Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack för ordet, herr talman! Jag lade ganska mycket jobb på presentationen av det tidigare betänkandet, som tyvärr kom i fredags så den debatten blev lite hackad och malen. Här ska jag försöka, inom tidsramen, ta det externpolitiska meddelandet.

Det här är ju prioriteringar för 2023 för det här året och det är också en berättelse om verksamheten 2022. Det handlar om det Nordiska ministerrådet, det handlar om EU och andra externpolitiska områden som regeringen jobbar på.

Under den första rubriken I nämnden synpunkter sägs att "regeringen redogör för behovet av en åländsk representation i EU-parlamentet". Där undrar man ibland om alla ålänningar förstår? Det är ganska ofta som man får höra "vad ska ni ha en politiker till där? Vad ska de åstadkomma? Vad ska det leda till?"Men ser man på till exempel den representant vi har i Finlands riksdag så är det ju nog många som uppskattar det arbete som görs och den informationen framförallt om vad som händer och sker. Det är information från den finska riksdagen och den informationen skulle man ju också få på ett helt annat sätt om vi hade egen representation i EU-parlamentet. Framförallt så skulle vi kunna vara aktiva och påverka i stället för att vara proaktiva och försöka reagera i efterhand. Det är en lång redogörelse över hela historiken när det gäller vår långvariga kamp för att få vår rättmätiga representation i Europaparlamentet, så jag tänker inte läsa upp allt.

Men det är ganska intressant att ändå notera att först när EU-parlamentet gick in för att det skulle vara elva platser så hade Finland en plats. Sedan blev den slutliga kompromissen att man skulle ha 15 platser och att man ökade med 15 till 720 ledamöter. Så det är minsann ett stort parlament. Finland har fortfarande hela tiden haft sin extra plats. I det här sammanhanget vill jag notera att i samband med Brexit så gick Finland upp från 13 till 14 mandat och nu går man från 14 till 15 mandat. Så det är nog hög tid att man ser till att Åland får sin rättmätiga status inom EU.

EFA, jag kan inte låta bli att säga det, så gjorde en manifestation i EU-parlamentet och där hoppas jag också att ALDE och andra grupper som jag vet att åländska partier har kontakter till också börjar agera. För det är nog enda sättet om vi ska komma någonstans. Det går inte att gå här hemma och gnälla i korridorerna. Det finns ett uttryck där man brukar säga att snälla flickor kommer till himlen och andra kommer hur långt som helst. Men när det gäller det här så får man väl säga att snälla politiker kommer till himlen, men andra kan få en plats i Europaparlamentet. Jag tror att vi måste börja jobba på ett lite annorlunda sätt än vad vi har gjort hittills.

Herr talman! När det gäller gränshinderarbetet så hade jag personligen förmånen i flera år att få följa det organet. Gränshinderrådet är ett oberoende organ som jobbar med den fria rörligheten i Norden för såväl enskilda som för företag. Där har ingått framstående nu pensionerade företagsledare tillsammans med tjänstemän. Det har varit en intressant grupp, det var så mycket dynamik i den.

Också värt att notera är att den åländska regeringen deltar på precis samma villkor som de fem självständiga länderna gör. Det är fyra temaområden som har varit viktiga i gränshinderarbetet. Erkännande av branschspecifika yrkeskvalifikationer tycker jag personligen att är det allra intressantaste för åländskt vidkommande. Vi vet hur många åländska ungdomar som har skaffat sig en utbildning främst i Sverige och den har inte varit kompatibel när man har kommit hem och sökt jobb här.

De nordiska länderna har en rad digitala verktyg för e-förvaltning. Det är e-legitimation, e-signatur och så vidare och mycket av det här har tagits fram enbart landsspecifikt. Går man riktig till botten med det här så finner man att de personliga personsignumen är avgörande om en ålänning flyttar till Sverige och vill hyra en lägenhet eller skaffa ett mobilabonnemang och oavsett vad det är så krävs det ett personsignum. För att man riktigt ska få detta att fungera så borde personsignumen i Norden bli kompatibla. Jag hoppas att de som jobbar vidare i Nordiska rådet tar upp de frågorna.

Det sägs i nämndens betänkande så här: "Allt fler unga i Norden väljer bort yrkesutbildningar och många yrkesutbildningar är bara giltiga i det land där man är utbildad. Konsekvensen är en generell brist på yrkesutbildad arbetskraft i hela Norden". Det finns ett PM för den som är intresserad av saken som heter Attraktiva näringsutbildningar i Norden. Jag rekommenderar folk som är intresserade av de här frågorna att läsa det PM:et

Herr talman! När det handlar om fiskekvoterna i Östersjön så rådets förslag om totala fångstmängder av fisk kom ju som en väldigt negativ överraskning för de flesta av oss. Man valde att föreslå att allt riktat strömmingsfiske ska vara förbjudet under 2024. Vi hade ett bra hörande med fiskeriministern och hans tjänstemän. Det känns kanske lite som om regeringen lite har satt sig i baksätet och förstås gjort gemensam sak med det som de har gjort på den finska sidan. I det här fallet behöver det inte vara något fel, men jag tror att det är viktigt att man också är med där besluten tas. Igen hade det varit väsentlig om hade kunnat ha en egen Europaparlamentariker och att vi också skulle haft möjlighet att delta på ministerrådsmöten. Den möjligheten har vi, men den utnyttjas enligt mitt förmenande ganska dåligt.

Utöver det här med strömmingsfisket så föreslås det också att även fritidsfiske av lax skulle vara förbjudet i hela Östersjöområdet, förutom i Finska viken, med undantag för perioden 1.5-31.8 innanför fyra sjömils gränsen i Bottenviken. Jag tror att var och en förstår vad det betyder till exempel för det populära trollingfisket.

Från nämndens sida stöder vi det förslag som både den åländska regeringen och det finska jord- och skogsbruksministeriet har lagt fram. Vi ska hoppas att det blir en förändring till stånd här.

Herr talman! När det gäller högskoleprovet så måste jag bara säga - det har sina sidor att prata utan manuskript - för att motverka att fusk sker vid högskoleprovet så har man elektroniska inpasseringar. Det behöver vara en polis eller en person som är godkänd av en polismyndighet som följer upp vem som kommer in och också ut från utrymmena där högskoleproven görs.
Cirka 60 % av de ålänningar som fortsätter sina studier efter gymnasialstadiet väljer att studera i Sverige. Det sägs i betänkandet: "Orsaken är att utbildningsmöjligheter på svenska i Finland är begränsade och tillträde till svenska högskolor och universitet ofta är det enda reella alternativet för ålänningar att studera på sitt modersmål." Det här är väldigt viktigt att understryka. Avslutningsvis säger nämnden så här om högskoleprovet: "Nämnden konstaterar att Sverige genom Ålandsöverenskommelsen från år 1921 har åtagit sig att bidra till det svenska språkets bevarande och därmed har ett särskilt ansvar för att säkerställa de åländska studerandenas tillgång till studier på svenska på högskolenivå. För att inte försämra de åländska studerandes möjlighet att antas till högskolan på grundval av resultat från högskoleprovet är det viktigt att högskoleprovet kan skrivas på Åland. Nämnden har erfarit att landskapsregeringen för en dialog med UHR om hur högskoleprovet med beaktande av de nya säkerhetskraven ska kunna genomföras på Åland. Frågan bör enligt nämnden lösas med det snaraste."

Herr talman! Jag ska riktigt kort beröra FN:s konvention om barnens rättigheter. Det är ju så att lagtinget har gett sitt samtycke till att lagen träder i kraft på Åland inom de områden som hör till vår behörighet. De rapporter som har gjorts för att säkerställa och tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen har blivit lite haltande. Nu först har Åland kommit in på ett annat sätt än vad man har gjort tidigare och då tänker jag på de periodiska rapporter som lämnas till FN:s barnrättskommitté. Jag förstod också att det var första gången som man fick delta eller "fick delta" men som man hade möjligheter att delta i barnrättskommitténs hörande om Finlands rapport. Avslutningsvis."Nämnden finner det glädjande att civilsamhällets organisationer och andra berörda parter på Åland har tagit fram en alternativ rapport som innehåller många bra rekommendationer som behöver göras på Åland för att genomföra barnkonventionen. Nämnden utgår från att regeringen i fortsättningen kan delta fullt ut i rapporteringsprocessen."

Ett par ord avslutningsvis om lagtingets hantering av EU-ärenden. Som jag sade tidigare så är det viktigt att vi är proaktiva. Om vi ser på skattegränsen så börjar vi snart sitta där med konsekvenserna av en ändring utan att vi riktigt har varit med där besluten har tagits eller satt oss in i vad det handlar om. Igen är detta ett viktigt arbete för en egen EU-parlamentariker.

Det övergripande målet för lagtingets hantering av EU-ärenden, så bör EU-ärendena vara en del av lagtingets löpande arbete. Lagtinget ska genom sitt engagemang i EU-ärenden utöva såväl inflytande som kontroll och det har vi kanske inte riktigt lyckats med om vi är riktigt ärliga. För att lagtinget ska kunna utöva inflytande bör lagtingsorganen komma in i ett tillräckligt tidigt skede av ärendenas hantering inom EU.

Jag ser att det har gått så pass mycket över så jag sätter punkt. Tack!

Talman! Viceordförande i självstyrelsepolitiska nämnden Eriksson påtalade om vikten att tala om att vår parlamentariska plats i EU-parlamentet, att det är viktigt att det håller fullt ut. Jag håller med om att det är viktigt att vi påtalar det överallt och i alla sammanhang tills vi uppnår den platsen och får det demokratiska underskott som vi har saknat länge nu. Jag instämmer helt och fullt i det resonemang som Eriksson här framförde.

Vi har ju två ärenden i Finlands riksdag nu, det initiativ som har gått från lagtinget och också riksdagsmannen Mats Löfströms initiativ. Jag vill i den här repliken skicka med till dem som blir kvar i parlamentet; så fort som möjligt när det nya parlamentet sammanträder ska ni se till att komma dit och börja diskutera direkt med de stora finska partierna, även med de små förstås. Men det är viktigt. Som jag sade, vi försöker utnyttja de kontakter vi alla har att få upp den här frågan internationellt inom EU.

Talman! Jag håller helt och hållet med ledamot Erikssons resonemang. Det är verkligen viktigt att passa på när det fnns en chans.

Eriksson pratade om en annan sak, vart man kommer efter det här. Jag tror att det är lika oklart vart man hamnar efter det här som vår EU-plats. Det är oklart också vart vi hamnar efter det här. Så mycket vet jag i varje fall att jag inte hamnar i EU-parlamentet åtminstone, utan någon annanstans.

Jag tackar för mig. Vi har haft en bra sammanhållning i nämnden under hela den här perioden och vi har haft mycket viktiga frågor. Tyvärr har vi inte haft något mycket resultat, men det har varit goda diskussioner. Tack Eriksson!

Vi får passa oss nu så att vi inte blir alltför sentimentala här de sista timmarna som vi är här.

Det är ett sant, vi har haft ett gott samarbete i nämnden. Jag vill också säga att vi har haft ett gott samarbete många gånger med regeringen. Men det är viktigt att man får upp frågan om vår EU-plats på en på internationell nivå. Jag är väldigt tveksam till att vi kommer att lösa den på axeln Helsingfors Mariehamn. Jag tror att också vissa åländska politiker är ganska införstådda med att så kommer det nog att gå och det är inte acceptabelt. Vi kan inte bli införstådda med det, utan nu måste vi visa att vi menar allvar den här gången.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag vill bara tydliggöra, på sidan 6 i betänkandet när det gäller barnkonventionen så där har ju Åland framfört sina synpunkter 2019 och de behandlades nu 2023. Åland deltar fullt ut i arbetet nu. Vid hörande kring Finlands och Ålands synpunkter i den femte och sjätte rapporten så deltog tre personer från Åland för första gången i höranden som pågick i två dagar. Det tog sammanlagt 6 timmar och allting gick på engelska. Det var barnrättskommittén som hörde och oberoende experter hör för att kolla att barnkonventionen uppfylls. Åland fick specifika frågor kring barnkonventionen och hur vi på Åland efterlever den. Så det här är nytt, det har inte pågått tidigare och jag kände att jag ville ändå lyfta upp det.

Absolut, som jag sade så det är ett fall framåt. Vi formulerade oss, på samma sätt som ministern gjorde nu, att vi fick delta. Det handlar inte om man får eller inte får, utan det ska per automatik var våra rättigheter helt enkelt.

När det gäller gäller de möten som var i Genève så har vi förstått att den finska delegationen var på plats, men den åländska deltog digitalt. Har vi fel därvidlag så bör vi göra en rättelse.

Det var 20 tjänstemän representerade från Finland, det var fyra på distans från åtta olika ministerier. De åländska var med på distans om jag inte är helt felinformerade. Det stämmer. Det här är någonting som man kan göra annorlunda nästa gång.

Men det som vi håller på att trycka på är att det har kommit inofficiella översättningar av barnrättskommitténs rekommendationer på svenska. De har uttryckligen sagt att man ska inte använda sig av de inofficiella översättningarna. Jag vet att man ändå har gjort det, till exempel har Rädda Barnen använt sig av översättningarna nu i samband med valprogram och sådant som har gjorts. Men den officiella översättningen har ännu inte kommit och den väntar vi på. Men jag vet att den är klar, så det handlar bara om att vi ska få den hit och få den publicerad. Det finns ett bra samarbete mellan landskapsregeringen och utrikesministeriet. (… taltiden slut).

Den sistnämnda som drunknade när tiden gick ut så kan jag hålla med om. Det är min uppfattning också att samarbetet med utrikesministeriet har varit avsevärt bättre än med vissa andra ministerier, så det är sant.

Det är viktigt, när den här typen av möten är nästa gång, att det åtminstone är en representant med från åländsk sida. För sitter man och deltar, vilket har förekommit, till exempel att den åländska representanten har suttit elva våningar ner i något rum och följt via en skärm, så har man ingen möjlighet att lyfta fram Åland. Det är viktigt att Åland kan delta på samma villkor som en fullständig delegat. Men det har gått framåt och det är vi glada för.

När det gäller barnens rättigheter och så vidare så barnomsorgslagen, för att nämna ett exempel, så där borde vi mera ha sett på vad barnens (… taltiden slut).

Talman! Jag har flera gånger i den här salen upprepat att det är viktigt med en aktiv och sammanhållen åländsk externpolitik. Anledningen till det är naturligtvis att om man är en liten spelare på en stor arena så måste man spela smart. Och smart spelar man troligtvis bäst som åländsk politiker genom att ha goda nätverk och goda kontakter så att Åland kan öka sina chanser och påverka mer än kanske vad vår storlek skulle borga för. Det är också genom goda kontakter och nätverk som vi i ett tidigt skede kan få information om viktiga processer och beslut som är på kommande. Som vi alla vet så är det ju så att ju tidigare man känner till att saker är i görningen, desto större är chansen att påverka tingens ordning i den riktning man vill.

Mot bakgrund av det resonemanget så tänker jag ta fasta på det som lyfts i det här betänkandet gällande de skatterelaterade gränshindren.

Gränshinderrådet har initierat ett projekt som handlar om möjligheten till distansarbete, det vill säga om man åtminstone delvis skulle arbeta till exempel på Åland och ändå arbeta för ett bolag i ett annat nordiskt land.

Det tydliggjordes under pandemin att nuvarande nordiska skatteavtal och andra skatteregler inte är anpassade efter dagens arbetsmarknad som har ett helt annat krav på flexibilitet, till exempel genom distansarbete. En rapport om detta - som också innehåller rekommendationer - kommer att presenteras under Nordiska rådets session den 29 oktober. Det är ju i det sittande lagtingets sista stunder, om man säger så. Det är därför som jag ändå tycker att det är viktigt att skicka som hälsning till nästkommande lagting att titta noga på den här rapporten.

Talman! Idag kan det alltså uppstå problem då man till exempel vill jobba delvis från Åland, ha en tillvaro här och ändå jobba för ett bolag i ett annat nordiskt land. Det uppstår skattemässiga utmaningar och problem, antingen för arbetsgivaren eller för arbetstagaren. Det kan ju leda till att folk avstår sådana lösningar, antingen så att arbetsgivaren inte vill tillåta sådana lösningar på grund av byråkratin eller att arbetstagaren inte upplever att den har den flexibilitet som man borde kunna ha.

Det är ju någonstans väldigt trist att vi år 2023 i Norden, ett Norden som säger sig vilja bli den mest integrerade delen av världen, inte har löst det här. Men ur ett åländskt perspektiv så är det ju en ännu viktigare fråga. För i den bästa av världar tycker vi att man ska kunna bo här på Åland och ändå jobba för ett annat bolag. En situation till exempel där en person i familjen får ett bra jobb på Åland medan den andra vill fortsätta jobba vidare i det bolag som personen är anställd i. Det är ju inga problem alls att tänka sig att sådana situationer kan uppstå och det försvårar och kanske i slutändan förhindrar en flytt till Åland.

Från Hållbart Initiativs sida så ser vi stora möjligheter att Åland kan bli en viktig spelare när det gäller till exempel förnybar energi. Åland har möjligheter att vara testområde för olika pilotprojekt såsom elflyg, självkörande bilar eller liknande. För att den ekvationen ska gå ihop så behöver vi säkra kompetensen för sådana projekt. Därför skulle vara väldigt bra om nästa landskapsregering och lagting tog detta som en prioriterad externpolitisk fråga.

Talman! Sedan vill jag nämna EU-kommissionens förslag om fiskekvoter som viceordförande Eriksson tog upp och beskrev problematiken med och att det också har kommit i ett sent skede. Det gäller fiskekvoter i Östersjön för år 2024. Det råder en oenighet mellan det Internationella Havsforskningsrådet ICES och EU-kommissionen om hur de här fiskekvoterna ska se ut. Det senaste förslaget från EU-kommissionen om ett omfattande fiskeförbud i Östersjön är fel väg att gå. Om EU-kommissionens förslag blir verklighet så skulle det inte bara påverka de åländska fiskarna utan det skulle ju drabba hela vår lokala näringskedja och även traditionen med trollingfiske.

Herr talman! Det är ju inte det småskaliga fisket som ställer till det, utan det är den stora industriella trålningen. Vi i Hållbart Initiativ har målmedvetet arbetat för Östersjöns hälsa och för att stärka fiskebestånden bland annat genom att föreslå att industriell trålning ska förbjudas. Det här är ju en hantering som praktiskt taget dammsuger havet på strömming, vilket vi har behandlat tidigare i den här salen.

Jag vill ändå passa på att nämna kollegorna Simon Holmström och Mikael Lindholm som har tagit initiativ i Nordiska rådet om att begränsa industriellt trålfiske i Östersjön och man också har fått hållbarhetsutskottet med sig. Förhoppningen är att det här förslaget ska skicka en signal till EU-länderna inför förhandlingarna om fiskekvoterna. Det här är ett bra exempel på en aktiv samlad åländsk politik.

Och det är också den parlamentariska Östersjökonferensen BSPC, där Åland nu tagit över viceordförandeskapet. Åland ska nästa år leda som ordförandeland och där är det också viktigt att prioriteringarna är klara över hela linjen. Vilka är de viktiga Östersjöfrågorna som Åland vill driva? Tack, talman!

Herr talman! Bästa kolleger och andra åhörare! Jag har, så länge jag har haft förmånen att delta i lagtingsarbetet, kommenterat externpolitiska program nästan alltid avslutat med ”för övrigt anser vi/jag att Åland ska ha en representant i EU-parlamentet”. På samma sätt som Cato d.ä. lär ha sagt ”för övrigt anser jag att Kartago bör förstöras” ca 150 f. Kr. så det är därifrån som jag har tagit det. Men han hann aldrig se sin önskan i uppfyllelse, men jag hoppas det motsatta för min del. Jag vill hellre säga ”vår” eftersom det gäller längre tidsrespit.

Varje gång som tillfälle har yppat sig för en parlamentsplats har landskapsregeringen gjort framryckningar, hittills utan resultat. Detta trots att det från rikshåll noterats att Åland borde ha en representant. Det har också givits löften, ett löfte som hittills inte har infriats.

Nu är har återigen ett tillfälle uppenbarat sig. Så sent som 26 juli i år beslöt Europaparlamentet att antalet ledamöter utökas från 705 till 720 och att Finland får en representant. Så nu gällde det alltså att smida medan järnet var varmt – hur varmt järnet verkligen är kommer väl att visa sig så småningom.

Landskapsregeringen har framfört välgrundade motiv som finns beskrivna i redogörelsen. Självstyrelsepolitiska nämnden var enig med landskapsregeringen om att försöka få in Åland som en egen valkrets i vallagen för att senare få in samma bestämmelse i självstyrelselagen. Vallagen ses som en enklare väg eftersom en sådan lagstiftning kan ske under kortare tid.

Nu är det upp till Finland regering och parlamentariker att visa att Finland erkänner att Finland också har ett autonomiparlament med lagstiftningsbehörighet. Och att detta parlament – Ålands lagting – har förlorat behörighet till EU och därigenom har legitim rätt till representation i EU-parlamentet.

Vi är ett gränsområde och eftersom vi har täta kontakter framförallt till Sverige är gränshinderarbetet verkligt viktigt. Den digitala utvecklingen med e-förvaltning, e-legitimation och e-signatur borde ge möjlighet till smidig hantering över hela Norden. Att så inte fallet utan att de nordiska länderna valt olika program eller struktur på sin folkbokföring har lett till gränshinder. Här arbetar gränshindersrådet för att hitta lösningar som kan underlätta för studerande, de som pendlar över gränserna och de som har verksamhet i flera länder. I dagens tidning finns en artikel som visar att de nordiska ministrarna är eniga om en konformering, vilket känns bra. Våra höranden klargjorde dock att det finns tekniska svårigheter som kan ta tid att åtgärda för att uppnå smidig handläggning för nordbor som verkar i andra nordiska länder än sitt hemland. Digitaliseringen borde öppna dörrar, men om eftersom nyckeln inte passar till alla dörrar – för att försöka tala i metaforer – så krävs lite tid och resurser för att lösa knuten.

Fiskekvoterna är fortsättningsvis en källa till bekymmer. EU-kommissionen har kommit med ett så strängt krav som att helt förbjuda strömmingsfiske under 2024, ett krav som är strängare än ICES, precis som lagtingsledamot Röblom sade. Landskapsregeringen följer aktivt frågan och är ense med riksregeringen. Här i salen är nästan alla kunnigare än jag i fiskefrågor så jag nöjer mig med att vara helt övertygad om landskapsregeringen aktivt följer detta och försöker nå en lösning som är bra för Åland. frågan.

Under många år har ungdomar kunnat skriva högskoleprovet på Åland och även kunnat erbjuda finländare möjlighet att skriva provet här. Eftersom så mycket fusk upptäckts vid provskrivningen i Sverige – inte på Åland - har lagstiftningen ändrats så att skribenter måste kroppsvisiteras innan de får gå in i skrivsalen. Sådan myndighetsutövning kan inte ske över landgränserna och högskoleprovet på Åland har inhiberats. Utbildnings- och kulturavdelningen har diskussioner med UHÄ (Universitets- och högskoleämbetet) för att hitta en lösning. Förhoppningsvis hittar man en modell som kan godtas från UHÄ. Att provet kan skrivas på Åland är verkligen angeläget eftersom så många som över 200 skrivit provet på Åland. Dessutom ger ju högskoleprovet en chans att utöver betyg komma in på önskvärd högskoleutbildning i Sverige.

Barnrättskonventionen har varit i kraft sedan 1991. I år har landskapsregeringen för första gången deltagit i barnrättskommitténs hörande om Finlands femte och sjätte periodiska rapport. Finlands rapport nämns också Åland och landskapsregeringen har fått uttala sig på de områden som faller inom självstyrelsens behörighet.

Att Åland syns och hörs på så många arenor och på så många områden som möjligt är betydelsefullt. Om man är liten måste man ropa högt och sticka ut.

Jag vill tacka biträdande lagtingsdirektör Carina Strand för hennes gedigna insats att få till stånd betänkanden och för hennes eminenta bakgrundsbeskrivningar. Det har varit väldigt intressant och berikande att få ta del av det politiska Ålands externpolitiska kontakter och roll under de fyra år som verkligen har förflutit snabbt. Livet är kort!

Centerns lagtingsgrupp omfattar det externpolitiska meddelandet.

Ledamoten Högman visade just hur dumt det är att prata utan manuskript, men jag tackar för att jag får möjlighet att hålla med det som Högman sade om lagtingsdirektören Carina Strands författarskap här, det håller jag med om.

När det gäller gränshinderfrågorna, som jag sade i min presentation, så är grundproblematiken att nordiska personsignum inte passar ihop. Varje land sitter och bygger upp sina e-tjänster helt inom landet och det går inte att få detta ihop. Statsministrarna gav en deklaration för fem år sedan att 2030 - det är sju år dit - ska Norden vara världens mest integrerade region. Det är nog dags att man börjar sätta lite fart nu, för det är mycket rapporter och mycket utredningar. Men samtidigt håller respektive land fortfarande på att snickra i sin egen verkstad.

Jag tror att vi alla har barn och barnbarn som studerar i Sverige, och där visar det sig hur svårt det är med signum. Det är extra administration och man måste hålla reda på saker och ting. Om det ska vara en region som håller ihop så är det jätteviktigt att man får det här till stånd. Vi får hoppas att det inte tar sju år.

Man börjar väl bli lite uppgiven nu när man har blivit utsedd till märkesman och det ena med det andra. Jag tror personligen att man nog måste lägga om fokus ganska ganska mycket om man ska lyckas på sju år. Det finns andra regioner ute i världen där du inte ens märker att de passerar landsgränsen, från det ena landet till det andra.

Ironiskt nog så är det ju digitaliseringen som ställer till bekymren. Det är ju via en gemensam digitalisering som man skulle kunna lösa det här mycket, mycket enklare. Det som jag har kommit fram till personligen, efter alla möten som jag har varit med på, är att skulle man få personsignumen kompatibla så skulle allt lösas med en gång.

Jag är inte människa att säga vad som är enkelt och inte enkelt. Jag trodde en gång i världen att digitaliseringen skulle gå i en handvändning. Man säger tjutt och tjutt och så fixar det till sig. Men jag har blivit varse om att det tar lite längre än så.

Tack, talman! Som nordisk samarbetsminister så har vi gränshinderrådet som är en av dem som jobbar med frågor kring det som ledamoten lyfte upp. Detta ligger högst upp på prioriteringslistan. Man har verkligen prioriterat upp det så högt man kan just när det gäller e-identifikation och skattegränsproblem. Man vet att man måste hitta lösningar på det.

Precis som ledamot Eriksson också var inne på så är det digitaliseringen, som också ledamot Högman var inne på, som ställer till det men också ger möjligheter.

På senaste samarbetsministermöte lyfte jag upp och sade att det senaste som vi har gjort och som var revolutionerande var att vi införde passfrihet. Så det kanske är dags också nu med en annan öppenhet mellan gränserna när det gäller att jobba på att det ska fungera och att man ska få studera var man vill.

Jag tror att vi alla här i salen hoppas att det inte ska ta sju år eller vad lagtingsledamot Eriksson framför det och att man jobbar i rätt riktning. För just den här biten är nog väldigt viktig att få löst för den nordiska rörligheten.

Tack, talman! Vi är nog alla överens.

Nr det gäller barnkonventionen, så det tar tid. Den femte och sjätte periodiska rapporten lämnades in 2017 och kompletterades 2019 för att nu behandlas 2023. De här rekommendationerna som vi ska få nu ska komma här nu vilken dag som helst översatta till svenska. Det är en enorm lång process från 2017 till 2023. Så länge har det ändå tagit med det här arbetet, så på det sättet tycker jag att det är bra nu. Det känns bra att Åland är med helt i det här arbetet.

Det är jättebra att Åland är med. Det är ju ganska skrämmande att höra att det tar så här pass lång tid. Tiden går ju så snabbt. Det som hände 2017 är ju synnerligen inaktuellt 2023.

Talman! Detta kanske är mandatperiodens sista sakpolitiska anförande. Vad är då inte bättre än att prata om barn och unga som är framtiden.

Ja, vi har talat nu under den politiska redogörelsen och också under externpolitiken om bland annat Europaparlamentsplatsen, där gäller det att sega på och stå i och en ny självstyrelselag där gäller det att sega på och stå i. Men faktiskt när det gäller barnkonventionen så är det också ett gediget och segt arbete. Det har pågått i drygt tio år. Den här frågan väcktes om att vi skulle ha vår egen statistik när det gäller barn och unga kanske redan för 10-12 år sedan faktiskt. Under den tiden så var vice lagtingsdirektör Carina Strand chef för för social- och miljöbyrån. Då började man med det här arbetet att Åland ville visa sin egen statistik när det gäller barn och unga, och nu har vi för första gången fått göra det. Det är ett framsteg faktiskt.

Som framgår av beredningen så ska Finland och Åland numera ge sin sin rapport vart femte år till FN:s kommitté för barnens rättigheter i Genève och vi har för första gången gjort det med vår egen statistik, alltså det som hamnar inom ramen för vår egen behörighet. Som jag lite inledningsvis sade, när jag var på fel anförande, så är det här också en mycket viktig del av den praktiska självstyrelsepolitiken. Det gäller hur våra barn och unga har det och hur vi kan göra för att att förändra Åland till det bättre för dem.

Man kan läsa här ur betänkandet och också ur landskapsregeringens redogörelse, och som påpekats också här under diskussionen, att landskapsregeringen hördes i maj och att man deltog digitalt. Sen i juni kom barnrättskommittén med rekommendationer. Rekommendationerna handlar bland annat om principen för barnets bästa, det ska komma i främsta rummet. Vi vet att det finns utrymme för förbättringar när vi lagstiftar och gör barnkonsekvensanalyser. Det handlar om förebyggande av våld mot barn, sexuell exploatering och utnyttjande och om undervisning som inkluderar barn med funktionsnedsättning. Här har vi i allra högsta grad på tapeten NPF-barnen och de som har svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen. Där behöver vi från åländsk sida sätta ett ännu större fokus och sedan också åtgärder för att förbättra barns mentala hälsa. Kommittén gav också rekommendationer om asylsökande barn, klimatförändringarnas konsekvenser för barn, förebyggande av barnhandel och barnens rätt till integritet i digitala miljöer. Det är väldigt många av dessa områden där vi har behörighet och där vi har ansvaret att förbättra för våra barn och unga.

Som nämnden skriver så utgår man från att landskapsregeringen i fortsättningen kan delta fullt ut i rapporteringsprocessen och att det är viktigt att de rekommendationer som barnrättskommittén ger, och som faller inom landskapets behörighet, följs upp och efterlevs.

Här arbetades det nu med barnstrategin. Det här blir också ett väsentligt verktyg för att få en fullgod barnstrategi. Kanske vi också kunde ha målsättningar där vi kan kan mäta och se att vi tar oss framåt inom de här olika områdena som förbättrar för barn och unga.

Det är också värt att notera att vi har en mycket viktig, stark och kompetent tredje sektor som också har gett civilsamhällets åsikter. Man har tagit fram en alternativ rapport som innehåller många bra rekommendationer på vad som behöver göras på Åland för att genomföra barnkonventionen. Samma sak har också tredje sektorn gjort med handikappkonventionen, där finns det klara och tydliga målsättningar och förslag på åtgärder för vår åländska funktionsvariationspolitik.

Jag önskar också, om jag får komma med lite konstruktiv kritik, att barnkonventionen och den här rapporten hade tagit ett större utrymme i landskapsregeringens meddelande till lagtinget. Tack!

Tack, talman! Tack till vicetalman Sjögren för att du lyfte upp barnen och barnkonventionen. Det är bra.

En sak som jag tänkte när jag läste betänkandet var att det var konstigt att jag som minister inte har blivit hörd och inte heller den som är specialsakkunnig i de här frågorna. Det hade känts bra att kunna diskutera det tillsammans med nämnden.

När det gäller barnrättskommitténs rekommendationer så står det uttryckligen att översättningarna är inofficiell och får inte delas ut och ska inte användas före de officiella översättningarna har kommit. De officiella översättningarna har ännu inte kommit. Men Rädda Barnen har bland annat använts sig av de här inofficiella. Jag vill bara påpeka det.

Jag är nöjd så här. Vi får jobba vidare. Nästa landskapsregering och nästa lagting får jobba vidare med med att implementera de rekommendationer som man har gjort från barnrättskommissionen.

Talman! Jag håller med. Det känns bra. Vi ska fortsätta att jobba kring det här. Som sagt, det finns en bra kommunikation mellan UM och landskapsregeringen. Det fanns ju också specifika frågor som ställdes till Åland där man kunde se att man har läst skuggrapporten som Rädda Barnen har gjort. Frågorna var formulerade kring de ämnen som ändå lyftes upp i den rapporten. Det är viktigt att tredje sektorn också är med, som vicetalman lyfte upp också kring funktionsrätt, och att man gör de här rapporterna och tittar hur landskapsregeringen sköter sig.

Absolut ministern. Om våra anföranden började i moll så kanske de slutar i dur. Även fast det globala världsläget ser ut som det gör så pågår det envisa globala arbetet med att förbättra för barn och unga. Så det tycker jag att man ska ta fasta på ändå.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.