Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden. Diskussion.

Tack, talman! Vi avslutar eftermiddagen med att debattera och diskutera landskapsregeringens externpolitiska meddelande.

Landskapsregeringen har på sedvanligt sätt förelagt lagtinget ett omfattande meddelande om externpolitiska angelägenheter i stort och givetvis mer i detalj de politikområden som hör samman med Europeiska unionen och i förhållande till Nordiska ministerrådet för landskapsregeringens del.

Lantrådet har aviserat sin medverkan i den fortsatta diskussionen och jag hoppas då att någon ledamot med befogenhet kan föreslå bordläggning av ärendet när tiden passar här under eftermiddagens slutskede så att lantrådet kan återkomma. Det fanns ett sådant önskemål som jag härmed framfört. Likaså har minister Holmberg-Jansson aviserat att hon deltar i debatten, främst i sin egenskap av nordisk samarbetsminister.

När det gäller det nordiska så vill jag för mitt vidkommande påpeka att pandemin också har påverkat planer, förhoppningar och målsättningar i hög grad, men att vi i alla fall kunde bidra till ett seminarium i Köpenhamn den 8 december med särskilt fokus på de nordiska autonomiernas roll och ambitioner inom samarbetet.

Det är som jag nämnde ett omfattande externt arbete som pågår i vardagen. Det vittnar inte minst spännvidden i de drygt 60 politikområdena i meddelandet om. För egen del hoppas jag att tidigare diskussioner om att slå ihop detta meddelande med den traditionella självstyrelsepolitiska redogörelsen inte drivs vidare utan att vi gemensamt konstaterar att det externa är värt en egen särskild diskussion, inom såväl regering och parlament. Vi har redan idag svårt på regeringssidan att dra gränser för vad som ska rapporteras vidare till lagtinget inom respektive område. Vi har även denna gång valt en strategi som är omfattande istället för att vara exkluderande. En enda redogörelse skulle förstås av tvång leda till en avsevärt skarpare avgränsning av behandlade politikområden, vilket skulle vara synd med tanke på vikten av att lagtinget till fullo är informerad om vad som pågår inom respektive politikområde.

Det breda externpolitiska greppet medför per automatik att resurserna ansträngs och regeringen lyfter i meddelandet fram vikten av förståelse för att framgång i arbetet förutsätter möjligheter till närvaro och tillräcklig representation. Inte minst det internationella samarbete kan kräva att man har en viss representation för att det ska passa in i det hela.

Trots pandemins negativa påverkan kan landskapsregeringen i meddelandet redogöra för positiva händelser under 2021 på det externpolitiska området. Första besöket någonsin av en EU-kommissionär. Tyvärr har inte en sådan representant från varken Finland eller Sverige haft tid att under de senaste 26 åren avlägga en vist på Åland, utan en miljökommissionär med rötterna i Litauen blev först på åländsk mark.

En ändring av titeln för Ålands utsände i Bryssel till ministerråd. Det är en viktig justering med tanke på det fortlöpande nätverksbyggandet. Det är en titel som nu bättre motsvarar Ålands särställning.

Associerat medlemskap i Unesco. Här kommer jag personligen och landskapsregeringen i sin helhet att med intresse följa lagtingets syn på de i meddelandet presenterade ambitionerna om att i nästa skede sträva till samma status i förhållande till WHO världshälsoorganisationen och IMO, sjöfartsorganisationen på internationell bog.

Lyckade seminarier både på och utanför Åland där inte minst lagtinget bidragit till framgång. Här vill jag passa på att lyfta fram betydelsen för Åland att ha ett fredsinstitut som bidrar med värdefull omvärldsanalys och kunskapsutveckling vid sidan av självstyrelseorganen och ÅSUB.

Talman! Eftersom EU-politiken tillhör mitt eget ansvarsområde önskar jag lyfta upp våra planerade ansträngningar rörande såväl EU-kommissionen som avsaknaden av en egen plats i Europaparlamentet.

Till förstnämnda del avser landskapsregeringen att inom ramen för Åland 100 passa på att rikta en särskild informationskampanj gentemot EU-kommissionen och främst dess kommissionärer. Tanken är att denna insats skulle bidra till en bättre förståelse för vår självklara utgångspunkt om att unionen alltid i sin verksamhet ska basera sitt handlande på den utlovade respekten för medlemsstaternas konstitutionella identitet, något som redan fastslås i EU-fördragets artikel 4.2.

Vad gäller Ålands berättigade krav på en egen plats i Europaparlamentet har landskapsregeringen tagit fasta på självstyrelsepolitiska nämndens uppmaning om att frågan även borde uppmärksammas internationellt. Här har vi redan inlett en första diskussion om alternativa vägar att hantera frågan på. Även på detta område vore det enligt min mening naturligt att ge Ålands Fredsinstitut i uppdrag att utreda möjliga strategier.

Jag stannar här eftersom det är ett omfattande meddelande och jag vet inte riktig vad lagtinget kommer att intressera sig för. Vi kommer säkert under debattens gång att beröra en hel del andra politikområden. Tack, talman!

Talman! Det är kanske viktigare än någonsin att skapa goda relationer med både grannar och andra längre bort än vad det har varit på länge, dels på grund av det säkerhetspolitiska läget, men också på grund av de nya gränshinder som pandemin har ställt till med.

I meddelandet så finns det en skrivning om att man ska ha ett projekt där Åland ska vara en del där man ska effektivisera och stärka det gränsöverskridande datautbytet. Det är viktigt och relevant att kunna jämföra statistik mellan Åland och övriga nordiska regioner och länder. Hur kommer det här att sammanfalla med den åländska digitaliseringsstrategin som vi skulle ha fått på bordet i samband med senaste års budget? Finns det några krav där som kommer att ha direkta indikationer på digitaliseringsarbetet?

Tack, talman! Jo, nämnda digitaliseringsmeddelande är under bearbetning. Enligt vad jag förstår på näringsminister Karlström, som på samma gång är ansvarig för digitaliseringen, så kommer det att dröja till mars månad innan lagtinget får en sådan presenterad. Tanken är att bygga ut just de här tankarna som presenteras i det nu aktuella meddelandet. Men i övrigt har inte jag sakkunskap att svara på ledamotens frågor vad gäller just dataambitionen, om vi kallar det så.

Man kan väl med glimten i ögat konstatera att när man säger att det kommer i samband med budgeten så behöver man inte nämna vilken budget och vilket år.

Jag vill också fråga kring arbetsmarknaden och den integrerade arbetsmarknaden. Jag och Liberalerna oroar oss över arbetstillgången i sommar när det gäller särskilt servicebranschen. Vi såg en stor personalbrist inom restaurangnäringen som ett exempel efter senaste sommar. Där är ju Nordjobb ett viktigt tillskott för den sektorn. Hur ser landskapsregeringen på frågan om hur det nordiska samarbetet kring arbetsmarknaden kan stärka den åländska arbetsmarknaden och minska missmatchen, men också nordjobbarnas betydelse för turistnäringen?

Vi får väl utgå ifrån att situationen kommer att normaliseras nu som en del forskare och experter tror. Det skulle betyda att vi förhoppningsvis kunde ha Nordjobb i den omfattning som har funnits tidigare. Vi får ju hoppas och tro bara att det går nu. Nu vågar jag inte säga hur det ligger till. Jag vet att det funnits besvikelse och frustration över de två senaste somrarna, just med tanke på den situation som man har genomgått. Men jag utgår ifrån att man nu fortsätter jobba så att vi faktiskt tar tillvara de ungdomar som vill komma hit och ge oss sin arbetskraft samhället till fromma. Det är en viktig bit som ledamoten påpekade. Det passar bra att samarbetsministern Holmberg-Jansson kommer upp här i talarstolen så småningom.

Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Gällande skattefrågor så står det att "i november hade skattegränsstrategigruppen ett möte med chefen för den spanska tullen på Kanarieöarna och fick en genomgång om hur tullförfarandena ser ut där". Vet vicelantrådet vad det gav och vad statusen är nu gällande skattegränsproblematiken?

Tack, talman! Ja, arbetet fortgår, som ledamoten känner till, i den arbetsgrupp som landskapsregeringen har representation i tillsammans med tullen och skatteverket. Vi var lite tveksamma när vi hanterade meddelandet om vi skulle ta upp det här, trots att skattegränsen i praktiken är en inomstatlig sak. Det är Helsingfors som har både makt och myndighet att hantera det här på ett för åländskt och samhället bättre sätt. Men vi valde att kommunicera den här delen.

Vad gäller just Kanarieöarna speciellt så gav inte den undersökningen den förhoppningen om att kunna nyttja Kanarieöarnas system för åländskt vidkommande. Man har infört en gräns på 150 euro rent allmänt riktad mot privatpersoner. Den här stora förhoppningen infriades icke, vilket jag har fått mig berättat.

Tack, talman! Under rubriken "Beredning på svenska" är det ju en följetong förstås. Det står om Ålands språkliga rättigheter i beredningen av EU-ärenden. Det är ett växande problem att allt fler tjänstemän i Finland saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Kan vicelantrådet lite redogöra för på vilket sätt landskapsregeringen proaktivt arbetar för att lösa detta problem och genom vilka kanaler?

För att komma runt delar av den problematik som ledamot Holmberg lyfte så har vi jobbat vidare med konceptet med så kallade kontaktgrupper, dvs. inom respektive ministerium så finns det särskilda tjänstemän som har Åland som sitt ansvarsområde. Det är för att underlätta våra representanters tillvaro i beredningssektionerna gällande EU-ärenden. Det har visat sig vara ett ganska bra koncept att det i alla fall är flera inom ministeriet som känner till de åländska behoven och önskemålen och också behärskar svenska i tillräcklig omfattning. Men problematiken kvarstår naturligtvis vad gäller att få material i tillräckligt god tid på svenska. Det är ett stort bekymmer och det har påtalats. Det är en tillvaro som tyvärr är ett fortsatt problem.

Tack, herr talman! Jag tycker att vi har en mycket god arbetsordning här i lagtinget på det sättet att på hösten så tittar vi på vår budget och koncentrerar oss på vårt åländska samhälle, men när våren kommer så slår vi upp fönstren mot omvärlden och diskuterar externpolitik, Norden, EU och världen.

Just nu så upplever jag att det skaver lite i det här meddelandet eftersom Åland har varit så på tapeten i många sammanhang just i den säkerhetspolitiska diskussionen kring det som händer nu i Ukraina och situationen i Östersjön. Just nu tycker jag att alla de frågorna inte finns i en så otroligt aktuell och relevant, också för Åland, debatt. Jag hoppas att de går att diskutera också här och nu på basen av det här meddelandet. (… taltiden slut).

Det är naturligtvis en viktig frågar som ledamot Gunell lyfte. Jag måste säga att jag själv lite våndades hur jag skulle presentera det här för hela landskapsregeringen, för kollegerna. Skulle vi ha med någonting om säkerhetspolitiken?

Men runt julen när vi satt med detta och började slutformalisera det så då var inte läget så akut, utan det är ju någonting som har faktiskt har utkristalliserats på senare tid. Ingen kan förhindra definiera ledamot Gunell eller någon annan i parlamentet att diskutera även delar av externpolitiken. Hittills har vi ju valt, i alla fall från regeringshåll, att tona ner det och konstatera att Ålands status är vad den är, status quo. Att man håller på att diskutera både försvarstaktik och annat så förändrar inte den folkrättsliga ställningen.

Det som jag lite saknar i det här meddelandet, med tanke på att det ändå är ett av jubileumsåren som nu har passerat 2021, så är användningen av Ålandsexemplet och relationerna och arbetet i kontaktgruppen. Nu hamnar det lite mellan de här meddelandena, om det är i redogörelsen eller i den här. Men Ålandsexempel anser jag åtminstone att ha legat nästan i träda de här åren. Hur ser ministern på Ålands aktiviteter när det gäller att upplysa och berätta om Ålandsexemplet för vår omvärld?

Jo, av naturliga skäl har vi fått lov att ägna krafterna åt att försöka förbättra vårt eget självstyrelsesystem. Vi vet, i ljuset av den danska modellen, hur långt efter Färöarna och Grönland som vi ligger på det autonoma området. Vi kanske inte är ett så otroligt bra exempel som autonomi, däremot som fredlig modell för ett sätt att hantera en konflikt. Där är vi fortsatt gångbara med tanke på att det inte behöver spillas blod på grund av Ålandsfrågan. Men för den skull har landskapsregeringen jobbat vidare. Det har hållits seminarium redan, som vi berättat om, och det har ju funnits planer på flera.

Nu den 5 april så anordnas i Haag ett större seminarium med prominenta gäster och det har alla förutsättningar att bli en framgång vad gäller internationell synlighet.

Presidiet har diskuterat säkerhetspolitiken. Den kommer upp i det självstyrelsepolitiska meddelandet. Det skulle inte vara någon debatt om detta idag i det externpolitisk meddelandet. Detta bara som upplysning till alla.

Talman! Aj då, det var just det som jag tänkte prata om det, men jag tillåter mig själv att göra det ändå just med anledning av att Åland faktiskt har kommit i blickfånget med tanke på vapenskramlandet i öst och väst. Jag blir beklämd av det faktum att militären till stor del har fått tolkningsutrymme i media vad gäller Ålands status som en demilitariserad och neutraliserad zon. Var är folkrättsexperterna? Var diplomaterna? Var är Åland? Alltså bevakningen av demilitariseringen, ja absolut, det hör till finsk behörighet vad gäller att planera defensiva åtgärder om det skulle bli ett väpnat angrepp och utrikespolitiska klargörande och så vidare. Men vi vet också att Finland inte alltid har varit på topp vad gäller att värna den åländska speciella statusen, det var man inte på 20-talet och det finns också flera exempel på (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tycker väl att Niinistös markering, via en televisionsapparat den 20 oktober 2021 i parlamentet, var mycket tydlig vad gäller det folkrättsliga åtagandet som Finland har och de konventioner etc. som styr åtagandet. Jag kan för min del bara konstatera Ålands särställning vad gäller den neutraliserade och neutraliserade statusen. Den ger Finland och därmed hela Östersjöområdet en särskild säkerhetsgaranti utöver den garanti som följer FN-stadgan och av EU-fördraget om att man ska vara solidariska när det gäller angrepp på annan medlemsstat. Jag tycker att Åland i det fallet är en tillgång för Östersjöområdet också till den här delen.

Talman! Det är helt korrekt. Det klargörandet som gjordes av republikens president var helt underbart egentligen till åländsk del. Men saken är ju den att det inte bara är presidenten utan det är också andra företrädare som skulle behöva tala samma språk och också kunna komma till undsättning när diskursen om den åländska demilitariseringen förvanskas med olika typer av påståenden som är historielösa.

Jag menar att också Åland har ett ansvarstagande vad gäller att fördjupa och bredda dialogen, men också skapa goda relationer till externpolitiska fora som vi är med i. Därför skulle det kanske vara bra också att i det politiska meddelandet redogöra för på vilket sätt man gör det. Jag förstår att man våndades före jul när det inte fanns en sådan aktualitet i frågan, men kanske man skulle kunna övervägande till nästa gång.

Tack, talman! Jag vill vara avslutningsvis säga att jag överlåter till lagtingets presidium att närmare framföra önskemål till den del man vill diskutera säkerhetspolitiska frågeställningar.

Jag kan bara konstatera på landskapsregeringens vägnar att det faktum att de experter och forskare som nu har dykt upp och tycker till om Åland så har gjort det i alla tider. De har haft sina synpunkter och anser att Åland är enda vitt tomrum som är ett problem, medan vi tvärtom ser det som en trygghet, en stabilitet och ett föredöme för omvärlden.

Tack, talman! Jag skulle vilja fortsätta lite på det spår som flera har varit inne på redan. Som jag ser det så är demilitariseringen inte bara en självstyrelsepolitisk fråga eller en fråga om Ålandsmodellen utan det är en outnyttjad externpolitisk resurs. Jag menar att man borde höja ambitionsnivån från landskapsregeringens sida när man jobbar utanför Åland, när vi har denna fantastiska tillgång som de facto ökar säkerheten och tryggheten i Östersjöregionen. Det är kanske inte en fråga riktad till vicelantrådet, men jag ber presidiet att fundera över om vi kan debattera den här frågan.

Min fråga till vicelantrådet; har man övervägt att lyfta demilitariseringen mer i det externpolitiska arbetet?

Tack, talman! När det gäller de ambitionerna så har ju landskapsregeringen satsat sedan några år tillbaka på att ge den finska statsförvaltningen en maximal kännedom om Ålands särställning också vad gäller demilitariseringen och neutraliseringen. Resultatet av de ansträngningarna var att i november i fjol så hölls för första gången den så kallade försvarskursen på svenska med ett stort antal ålänningar på plats. Vikten av vad jag just sade var att motparterna från alla möjliga håll av det finska statsmaskineriet var på plats och alla bemödade sig att prata svenska under hela veckan. Det var ett sätt att statsaktörerna dels skulle sätta sig in i hela problematiken och bli varse om Ålands särställning, och naturligtvis hade vi möjlighet från åländsk sida att lyfta fram hur vi anser att den här fredliga statusen ska hanteras.

Jag tycker att det är helt föredömligt och det finns en massa andra sammanhang där man skulle kunna fortsätta det arbetet, till exempel med det här Hanaholmen initiativet som beskrivs i meddelande.

Jag har en annan fråga också. Vicelantrådet har flera gånger, också tidigare, aviserat mera resurser till det externpolitiska arbetet, till eventuellt Ålandskontoret - eller vad det nu heter nuförtiden - i Helsingfors till att jobba i Bryssel och också, som jag läser i meddelandet nu, till tjänstemannakåren på Åland. Den enkla frågan är; var, vem och i vilken tilläggsbudget ska de materialiseras, de utökade resurserna som vicelantrådet har pratat om?

Det var en bra frågeställning som ledamoten lyfte. Här har vi, tyvärr på grund av pandemin måste jag faktiskt säga, inte prioriterat detta. Ledamoten är mycket väl medveten om vilka ekonomiska ansträngningar som behövs under perioden. För den skull har vi nog jobbat vidare.

Det finns i dag nu ett färdigt utkast som inte ännu har presenteras för regeringen som helhet om hur vår representationen i Finland skulle dels arbeta och vilka målsättningar som vi i alla fall från regeringskansliet har när det gäller förstärkning av representationen.

I ljuset av de motgångar vi upplevt i synnerhet i ljuset av självstyrelselagsrevisionen, dels de svårigheter som vi har haft under pandemin att få statsförvaltningen att respektera Ålands status etc. så där har vi funderat på om vi också måste satsa på att ha en form av politisk resurs på plats i Helsingfors som i första hand kan vara landskapsregeringens förlängda arm. Det där är en diskussion som vi har startat, men som sagt jag har inte ens kommunicerat det med kollegerna fullt ut.

Herr talman! Bästa lagting. De tär lite pyssel här innan man kommer igång. Jag tänker rikta in mig på meddelandet.

Astrid Lindgren började på äldre dagar alla sina samtal med sin syster med orden: döden, döden, döden. På detta sätt avklarades samtalsämnet. I dessa tider kan jag enligt samma modell börja detta anförande med covid, covid, covid - och sen är det inte mera med det.

I början av denna lagtingssession anfördes förslag om att koppla ihop det självstyrelsepolitiska meddelandet med det externpolitiska. Men med tanke på att dokumentet har 41 sidor och en diger bilaga så finns det nog behov av två separata dokument. Och detta externpolitiska meddelande är så omfattande att man inte kan kommentera allt, därför har jag valt att koncentrera mig på några ämnen.

När man ser på en karta eller en jordglob är Ålandsöarna i bästa fall en prick. Och att denna prick ska kunna synas och höras externt, i världen, i EU och i Norden är nog något av en utmaning, särskilt med tanke på att här bor bara 30 000 och världen i dag inhyser 8 miljarder människor och i EU är vi 750 miljoner.

Men, Åland var så intressant att en EU-kommissionär med ansvar för miljö, vatten och fiske, Virginijus Sinkeviscus besökte landskapet och ReGenerations konferens i augusti. Det var första gången en så hög dignitär inom EU besökte Åland. ReGenerations konferens med målgruppen ungdomar från Norden och Balticum som diskuterade miljöfrågor var också ett utmärkt evenemang med kringeffekt att också väcka intresse för vår lilla ö-grupp.

På Åland blir vi inte imponerade av titlar. För mig så är de militära graderna inte helt klarlagda, även om jag vet att en general och amiral står högt på rangskalan. Men i vår omvärld är titlar betydelsefulla och ger tillträde till viktiga rum. Att landskapsregeringens specialsakkunnig, i detta nu Anton Nilsson, genom Finlands utrikesministerium uppgraderats till ministerråd är verkligen betydelsefullt. Jag tror
mig säga att i utrikesminister Pekka Haavisto har vi den sann Ålandsvän.

Att Åland sedan november 2021 är associerad medlem av UNESCO är också något som gett avtryck i stora världen. Tack och lov var pandemin då i ett så lugnt läge att utbildnings- och kulturminister Annika Hambrudd kunde besöka UNESCO:s generalförsamling i Paris och se Ålands flagga vaja bland andra medlemsflaggor. Medlemskapet ger stora möjligheter till samarbete inom olika områden; bl.a. kultur och utbildning Det ska bli verkligt intressant att se om Gustaf Erikssons arkiv kan ta plats på Memory of the World-programmet. Redan har den åländska klinkbåtstraditionen blivit en del av UNESCO:s immateriella kulturarv; bakom ansökan står Åland, Färöarna och de övriga nordiska länderna

Att minister Alfons Röblom fick tillträde till FN:s klimatkonferens i Glasgow är också lite anmärkningsvärt. Därmed hade han möjlighet att knyta kontakter med inflytelserika och kunniga på området.

Ålands medverkan i Nordiska Rådet överlåter jag åt andra lagtingsledamöter eftersom de som medverkat i det arbetet har insikter och kunskaper på ett helt annat sätt.

En externpolitisk kraft som knappast kan eller ska underskattas är Ålands Fredsinstitut som i år fyller 30 år. Institutet bedriver enträget, entusiastiskt och med stor kunskap forskning och kunskapsspridande i vår omvärld. Direktör Sia Spiliopoulou Åkermark och hennes personal är otroliga Ålandsambassadörer. Sia Spiliopoulou har ett folkrättsligt nätverk över hela världen och hennes konklusioner är akademiskt vederhäftiga. Hon och Fredsinstitutets personal ordnar årligen Kastelholmssamtalen och Sia Spiliopoulou Åkermark var en verkligt uppskattad moderator för lagtingets konferens i oktober, där ett 30-tal ambassadörer besökte Åland. Vi ska verkligen tacka dem som en gång i världen tog initiativ till att grunda institutet, för ett bättre externpolitiskt forum kan vi knappast ha. Enligt verksamhetsberättelse för 2021 står landskapsregeringen för cirka 50 % av institutets intäkter. Här borde landskapet ta ställning till om inte grundfinansieringen borde vara långsiktigt tryggad så att institutet i lugn och ro kan ägna sig åt forskning och information. Även om landskapets ekonomi inte tillåter utsvävningar är detta enligt min åsikt verkligt väl investerade medel. Detta undandrar naturligtvis inte behovet av att institutet kontinuerligt behöver olika former av extern finansiering för sin forskning.

För övrigt upplevde jag och jag tror många med mig demilitariseringskonferensen som en höjdpunkt i lagtingsarbetet under 2021. Denna punkt hör inte riktigt till det externpolitiska meddelandet men jag vill ändå ta tillfället i akt att tacka lagtingsdirektören och hennes personal för denna positiva upplevelse.

Jag började med att jämföra Åland i storlek och invånarantal med världen och EU. Ålands litenhet gör att självstyrelsen egentligen inte borde ha möjlighet att synas och höras och vara av intresse för omvärlden. Att göra det omöjliga möjligt ligger i individens beslutsamhet. Tack vare tjänstemäns och människors och hit räknar jag också in politikers engagemang och målmedvetenhet så kan vi med jämna mellanrum få uppmärksamhet och göra vår röst hörd i bruset. Det måste vi fortsätta med och låta rösten ljuda högt och ljudligt. Tack!

Talman! Jag tycker att det var ett bra påpekande att utrikesminister Haavisto är en Ålandsvän. Han han är väl förtrogen med Ålands status.

I replikväxlingarna här tidigare så analyserades och konstaterades att det har varit mycket vapenskrammel. Samtidigt så tycker jag att det är viktigt att ta fasta på vad utrikesministern har för inställning och tydlighet, men också president Niinistö på demilitariseringsseminariet och också i sitt nyårstal. Vår president väcker respekt och beundran runt omkring oss. När det stormar så ska man komma ihåg att de här institutionerna håller. Jag vill faktiskt också i det här sammanhanget lyfta fram en tidigare försvarsminister, Jussi Niinistö. Han var också väldigt klar och insåg och förstod Ålands särställning.

Jag håller med om att presidenten alltid brukar framhålla Ålands särställning och demilitariseringen. Jag tycker också att Haavisto rakryggat står upp för Åland.

Talman! Man brukar säga att på Åland är vi 30 000 men vi beter oss som om vi vore 30 miljoner, det tycker jag också att är bra och att vi ska fortsätta med så att vi hörs också i den stora värden. För även om vi är få till numerären så har vi ändå unika lösningar som faktiskt hela världen kan dra nytta av.

Jag vill understöda det som ledamoten Högman sade kring det fantastiska seminariet som vi höll från lagtingets sida och som lagtingsdirektören var primus motor till. Det var ett väldigt bra sätt att höras ljudligt. Ett sådant evenemang kan vi knappast ordna varje år, varken av praktiska skäl och jag tror också att intresset snabbt skulle svalna. Har centergruppen några förslag på hur vi ska kunna höras mera än vad vi gör idag?

Det är ganska ganska förmätet att säga hur vi ska höras mera. Men jag tycker ändå att vi hörs, men säkert kan vi höras mera. Jag är inte människa att säga exakt hur man ska göra just nu och vid denna tidpunkt.

Talman! Ledamot Högman lyfte också politiken i sitt anförande. Jag tycker kanske att det ibland finns skäl till självrannsakan för oss politiker. Men det är också så att politiker och politiken gör mycket gott och allra särskilt i frågan om kontakter, att bjuda in sig till stora forum och den typen av frågor. Där är politiken helt avgörande. Här finns ju den ständigt återkommande frågan där jag faktiskt vill lyfta på hatten för Socialdemokraterna för det goda nordiska samarbetet som man har med Socialdemokraterna, men också med socialdemokrater runtom i Europa. Där har vi andra partier att lära av, vi borde också stärka våra egna relationer med andra politiker runtom i Norden och Europa.

Jag tror att vi alla ska ta den rollen. När vi kan och när vi har det tillfälle så ska vi göra våra röster hörda. Jag tror att vi ska vara glada, stolta och visa att vi har någonting som är väldigt betydelsefullt. Vi ska liksom inte sticka under stol med det utan brösta upp oss och säga att det här är bra.

Jag håller med ledamoten Högman om de hyllningar och den professionalism som idag finns hos Ålands Fredsinstitut. Man kan konstatera att någonting som startade av några fredsaktivister under början av 90-talet, och som både bespottades på ledarsidor och av många här i etablissemanget, har utvecklats till någonting som är helt avgörande för vår kunskap idag om demilitariseringen och hur den kan tillämpas i vår omvärld. Det är fint att se att det som uppfattades då som så radikalt och så extraordinärt nu har blivit någonting som är helt avgörande för självstyrelsen och vår kunskap.

Det är inte alltid så lätt att plöja nya fåror, det tror jag att alla ska veta. Men det här var verkligt framsynt och vi ska lyfta på hatten för det. Jag tycker, och jag tror att jag talar för många här, att fredsinstitutet är oerhört bra för Åland.

Då tycker jag också att man kan säga att de som startade fredsinstitutet i tiderna, framförallt Barbro Sundback, Nina Fellman och andra i spetsen, gjorde en stor insats för för Åland. Det kanske vi också kan ha bakom örat när vi vandrar framöver. Jag hoppas att man från landskapsregeringen också ser till att fredsinstitutet har den finansiering som de behöver och inte måste fungera från hand till mun hela tiden, utan att det kan ha en stabil plattform att verka på så att vi kan fortsätta att ha det goda samarbetet med fredsinstitutet.

Jag tror att det var det här som jag sade.

Diskussionen avbryts här och tas upp till fortsatt diskussion vid plenum på fredag den 28 januari 2022.