Enda behandling

Först tillåts en gemensam diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de två ärendena var för sig. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting, åhörare och Nils Lampi. Landskapsrevisionen väljer årligen ut ett antal områden för effektivitetsrevision. Genom att granska resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta ska effektivitetsrevisionen bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Utskottet har erfarit att revisionsarbetet, precis som det ska vara, mer och mer handlar om en lyhörd samverkan där den reviderade verksamheten inte längre känner sig utpekad eller kontrollerad, utan ser det hela som en objektiv utvecklingsprocess i syfte att skapa större effektivitet och öka kostnadsmedvetenheten.

År 2023 har granskningarna omfattat uppföljning av den administrativa utvecklingen och av inköpsprocessen på Ålands hälso- och sjukvård, lagtingets kansli, lönesättningen för landskapets personal samt Fordonsmyndigheten. Utöver årsrapporten över effektivitetsrevisionen har landskapsrevisionen inlämnat en separat granskningsrapport över Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) upphandling av ett vårdinformationssystem (VIS). Utskottet har valt att i sitt betänkande fokusera på granskningen av lagtingets kansli samt på de granskningar som gäller ÅHS.

Talman! Landskapsrevisorn har genomfört en granskning av lagtingets kansli. I slutsatserna fokuseras huvudsakligen på personalresurseringen och sammanfattas huvudsakligen kring följande konstateranden: Att kansliet har tillräckligt med personal och att den är ändamålsenligt dimensionerad. Samtidigt konstateras att kansliet är sårbart på grund av att personalstyrkan är liten och att ett flertal funktioner inte har någon ersättare vid sjukdom eller annan frånvaro. Landskapsrevisorn konstaterar också att lönenivån i lagtinget ligger på en högre nivå än vad som förekommer vid landskapsregeringen. Vidare konstateras också att lagtingets plenisystem från 2017 infördes på ett lyckat sätt och att personalen varit engagerad i systemet och att det är kostnadseffektivt. Däremot har systemet ett relativt stort personberoende från systemutvecklare som är insatta i systemet och att det vid den år 2024 påbörjade uppdateringen bör fästas uppmärksamhet vid att minska personberoendet med tanke på framtida underhåll och uppdateringar.

Utskottet konstaterar att lagtingets kanslipersonal delvis arbetar under andra omständigheter än vad som gäller för landskapsregeringens personal. Lagtinget förväntas kunna fungera under alla omständigheter, vilket också innebär att personalen alltid förväntas kunna ställa upp för att upprätthålla lagtingets funktionsduglighet. Därav är det också motiverat med högre lönenivåer än för motsvarande befattningar vid landskapsregeringen. Efter de lönejusteringar som på senare tid genomförts inom landskapsregeringen är det inte längre så att lagtingslönerna sticker ut i en jämförelse, snarare så att den tidigare jämförelsegrunden, till exempel mellan biträdande lagtingsdirektören och avdelningscheferna, har förändrats till lagtingets nackdel.

Utskottet noterar också att lagtingets personal har egna tjänstekollektivavtal, vilket utskottet, i likhet med landskapsrevisorn, anser vara rimligt med tanke på uppgifternas skilda karaktär jämfört med landskapsregeringen.

Landskapsrevisorn noterar också att en del av personalen har höga saldon med outtagen semester. Utskottet erfar att detta delvis är en följd av arbetsrytmen i lagtinget. Kanslipersonalen är i stor utsträckning hänvisad till att ta ut semester på sommaren och julhelgerna, samt under de planerade plenifria månaderna februari och oktober. På senare tid har dock pleniperioderna också sträckt sig in i februari och oktober, vilket påverkar det administrativa efterarbetet på kansliet samt uttag av semesterledighet.

ÅHS har under en räcka av år granskats av landskapsrevisionen, i allmänhet som ett uppdrag till ett externt revisionsbolag med stöd av ett ingått ramavtal.

Revisionsarbetet under 2023 har till en betydande del riktat in sig på uppföljning av tidigare revisioner genomförda under åren 2017-2020 för att se hur de administrativa rutinerna utvecklats. En viktig aspekt är hur utvecklingen av de digitala processerna och systemen framskridit.

Granskningen har omfattat faktureringen, löneräkningen och inköpsprocessen. Beträffande faktureringsprocesserna har det inte skett någon omfattande utveckling på grund av att man väntar på att det nya vårdinformationssystemet ska införas. Däremot har man genomfört en kartläggning av alla processer och system inom ramen för arbetet med VIS-upphandlingen, något som också har lett till en ökad effektivitetsgrad på intäktssidan. Efter att VIS införts kommer man att kunna skapa digitala faktureringsunderlag som automatiskt överförs till faktureringssystemet. Patienternas högkostnadsskydd ställer dock vissa krav på systemutvecklingen och höjer kostnaderna för systemanskaffningen. Utskottet har även i andra sammanhang erfarit att högkostnadsskyddet gällande patientavgifterna ses som överdrivet komplicerat och borde ses över och möjligen förenklas.

Beträffande löneräkningsprocessen och övriga personalhanteringsprocesser så har dessa successivt digitaliserats och processerna har förbättrats avsevärt. Granskningen har också lyft riskerna med nyckelpersoner som ensamma besitter en viss kunskap gällande vissa led i en process och noterar att man bör sträva till att minimera den typen av risker, även om det inte är helt möjligt att eliminera samtliga dessa risker.

Landskapsrevisionen har låtit genomföra en separat granskning av ÅHS upphandling av ett nytt vårdinformationssystem, det så kallade VIS-projektet.

Granskningsrapporten publicerades den 29 april 2024, men hade funnits tillgänglig för utskottet redan innan detta i samband med behandlingen av årets första ändringsbudget. Upphandlingen av VIS-systemet är ett omfattande projekt och inleddes år 2013 för att slutföras under 2024 och implementeras som bäst 2024-2025. Utskottet har belyst upphandlingsprocessen utförligt tidigare i år i sitt betänkande över den första ändringsbudgeten.

I granskningsrapporten framgår att kostnaderna för upphandlingens förberedelser för perioden 2018-2023 uppgått till drygt 4 miljoner euro, vilket är en tredubbling i förhållande till den första kostnadskalkylen. I den angivna kostnaden ingår också rättegångskostnader för ett besvär mot upphandlingen som inlämnades 2021 och avgjordes 2022 i Marknadsdomstolen. Speciellt köptjänsterna ökade i kostnad och revisorerna framhåller att man inom såväl ÅHS som Åda Ab borde ha haft en starkare intern kompetens. Revisorerna framhåller vikten av att den offentliga upphandlingen på Åland borde ha en tillräcklig intern kompetens så att organisationernas egna intressen kan drivas på ett ändamålsenligt sätt. Finans- och näringsutskottet förordar verkligen landskapsregeringens mål att skapa ett kompetenscenter/servicecenter där bland annat upphandling ingår.

Revisorerna konstaterar ytterligare att den interna kontrollen kunde ha varit starkare inom ÅHS, till exempel genom en icke-operativ intern upphandlingskommitté som rapporterar till styrelsen. I det aktuella projektet har styrgruppen rapporterat direkt till styrelsen för ÅHS. Rapporteringen har skett tillräckligt ofta och kan således anses vara tillfredsställande, men den skriftliga dokumentationen är knapp vilket försvårar styrelsemedlemmarnas uppföljning av projektet.

Utskottet noterar att ÅHS som en del av sin verksamhetsberättelse publicerar utförlig verksamhetsstatistik och utskottet konstaterar att det skulle vara värdefullt att som en del av den kontinuerliga revisionen även göra mer omfattande uppföljningar av vårdproduktionen och dess enhetskostnader. Det är alltid viktigt att veta vad det som produceras kostar. Bara så kan man jämför sig med andra, men även med sig själv över tid och på ett enkelt sätt utveckla produktiviteten och ha en bild av kostnadsflödet.

Utskottet föreslår att berättelsen och granskningen jämte svaren antecknas för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och landskapsrevisionens kännedom.

Slutligen talman, i arbetet med att balansera den offentliga ekonomin borde effektivitetsrevisionen få en allt tyngre roll. En tillbakablick i tidigare effektivitetsrevisioner framgår att synpunkterna mycket träffsäkert blottlägger arbetsmönster och ineffektiva metoder som försvagar produktivitet. Revisionen lyfter med nya ögon upp saker som kan vara omöjliga att se för alla de som är inne i verksamheterna eller som politiker inte förmår eller vågar röra.

Tack för ännu en värdefull revidering av landskapets verksamheter. Vi skulle behöva ännu fler utförda effektivitetsrevisioner som stöd i arbetet med den offentliga ekonomin. Tack, talman!

Tack, talman! Många av mina kolleger i utskottet är lite mer besatta än jag av bokslut och revisioner. Även om vi skämtar om det tycker jag faktiskt att det är en mycket bra sak. Det är viktigt att vi går igenom och kritiskt granskar vad vi har gjort, det goda och det dåliga. Det här är mer allmän reflektion över förtroende, tillit och hur man bygger den och upprätthåller den.

Vi sätter idag punkt för effektivitetsrevisionen för år 2023. Flera centrala områden inom landskapets verksamhet har reviderats, bland annat den länge omdebatterade upphandlingen av VIS-systemet, antingen av vår egen landskapsrevision eller av utomstående revisionsbyråer. Landskapsregeringen och myndigheterna har svarat på de frågor revisorerna ställt, debatt har hållits här i salen, finans- och näringsutskottet har hållit hörandet och kommit med synpunkter i detta betänkande.
Det här vet vi att har hänt.

Jag vill i all enkelhet och all korthet fästa allas uppmärksamhet vid detta för dem som tror här eller utanför den här salen att det fifflas och myglas, att landskapet, politiker och tjänstemän är korrupta. Våra institutioner och arbetssätt är oerhört starka och oerhört grundliga. Vi granskar, vi granskas och vi besvarar kritik. Jag upplever att de allra flesta verksamheter, precis som utskottsordförande Holmberg sade, ser granskningen som en välkommen möjlighet att bli bättre och att dialogen fungerar allt bättre för varje år. Kanske är det bra att komma ihåg nästa gång någon påstår att det ljugs och fuskas och ageras olagligt. Tack, talman!

Tack, talman! Det är inte alltid möjligt för en lagtingsledamot att alltid vara helt enig med regeringen i varje fråga. Idag vill jag därför lyfta fram en specifik punkt ur effektivitetsrevisionen som direkt berör en fråga som jag kämpat för sedan jag blev politiker, och som jag stått för under många år innan dess – nämligen systemet för tidsbokning av fordonsbesiktning vid fordonsmyndigheten.

I revisionen framgår det att tidsbokningen binder upp resurser tre månader framåt. Detta är också ett problem jag ofta mött: När någon behöver en besiktningstid med kortare varsel eller en tid för eftergranskning, möts man av beskedet att det saknas lediga tider inom en rimlig framtid. Många, liksom jag själv, upplever också att tiden sällan passar. Särskilt för oss från skärgården fungerar tider före lunch dåligt, men ändå får man exempelvis en tid klockan 09:15, och måste sedan boka om.

Att boka om betyder ofta att nästa lediga tid är först om exempelvis sex veckor. Förvisso brukar personalen hjälpa till och informera om när frigjorda tider släpps, men det innebär att man måste vara snabb och antingen logga in på datorn eller ringa. Varje vecka släpps 30–50 nya tider, vilket indikerar ett strukturellt problem i systemet.

Nu talas det även om att införa no-show-avgifter för dem som missar sin tid. Jag förstår syftet – att minska uteblivna besök – men jag befarar att detta kommer att leda till ökad administration och diskussioner om vad som ska betraktas som giltiga skäl för no-show.

Mitt förslag är enkelt: Låt åtminstone hälften av besiktningsmännen arbeta med drop-in-besiktningar. Tidsbokningen kan bibehållas för de övriga, medan drop-in skulle ge en mer flexibel och kundvänlig service. Slopa systemet med enbart förbokade tider och överväg i stället att skicka ut en påminnelse om besiktning, ifall man oroar sig för att kunderna inte ska hålla reda på detta själva.

Drop-in skulle möjliggöra att besiktningsmännen tar emot fordon så länge det finns en kö, givetvis med avtalade raster. Vi vet att en besiktning kan ta olika lång tid beroende på fordonets skick – något som nuvarande system inte tar hänsyn till eftersom alla tider bokas i 15-minutersintervaller. Detta är inte resurseffektivt och ökar kundernas frustration.

Jag kommer nog behöva återkomma till denna fråga gång på gång, men med envishet tänker jag fortsätta i from förhoppning att regeringen blir villig att tänka om och modernisera systemet. Tack, talman!

Tusen tack och grattis till ledamoten Pettersson som verkar få lite fart på diskussionen.

Jag vet inte om ledamoten Pettersson föreslog att man borde gå över till hundraprocentiga drop-in tider eller om han menar att det ska vara en kombination av bokade tider och drop-in tider? Det vi jobbar på och det som är målsättningen så är ju att vi ska kunna få mera tider för drop-in. Men just nu så är resurserna sådana att våra besiktningsmän på fordonsmyndigheten används mer än 100 %. När vi får lite bättre resurser på myndigheten så kan vi också frigöra mera tider för drop-in tider. Vi kan fortsätta arbeta i den riktning som ledamoten Pettersson föreslog. Det kan säkert finnas tveksamma grunder också att diskutera med no-show. Men det är ju ett sätt att effektivera tiden så mycket som (… taltiden slut).

Jo, jag tänkte mig typ 50 % drop-in och och 50 % bokat. Men det där överlåter jag åt ministern att hantera.Det låter positivt att det är en förändring på kommande framöver. Det tackar jag för.

Det som ledamoten Pettersson också lyfte så är frågan om man ska bli kallad till en tid för besiktning? Det är ju en service som vi har i dag. Du får en kallelse, annars kanske du glömmer bort det och kallar man inte så kanske vi får flera körförbud. Men å andra sidan är det ju kanske rimligt att också tänka sig att bilägare har ett eget ansvar att se
till att få sin bil besiktad i tid och ta ett större eget ansvar där.

Jag tror att när vi får vår fordonsregisterplattform digitalt mera utvecklad så kan vi jobba mera flexibelt med de här frågorna och det arbetet pågår också.

Ja, jag är helt enig där. Man har ett ansvar som fordonsägare att framförallt se till att ens bil är i skick och också att den blir besiktad. Jag kunde väl kanske tänka mig någon sorts övergångsperiod att man kanske skickar ut påminnelser. Men jag är helt enig. Det är mycket man måste komma ihåg. Man måste komma ihåg att borsta tänderna och gå till tandläkaren också. Det är ingen som kommer och ger en något tips om det.

Jag vill tacka ledamoten Pettersson för ett uppfriskande förslag. Vi förhåller oss positivt till det. Det låter vettigt och dessutom helt i linje med regeringsprogrammet som innehåller en ganska ambitiös reformagenda när det kommer till konkurrensutsättning och reform av olika verksamheter. Den här typen av flexibilitet som skulle möjliggöras med en drop-in bilbesiktning är absolut någonting välkommet. Det var ju trevligt också att infrastrukturministern var väldigt snabb med att stöda förslaget, så det kan ju rentav bli verklighet.

Jag tackar för det berömmet och är bara nöjd om jag kan friska upp ledamotens dag något.

Jo, så är det. Sen får vi väl hålla ögonen på det och se till att det levereras i enlighet med vad som sades i föregående replikskifte.

Talman! Detta är något konkret, som man kan ta till sig och som man håller med om. Jag har också funderat på varför det finns så lite drop-in tider eller varför de inte finns. Däremot så tycker jag att det är väldigt bra att få påminnelse hem. Det är svårt att hålla koll på om det är 48 månader, 24 månader eller vilken månad. Man behöver någons sorts påminnelse. Men att få det på posten i ett brev, så jag hoppas också väldigt mycket på den här nya plattformen och att man ska kunna få det elektroniskt, helst som liten påminnelse in i kalendern så att man inte glömmer bort det. Jag tycker att det här är bra. Det är bra att vi lyfter upp sådana här saker som folk verkligen förstår och kan ta till sig och som inte blir något diffust. Jag vill bara tacka för det.

Jag tackar för berömmet. En elektronisk påminnelse borde ju vara ganska lätt att få till stånd om man har ett system som tillåter det. Det är säkert en bra bra idé.

Talman! Jag vill också tacka för inlägget och passa på att informera ledamot Pettersson att jag tror han ligger lite på vågens framkant nu. För det är just de här diskussionerna som för tillfället pågår i lag- och kulturutskottet. Jag är säker på att ledamoten kan skicka hälsningar med sin ledamot Peter Lindbäck. Vi har också haft hörande från motorfordonsbyrån. Det är ofta så i det här utskottsarbetet att det som verkar ganska enkelt när man får in det och börjar med det, så sen kommer problemen vartefter. Men vi arbetar med det i alla fall, det vill jag säga.

Det låter betryggande att de besiktade hjulen rullar så det ser vi fram emot.

Diskussionen avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs betänkandet över Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2023.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Därefter föreläggs utskottets betänkande över Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2023.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.