionsanläggningar för förnybar energi. Det nuvarande direktivet har fastställt mål och åtgärder som bidrar till produktion och förbrukning av förnybar energi och säkerställer att EU:s klimatmål uppnås. Ändringen av direktivet förkortar den maximala tiden för tillståndsprocesserna avseende vissa projekt för förnybar energi.

Direktivet förutsätter också att EU:s medlemsstater identifierar och utser områden där vissa former av förnybar energi inte förväntas ha någon betydande miljöpåverkan, de så kallade "accelerationsområden". För projekt som genomförs i dessa områden är tidsfristerna för tillståndsprocesserna kortare än för projekt i andra områden. Dessutom undantas projekt i accelerationsområden, under vissa förutsättningar, från kravet på att göra en miljökonsekvensbedömning.

Landskapsregeringen avser att i ett separat projekt identifiera och eventuellt inrätta accelerationsområden på Åland. Den kontaktpunkt som avses i RED III direktivet får en viktig roll när det gäller att förenkla tillståndsprocesserna för produktionsanläggningar för förnybar energi.

Landskapsregeringen föreslår att landskapsregeringen blir kontaktpunkten på Åland. Detta kommer att underlätta för företag och privatpersoner att navigera i de administrativa processerna och påskynda övergången till förnybar energi.

Förslagets konsekvenser är omfattande och positiva. För hushållen innebär förslaget indirekta men positiva effekter, såsom förbättrad information och hjälp för att starta projekt som producerar förnybar energi för eget behov. Detta kan på sikt leda till lägre energikostnader och en snabbare utbyggnad av förnybar energi på Åland.

För företag inom branschen för förnybar energi innebär förslaget enklare tillståndsprocesser, särskilt i accelerationsområden. Detta kommer att underlätta och samordna beslutsprocessen för exploatörer som vill planera, uppföra och driva anläggningar för förnybar energi.

Kontaktpunktens uppgifter blir att tillhandahålla allmän vägledning om det administrativa förfarandet, förmedla kontakt med relevanta myndigheter och upprätta en webbplats med information om den administrativa processen. Detta kommer att kräva samarbete med kommunerna och ÅMHM. För kommunerna innebär förslaget inga betydande konsekvenser, då de tillstånd som kommunerna beviljat i allmänhet redan beviljas inom de föreslagna tidsfristerna.

Förslaget bedöms inte medföra betydande direkta miljöeffekter. Men positiva miljöeffekter kan uppstå ur ett klimatperspektiv om förnybar energiproducerande anläggningar kan starta produktion snabbare och därmed påskynda ersättandet av fossila energikällor.

Socialdemokraterna stöder därför detta lagförslag. Tack!

Tack, talman!

Jag vill börja med att tacka minister Gunell för presentationen av lagförslaget. Vi från Hållbart Initiativ anser att det är ytterst viktigt att Åland införlivar det som EU:s direktiv kräver för att vi ska kunna verkställa den europeiska gröna given, som vi ser som ett av de viktigaste multinationella avtalen i Europa i vår tid.

Den gröna omställningen är i första hand en klimatfråga och i andra hand en säkerhets- och konkurrenskraftsfråga. Det är av yttersta vikt att vi påskyndar processen med att frigöra oss från fossila bränslen, som i många fall också kan ses som bränsle för krigiska makter runt om i världen.

Vår förvaltning är, som ministern antydde, hårt pressad att hinna med den lagstiftningsbörda som förändringsarbetet kräver. Men miljö- och klimatarbetet, inklusive REDD III-direktivet om förnybar energi, bör vara ett prioriterat område, eftersom det skapar förutsättningar för vår egen och andra arters framtid. Lagen ger det stöd som behövs för omställningen som ska pågå på Åland med samma kraft och fart som på annat håll.

Det verkar gro en viss oro om att klimatarbetet ska hämma miljöarbetet. Men man ska inte se dessa två som motsättningar; det är en naiv förenkling av situationen. Den art- och miljöskydd som nämns i lagförslaget som viktigt är fortsatt en prioritet och kräver att vi agerar med försiktighet och framförhållning.

Dock är det viktigt att inse att den klimatneutralitet och de minskningar av växthusgasutsläpp som den gröna given strävar efter också från sitt håll, säkrar miljöns och arternas välmående. Ju fortare vi minskar utsläppen från fossilbränsleproduktionen, desto bättre mår miljön. Det som nu krävs är uthållighet, samförstånd och framtidstro.

Jag vill ställa en fråga som tangerar lagens allmänna motivering samt den föreslagna ändringen i landskapslagen om Ålands energimyndighet. I den allmänna motiveringen beskrivs en av de viktigaste punkterna i den europeiska gröna given, nämligen målet om klimatneutralitet och målet att minska nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Den föreslagna ändringen i 1 § i landskapslagen om Ålands energimyndighet, under rubriken "Uppgifter", finns följande lydelse: "Landskapslagen om tillämpning på Åland av lagstiftning om biodrivmedel och flytande biobränsle samt om minskning av växthusgasutsläpp från vissa drivmedel ska ersättas av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassa bränslen. Min fråga gäller: Varför ska minskning av växthusgasutsläpp tas bort? Det här är kanske en petitess, men jag frågar eftersom jag anser att denna lydelse passar bra med den europeiska gröna givens mål om att uppnå klimatneutralitet samt att minska nettoutsläppen av växthusgaser.

Med det sagt vill jag framhålla att vi från Hållbart Initiativ välkomnar lagförslaget som helhet. Vi ger vårt fulla stöd till att regeringen tar tydliga steg mot det Europa som vill efterleva den europeiska gröna givens krav, även om det också ställer stora krav på vår förvaltning. Vi kan bara åstadkomma en förändring tillsammans. Genom vår självstyrelse och lagstiftningsmakt markerar vi i denna lag att Åland är med.

Talman!

Grön Vänster förordar implementeringen av ifrågavarande EU-direktiv. Jag går inte in på alla detaljer – denna diskussion sker senare i social- och miljöutskottet.

Nu har vi en president i USA som skrotar alla ambitioner att komma ifrån de fossila bränslena ”Drill baby drill” löd presidentens ord vid installationstalet.

EU är en viktig motkraft i en värld som lever mitt i en klimatkollaps. FN-organet IPBES konstaterar att en miljon arter inom flora och fauna är omedelbart hotade.

WWF rapporterar att sedan 1970-2020 har 73 % av alla ryggradsdjur försvunnit! Vi lever mitt i en artdöd som vi inte sett sedan dinosauriedöden för 65 miljoner år sedan.

Vi har flera element från forskning SE.
A) 1/3 av jordens landyta används av människan,
B) ¾ av jordens sötvattenresurser förbrukas av människan i odling, djurhållning och industri,
C) klimatförändringar,
D) föroreningar som t.ex. mikroplaster,
E) invasiva arter har ökat med 40% sedan 1980,
D) jakt och rovfiske.

Jag försöker alltid lyfta fram att vi inte enbart kan tala om energiproduktion, vi måste också tala om energikonsumtion. Den del är minst lika viktig i den gröna omställningen.

Lyckas vi lokalt med grön energiomställning om vi fortsätter konsumera som förr på den globala marknaden? Vilket ekologiskt avtryck ger våra inköpta kläder, datorer och allehanda krimskrams? Den enkla frågan är ju; är en evig tillväxt möjlig på en ändlig planet?

Är BNP ett klokt mått på ekonomisk utveckling? Det finns alternativa mått som HDI (human development index) och BNI där beaktas fördelning genom att ta in ginikoefficienten och detta har lyfts bl.a. av Katrin Jakobsdottir och Jacinda Arden.

Hur skapar vi möjligast resilienta lokalsamhälle? Ska vi vara i händerna på internationellt storkapital eller bör vi satsa på möjliga stora inslag av närproducerat, kanske inte bara livsmedel utan också energi? Det är i den här kontexten som detta är så otroligt viktigt.

Det är ju också intressant att ett av de storföretag som har varit intresserade av den vindkraftpark som det har talats om i Norrhavet har dragit sig tillbaka och avser att satsa på solceller och mindre landbaserad vindkraft. Det tycker jag att är intressant, för företag brukar utgå ifrån en rationell ekonomisk analys.

Jag understöder varmt att processen för att utveckla den lokala energiproduktionen underlättas på bästa möjliga sätt.

Men jag vill alltid lyfta fram att vi måste problematisera vår konsumtion. En evig tillväxt är inte möjlig på en ändlig planet. Och, som jag brukar säga, vi kanske kan definiera diagnosen och problemet, men det finns ingen enkel lösning. Vi måste i alla fall lyfta frågan: Kan vi konsumera som vi gör? Kan vi ha en evig tillväxt?

Det talas ofta här i salen om att vi måste stimulera tillväxten. Jo, men vilken tillväxt? Tillväxt måste alltid relateras till dess hållbarhet. Man kan inte bara tala tillväxt i BNP som varken beaktar hållbarhet i produktionen eller nyttan av det som produceras.

Som sagt, själva direktivet tycker jag att i grunden är väldigt positivt, utan att egentligen ha satt mig in i alla dess detaljer för det får vi i social- och miljöutskottet återkomma till. Tack!

Tack, talman!

Jag vill börja med att reflektera över det som en ledamot nämnde angående hur en stor del av sötvattnet som förbrukas av människan. Jag skulle vilja påpeka att vatten förbrukas i ett kretslopp, och att det vattnet kommer att finnas kvar även efter att både ledamoten och jag är borta.

Jag är också lite intresserad av att minska konsumtionen. När det gäller att minska energiförbrukning så har jag alltid ansett att det är en mycket bättre lösning än att försöka hitta på en evighetsmaskiner som man tror att ska ge oss gratis energi.

Har ledamoten några exempel på vad som skulle kunna betraktas som onödig konsumtion? För mig finns det viss konsumtion som jag anser vara mycket viktig för att jag ska må bra. Ledamoten kanske har en annan uppfattning, och för andra ledamöter kan det finnas olika synsätt på konsumtion. Jag undrar vilken konsumtion avser ledamoten när han pratar om onödig konsumtion?

Tack, talman!

Jag ställer mig frågan: Är jag lyckligare idag än för 20 år sedan? Jag hade en betydligt högre inkomst.

Jag kan ställa den här frågan till ledamoten England. Om vi tar vilket köpcentrum som helst och tittar på de plastkassar som folk bär ut därifrån, hur stor andel av varorna i dessa plastkassar tror ledamot Egeland att fortfarande används tre år senare? Hur många av dem hamnar på soptippar? Hur många samlar damm i garage, vindar och källare?

Tack, talman!

Jag måste erkänna att jag har tänkt precis samma tankar som ledamoten. Vi köper väldigt mycket skräp som ofta går sönder inom ett år eller två, vilket tvingar oss att köpa nytt. Det handlar om kvalitet. Jag anser att mycket av det som folk köper i köpcenter är onödig konsumtion. Men det är min åsikt.

De som handlar i köpcentren anser förmodligen inte det. De anser kanske att det är väldigt onödig konsumtion när jag är ute och använder fossila bränslen med min båt. De kanske anser att det är onödig konsumtion när ledamoten håller igång serverhallar för sitt ständiga chattande på sociala medier. Det blir lite svårt att jag och ledamoten här ska säga vad som är onödig konsumtion och vad som inte är de, även om jag naturligtvis förstår resonemanget.

Tack ledamot Egeland.

Ofta hör vi från Obunden Samling att vi måste lita på individen, och att staten inte ska blanda sig i, oavsett om det handlar om att köra båt i fyllan eller att surfa på Facebook. Det är därför vi har politik, det är därför vi har ett system som ska tillgodose allmänintresset.

Det är helt legitimt, ett företag försöker maximera sin vinst och det är helt legitimt; det är företagets uppgift. Men det måste finnas någon form av balanserande motmakt. Det är demokratin som ska tillgodose allmänintresset, och det är det som vi diskuterar här i den här salen. Hur kan vi tillgodose det som gagnar allmänintresset?

Tack, fru talman!

Ledamoten Lindén fortsätter att ställa sina stora existentiella frågor om den eviga tillväxten och planetens begränsningar. Det är frågor som hela omvärlden ställer idag. Hur ska vi få den här ekvationen att gå ihop?

Men vilka konkreta förslag på ändringar i lagar eller andra beslut vill Grön Vänster föra fram för att komma till någon slags konkret handling kring dessa frågeställningar?

Tack, minister Gunell!

Jo, till exempel att stöda den här lagen som möjliggör en lokal utbyggnad av förnybar energi. Det är ett litet steg att t.ex. bygga ut kollektivtrafiken, det är de små stegen på olika plan och det är därför jag tycker att den här lagen är bra.

Men jag vill ändå påminna om de stora ödesfrågorna. Jag är lite provocerande, men jag tror inte att ett samhälle möjliggör och marknaden genomför. Marknaden har definitivt sina svagheter, eftersom den huvudsakligen beaktar den ekonomiska vinsten. Det är här som samhället måste ha en styrning av produktionen.

Det är bra att ledamoten Lindén stöder lagframställningen och EU:s ambitioner att påskynda övergången till förnybar energi.

Men när det gäller att begränsa konsumtionen räcker det inte med enbart etik och moral för att hitta lösningar. I så fall kan det bli nödvändigt att förbjuda vissa typer av konsumtion.

Har ledamoten Lindén några förslag på vilken typ av konsumtion som borde göras olaglig för att minska den negativa påverkan?

Tack minister Gunell!

Just i den här frågan har det inte varit aktuellt.

Många tror att vi kan styra samhället genom en ökad konsumentmakt. När befolkningen inser miljökonsekvenserna av en viss typ av konsumtion så upprörd den automatiskt.

Låt oss ta ett exempel: Ska vi ha fri försäljning av sprit? Det har vi begränsat, eftersom det har socialt förödande konsekvenser om man skulle köpa sprit var som helst.

Det finns en uppsjö av regleringar. Hur detta ska se ut i alla detaljer kan jag inte utveckla.

Jag tror att en mer hållbar väg att börja med är att subventionera det som är miljöpositivt, till exempel solcellsanläggningar, bergvärme och så vidare.

Tack, talman, bästa ledamöter!

Jag vill börja med att säga att jag stöder det här lagförslaget fullt ut. Låt mig också berätta varför jag gör det.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Låt mig exemplifiera. När man samlar ihop sina plastförpackningar hemma och bär ner dem till sorteringen, kan det ibland kännas meningslöst att lägga filbunkar på ett ställe och ett papperslock någon annanstans, har jag tyckt men jag gör det ändå. Men när man sedan läser statistiken på hur otroligt mycket vi tillsammans, när de flesta i alla fall hjälps åt, kan åstadkomma, blir det väldigt positivt. Det jag försöker säga är att ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Vi kan inte rädda världen och klimatet från åländsk sida, men vi kan dra vårt strå till stacken.

Jag tycker att det här lagförslaget är smart på flera olika sätt. Det gör det enklare, minskar administrationen och man har pekat ut vissa områden där man bedömer att det är lämpligast att agera. Det handlar alltså inte om att bygga solceller över hela Åland eller större tak över holmar och skär. Istället plockar man ut vissa områden, vilket också ger en enklare administration. Jag tycker att det är bra. Riktigt bra, faktiskt.

Det finns också lite business i det här. Ledamot Liz Mattsson lyfte en aspekt i ett replikskifte, nämligen att det finns möjligheter att generera intäkter inom den privata sektorn, vilket är jättebra. Det är nämligen pengarna inom den privata sektorn som genererar vår välfärd, och det tycker jag att vi ska stöda. Det är också miljömässigt smart.

Men det som är väldigt viktigt för mig är att det här höjer och förstärker vår resiliens. Igår när jag tittade på Kraftnät Ålands sida hade Åland en förbrukning på 44 megawatt vid det aktuella tillfället. Vi importerar 41, vilket kommer via kablar som ligger på sjöbotten. Idag, när jag tittade för en stund sedan, hade vi en förbrukning på 43 megawatt, men vi har också en lokal produktion på 39 megawatt, främst från vindkraften.

Ur ett beredskapsperspektiv och ur ett säkerhetsperspektiv är det klokt att ha flera energikällor som kan komplettera varandra. Det kommer inte att blåsa alla dagar. För övrigt är det så att den största delen av den vindkraft vi har här på Åland kan vi inte använda lokalt, eftersom vi inte har något att balansera nätet med fullt ut. Men genom att skaffa flera förnyelsebara energislag så stärker vi oss som område, och jag tycker att det är bra.

Jag önskar landskapsregeringen lycka till med det arbetet. Tack!

Tack, talman!

Tack ledamot Thörnroos för ett mycket bra anförande. Jag tyckte att det var bra att ledamoten förklarade hur hon uppfattar lagtexten, samt delade med sig av sina synpunkter.

I ett tidigare replikskifte har vi fått frågan om vilka accelerationsområden som avses och så vidare. Ledamoten verkar ha läst lagtexten till skillnad från Obunden Samling. Det framgår mycket riktigt vilka prioriterade områden som avses som accelerationsområden. Det står klart och tydligt i texten. Tack för klargörandet!

Talman!

Även fast man sitter i opposition måste man ibland vara pragmatisk och se möjligheter.

Det finns två saker som bekymrar mig personligen. Det handlar om säkerhetsläget och alla dessa kabelbrott, eftersom vi vet hur beroende vi är av energiförsörjning via kablar. Vi bör också försöka ha en pragmatisk hållning. Här kan vi faktiskt, från åländsk sida, göra ett bra jobb för hela Åland. Det är viktigt.

Tack, talman!

Exakt, resiliensen är viktig. Det har nämnts att vindkraften är opålitlig. Ja, det är den. Den producerar energi när det blåser, men den kan definitivt bidra till resiliens. Ett klokt och smart uppbyggt energisystem gör att vindkraften får stor betydelse.

Som ledamoten nämnde för stunden är det 39 megawatt vindkraft och det motsvarar faktiskt över två G1, som vi har hört talas om tidigare. G1 var det tidigare dieselkraftverket som fanns i Mariehamn. Det skulle inte ha räckt till på långa vägar, men det skulle självklart ha kunnat bidra om det hade varit kvar.

Vindkraft finns det potential i att bygga vidare på och bygga resiliens genom att utveckla smarta energisystem.

Talman!

Vi har en stark samsyn i det här nu.

Jag nämnde inte G1 i mitt anförande, men jag var väl en av de få som tyckte att vi faktiskt skulle ha haft den kvar som reservernas reserv. Men det är historia nu.

Det jag tycker att vi borde satsa på här på Åland är att säkra upp så att vi kan balansera vårt eget nät. För i dagsläget kan vi nämligen inte göra det.

Tack, talman!

Ledamoten nämner återigen de förnyelsebara källorna som resiliens. Hon konstaterar dock att vi inte har något att balansera nätet med.

Jag kan inte låta bli att nämna G1 när den nämndes här. Ledamoten sade att hon var en av de få som ville ha den kvar. Riktigt den uppfattningen fick jag inte när jag försökte arbeta för att bevara G1. Då var ledamoten lantråd, och jag fick inte något större stöd för att bevara G1 då.

Den är borta nu. Den hade kunnat vara en alldeles utmärkt frekvensreferens, vilket hade gjort att vi hade kunnat ha vind och el som resiliens. Nu kan vi inte det, eftersom vi inte har något att balansera emot. Men vi hade kunnat ha det helt utan kablar om vi hade haft den stora svängmassa som G1 erbjöd.

Talman!

Det lönar sig sällan att söka svar i historien. Jag håller helt med det som ledamoten säger. Med facit i hand, och med tanke på hur utvecklingen har varit i våra närområden, hade det nog sist och slutligen varit klokt att hålla kvar G1.

Jag håller också med om att Egeland höll den fanan högt. Men det är ju så i ett parlament och i en regering; det hjälper inte om man är ensam och tycker en sak, eller om man är två. Man måste se till att man får tillräckligt många med sig.

Tack, talman!

Jo, det är ytterst beklagligt att det gick som det gick.

Just det här scenariot som vi är oroliga för nu, det vill säga att man skulle klippa kablarna till Åland, hade jag även med i den rapport som jag lämnade in till landskapsregeringen. Jag nämnde även att vi kan ha G1 kvar för att balansera vindkraften.

Det var bara några år sedan. Men hade det hänt idag så tror jag att alla hade varit med på att bevara den. Det är lite synd att det kom lite för sent.

"Om inte vore, kuddorna till himlen fore". Det hjälper ju inte så mycket att fundera kring det nu.

Men däremot tycker jag att det skulle vara viktig - och det kan hända att det försiggår men jag inte har del i den diskussionen - att öka möjligheten att balansera nätet. Jag vet att man vid ett av vindkraftverken har batterikapacitet och försöker spara där. Jag hoppas att det pågår ett större arbete med tanke på att vi behöver se om vårt eget hus. Så är situationen.

Tack, talman!

Jag valde att inte trycka på gruppanförande-knappen för Moderaterna, utan istället hålla ett vanligt anförande. Anledningen till detta är att vi inom den moderata lagtingsgruppen kommer att ta slutgiltig ställning till det här lagförslaget efter behandlingen i social- och miljöutskottet. Det finns nämligen många olika aspekter som jag anser är viktiga att sätta sig in i.

Mina personliga reflektioner kring den här lagstiftningen är kanske lite mer frågetecken än svar. Jag tänker särskilt på Ålands litenhet i detta sammanhang. Man nämner olika så kallade accelerationsområden som ska vara lämpliga.

Definitionen på storleken på dem, så å ena sidan talar man om havs- och vattenområden, och i nästa mening nämner man hustak. För mig blir det på något sätt odefinierbart. Jag tror att det är en fråga som social- och miljöutskottet behöver ta ställning till: Vad är ett accelerationsområde? Hur litet kan det vara? Hur stort kan det vara?

Jag tror att marknadskrafterna redan idag hanterar mycket av detta. Om vi tar ett industrihus med ett lämpligt tak för solceller, så har de som bedriver produktion i fastigheten nytta av dessa solceller. Det sköter sig själv, så att säga.

Men oavsett detta vill jag ändå återkoppla till den tid då jag själv var minister. Då hade vi ett direktiv från EU som handlade om el kablar, kommunikationskablar, bredband, telefoni och så vidare. I samband med att vi presenterade det lagförslaget som skulle täcka upp för det EU-direktivet, behövde vi, precis som det här lagförslaget föreslår, skapa en kontaktpunkt och en webbplats. Under denna kontaktpunkt behövde vi arbeta med de få resurser vi hade på avdelningen då.

Jag tror att det skulle vara viktigt för social- och miljöutskottet att höra med förvaltningen hur det projektet har utvecklats över tid.

De risker jag ser är att den här kontaktpunkten och de webbplatser som enligt lagförslaget behöver fungera, kan medföra kostnader. Hur mycket mer byråkrati kommer detta att innebära? Vi har tidigare hört att det handlar om en liten del av en heltidstjänst, men det handlar återigen om Ålands litenhet. Vi ska implementera stora direktiv från EU, som medlemsländer i normala fall gör, där de har mycket större enheter. De kanske kan ha en person dedikerad till olika uppgifter, medan vi ska försöka avskilja arbetstid från en person som redan har många ansvarsområden, för att ytterligare ta på sig ett nytt ansvarsområde. Det här är något som social- och miljöutskottet behöver bekanta sig med.

Som redan nämnts, är detta ett EU-direktiv, vilket innebär att EU har bestämt att så här ska det vara. Vi har inte så stora valmöjligheter, varken på gott eller ont; vi måste implementera detta direktiv.

Ideologiskt borde jag kanske, utifrån vårt partis syn, säga att detta är jättebra – nu kan vi exploatera och arbeta utan att det ska vara så svårt med blommor och bin i vägen. Men frågan är: Är detta ett stort problem idag med tanke på den litenhet vi har på Åland? Vi har trots allt väldigt små områden.

Jag vet att i min hemkommun och när jag åker hem härifrån så kör jag förbi en rätt stor anläggning som faktiskt har kunnat exploateras och är up and running när det gäller solpark.

Som sagt, vi från Moderaterna ser fram emot behandlingen i social- och miljöutskottet. Vi kommer att återkomma med vår grupps åsikt i frågan. Men detta var några av de frågetecken jag hade på en personlig nivå. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Ledamoten Nordberg har absolut rätt i ett par saker och lite fel i en.

Det är helt riktigt att det är problematiskt att vår redan hårt pressade förvaltning får uppgift efter uppgift pålagd, och att vi tvingas hitta lösningar. Det är klart att detta är problematiskt, eftersom allt annat vi gör också har en orsak.

Det går inte bara att utvidga förvaltningen, för det skulle innebära ännu mer arbete för de få som redan finns. Detta är verkligen en utmaning för självstyrelsen. Men där vi har behörighet behöver vi agera.

Det handlar inte om att komma snabbare framåt där blommor och bin står i vägen. Jag vill understryka att det inte handlar om att försämra miljö- och naturskyddet.

Talman!

Det står i lagförslaget att företag eller privatpersoner ska kunna fylla i olika ansökningar till andra myndigheter direkt på webbplatsen.

Vi vet redan idag att vi har en utmaning på Åland, eftersom alla myndigheter inte har alla formulär i elektronisk form för digitala ansökningar. Det finns fortfarande flera myndigheter där man måste ha papperskopior för att kunna gå vidare.

Detta är något som social- och miljöutskottet bör fördjupa sig i och kanske återkomma med förslag i sitt betänkande om hur dessa frågor kan lösas.

Det är sant. Vi har utmaningar på det digitala området och det har vi konstaterat flera gånger. Det är bara att jobba på och orka jobba vidare och ta de kostnader som det innebär. Det är något vi måste göra.

Jag tycker det är bra att Moderaterna deltar i behandlingen av detta. Det är kanske lite förvånande att man inte lyfter fram att det ändå innebär en positiv utveckling när det kommer till processer och byråkratisk hantering. Den administrativa bördan för de företag som arbetar inom den här sektorn, det hade jag kanske trott att Moderaterna skulle framhäva som en positiv aspekt.

Men det är fint att de deltar i behandlingen i social- och miljöutskottet och vi ser fram emot det.

Talman!

Jag sade just i mitt anförande att från moderat sida så kommer vi att ta ställning till lagförslaget efter behandlingen i social- och miljöutskottet.

Detta var mer av ett inspel i själva debatten som jag personligen vill framföra för att arbetet ska kunna fördjupas i de här olika ämnena.

Som jag nämnde så är vi förmodligen väldigt positivt inställda till detta. Jag tror ändå att man behöver titta på myntets andra sida i det här fallet.

Talman!

Tack ledamot Norberg för ett intressant anförande. Jag hade gärna hört att det hade varit Moderaternas gruppanförande som delat med sig av sina synpunkter och inspel, liknande det anförande jag höll för Centern, särskilt när det gäller de prioriterade områdena inom accelerationsområdet.

De synpunkter som framfördes, är det ledamotens eller finns det en samsyn bland Moderaterna i frågan om accelerationsområdena?

Talman!

Det är nästan så att jag har lust att citera en legend i Sverige, Ingemar Stenmark, som sa: "Det hjälper inte att förklara för någon som inte begriper."

Jag har försökt att vara tydlig med att säga att det här inte är Moderaternas gruppanförande. Jag tryckte inte på den knappen. Jag börjar mitt anförande med att säga det. I replikskiften sade jag; Moderaterna att presenterar sin ståndpunkt angående lagförslaget efter att det har varit i social- och miljöutskottet.

Vad jag ville göra var att lyfta fram olika frågetecken som jag anser är viktiga för social- och miljöutskottet att titta på. Jag vet inte om det går att vara mycket tydligare än så, talman.

Ledamoten Nordberg behöver inte bli upprörd när jag ställer frågan kring detta. Jag tyckte att du hade intressanta frågeställningar. Jag ville gärna veta om vi kan förvänta oss samma diskussion inom utskottet senare, och om man kommer att föra vidare dessa frågor.

Det här är egentligen en positiv fråga från min sida, om jag får säga så. Jag vill gärna se att de frågeställningar, som ledamoten mycket förtjänstfullt lyfte fram i sitt anförande, kommer att tas upp i utskottet. Det var tråkigt att ledamoten tolkade det på ett annat sätt.

Talman!

Jag tror att Moderaterna alltid har varit positiva till all form av näringsverksamhet, inklusive miljösmart energiutvinning, det är en grundläggande del av vår politik. Vi har alltid stöttat både små och stora projekt inom detta område.

Jag är övertygad om att vår ledamot Annette Holmberg-Jansson, som sitter i social- och miljöutskottet, kommer att bidra med den aspekt som efterfrågas i samband med behandlingen av ärendet. Det finns ingen anledning att vara orolig för att Moderaterna skulle lysa med sin frånvaro i denna process.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare.

Lite tillägg här när det gäller Obunden Samlings och min personliga åsikt om den här typen av regler som EU förutsätter att vi ska införa. Till viss del vallar man nu också på oss för att få det här fixat.

Jag ska göra några allmänna spaningar över det som händer, och som delvis har förståtts av några här i salen.

Nu för tiden säger man i världen att USA uppfinner och designar, Kina tillverkar och producerar och EU reglerar. Det är läget i världen just nu, och det här är ett exempel på hur EU reglerar. Man reglerar förstås för att påpeka att något är lite viktigare än något annat. Det är fakta. Om man läser det här lagförslaget ser man att den gröna omställningen och produktionen av förnybar energi på olika sätt är viktigare än vissa andra intressen, till exempel naturintressen. Det är dessa intressen man sätter åt sidan när man till exempel säger att man ska införa accelerationszoner.

Det ska bli väldigt intressant att se vilka accelerationszoner som sedan införs, för det har man skrivit att landskapsregeringen ska börja jobba med. Det ska bli förbaskat intressant, måste jag säga.

Vi har blivit beskyllda, men vi börjar vänja oss faktiskt, det är inte så farligt om någon är orolig. Vi har blivit beskyllda, som vanligt oskyldiga, för att vi inte skulle ha läst det här lagförslaget. Men vi har ju läst det.

Texten i paragrafen gällande accelerationsområden säger vilka områden som inte ska omfattas av begreppet accelerationszon. De som inte ska omfattas är Natura 2000-områden. Det är väldigt lätt definierat. Det finns ungefär 3 500 hektar mark och 35 000 hektar vatten som är Natura-2000. Det är lätt att veta vad de är, och det utgör en bråkdel av vår yta.

Sedan har vi de viktigaste flyktvägarna för fåglar och marina däggdjur. Där har vi ett direkt problem, för vi vet inte vad som är de viktigaste. När vi ska väga fåglars flyttvägar mot religionen havsvindkraft är jag rädd att jag vet vad som kommer att få stå åt sidan.

Den tredje punkten handlar om känslighetskartläggningar eller motsvarande utredningar som gäller vilda djur och växter och som har konstaterats omfattas av risk för betydande miljöpåverkan.

Slutligen handlar det om områden som i betydande utsträckning består av produktiv skogsmark eller åkrar som används för livsmedelsproduktion.

Då kan vi konstatera att dessa undantag innebär att det är på dessa områden man inte får göra accelerationszoner. När dessa undantag är borta återstår nästan hela Åland. Därför ska det bli jätteintressant att se vad accelerationszonerna blir.

Det är också intressant att man talar om handläggningstider. I min vardag märker jag att det finns handläggningstider. Handläggningstider i Finland när det gäller människors väl och ve kan man bara titta på hur domstolarnas handläggningstider ser ut, liksom förvaltningsdomarnas. Här sägs det att om vi är inom en accelerationszon när det gäller att få fram förnybar energi, så är det 6-12 månader man talar om, 12 månader för havsvind och 6 månader för annat, annars ska det få ta 12-24 månader.
Det här tycker jag på sätt och vis är bra, eftersom man säger att ni måste få det här fixat inom en viss tid. Det här är något vi egentligen också borde fundera på att ha i resten av vår förvaltning. När man begär att få en fornlämning rubbad eller något annat som pockar på och som man tycker är viktigt, så skulle det vara fint att veta hur lång tid det tar att få det gjort.

Samtidigt förstår jag att det inte är lätt att säga och garantera handläggningstider utan att anställa folk som jobbar. Det behövs tjänstemän för det här. Jag och vi inom Obunden Samling tror att detta blir kostnadsdrivande. För att uppfylla detta behövs det folk, det behövs tjänstemän och det kommer att bli dyrt. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.