Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tack, fru talman! Jag inser nu att jag kommer att bli stående här ganska länge nu med tanke på nästa ärendet.

Livsmedelsblankettlagstiftningen. Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny blankettlag om livsmedel för att tillämpa den nya finska lagen om livsmedel.

Syftet med lagreformen på den finska sidan är liknade som i vägtrafiklagen som vi diskuterade för inte så länge sedan, dvs. att städa upp lagstiftningen då den har ändrats många gånger sedan den trädde ikraft och den börjar bli svår att läsa och samtidigt uppdateras den för överensstämmande med gällande EU-rätt.

Man kan säga att generellt sett så handlar den här livsmedelsblankettlagstiftningen om livsmedel förstås. Livsmedel är ett område som också är väldigt mycket reglerat på EU-nivå, det vill säga vi har inte så jättestort inflytande över hur kontrollen av livsmedel ska se ut och även om vi har det i teorin så i praktiken är mycket reglerat på EU-nivå.

Lagstiftningen berör allting från produktion av livsmedel och alla kedjor fram till konsumtion av livsmedel. Så det är ett väldigt omfattande och ganska tekniskt regelverk som vi pratar om.

Jag tycker personligen, även om jag ibland brukar vara kritisk mot olika EU- lagar, att när det gäller hanteringen kring hur livsmedel ska skötas så är det bra att vi har en någorlunda enhetlig lagstiftning i EU. Det skapar ett förtroende för produkter som produceras i EU så att vi kan handla med varandra på ett effektivare sätt än vi annars skulle kunna göra. Så det finns goda saker med det här.

Det finns också saker med just livsmedelslagstiftningen som är mindre gott och som inte direkt gynnar oss. Och även om det inte direkt hör hit så har jag fått frågan flera gånger nu, i samband med att denna lagstiftning ska tas upp, om man får sälja sälkött. Ordnar ni detta? Jag tänkte bara säga att det ordnar sig inte med den här lagstiftningen. Det är reglerat i EU-förordning sedan 2009 och det är endast inuitsamhällen som kan få bedriva handel med sälkött. Annars skulle det ha varit en ganska bra produkt att kunna erbjuda den åländska marknaden i och med vi skjuter säl.

Men åter till den här lagstiftningen och vad jag tror att det blir mest synpunkter på, men vi får väl se.

När det gäller handel med viltkött så flyttas handeln med viltkött från lag till förordning. Förordningen är ju inte med här vilket gör att man inte kan se detaljerna i hur den kommer att utformas. Men i lagstiftningen så står det också att man kommer att utgå från den finska, att man gör en så kallad blankettförordning med avvikelser för anpassning till åländska förhållanden. Så det är väl en ganska stor förändring och i stort sett en positiv förändring. Det gör att man i framtiden ska kunna sälja hela djurkroppar som har päls till ett slakteri eller till en slags godkänd slaktplats som kan slakta djuret och därmed sälja produkterna vidare. Idag så är det inte helt och hållet reglerat på det här viset och det är bra att det blir tydligare. Det blir också enklare att sälja kött med den här förändringen, enligt vad jag har förstått.

Ja, det var väl egentligen sammantaget vad den här lagstiftningen handlar om, det blir enklare att sälja kött och i mångt och mycket så är det en sammanfogning av gällande lagstiftning. Men vi får väl se vad ni anser. Tack!

Talman! Till det sista får vi väl önska att den här lagstiftningen nu är förankrad i majoriteten. Det är väl så att ministern borde vara ganska säker på att den går igenom lagtinget.

Jag skulle vilja fråga om förfaringssättet med blankettlagstiftning. Fann man inte i den här lagstiftningen några behov av regelförenklingar eller andra avsteg att göra när det gäller avregleringar inom den här sektorn? Det var mycket viktigt i den tidigare lagstiftningen som vi diskuterade i dag och nu vill man ha en blankettlag i det här läget. Fanns här inga behov för de åländska myndighetsprocesserna att förenkla eller möjligheter till större frihet för livsmedelsproducenter i alla led?

Tack, fru talman! Det är intressant att höra en ganska motsatt åsikt eller det kanske inte var en åsikt, mer en fråga. Men i den tidigare gödsellagstiftning förespråkade Liberalerna mer regleringar. Det här lagstiftningspaketet var utskickat på remiss till berörda instanser. Synpunkterna som har kommit in har i huvudsak rört tillämpningen av lagstiftningen, alltså tillståndsbedömningen och så vidare.

Talman! Liberalerna har aldrig varit förespråkare av onödig byråkrati. Det är i det hänseendet som jag nu undrar om den borgerliga regeringen har gjort en avstämning mot lagstiftningen ifall det fanns någon form av onödig byråkrati eller onödiga processer i det här och att man ändå upprätthåller en god livsmedelskvalitet för ålänningarna, men där man kunde ha gjort hanteringen mindre byråkratisk och eventuellt införa avregleringar? Det var den frågan jag ställde. Det skulle vara fint om ministern kunde svara på den faktiskt konstruktiva frågeställningen utan att slänga?

Tack, fru talman! Absolut ska jag göra det. Lagstiftningen är, som jag sagt tidigare också, baserad i huvudsak på EU-rätt. På det här området finns det väldigt mycket detaljregler inom EU, inte kanske till alla delar. Den bedömningen som vi har gjort med det här lagstiftningspaketet så är det lämpligt för Åland. Det är också såsom remissinstanserna har uttryckt sig, om de har uttryckt sig överhuvudtaget. Det här paketet är ett väldigt omfattande paket. Det är det.

Jag måste först passa på att fråga om det här med remiss, för personligen har jag pratat med dem ute på fältet som kan tänkas beröras av det här och ingen har överhuvudtaget hört talas om att en sådan här lagstiftning är på gång. Vilka är remissinstanserna som den har gått till?

När det gäller viltkött så sägs det ju så här: "Förslaget innebär även att de bestämmelser som för närvarande möjliggör försäljning av viltkött i mindre mängd till konsumenter och livsmedelsföretagare inte kommer att ingå i den föreslagna lagen", utan det ska komma i en förordning i stället. Tidigare var det alltid brukligt att om man hade sådant som kunde ha allmänt intresse så presenterade man också förordningen i samband med lagstiftningen för lagtinget. Nu kommer vi inte att ha en debatt i dag utan den blir på onsdag. Jag hoppas att vi kan få ett utkast till förordning att ta del av, annars är risken stor att vi inte överhuvudtaget har möjlighet att sälja något viltkött mera framöver och det vore synd.

Tack, fru talman! Remissinstanserna, den har gått till exempel till Ålands producentförbund, Ålands näringsliv, fiskodlarföreningen och alla jaktlag osv. Förstås har den inte gått till enskilda företag i det här fallet. Men om det finns några aktörer som vi har missat när vi har skickat ut den på remiss så hoppas jag att utskottet kan ta det med sig det och höra de aktörerna direkt.

Sen när det gäller förordningen så utgår den från en blankettförordning. Man kan säkert använda den för att bekanta sig mer med hur den åländska förordningen kommer att se ut.

Blankettförordning är ju en blankettförordning, men man har ju möjlighet när man lämnar ett lagförslag från regeringen att utforma också en egen förordning.

Sen måste jag säga att när man har tittat lite på den här lagen så inte är det riktigt så där alldeles lätt att se den flexibilitet och den tydlighet som utmålas i lagframställningen och på vilket sätt flexibiliteten för dem som de facto blir att lyda under den här lagstiftning skulle komma dem till gagn. Jag har läst den ganska noga och får återkomma på onsdag, men jag har haft väldigt svårt att hitta någonting av det.

Tack, fru talman! Jag ser fram emot debatten på onsdag och vad den kan ge.

I alla fall när det gäller handeln med viltkött så tycker jag att det är en bra förändring, att det borde öka mängden viltkött och bli enklare att handla med viltkött på Åland helt enkelt.

Tack, fru talman! Jag var ansvarig minister när vi inledde arbetet med det här lagstiftningspaketet. En viktig grej var ju att det skulle bli enklare med försäljning av viltkött på Åland. Det är ju en enorm resurs vi har med all den jakt som pågår och det kan bli en helt naturlig och bra del av vår matkultur. Det kan också vara något som vi kan marknadsföra till turister och så vidare. Så det finns ju väldigt mycket positivt, om det blir enklare med hänsyn till livsmedelssäkerhet och så vidare. Så jag skulle nog rekommendera att ministern tar med sig den här förordningen eller för ett resonemang om det lite djupare i debatten på onsdag. Jag kan tänka mig att det är där som det finns ett stort intresse.

En skillnad från tidigare är att det behöver finnas en plats som är godkänd, en slaktplats där man kan slakta djurkroppen. Den aktör som slaktar djurkroppen blir då också ansvarig för köttet. Det finns relativt gott om den här typen av slaktplatser på Åland, vad jag har erfarit av ÅMHM. Det är väl ett förtydligande på myndighetsnivå i själva hanteringen. Det måste finnas ett godkänt utrymme.

Tack, fru talman! Tack minister Wikström. För knappt ett år sen, den 6 maj 2022, så skrev jag en skriftlig fråga till dåvarande miljöminister Alfons Röblom kring försäljning av viltkött till restauranger och butiker. Då kom det fram att anvisningarna var ganska råddiga kring vad som gällde angående krav på slaktutrymme och vilket antal djur som får säljas per jägare. Det var lite olika besked från olika myndigheter. Det är ju bra om vi med den här lagstiftningen nu faktiskt får en tydlighet gentemot producenter och konsumenter och att det blir en förutsägbarhet för näringsidkare. Så som jag har utläst så tycker jag att i alla fall det här avseendet så blir det lite mera ordning och reda på anvisningarna.

Tack, fru talman! Det är precis som ledamoten sade. Kvoten ökar också något för hur mycket kött man kan sälja. Det är också en direkt inverkan, även om jag tror att det i praktiken är ganska svårt att uppnå kvoten alla gånger. Man är ju ganska förtjust i kött om man är jägare och då tycker man om att äta köttet själv helt enkelt.

Tack, fru talman! Vi har också fått erfara exempelvis från jaktbyrån att vi behöver skjuta fler rådjur på Åland just nu. Det är viktigt även för den ekologiska balansen mellan de olika arterna. Älgen tar mycket stryk pga en stor rådjursstam. Men också vitsvanshjortens allt större intrång i vår fauna gör att det också finns behov av att kunna fördela köttet på andra sätt än det görs just nu.

När det handlar om fiskare, enskilda kustfiskare och deras möjligheter till utkomst och att kunna hantera sina kostnader så noterar jag att det finns en standardiserad avgift för tillsynen. Hur har man tänkt att det ska hanteras? På finska sidan har jag förstått att det är inkomstbaserat och beroende på verksamhetens storlek. Är det något som man kan tänka på här, att det också skulle kunna finnas möjligheter till det?

Tack, fru talman! När det gäller avgifterna för tillsynen, som jag upplever att ledamoten frågade om, så är det ett separat beslut som handlar om ÅMHM:s taxor och avgifter för olika saker. Det är väl inte riktigt på sin plats att uttrycka sig om det här eftersom det är ett beslut som regeringen som helhet fattar. Men jag tror inte att det handlar om så många tillsynsärenden per år. Det där beror ju på om man vill gynna den här typen av försäljning för då kan man sänka avgifterna. Men samtidigt så innebär det då att ÅMHM:s självfinansieringsgrad går ner. Så man måste väga de där faktorerna mot varandra när man fattar beslut om avgifter.

Tack, talman! Också Hållbart Initiativ tycker att det är viktigt att gynna småskaliga lösningar för att vi ska göra det så lätt som möjligt för verksamheter att kunna sälja vilt. Att få ökade möjligheter att göra det gynnar ju också den cirkulära ekonomin.

Min fråga gäller också det som ledamoten Påvals var inne på, om det är så att alla som vill sälja vilt då ska betala en fast summa, som jag lite hört att skulle vara gällande, så då finns ju risken att det slår mot småföretagare, mindre aktörer och mångsysslare som vill göra det här, men gynnar de större företagen. Jag vet inte själv om det här nu är landskapsregeringens avsikt eller om man har hört det här i korridorerna. För övrigt kanske det inte är ett beslut som miljöministern ska fatta, utan ministern som ansvarar över ÅMHM. Men hur har diskussionen förts i landskapsregeringen kring att stimulera den här typen av verksamhet för den cirkulära ekonomin?

Tack, fru talman! Ja, det är ju dels en godkänd anläggning som behöver finnas och sedan så är det tillsyn på själva anläggningen och det är det som kostar. Anläggningarna torde inte vara ett problem, utan då kvarstår tillsynen, anmälningsavgifter och vilka andra avgifter det finns. Jag skulle inte tro att det i landskapsregeringen finns ett motstånd mot att gynna den här typen av småskalig produktion av viltkött.

Talman! Sen kanske en lite udda fråga. Det pågår ju projekt med att hitta andra typer av livsmedel från vattnet, alger och tång tänker jag på. Just nu så verkar det vara så att lagstiftningen lägger upp olika typer av hinder för att föra ut de här produkterna ut på marknaden som livsmedel. På vilket sätt skulle den här lagstiftningsförändringen kunna gynna det, om det är så att verksamheter vill gå vidare från den projektbaserade verksamheten och EU-finansierade verksamheten till viss del för att också sedan kommersialisera sina produkter?

Tack, fru talman! Det är en fråga som jag inte kan svara på. Jag föreslår att vi diskuterar närmare i samband med utskottsbehandlingen.

Diskussionerna avbryts här och återupptas på onsdag och samtliga talturer kvarstår på listan.