Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman!

Kära kollegor och åhörare! Effektivitetsrevisionen av landskapets budgeteringsprocess har särskilt granskat skillnaderna mellan grundbudget och faktiskt utfall under åren 2021–2024 samt användningen av ändringsbudgetar. Revisionens övergripande synpunkt är att budgeten i högre grad bör återspegla det mest sannolika ekonomiska utfallet och att ändringsbudgetering bör användas restriktivt och främst för verkligt oförutsedda händelser. Därutöver lyfts behovet av en översyn av regelverket för PAF-medel samt en mer långsiktig och transparent hantering av eventuella överföringar till pensionsfonden.

Utskottet noterar att landskapsregeringen framhåller att grundbudgeten utarbetas utifrån det utfall som vid tidpunkten bedöms som mest realistiskt, samtidigt som en försiktighetsprincip tillämpas för osäkra inkomster och sannolika kostnader. När det gäller ändringsbudgetar delar landskapsregeringen i princip revisionens uppfattning att dessa ska användas restriktivt, men bedömer samtidigt att de ändringsbudgetar som hittills lämnats har varit motiverade av särskilda skäl och förändringar som inte kunnat förutses när grundbudgeten antogs.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringens möjligheter att budgetera intäkterna med hög precision begränsas av att både avräkningen och skatteavräkningen bygger på förskott, prognoser och slutregleringar som fastställs långt senare. När grundbudgeten upprättas saknas bland annat kännedom om kommande statliga tilläggsbudgetar och den slutliga beskattningen. Prognoserna kan även förändras väsentligt på kort tid.

 Utskottet konstaterar exempelvis att den beräknade slutregleringen vad beträffar skatteavräkningen för skatteåret 2024 ökade från 17,37 miljoner euro till 23,72 miljoner euro efter att budgetförslaget lämnats, medan prognosen för 2025 sjönk från cirka 38,3 till 27,6 miljoner euro.

Det innebär att även en budgetering utifrån bästa tillgängliga information och försiktighetsprincipen kan resultera i betydande skillnader mellan budgeterade och slutligt redovisade intäkter. Utskottet anser att en helt träffsäker budgetering därför är svår att uppnå och avvikelser bör bedömas mot bakgrund av den osäkerhet som är inbyggd i finansieringssystemet. Till detta ska läggas de för Åland helt opåverkbara globala händelser som skapar omkastade förutsättningar i form av t.ex. strafftullar och energipriser. Här kan inte ramverkets överskottsmål nog respekteras. Ett överskottsmål som i sin tur borgar för en robust offentlig ekonomi med förmåga att hantera konjunktursvackor utan att skapa hack i den långsiktiga samhällsutvecklingen.

Utskottet konstaterar att det i effektivitetsrevisionen över landskapets budgetprocess framkommer att det finns andra synsätt på den offentliga åländska ekonomin, men betonar att utskottet fortsatt ser att det finns ett behov av återhållsamhet för att skapa en ekonomisk buffert för framtida behov och nå en ekonomi i balans.

Finlands statsskuld var i slutet av augusti 210,5 miljarder euro, eller ca 35 000 euro/invånare. Åtgärderna för att stävja skuldspiralen täcker knappt de ökade räntekostnaderna. Det vore självstyrelsepolitiskt vanvettigt att inte hantera den åländska offentliga ekonomin ansvarsfullt. En skuldsatt finsk ekonomi påverkar Åland och vår vardag, vi behöver vara noggranna med att inte försätta oss själva i en skuldspiral. En välskött offentlig ekonomi är den bästa garanten för ett attraktivt och välmående Åland. Att iaktta försiktighetsprincipen är inte att utmåla framtiden svart, tvärtom.

Talman! Ålands gymnasium. När det gäller utbildningsutbudet konstaterar utskottet att gymnasiet och landskapsregeringen avser utveckla dimensioneringen så att beslut om utbildningar och studerandevolymer i högre grad grundas på arbetsmarknadens behov, demografisk utveckling, genomströmning och kostnadsstruktur. Ekonomistyrningen ska samtidigt utvecklas genom bättre analys av kostnaderna per utbildningsprogram, gemensamma nyckeltal och digitala verktyg. Gymnasiet framhåller att begränsad tillgång till ekonomiska data i landskapsregeringens IT-system hittills har försvårat detta arbete.

I fråga om nedskärningar framhåller revisionen behovet av konsekvensanalyser för utbildningskvaliteten innan sparåtgärder genomförs. Gymnasiet uppger att dialogen med landskapsregeringen om konsekvenserna av olika förändringar i utbildningsutbudet fortsätter.

Det är centralt att ekonomisk effektivitet inte bedöms isolerat från utbildningens kvalitet och Ålands långsiktiga kompetensbehov. Kostnader per utbildningsprogram är ett viktigt beslutsunderlag men behöver vägas mot bland annat arbetsmarknadens efterfrågan, genomströmning, utbildningarnas samhällsuppdrag och behovet av kompetensförsörjning.

Den snabba utvecklingen inom bland annat artificiell intelligens förändrar arbetsmarknadens kompetensbehov och ställer nya krav på yrkesutbildningarnas innehåll. För att säkerställa att utbildningarna förblir relevanta behöver de kontinuerligt anpassas till teknisk utveckling och förändrade krav i arbetslivet. Arbetsmarknaden är i snabb förändring vilket betyder att även att det åländska utbildningsutbudet behöver hänga med. Traditionella yrkesutbildningar kommer att stärka sin popularitet, medan vissa utbildningar kommer möta begränsad efterfrågan. Här gäller det att inte vara naiva, samhällsutvecklingen har aldrig någonsin gått lika fort framåt som idag, då behöver utbudet av utbildningen förändras och hänga med. Dialogen och kommunikationen med arbetsmarknaden kommer bli allt viktigare.

Talman! Slutligen, effektivitetsrevisionen av pensionssystemet behandlar bland annat redovisningen av landskapet Ålands pensionsfonds administrativa kostnader, riskbedömningen av pensionsansvaret, ansvarsfördelningen inom pensionssystemet, intern kontroll och riskhantering, helhetsrapportering samt IT- och cybersäkerhet.

Revisionens övergripande synpunkt är att styrningen av pensionssystemet behöver betraktas som en sammanhängande helhet. Bland annat rekommenderas att ansvaret för pensionssystemet formaliseras och att det tydligare framgår vem som ansvarar för systemets samlade risker, interna kontroll, rapportering och budgetering. Revisionen efterlyser även en riskbedömning av hur förändringar i pensionsansvaret kan påverka landskapets ekonomi samt en mer utvecklad helhetsrapportering.

Landskapsregeringen delar bedömningen att pensionsfonden och dess administrativa kostnader bör synliggöras tydligare i årsredovisningen. Landskapsregeringen avser därför att i kommande årsredovisningar kort redogöra för pensionsfondens budgetutfall och resultat. Samtidigt framhålls att fonden enligt lag har egen bokföring och eget bokslut och inte ingår i landskapets budget. Utskottet konstaterar att pensionsansvaret och fondens tillgångar i sin helhet redovisas separat från landskapets årsbokslut.

När det gäller riskbedömningen konstaterar utskottet att det finns skillnader mellan revisionens rekommendation och landskapsregeringens bedömning. Revisionen anser att landskapet bör ha en egen bedömning av hur förändringar i pensionsansvaret kan påverka ekonomin. Landskapsregeringen hänvisar till de beräkningar och prognoser som Keva regelbundet tar fram och konstaterar att mer omfattande scenarioanalyser och stresstester kräver specialistkompetens och betydande resurser. Eftersom förutsättningarna att klara pensionsskulden bedöms som goda och fonderingsgraden som relativt hög anser landskapsregeringen att behovet av sådana stresstester för närvarande är begränsat och lämnar därför rekommendationen utan ytterligare åtgärd.

Beträffande ansvarsfördelningen konstaterar utskottet att landskapsregeringen delar revisionens synpunkt om att ansvaret i dag är uppdelat mellan flera delar av förvaltningen och att någon enskild tjänsteinnehavare inte har haft ett samlat ansvar för pensionssystemet. Landskapsregeringen bedömer rekommendationen om ett tydligare helhetsansvar som relevant, men framhåller att förutsättningarna förändras när pensionsadministrationen, inklusive pensionsbeslut och utbetalningar, överförs till Keva den 1 januari 2027.

I fråga om intern kontroll och riskhantering avser landskapsregeringen att anta en övergripande riskhanteringspolicy som även omfattar pensionsfonden. Pensionsfonden utvecklar samtidigt system för uppföljning och rapportering och har förstärkt personalen med en fondförvaltare som bland annat ska utveckla den interna kontrollen. Ambitionen är även att utveckla en utökad framåtblickande helhetsrapportering om fondens utveckling, framtida pensionskostnader och de fonderade medlens tillräcklighet.

Utskottet anser att pensionssystemets långsiktiga ekonomiska hållbarhet och en tydlig helhetsbild av pensionsansvaret är av särskild betydelse. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i flera avseenden delar revisionens bedömningar och avser att utveckla rapportering, riskhantering och intern kontroll. Samtidigt finns en skillnad i synen på behovet av ytterligare risk- och scenarioanalyser. Med hänsyn till pensionsåtagandenas långsiktiga karaktär och ekonomiska betydelse finns det skäl att säkerställa att lagtinget regelbundet får ett tillräckligt framtidsinriktat underlag för att bedöma pensionsfondens utveckling, pensionsansvaret och den framtida belastningen på landskapets budget.

Utskottet anser vidare att överföringen av pensionsadministrationen till Keva inte i sig undanröjer behovet av ett tydligt definierat ansvar på landskapsnivå. Även efter överföringen kvarstår landskapets ekonomiska ansvar och behovet av styrning, uppföljning och rapportering. Ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, pensionsfonden och Keva bör därför vara tydlig och möjliggöra en samlad bedömning av pensionssystemets ekonomi och risker.

Talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2025 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och Landskapsrevisionens kännedom. Tack!

Tack, talman!

Finans- och näringsutskottets ordförande Holmberg var inne på att det är svårt att budgetera rätt. Denna replik tar jag upp i relation till vad landskapsrevisionen påpekar. Jag anser att vi borde fundera på om vi kan göra saker lite annorlunda och ha mer resonemang kring hur vi ser på Ålandsdelegationens beslut om förskott.

I dagarna får vi ett tilläggsförskott på skatteavräkningen för det innevarande året, för 2026. När man tittar på de siffrorna kan man ha åsikter om dem och kanske till och med förvänta sig ännu mer pengar, trots att vi nu får ett tillägg i förskott för 2026.

Tack, talman!

Tack, vicetalman Måtar! Jag tror att det är bra att den här diskussionen kommer upp, eftersom det finns de som anser att vi kanske målar en för svart bild av situationen. Den som verkligen vill balansera landskapets offentliga budget kan tycka att vi är för pessimistiska. Det är klart att man får lite vatten på sin kvarn när skatteintäkterna ökar, och de kommer ibland i klumpar som man aldrig trodde var möjliga.

Samtidigt har vi stora investeringsskulder och utmaningar som väntar. Vi måste också komma ihåg att när trenden går uppåt, som den nu gör med skatteintäkterna, så är det något vi inte heller kan påverka. Det beror på flera faktorer, bland annat att den finska staten har vidtagit åtgärder som vi kan dra nytta av, till exempel genom sin egen bostadsfond. Men när situationen vänder måste vi ha en struktur och en plan som kan hantera det. Det är den verkliga utmaningen.

Tack, talman!

Jo, ledamoten Holmberg, det är säkert rätt. Det jag närmast vill ta fasta på, och som jag sedan kommer att säga några ord om, är att vi skulle kunna titta på resultatet av beskattningen för 2025, trots att den först blir klart lite senare nu i höst.

Ändå kan man ha en tydlig uppfattning om hur trenden har sett ut när det gäller samfundsskatt, där skatten på förvärvsinkomster och skatten på kapitalinkomster samt lotteriskatten är den väsentliga delen av skatteavräkningen, ingår. Jag uppfattar att vi inte har haft den kontrollen eller ens den diskussionen.

Man skulle kunna ha en öppen diskussion om hur vi tycker att det ser ut. Trenden tyder nog på att vi sannolikt kan förvänta oss 30 miljoner till i januari 2027, till exempel.

Tack, talman!

Jag tror att vicetalman Måtar har öppnat ett fönster på glänt. Jag anser att det skulle vara bra för utskottet att i samband med årsbudgeten ha en diskussion kring detta, tillsammans med ansvarig minister och finansavdelningen.

Obunden Samling har en mycket kompetent siffermedlem i näringsutskottet, så det finns alla möjligheter att titta närmare på det här. Absolut. Intäkterna är faktiskt det som bakar brödet i det vi ska producera här i form av välfärd. Det är en viktig fråga.

Herr talman!

Jag tror att vi, när vi diskuterar landskapsregeringens skatteintäkter, åtminstone kan vara glada över att vi just nu har ett ekonomikapitel i självstyrelselagen som ger oss ett bra utfall i den situation vi befinner oss i. Det är en positiv aspekt som vi kan konstatera.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att systemet är volatilt. Det ger oss mycket när företagen går bra, men om vi tyvärr hamnar i en situation där företagen inte kan generera lika mycket, kommer det att påverka oss negativt. Det är också tydligt att systemet kommer att pendla mycket i utfall, eftersom vi befinner oss i en sådan osäker situation. När företagen går bra och genererar mer skatter, tenderar förskotten att stiga. Samtidigt kommer slutregleringarna för tidigare år, vilket kan påverka vissa skatter eller budgetår (… taltiden slut).

Tack, talman!

Tack, finansministern! Jag håller helt med finansministern om att det är viktigt att hitta en struktur som håller i alla väder. Det är alltid enkelt när skatteintäkterna är goda och till och med ökar mer än vad som är budgeterat. Men när den dagen kommer då det svänger, då blir det desto svårare. Då gäller det att ha ett överskottsmål och en buffert som kan klara av ett antal år utan att vi behöver skära i välfärden.

Sedan är det volatilt. Vi har, som sagt, en handfull större företag som går väldigt bra, men vi har också en mängd företag som har det väldigt tufft. Detta, tillsammans med att vi inte kan påverka de globala händelserna på något sätt, gör att vi hamnar i en situation där vi blir sårbara.

Jag tycker att fönstret öppnar sig i årsbudgeten, så att vi i utskottet kan titta på dessa prognoser tillsammans med finansavdelningen och ministern.

Herr talman!

Finansavdelningen har ägnat en hel del energi och tankemöda åt frågan om hur vi kan prognostisera de skatteslag som finns under skatteavräkningen på ett bättre sätt. Ett enkelt sätt att göra detta mer begripligt är att finansavdelningen och ansvarig minister är i kontakt med de företag som bedriver verksamhet. Det är de som har insikt om det beräknade utfallet för respektive år. Detta är något vi också gör och gärna i samband med den ordinarie budgeten. Vi strävar efter en djupare diskussion om ekonomikapitlet och skatteavräkningen i synnerhet.

För övrigt tycker jag att utskottet har formulerat sig mycket väl angående behovet av att se till att de egna kostnaderna hålls i schack, eftersom det är det vi kan påverka mest. Jag anser att utskottet har gjort ett gott jobb även denna gång.

Tack, talman!

Finansministern, vi ville verkligen exemplifiera svårigheterna med prognostisering genom några exempel som visar hur snabbt det går upp och kan gå ner och hur mer eller mindre omöjligt det kan vara att träffa rätt. Men vi fortsätter i samband med årsbudgeten.

Tack, talman!

När jag lyssnar på ledamoten som talar här om vår ekonomi, noterar jag att man ibland beskriver den som nattsvart. Det är en alternativ syn som också har kommit fram i utskottsutlåtanden och diskussioner. Åland har en skuldfria ekonomi och en ganska stark ekonomisk ställning jämfört med resten av landet.

Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram detta när vi pratar om vår ekonomi, särskilt i dessa besparingstider. Även om det är bra att sträva efter en god och sund ekonomi, har Åland relativt sett en mycket stark ekonomi idag. Jag skulle vilja tillägga detta till ledamotens betänkande.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Wikström. Jag håller med. Vi har en stark ekonomi idag, tack vare våra företag och duktiga arbetstagare. Men den är också bräcklig.

Låt oss anta att vi har haft en likviditet som har legat och balanserat kring 10 miljoner. Det är gränsen för vad landskapet behöver för att klara den dagliga driften. Vi har varit nere på den nivån några gånger, och åtminstone jag vill gärna ha en landskapskostym som kan hantera driften utan att vi behöver ta till driftlån.

Jag tror att det kan gå ganska snabbt. När vi en gång har börjat skuldsätta oss via en för dyr drift, så går det väldigt fort. Vår ekonomi är också ganska liten, vilket gör att den snabbt blir bräcklig. Ja, vi har en stark ekonomi jämfört med landet Finland, och det var också därför jag ville visa upp den färska statsskuldssiffran. Det visar hur snabbt det kan gå.

När det gäller hur vi behöver prioritera pengarna framöver, har vi lite olika åsikter om hur detta ska göras. Men vi är eniga om att det är viktigt att hålla i pengarna. Jag tror att detta tankesätt har funnits hos många ledamöter, åtminstone under min tid. Det finns säkert också andra som har tänkt på pengarna. Fastän Åland har en stark ekonomi, är det viktigt att vi fortsätter att upprätthålla den. Jag tycker att vi är överens om det.

När vi pratar om likviditet har det gjorts ett antal åtgärder under den här mandatperioden. Vi betalar av skulden till Kraftnät Åland och vi har också fört in pengar i pensionsfonden.

Vi vet att PAF har en mycket stor likvid kassa, så vi har flyttat likvida medel till olika konton som är direkt kopplade till driften. När vi diskuterar besparingsåtgärder tycker jag att det är viktigt att lyfta fram dessa aspekter, även om jag håller med om att vi behöver fortsätta prioritera ekonomin och se till att den mår bra.

Tack, talman!

Att betala av skulden för Kraftnät Åland var klokt. Det skedde via PAF-medel, och jag hoppas att vi inte kommer att behöva använda PAF-medel för att hantera den dagliga landskapsdriften.

När det gäller kapitaliseringen av pensionsfonden kom det också in en motsvarande summa pengar från sidan, vilket gjorde det möjligt att stärka fonden, precis som revisorerna har påtalat tidigare.

Åland ligger mellan Finland och Sverige. Sverige har en ekonomi som ligger i topp i Europa, medan Finland har en ekonomi som ligger i botten bland EU-länderna. Det skulle vara bra om vi kunde cementera Åland någonstans mitt emellan. Det skulle vara en bra målbild att sträva efter, och det finns förutsättningar för detta.

Jag vill ta tillfället i akt att tacka hela utskottet för ett bra betänkande, och särskilt meningen "utskottet fortsatt ser att det finns ett behov av återhållsamhet för att skapa en ekonomisk buffert för framtida behov och nå en ekonomi i balans". Det innebär att vi behöver komma ihåg att samla i ladorna för kommande utmaningar. Detta är viktigt att ha i minnet när det dyker upp en påse med extra pengar som kanske börjar bränna i fickorna hos någon. Jag tyckte att den meningen var mycket bra av utskottet.

Fru talman!

Tack, ledamoten Holmberg. Jag skulle vilja ta fasta på Ålands gymnasium och spinna vidare på de stora rubrikerna i tidningarna om att ungdomsarbetslösheten just nu är ganska hög. Det här kanske inte helt hör till ärendet, men vi kan blicka framåt och fundera på olika lösningar och vad vi ska göra.

Vi behöver absolut satsa på bättre utbildningar under lågkonjunkturen för att Åland ska kunna vara hållbart även i framtiden. Unga personer idag har svårt att få jobb och har också svårt att hitta utbildningar som är långsiktiga och hållbara. Jag tror att vi måste tänka mer på framtiden. Vi har framtidens arbetskraft och framtidens medborgare som nu befinner sig i en väldigt knepig situation, som läget är idag.

Tack, ledamot Eckerman. Absolut. Utskottet kommer förmodligen att ta upp detta när vi behandlar tillväxtmeddelandet. Utbildningen är en grundbult i en god tillväxtpolitik

När det gäller gymnasieutbildningen så blir jag och fler och fler blir övertygade om att utbildningsmarknaden kommer att förändras snabbare än någonsin, mycket på grund av AI. Detta kommer att göra att flera utbildningar blir ointressanta på arbetsmarknaden, medan andra kommer att stärkas. Definitivt kommer det att finnas ett behov av nya utbildningar.

Jag brinner för, och många med mig, att vi ska satsa på tvååriga gymnasieutbildningar som är mer praktiska. Det är inte något som Åland själva kan styra och förändra. Men jag tror också att när regionerna i omvärlden går mot ett sådant scenario, kommer det att hjälpa dem som idag står inför dessa utmaningar.

Jag har snöat in mig lite på framtidens arbetsmarknad och lyssnar runt på vad unga personer tycker idag. Man har blivit övertalad om att gå olika IT-utbildningar, eftersom IT har setts som framtiden. Samtidigt, nu när man är mellan 20 och 40 år och arbetar inom IT, känner många att de riskerar att bli utbytta av AI.

Jag tycker att det här är en ganska svår situation. Ska vi utbilda våra tidigare programmerare för att de ska börja arbeta inom äldreomsorgen, eller hur ska vi få det att fungera på Åland? Det var som jag sa tidigare, det här med skämt. Men det är en jätteallvarlig situation för många som befinner sig i en omöjlig arbetssituation just nu.

Kanske täcker inte våra nuvarande utbildningar heller behoven för att vi ska kunna behålla dessa människor kvar på ön.

Tack, talman!

Det kan konstateras att de flesta av utbildningarna kommer att bli mer flexibla. Vi har hört mycket gott i utskottet gällande Grit:Lab. Det är ett typexempel på en modern utbildning som faller arbetsmarknaden i smaken. Den typen av utbildningar tror jag kommer att gå vinnande när vi går in i AI-historien på riktigt.

Herr talman!

Lagting, åhörare! Effektivitetsrevisionen granskar ett antal verksamheter årligen och ställer frågor kring dessa. Frågorna utreds och besvaras. Ibland är frågan redan löst, ibland är den under pågående arbete, och ibland är den kanske inte speciellt relevant. Men effektivitetsrevisionen får förvaltningen och politiken att fundera och att utveckla, vilket är bra.

I den här effektivitetsrevisionen och efterföljande svar förs ett väldigt intressant resonemang om hur skatteintäkterna speciellt ska budgeteras. Från landskapsregeringen är man inne på en återhållsam linje som bygger på prognoser, de prognoser som gäller vid budgeteringstillfället. Utskottet omfattar denna tanke.

Om vi leker med tanken att budgetera högre utifrån att man normalt får högre skatteintäkter än budgeterat. Då är vi nog ute på farlig mark.

I betänkandet finns det exempel på slutregleringar av skatter och prognoser, det vill säga både höjningar och sänkningar från statens åtgärder, som exempelvis upplösning av reserveringar och fonder. Det kan tillfälligt betyda någonting som är väldigt positivt för skatteintäkterna till Åland. Men det är ingenting som händer årligen och ingenting som vi ska sätta i system.

Ytterligare så har effektivitetsrevisionen granskat pensionssystemet och efterfrågat en tydlighet runt ansvarsfrågan och riskhantering med mera.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i flera avseenden delar revisionens bedömningar och avser utveckla rapportering, riskhantering och internkontroll.

Administrationen med pensioner kommer snart att förändras då verksamheten omvandlas till en köptjänst av Keva. I samband med det är det passligt att man ser över rutiner för ansvarsfrågor för rapportering. Pensionsfonden förvaltar över en halv miljard, ca 600 miljoner euro. Här tror jag att det skulle vara nyttigt för hela lagtinget att få en utbildning både i pensionsfonden och pensionssystemet. Hur fungerar det? Hur bedöms framtida pensionsutbetalningar falla ut och hur länge räcker pensionsfondens medel? Hur placerar fonden sina medel? Hur ser organisationen ut? Jag har nämnt det förut någon gång och jag tror att vi skulle behöva komma till skott. Det är inte en halv miljard, utan en fråga på 600 miljoner. Vi bör som lagting vara mer insatta i pensionsfonden och pensionssystemet. En utbildning på något sätt får vi diskutera och var, när och hur. Men vi behöver det. Tack mina vänner!

Herr talman!

Några ord om skatteintäkterna, vilket den förra finansministern förstås känner väl till. Vårt ekonomiska system har en stor nackdel, eller nackdel till förhållande till volatiliteten. Det blir pikar av intäkter och så blir det djupa dalar. När företagen går bra kan det leda till höga förskott på skatteintäkterna, vilket vi ser nu. Samtidigt sker slutregleringar för tidigare år, och dessa läggs ovanpå varandra, vilket resulterar i toppar.

Detta är förstås trevligt och bra, men det är viktigt att hitta en bedömning av vad medelnivån är mellan topparna och dalarna. Det är just där som det ekonomiska utrymmet finns för den verksamhet vi ska bedriva. Vi måste komma ihåg att det alltid kommer att finnas toppar och dalar.

Det är en bra synpunkt som jag delar. Jag har sett både toppar och dalar, och dalarna behöver hanteras.

Jag tycker att vicetalman Måtar lyfte en viktig punkt här, att vi bör kanske ta ett grepp om vad vi får ut från systemet idag.

Vi har ett system som är mer inriktat på realtidsskatt än vad det har varit tidigare. Vi är dock inte där än, men det är värt att lägga ner lite tankearbete på detta. Jag förstår att det är ett arbete som ständigt pågår hos finansavdelningen. Kan man göra mera träffsäkra prognoser? Med det menar jag inte att man ska göra önskeprognoser, för då är vi ute på farlig mark.

Herr talman!

Jag tar gärna den diskussionen med lagtinget i samband med höstbudgeten, tillsammans med finans- och näringsutskottet.

Finansavdelningen gör sina egna bedömningar av vad ett möjligt utfall kan bli om något år. Det tar några år från ett skatteår innan vi har slutregleringen, och det gör vi genom att ha örat mot marken. Vi noterar förstås också om det blir exceptionella utdelningar från företag eller något motsvarande, och så för vi in det i våra egna analyser. På så sätt blir vi bättre på att bedöma de här sakerna i förväg.

Det är bra att höra.

Detta kanske verkar lite utanför ämnet, men det handlar om ändringsbudgeten som kommer om någon dag. Det som är ytterst positivt nu, om jag tolkar det rätt, är att landet Finland börjar få ett lyft, och 0,47 % tillfaller oss.

Talman, bästa lagting och övriga åhörare!

Jag vill för Obunden Samlings del säga några ord, dels om effektivitetsrevisionen och om finans- och näringsutskottet betänkande med anledning av effektivitetsrevision samt finans- och näringsutskottets betänkande med anledning av årsredovisningen.

I en replikväxling lyfte jag en intressant fråga som jag tycker att Landskapsrevisionen har belyst bra. Vi kanske har varit lite för mycket i moll i vår budgetering genom åren, särskilt när det gäller intäktsbudgeteringen. Det är bra att vara försiktig, men det finns en gräns för när man blir för försiktig. Om man är medvetet för försiktig kan det leda till att lagtinget inte har ett fullständigt beslutsunderlag när vi ska diskutera hur vi ska använda pengarna.

Jag vill exemplifiera detta med några punkter som jag tidigare har efterlyst. Man behöver kanske inte budgetera maximalt, utan istället göra en mer realistisk bedömning av de intäkter som kan förväntas i den nuvarande situationen. Det borde inte vara särskilt svårt, eftersom vi kan följa med på Ålandsdelegationens hemsida där besluten om förskott på skatteavräkning och avräkning publiceras, liksom de slutliga regleringarna.

Alldeles nyligen fick vi ett tilläggsförskott för innevarande år, 2026. Vi vet inte hur beskattningen kommer att sluta, men Ålandsdelegationen har gjort en uppskattning att vi skulle få ungefär 9 miljoner mer. Om vi utgår ifrån att vi kommer att få cirka 123 miljoner i skatteavräkning, baserat på att vi nu får 9 miljoner i förskott för 2026, så är det värt att notera att för 2024 fick vi 130 miljoner i skatteavräkning. Vad säger att vi för 2026 skulle få 7 miljoner mindre? Det verkar osannolikt, särskilt med tanke på att våra företag nu gör rekordresultat. Aldrig tidigare har så mycket utdelning delats ut som under 2026.

Detta borde ge oss en grund för att resonera kring budgeteringen. Vi kan i Ålandsdelegationens beslut vilka kapitalinkomster, förvärvsinkomster och lotteriskatt som är på väg. Vi har ganska bra koll på dessa siffror via andra kanaler. Därför kan vi med stor säkerhet säga att den slutliga skatteavräkningen för 2026, som vi får besked om i januari 2028, troligen inte kommer att vara 123 miljoner, utan snarare 130 miljoner eller mer.

Låt mig ta ett enklare exempel. Jag vågar min på en förutsägelse som vi borde få facit på redan i höstbudgeten. För 2025 har vi fått 110 miljoner i skatteavräkning i förskott. Det är mycket sannolikt att 2025 kommer att vara minst lika bra som 2024, och jag tror att vi kan nå upp mot 140 miljoner i inbetalda skatter för 2025. Vi får slutligt besked om detta från Ålandsdelegationen i januari 2027, och jag tror att vi kommer att få en tilläggsbetalning på ungefär 30 miljoner. Senast i januari fick vi 23 miljoner till, så det är rimligt att anta att vi kan få 30 miljoner till i januari 2027.

Det kan hända att jag har fel, men detta är min bedömning utifrån det jag ser. Det är helt objektivt verifierbart. Vi kan följa utvecklingen av skatteinbetalningarna till Mariehamns stad, och alla vi som sitter i fullmäktige får dessa siffror regelbundet. Det är inga svåra källor; man kan följa med på Skattetagarnas redovisningstjänst som finns tillgängligt på nätet för alla. Man kan ha ett resonemang om det här.

Jag anser att eftersom det är så pass enkelt att göra dessa bedömningar, borde vi göra det. Det handlar inte bara om att vi ska framhäva en positiv bild av ekonomin. Ibland har jag uppfattat en viss irritation att Obunden Samling menar att vi målar upp en bättre bild av ekonomin än vad som är fallet. Men det handlar inte om att skönmåla. Vi måste också vara beredda på att framtiden kan se annorlunda ut. Just nu har vi fått ett förskott som sannolikt är för stort, och vi måste vara beredda att betala tillbaka det till staten när det blir aktuellt.

Att förutspå framtiden lite bättre är inte bara för att kunna säga att den ser ljus ut, utan också för att kunna förbereda oss för eventuella negativa scenarier. Det går åt båda håll.

Jag menar att om vi läser effektivitetsrevisionens synpunkter på budgeteringsprocessen, borde vi tänka och agera på det sätt som jag nu har beskrivit.

Vi får se om mina förutsägelser stämmer. Det var vad jag ville säga om effektivitetsrevisionen.

När det gäller redogörelsen över årsredovisningen återkommer jag till den. Tack, talman!

Herr talman!

Vi tar applåderna vid ett senare tillfälle.

Den förutsägelsen om att skatteåret 2025 kommer att ge 30 miljoner euro mer än förskottet, tror jag inte kommer att skilja sig så mycket från verkligheten. Redan i våras, i samband med vårbudgeten, aviserade landskapsregeringen att prognoserna visade ett tillskott på 36 miljoner euro för skatteåret 2025.

Att vicetalman, ett halvår senare, kommer vi med samma spådom som landskapsregeringen aviserade då är väl inte så överraskande. Men det jag kan säga om den summan är att prognoserna därefter har visat att 36 miljoner har sjunkit med 9 miljoner euro. Det visar hur mycket det kan kasta beroende på i vilken takt beskattningen genomförs. Summan ligger inte på 36 miljoner utan 27 miljoner.

Tack, talman!

Finansministern nämnde 38 miljoner i våras.

Anförandes syfte var att jag saknar diskussionen. Det är en sak att säga att det kommer att komma 38 miljoner extra i januari, men nu blev det plötsligt 30. Men jag saknar den här diskussionen och resonemanget.

Det skulle inte behöva vara mycket mer än en halv A4-sida, i ett enda dokument som är väldigt omfattande, där man redogör för hur siffrorna ser ut som man baserar sitt påstående på. Egentligen handlar det om att göra både årsredovisningen och budgetarna mer lättförståeliga, så att man kan förstå hur prognoser görs. Det var lite det jag var inne på.

Herr talman!

Jag ska inte alls raljera. Jag tycker själv att det här ämnet är oerhört intressant och viktigt. Utifrån att man måste hitta en möjlig kostnadsnivå, som ligger någonstans mellan topparna och dalarna, måste man kunna bedöma både topparna och dalarna. Det är precis på det här sättet.

Jag tror att det var första gången vi redovisade prognoser på det sätt som vi gjorde i vårbudgeten. Det var ett steg mot att försöka informera mer om hur situationen ser ut. Det går säkert att utveckla.

När vi kommer ned till en svacka i konjunkturen blir det lika viktigt. Då kommer samtidigt förskotten att tas ned och vi kommer att få slutregleringar när vi ska betala tillbaka. Då kommer vi in på den här buffertfrågan igen, som flera har nämnt. Det är ett oerhört viktigt ämne, och vi kan säkert bli bättre på det allihop.

Tack, talman!

Vi har en liknande uppfattning, finansministern, om att bli bättre på att göra prognoser. Det är egentligen det som revisorerna efterfrågar, och vi behöver göra det på ett sätt så att fler förstår hur systemen fungerar. Då vet man vilka pengar man faktiskt har att röra sig med.

Som sagt, att det kommer 30 miljoner till i januari, tror jag ändå inte att alla hade helt klart för sig, och inte riktigt varför det är så.

Om vi går tillbaka till det förskott som justeras nu för 2026, där skulle man också kunna resonera: Varför tror vi att det förskottet är för litet, korrekt eller för stort? Det skulle man kunna ha en diskussion om i den ändringsbudget som vi i och för sig ska tala om senare i veckan. Men jag kommer att återkomma till det.

Talman!

Jag hade förberett ett slagkraftigt anförande om effektivitetsrevisionen. På vägen hit i bilen, någonstans mellan Eckerö och Mariehamn, lyssnade jag på utskottsordförande John Holmberg och konstaterade att det egentligen inte finns så mycket mer att tillägga till den presentation av betänkandet som han gör. Det finns inget mer oppositionspolitiskt att tillägga där. Tack för det, det var mycket fint.

Det enda jag ytterligare vill inskärpa, vilket landskapsrevisionen lyfter fram och som också betonas i betänkandet, handlar om konsekvensanalyser i samband med översynen av Ålands gymnasium. Det är mycket viktigt att regeringen genomför dessa analyser. Jag har uppfattat att regeringen också arbetar med detta. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande.
Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.