Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Social- och miljöutskottet är positiv till landskapsregeringens förslag till ny klientavgiftslagstiftning. Syftet med den föreslagna lagen är inte att ändra rättsläget utan att samla all lagstiftning på ett ställe för att ersätta krånglig blankettlagstiftning och med hopp om att lagen kan träda i kraft den 1 januari 2023 eller så snart som möjligt därefter.

Utgångspunkten för förnyelsen är regeringsprogrammets skrivning om att ”utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer”.

Kommunernas servicestruktur måste i högre grad inriktas på hemservice och stödtjänster och fokusera på såväl förebyggande, aktiverande som rehabiliterande insatser. Därför anser utskottet att det är viktigt att klientavgifterna i det fortsatta revideringsarbetet utformas och ligger på en sådan nivå att de fungerar som ett styrmedel för att fler ska kunna bo hemma längre. Eftersom klientavgiftslagen kommer att förnyas stegvis krävs noggrannare analyser som kommer först i steg två. För att uppnå den målsättningen behöver avgifterna för de tjänster som möjliggör hemmaboende ligga på en sådan nivå att de äldre faktiskt har råd att nyttja tjänsterna.

Ett avgiftstak om 300 euro per kalenderår föreslås intas i lagen, men vid kortvarig institutionsvård kommer det ändå att bli möjligt att ta ut en avgift om 22,80 euro per vårddag efter att avgiftstaket har uppnåtts. Utskottet saknar dock en närmare beskrivning av vad som ingår i de tjänster som omfattas av avgiftstaket.

Enligt lagförslaget ska klienten själv ansvara för att följa upp avgiftstaket men även om klienten förses med ett uppföljningskort och det på varje faktura ska antecknas om avgiften ingår i avgiftstaket eller inte så kommer det att vara svårt eller omöjligt för många äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller annars utsatta personer att märka när deras avgiftstak har överskridits. Digitalt stöd för uppföljningen saknas men på sikt är det nödvändigt att ansvaret för att följa upp det ackumulerade avgiftstaket överförs på den eller de som tillhandahåller servicen.

Utskottet konstaterar att de ekonomiska konsekvenserna av avgiftstakssänkningen till 300 euro per kalenderår bedöms vara små för kommuner och kommunförbund.

I lagförslaget föreslås även att avgifter och avgiftstaket ska justeras enligt konsumentprisindex för Åland och inte som hittills enligt folkpensionsindex. Men vi saknar en analys över vilka följderna av indexbytet kan bli. Därför uppmanar vi landskapsregeringen att noggrant följa med förändringarna i indexen och dess inverkan på klientavgifterna.

I lagförslaget föreslås även införas en möjlighet att ta ut en avgift om högst 51,50 euro för en kortvarig vårdplats om klienten utan godtagbart skäl och utan att ha avbokat platsen uteblir. Men information om detta och hur och när avbokning av plats ska ske behöver lämnas på ett sådant sätt att klienten tillräckligt väl förstår innehållet i den. I så fall bedömer vi att det är skäligt.

Utskottets uppfattning är att det finns stor osäkerhet om vilka och vad de tjänster som ingår i avgiftstaket faktiskt innefattar och om grunderna för uträkning av avgifter. Därför anser vi att det är nödvändigt att landskapsregeringen i anvisningar och vid utbildningstillfällen till såväl kommuner och kommunalförbund som till klienter och även anhöriga beskriver och redogör för hur klientavgiftslagstiftningen ska tillämpas.

Lagförslagets materiella förändringar och konsekvenser har bedömts och till de delar inte materiella förändringar föreslås i lagförslaget i förhållande till gällande klientavgiftslagstiftning har konsekvensanalyser redan gjorts. Utskottet konstaterar att klientavgifterna inom socialvården påverkar personer som är i ett sårbart läge. Men vi påpekar vikten av att i kommande totalrevideringen av klientavgiftslagstiftningen noggrant analysera vilka konsekvenser som klientavgifterna får för klienterna. I ett sådant analysarbete är en konsekvensbedömning för barn och jämställdheten mellan könen viktigt anser utskottet.

I lagförslaget föreslås att hemvårdsstöd ska beaktas som en inkomst som utgör grund för avgift för hemservice. Mot bakgrund av att den nya landskapslagen om socialvård har till syfte att förbättra och öka hemservicen, särskilt för barnfamiljer, så hyser utskottet en oro för att ändringen kan utgöra ett hinder för barnfamiljer att nyttja servicen. Vi önskar också påminna om att alla de klientgrupper som påverkas av klientavgiftslagstiftningen behöver vara representerade i den arbetsgrupp som har till uppgift att bereda en totalrevidering av klientavgiftslagstiftningen.

Övriga ändringar som föreslås är av språklig eller teknisk natur. Därför föreslår social- och miljöutskottet att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av förslaget. Tack, talman!

Tack, talman! Tack till social- och miljöutskottet som i snabb ordning har behandlat lagstiftningen. Nu känns det som att vi ändå har förutsättningar för att kunna ro det här i hamn till årsskiftet. Men man måste väl ta i trä när man säger något sådant.

Givetvis kommer vi i vårt fortsatta arbete med klientavgiftslagen att ta med oss de åsikter som utskottet har lyft. Men en sak slog mig, kanske man någon gång skulle höra ministern och tjänstemännen sist i en runda, för utskottet samlar på sig en massa frågor och frågeställningar. Eller så kan man kalla tillbaka ministern för att få svar på frågor som kommer upp under utskottshöranden som har varit.

Tack, talman! Så är det ministern. Vår avsikt var också att ro den här i hamn för ålänningarnas bästa. De behöver en ny klientavgiftslagstiftning. Därför valde vi att jobba på vita veckor.

Precis som ministern sade så har vi faktiskt gjort så någon gång att vi har hört de berörda tjänstemännen och ministern i slutet. Det finns fördelar och nackdelar med båda sätt. Sen har vi ju tur i vårt utskott med vår utskottssekreterare att hon kan de här frågorna, så vi har nära att fråga henne också. Men visst har det varit lite begreppsförvirringar. Vad menas med den vården och den vården? Det är ingen lätt lagstiftning och det behöver ju för klienternas del vara lätt att förstå.

Tack, talman! Ledamot Söderlund lyfte upp oron för den här klientgruppen som ändå berörs väldigt mycket av den här lagen, och att de olika justeringarna som görs nu skulle kunna bli i negativ bemärkelse. Men där sätter vi nu en mycket större skyldighet på kommunerna att informera och man kan lyfta bort avgifter om det behövs. Jag tycker att det är oerhört viktigt att verkligen sätta individens rättigheter mera i fokus. Kommunen har ett ansvar om individen inte har råd att betala.

Tack, talman! Jag tror ledamot Påvals för vår del i sitt anförande kommer att resonera lite kring den här frågan också som är viktig. Som jag tänker så behöver det också vara information innan du inleder vården, att den här möjligheten finns och kanske få ett förhandsbesked eller någonting. Vågar jag ta emot det här eller blir det nej direkt för att det kan komma en avgift? Så det är en riktigt viktig fråga där landskapsregeringen behöver ha örat tätt mot marken och följa med.

Tack, talman! Tack också till ledamoten Söderlund som beskriver social- och miljöutskottets betänkande väldigt väl.

En bra sak i det här lagförslaget som vi också noterar i vårt betänkande är att man sänker avgiftstaket. Det som vi också noterar som beklämmande är att det är klientens ansvar att räkna ihop fakturor och avgifter och bedöma när man har kommit upp till avgiftstaket. Målsättningen borde egentligen vara att den som tillhandahåller servicen ska genom teknisk digital apparatur veta om det här och på det sättet ska det underlätta för klienten. Vi har väl erfarit att den digitala assistansen inte finns tillgänglig just nu, men det är bra att vi trycker på tillsammans för att den så snabbt som möjligt ska komma på plats. Jag tror att det skulle vara det bästa i detta läge inför att den här lagstiftningen ännu en gång ska revideras igen.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström för repliken. Så är det, digitalt stöd underlättar massor för klienter och anhöriga som kanske sköter sina anhörigas räkningar och ekonomi.

Vi från social- och miljöutskottet kommer att göra ett studiebesök och uppdatera oss om hur det går med just den här frågan, bara vi kommer i gång igen och får bort lite lagstiftning från bordet. Det ska vi göra.

Tack, herr talman! Tack till social- och miljöutskottet och ordförande Söderlund som i ett väldigt föredömligt anförande presenterade betänkandet om ny klientavgiftslagstiftning. Det har varit mycket intressant att få vara med och bedöma de första trevande stegen för ett lagpaket. Det är en första del där vi har behandlat inledning av ny klientavgiftslagstiftning.

Liberalerna stöder fullt och fast intentionen bakom lagstiftningen och det här lagförslaget i detta skede. Det handlar om att samla lagstiftning på ett ställe. Det handlar om att förenkla och förtydliga. Tydlighet är ett nyckelord, det kan man säga, i det här lagförslaget.

Det finns många undantag och tillämpningar som kan vara svårtolkade både av tjänstemän men också av klienter. Det är väldigt viktigt i en sådan här lagstiftning där gemene man är väldigt nära den.

Vi stöder också att man ska minska kostnadstrycket för hushållen, speciellt de som har det tuffast och att man styr hela insatsen mot tidigare insatser i och med att avgiftstaket sänks till 300 euro per år.

Som sagt så är detta ett första steg i en trestegsprocess som vi har fått presenterat för oss. Steg två ska innehålla större ändringar, det ska vara mera omfattande och ingripande i klientavgiftslagen. I det steget har vi från social- och miljöutskottet varit tydliga med att vi ser fram emot väldigt djupa analyser kring konsekvenser för barn och för jämställdhet bland annat.

Steg tre kommer att inledas i och med att rikets reform av funktionshinderslagstiftningen ska inträda.

Det är viktigt för oss liberaler, och jag tror för de flesta i den här salen, att ingen i samhället ska undvika att söka hjälp på grund av ekonomiska orsaker. Det är ett av huvudsyftet med den här lagstiftningen, om jag har förstått det rätt. I bedömningen av avgifterna och avgiftstaket och också avgiften för oanvänd service så lämnar man faktiskt en hel del till just tjänstemännens bedömning. Vi behöver lita på tjänstemännens kompetens och relationen till klienten i det här fallet. Det har förts en diskussion dock kring just tjänstemännens bedömning och att väga det mot godtycklighet i vissa fall. Vi har små kommuner, det kan finnas många som känner varandra, men vi gör nog bedömningen att tjänstemannakompetensen väger över här. Det är bra att en bedömning görs från fall till fall när det handlar om personer som av olika anledningar kan ha svårt att hålla koll på tider och var man ska infinna sig.

En annan diskussion som har förts är kring det här indexet som ska ändras, alltså att man går från folkpensionsindexet till åländska konsumentprisindexet. Det har funnits en oro kring om det kommer att fördyra för klienterna. Det är jättesvårt att se hur det kommer att slå ut i framtiden. Vi konstaterade i utskottet att det saknas en analys kring just vad följden av indexbytet kan bli och den ser vi fram emot. Vi hoppas att den analysen kommer.

Det har genomgående funnits en osäkerhet kring vilka tjänster som ingår i avgiftstaket. Det har även varit otydligt för medlemmarna i utskottet och för personer i samhället som har hört av sig till oss. Här är ju tydlighet nyckelordet. Det här någonting som behöver tydliggöras och behöver framställas på ett enkelt och lättförståeligt sätt för dem som ska använda det.

Slutligen så vill jag komma in på diskussionen kring konsekvensanalys. Vi har erfarenhet att i det här första steget så finns det några mindre ändringar så klart som man har bedömt att inte behöver föranleda en djupare konsekvens för barn eller jämställdhet, konsekvensanalys. Men vi anser att i de kommande stegen så behöver det här prioriteras. Utskottet skriver att de klientgrupperna som påverkas av lagstiftningen ska representeras i den här arbetsgruppen som har till uppgift att bereda totalrevideringen av klientavgiftslagen.

Angående jämställdheten så orsaken till varför den saken är med i det här betänkandet så är just diskussionen kring anhörigvårdare. I en större andel fall så är det en fru som vårdar sin man och en man som är beroende av sin fru. Vi från Liberalerna anser att det finns ett jämställdhetsperspektiv här. Jag slutar så. Tack så mycket, herr talman!

Tack, talman! Liberalerna lyfte upp att nu i det här skedet, i steg ett, så har vi inte gjort några större analyser. Det är egentligen copy paste från en blankettlag som vi har och nu går vi in för en åländsk lag och därför så gjordes det inga större analyser. Givetvis så kommer det att göras på sedvanligt sätt vid nästa steg.

Jag skulle vara intresserad av att höra om Liberalerna har ett förslag på hur de här djupa analyserna ska göras för barn. Vi var båda på samma seminarium i måndags kväll, ledamoten och jag. Barnombudsmannen som var moderator under kvällen sade hur svårt det är att verkligen göra djupare barnkonsekvensanalyser. Så eftersom ni har funderat på detta mycket i partiet, så hur har ni tänkt er att vi ska göra det?

Tack, herr talman! Ja, nu ska jag erkänna att jag själv aldrig har suttit i laghuset och varit i regeringsställning. Men däremot så behöver det arbetas in riktlinjer, om det inte redan finns, kring hur man ska utföra en barnkonsekvensanalys rätt och riktigt. Rädda Barnen står ju alltid till förfogande i de sakerna. Vi behöver i något skede vara parlamentariskt överens här när vi konstaterar att vi har gjort en regelrätt barnskyddsanalys. Det är ju egentligen det viktigaste att vi kan vara säkra på att de som berörs av lagstiftningen har hörts och att vi har gjort en bedömning utifrån en djupanalys så att den lagstiftningen vi för fram faktiskt kommer rätt. I utskottet erfor vi från hörande att den här saken kritiserades.

Jag hoppas att du kan återkomma i nästa replik om det var kritik för att vi inte hade gjort en barnkonsekvensanalys nu med tanke på att vi bara har kopierat den från den tidigare. Så då har man ju inte gjort ett bra jobb tidigare när den här tidigare blankettlagen gjordes. Det är därför som det inte har gjorts nu, för vi vill att det inte skulle finnas ett osäkert rättsläget vid årsskiftet. Det är därför som vi har gjort den här i brådskande ordning. Det är olyckligt att allting blir så brådskande nu. Men det är många lagar som måste på plats.

Men i steg 2, där vi håller på att jobba nu, så har vi börjat med arbetet. Vi håller på att gå igenom de olika områdena som finns. Det kommer att bli tydligare formuleringar så det ska vara lätt att läsa. Det är det som hela orsaken, tycker jag, till att vi går in för en egen åländsk lag nu för att vi ska göra det lättare för dem som ska använda lagen. (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Återigen så kommer vi fram till det här systemfelet som finns just nu, att det ska släckas bränder. När tiden får styra i huvudsak då lämnas mjuka värden och detaljer bort och däribland så finns just barnkonsekvensanalysen med.

Angående om de förra lagförslagen hade föranletts av en regelrätt barnkonsekvensanalys, så det kan inte jag heller säga i och med att det inte har presenteras någon sådan analys av dem. Det har inte framkommit varken i lagförslaget eller under höranden. Så det är också ett bekymmer i så fall om det är så att det inte har skett tidigare, men det är ingenting som varken jag eller någon annan i den här salen vet. Det här behöver vi bli bättre på helt enkelt generellt, så att vi i framtiden inte kan skylla på någon tidigare lagstiftare.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om klientavgifter inom socialvården för godkännande. Lagförslaget är
godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5 § i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 8 § i landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.