Första behandling

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Jag vill inledningsvis säga att den nya lagstiftningen om landskapets tjänsteinnehavare, med namnbytet från tjänstemän till tjänsteinnehavare, kanske i min värld är mer plakatpolitik än något som verkligen betyder något. Om det hade funnits en längre utredning som landskapsregeringen presenterat, där man visat att det finns ett behov av att byta namn, så hade jag kunnat acceptera det. Nu handlar det bara om ett tyckande, och därför är jag mycket tveksam till det.

Men det är egentligen inte min huvudpoäng. Jag kan leva med att det heter tjänsteinnehavare eller tjänstemän. Det som däremot bekymrar mig på djupet av mitt hjärta är den faktiska innebörden av lagstiftningen för självstyrelsen. Vet vi nu med säkerhet? Jag vet inte, men andra här i salen kanske vet. Vet vi med säkerhet att den remissversion av självstyrelselagen som går ut har klarerat de frågor som verkligen betyder något för oss i verkligheten? Det handlar om vilket manöverutrymme vi faktiskt har i samband med ett beredskapsläge. Vad kan vi styra och vad kan vi kontrollera själva?

Sedan har vi också smittskyddet, som har varit ett bekymmer så långt tillbaka som jag kan minnas. Är den sittande landskapsregeringen och regeringspartierna beredda att säga ja till ny lagstiftning om landskapets tjänsteinnehavare, trots att vi de facto inte vet med säkerhet vem som kommer att ha beslutande makt och vem som kommer att kunna styra våra arbetstagare i samband med en eventuell kris som kräver en förändring av vårt beredskapsläge?

Flera av oss här hade i går förmånen att träffa Ukrainas nya ambassadör i Helsingfors. Av ren artighet avstår jag från att försöka uttala hans namn, eftersom jag har svårt för namn och det var särskilt inte bland de lättaste. Men mycket i ett krig ligger i den egna viljan och förmågan att ta sig vidare. Nu säger jag inte att Åland kommer att hamna i ett krig. Det vet jag ingenting om. Men jag anser att det vore oklokt, enligt mitt och Pro Ålands sätt att resonera, om vi inte förberedde oss för det värsta och hoppades på det bästa.

Därmed borde, enligt min mening, den här lagstiftningen helt och hållet vila tills den nya självstyrelselagen dels har gått ut på remiss, vilket den ska göra här i maj, och dels tills den slutgiltiga versionen finns tillgänglig för alla att ta del av.

För ärligt talat, jag skulle bli förvånad och bestört om den nu sittande landskapsregeringen är beredd att ändra på den här lagstiftningen gällande vem som har rätten över arbetstagare och tjänsteinnehavare, innan vi de facto vet vilket genomslag vi har fått i den nya självstyrelselagsrevisionen. Tack!

Talman!

Tack ledamoten Thörnroos. Den stora frågan för mig är de anställdas tjänstetrygghet. Uppsägningsgrunderna i den finska lagen är sakliga och vägande skäl, på Åland handlar det enbart om sakliga skäl. Vi har alltså på Åland en svagare tjänstetrygghet. Jag har talat med berörda fackföreningar som är mycket fundersamma kring detta.

Jag tycker att den brådska som finns för att anta denna lag är svår att förstå, eftersom den har konsekvenser för de anställdas tjänstetrygghet. Jag är mycket förvånad över att man driver igenom den på detta sätt, nästan per automatik.

Jag kan ju tillägga att ska vi nu (… taltiden slut).

Talman!

Jag är också delvis förvånad men kanske av lite andra skäl. Det har försiggått en diskussion, jag vill inte säga i kulisserna, men jag har ändå haft förmånen att ta del av information. Man har sagt att vi väntar med den här lagstiftningen tills vi vet vad den nya utkastet till självstyrelselagsrevisionen innebär, men det tycks ha förändrats nu.

Talman!

Det här med genusteorier och benämningar tycker jag är helt relevant. Det finns alltifrån polismän till ombudsmän och talman som är väldigt patriarkala. Det är skäl nog att se över dessa benämningar.

Men det är konsekvenserna för anställningstryggheten som är det viktiga. Som några ledamöter i den tidigare debatten lyfte fram så kan det leda till att man lättare drar in tjänster. Och det känns ju inte bra, särskilt när vi vet att fackföreningar har reagerat mot det här.

Talman!

Jag passar på den frågan, eftersom mitt huvudanförande hade en mer självstyrelsepolitisk aspekt.

Det är självklart att våra anställda inom landskapet Åland inte ska ha sämre villkor än någon annan. Det tycker jag är en självklarhet.

Talman!

Det är helt onödigt att ledamot Thörnroos tar till brösttoner. Helt onödigt. Vi har under många år haft ett stort behov av att modernisera tjänsteinnehavarlagen. Det finns viktiga aspekter i tjänsteinnehavarlagen som definitivt inte har något att göra med benämningar.

Det handlar om decentraliserad makt, ett större arbetsgivaransvar och att vi ska kunna kontrollera dem vi anställer. En viktig aspekt är beredskapssynvinkeln. Vi har idag inget lagstöd för att kontrollera bakgrunden hos chefer som anställs på centrala positioner. Detta är en del av självstyrelsen; att vi har en modern tjänsteinnehavarlag. Det är en viktig del av hur vi styr landskapsförvaltningen.

Ledamoten kommer säkert också ihåg att arbetet inleddes under förra mandatperioden. Men det är den här landskapsregeringen som tar ansvar för det lagförslag som nu är på väg att gå igenom lagtinget.

Fru talman!

Jag går ogärna i polemik med lantrådet i sakfrågor, men min uppfattning är att den här tjänstemannalagen, med den information jag har, har beretts under ett antal tidigare landskapsregeringar, närmare bestämt tre stycken. Om jag minns rätt var vi den tredje, nämligen den som jag ledde som hade ansvaret för detta.

Det finns många goda aspekter i lagen, och det har jag inte sagt emot. Det jag lyfte fram i mitt huvudanförande är att jag, rent självstyrelsepolitiskt, tror att det är oklokt att anta denna lagstiftning innan vi vet vad den nya självstyrelselagen faktiskt kommer att innebära. Vad är det som går på remiss? När det gäller beredskapslagen, smittskyddet med mera, kommer vi här på Åland att kunna ha kontroll över det? Eller är det något som är avhängigt av Helsingfors?

Talman!

Det bestämmer vi själva. Vi bestämmer själva om vi omvandlar tjänster till arbetsavtal. Det arbetet har ännu inte inletts, och vi har fullständig makt över det.

Ska vi sitta och vänta på vad som görs i Helsingfors och vilka beslut som fattas där? Det kan hända att vi behöver revidera eller förtydliga lagen om tjänsteinnehavare, när vi har självstyrelselagen på plats och när vi har lösningar på beredskapsfrågorna, så kommer vi att göra det. Men vi kan inte sitta på händerna.

Åland har ett stort reform- och moderniseringsarbete att göra när det gäller fundamenten i självstyrelsen, det vi styr över själva, inte bara en ny självstyrelselag. Det arbetet har den här landskapsregeringen inlett och kommer att fortsätta.

Talman!

Jag vet inte om vi har suttit på händerna, men den här lagstiftningen har vi ändå snart processat i ett och ett halvt år här i lagtinget. En av orsakerna, såsom jag har informerats tidigare, är att man ville avvakta för att se hur utfallet blev i självstyrelselagstiftningen. Det vore mig förmätet att spekulera om hur det kommer att bli, eftersom jag inte har den kunskapen.

Det finns centrala frågeställningar som rör till exempel beredskapen och andra viktiga frågor för oss här på Åland. Det är klart att om vi tar landskapets tjänsteinnehavare och flyttar över dem så att 85 procent lyder direkt under Helsingfors, såsom det står i lagförslaget som regeringen har lagt fram, så är det lite svårt att påstå att vi själva har kontroll över allting här på Åland.

Talman!

Ledamöter, jag vill ta upp frågan om tjänstetryggheten. En facklig tjänsteman uttrycker att landskapsanställda plötsligt hamnar i en sämre ställning än statligt anställda. Det är ju så att för att kunna sägas upp enligt finsk lagstiftning måste det finnas både sakliga och vägande skäl. Tyvärr finns det inget sådant vägande skäl i den åländska lagen.

Det finns dock en aspekt som kanske gagnar arbetstagarna, nämligen möjligheten att flytta semester och beordra övertid. Om man är anställd enligt ett arbetsavtal då måste man aktivt gå med på detta. Vi kan väl föreställa oss konsekvenserna av detta i sjukvården? Här i de fackliga förhandlingarna borde det rimligen kombineras med ett rejält utryckningsarvode

Det finns så många komplexa sidor av den här lagen, såvitt jag kan förstå. Men ni andra har väl diskuterat detta i åratal. Ur min synvinkel är jag fortfarande förvånad.

Jag vill avsluta med en direkt fråga. Jag ser att ledamot Fellman är nästa talare. Vad är det tyngsta vägande skälet att anta den här lagen just nu med denna brådska? Tack!

Talman!

Det är intressant att man får en fråga innan man ens har hunnit upp i stolen. Jag vill bara komma med ett par randanmärkningar till den här debatten, som emellanåt fick mig att reagera.

När det gäller frågan om anställningstrygghet och övergången till ett nytt system handlar det mest om processen: hur människor kan sägas upp, på vilka grunder och med vilka skäl. Precis som ledamoten Lindén har sagt, har det kommit kritik från fackligt håll angående denna lagstiftning. Men man har också föreslagit lösningar på problemet.

Man säger från Tehy att landskapsregeringen skulle kunna göra som man har gjort på rikssidan, det vill säga att man avtalar med facken om att det ska finnas sakliga och vägande skäl vid uppsägning på individuella grunder för dem som har varit anställda enligt det gamla systemet, när man överför anställda från tjänsteinnehavare till arbetsavtal. Så här har man gjort på rikssidan, trots att lagstiftningen ser ut som den gör, och på finansministeriets inrådan, vilket ändå är ett ministerium som inte brukar ge med sig så lätt. Det finns vägar framåt. Om finansministeriet kan, så kan väl vi också.

Sedan tycker jag att det är viktigt att komma ihåg, för där har ledamoten Lindén blandat ihop korten lite, att det är skillnad på att dra in tjänster av olika skäl till exempel på grund av brist på arbetsuppgifter eller av ekonomiska skäl, och att säga upp människor på olika grunder. Det behöver man väl lite ha koll på? Jag skulle inte säga att en lagstiftning som har beretts under flera landskapsregeringar och som lagtinget har pantat på i över ett år, är särskilt brådskande. Så långt den frågan.

När det gäller terminologin, betyder det något på riktigt att man byter terminologi, att man byter namn på en tjänst? Jag håller helt med ledamoten Wikström, som i grunden sade att språket styr hur vi tänker. Det gör det. Det är därför vi i många fall tidigare har ändrat terminologin, till exempel från landskapsstyrelse till regering. Vi går nu vidare med förslaget till ny självstyrelselag för att ytterligare förbättra terminologin när det gäller våra självstyrelseorgan. Vi har bytt från landsting till lagting och från landstingsman till lagtingsledamot. Dessa förändringar betyder något.

Det är symptomatiskt för den här debatten att det alltid är könsneutralt att vara man, men aldrig att vara kvinna. Språket måste utvecklas i takt med att vi själva gör det. Vi måste kunna förtydliga att det som tidigare var en manlig domän nu är öppen för både män och kvinnor på lika villkor. Jag kan inte förstå varför man skulle motsätta sig detta, särskilt om man är en kvinna som har tagit sig in på de positioner som bland annat ledamoten Thörnroos har gjort, och visar att kvinnor hör hemma även i maktens korridorer. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack ledamoten Fellman. En nyfiken fråga. "Ordet "talman", är det en patriarkal reminiscens som vi också borde förändra? Jag kan tycka det. Vad vore ett bättre ord?

Ja, jag tycker att man kan fundera på saken. I det brittiska systemet till exempel, används terminologin "speaker". Det är "Madam Speaker".

Här titulerar vi talmannen som "herr" eller "fru" talman. Jag anser att man alltid bör reflektera över språkets inre förvandling. Som journalist lär man sig att språket inte är statiskt.

Talman!

Av förekommen anledning, ledamot Fellman, kan vi också se att alla maktens män i Europa och i världen i regel går klädda i mörk kavaj och slips. Slipsen har en gammal militär anknytning. Jag tror att det förekommer i kravatt Kroatien, men någon större frihet finns det inte.

Jag måste säga att jag känner mig tämligen skeptisk. Som ni kanske noterar har jag bytt från polotröjan till en vit skjorta, men jag har ännu inte sett slips. Det finns ju gamla reminiscenser som jag tycker är lite märkliga.

Jag är helt inne på att byta terminologi, men jag tycker inte att vi behöver börja lagstifta om hur ledamoten Lindén ska klä sig.

Tack, talman!

Ledamoten Fellman, man brukar säga lite skämtsamt att förklaringar gör saken värre. Min replik riktar sig till den första delen av ledamotens anförande, där det blev oklart för mig. Anser ledamoten att det har skett en försämring av anställningstryggheten för tjänstemännen inom ramen för Ålands landskapsregering och dess underliggande myndigheter. Eller har det inte blivit en försämring? Det skulle vara intressant att höra, för det känns som att det har skett en försämring, åtminstone för mig som är hyfsat insatt i de här frågorna.

Jag tycker att den kritik som framförs från fackligt håll är relevant, och att man behöver fundera över den. Jag anser inte att förändringen är så dramatisk som man har låtit förstå i debatten. Om sakliga och vägande skäl har blivit sakliga skäl, så finns det ju ett tolkningsutrymme som kommer att utvecklas när lagen träder i kraft, och vi får se hur den förverkligas.

Men jag tycker att den lösning på den här utmaningen som Tehy pekar på, och som även finansministeriet har ställt sig bakom, är något som landskapsregeringen kan fundera över.

Tack, talman!

Jag skulle sammanfatta den här ändringen med att jag skämtsamt brukade säga att tidigare var tjänstemännen inom Ålands landskapsregering ungefär som adoptivbarn. De var alltså helt jämställda med biologiska barn, så är lagen. Men nu har vi övergått till att ha fadderbarn. För de av oss som har fadderbarn vet att de ibland nästan blir bortglömda.

Det är intressant att höra att lagtingsledamoten Fellman inte anser att detta har varit en försämring, trots att organisationer, som faktiskt på allvar vet att det drabbar deras medlemmar, har sagt att det är en försämring. Det borde man faktiskt kunna erkänna.

Jag tyckte att jag i mitt anförande och i mitt tidigare svar försökte nyansera frågan och erbjuda samma lösningar på problematiken som facken själva har gjort.

Det är intressant att ledamoten Måtar ger intrycket av att Obunden Samling anser att alla anställda i landskapet, som inte har fattar myndighetsbeslut ska fortsätta vara tjänsteinnehavare, trots att de inte gör det. Det verkar som om man vill fortsätta ha barn som tjänsteinnehavare.

Tack, talman!

Jag tror att skillnaden i språkbruk mellan ledamoten och mig är att jag anser att språkbruket i lagstiftningen ska förändras när det har etablerat sig i befolkningen. När befolkningen börjar använda ett visst uttryck och det blir utbrett, kommer förändringen underifrån. Då är det helt naturligt att lagstiftaren anpassar lagstiftningen så att den återspeglar hur folket faktiskt använder språket. Det kommer från folket och är i samklang med deras tankar.

Men när ni gör som ni gör nu, när ni tar fram begreppet "tjänsteinnehavare" och säger att det är det som gäller, då är det inte korrekt. Det är ett felaktigt sätt att förändra språket på. Titta på hur Svenska Akademien arbetar. De agerar precis som jag beskriver. De hittar inte på ett nytt begrepp och bestämmer att det ska gälla, utan de observerar hur språket används i samhället. Sedan motiverar de att nya ord tas in i Svenska Akademiens ordlista baserat på vad folket faktiskt tänker och använder. Detta är helt tvärtemot hur ni agerar.

Ledamot Wikström, Svenska Akademiens ordlista är en encyklopedi som beskriver vad ord betyder, hur de stavas och så vidare. Vi är en lagstiftande församling som använder den makt som folket har gett oss för att utveckla samhället.

Gång på gång har vi som institution tagit i bruk ny terminologi för att lyfta fram självstyrelsens betydelse. Vi har en regering och inte en styrelse, och så vidare. Språket förändras hela tiden, och lagstiftningen förändras också ständigt. När nya lagar antas funderar man på vad som är den korrekta termen för vår tid.

Att vi som politiker skulle följa någon slags diffus folkopinion kring språket, så fungerar inte lagstiftning.

Vi kan vara överens om att vi inte är överens. För mig handlar det om att ni trycker ner er ideologi i halsen på folk genom att bete er på det här viset. Det gör ni.

Tjänsteinnehavare används inte för statstjänstemän i riket och inte heller i Sverige. Det är för kommunala tjänstemän som man använder termen "tjänsteinnehavare". Därför nedvärderar ni också självstyrelsen. Det är radikalt fel hur man hanterar det här. Det resonemang som ledamoten för hänger inte ihop.

När vi pratar om svenska språket, visst, man kan kritisera hur Svenska Akademien väljer att använda språket på olika sätt. Men när det gäller det svenska språket måste det ändå anses vara en auktoritet i dessa frågor, åtminstone i Sverige. Jag vet inte var vi har en större auktoritet som är allmänt accepterad. Det är ju det som ledamoten kritiserar här.

Det är klart att vi ska använda ett etablerat språkbruk när vi tar fram ny lagstiftning. "Tjänsteinnehavare" är inte ett etablerat språkbruk. Det är något som ni nu trycker ner i halsen på folk och ingenting annat.

Ledamoten Wikström, jag tycker att proportionerna i den här frågan kanske har försvunnit. Ledamoten Wikström behöver inte använda termen "tjänsteinnehavare" en enda gång; den behöver inte vara någonstans i halsen på en. För mig, som kvinna, politiker och människa som har använt språket i mitt yrke hela livet, är detta en helt naturlig fortsättning och följd av den ständiga utvecklingen av samhället och språket.

Att säga att vi som lagstiftare inte kan använda de verktyg vi har för att visa vad vi vill, till exempel genom att byta benämning på "landskapsregering" eller "landskapsstyrelse" till "regering", för att markera vad det här är för oss, tycker ledamoten Wikström att det också är fel?

Talman!

Jag är väl lite gubben mot strömmen igen. Jag tänkte inte kommentera språkets inre förvandling, som för övrigt har beretts av två-tre landskapsregeringar, beroende på hur man räknar.

Här kommer istället ett sällsynt ögonblick av beröm. Tack! Det är fint att Socialdemokraterna står för en ekonomi i balans. Med tanke på den debatt vi har haft bakom oss, som har varit ganska stökig och kan få en att omvärdera både ett och annat, är det ändå fint att ledamot Fellman och den övriga socialdemokratiska lagtingsgruppen väljer den jobbiga vägen, håller linjen och argumenterar för sin sak. Tummen upp för det.

Tack, ledamoten Valve. Jag förstår nog piken, fast den var fin.

Jag anser dock att man inte kan utgå ifrån att socialdemokrater inte förstår sig på pengar eller på ekonomi. Det handlar om skattebetalarnas pengar som vi använder, och de ska förvaltas sparsamt och omsorgsfullt, men med respekt för människors rättigheter, arbetstagares rättigheter och de fackliga organisationerna.

Vi har diskuterat denna balans ganska många gånger. Det var därför jag ville lyfta fram det faktum att Tehy faktiskt har kommit med ett förslag på hur man kan lösa den här frågan.

Jag tycker det är fint, jag ser ingen tendens till att ledamoten Fellman eller övriga socialdemokrater har börjat slirat lite på budskapet sedan föregående debatt. Det är samma linje, och det är bra.

Talman!

Jag tänkte inte uppehålla mig så mycket vid huruvida det ska heta tjänsteinnehavare eller tjänstemän. Jag tycker att jag har varit ganska tydlig med det. För mig är det här i parlamentet viktigare vad man gör på riktigt, inte vad man skriver i dokument.

Till exempel när det gäller hur man försöker stöda andra kvinnor. Jag tycker till exempel att det är jättefult när kvinnor går upp i talarstolen och det sitter andra kvinnor här i salen som suckar, stönar och stånkar över det man säger. Jag anser att sådant är dåligt. Det stärker inte jämställdheten bland kvinnor här i lagtinget. Jag är mer pragmatiskt lagd och har försökt hjälpa andra kvinnor från andra partier under min tid här. Speciellt liberaler, nuvarande minister Ingrid Zetterman, har jag försökt stötta i finans- och näringsutskottet. Det är viktigt för mig att jämställdheten verkligen ska vara en verklighet och inte bara en pappersprodukt.

Tack, talman!

Jag vet inte riktigt hur jag ska kommentera det där. Det är väl jättefint om ledamoten Thörnroos stöder andra kvinnor. Det försöker jag också göra i mitt arbete.

Jag kan väl dra mig till minnes tillfällen när ledamoten Thörnroos inte har varit fullt så solidarisk med alla kvinnor som har stått i den här stolen.

Talman!

Det är alldeles korrekt. Vi ska inte sticka under stol med att den dåvarande ministern gav mig väldigt mycket gråa hår under sin tid som kommunminister. Så är fallet.

Men nu går jag till verkligheten när vi sitter här och nu. Hur många gånger har jag inte känt som kvinna i mitten av högerfalangen att jag har blivit nollad av andra kvinnor här i salen, just för att jag företräder en politik som är mer mitten-höger än vad kanske andra gör?

Och vill man stöda solidariskt, tycker jag att man åtminstone kan sluta sucka och stånka i bänken.

Ja, jag får väl säga tack detsamma.

Värderade herr talman, ledamöter!

Jag ska inte heller gå in på frågan om tjänsteinnehavare och tjänsteman. Det har framkommit i tidigare anföranden att förslaget till tjänsteinnehavare borde invänta exempelvis revideringen av självstyrelselagen, beredskapslagen och eventuellt också smittskyddslagen. Det är lite som att spänna kärran framför hästen.

Självstyrelselagen, det gemensamma arbetsgruppens betänkande, kommer med all sannolikhet att publiceras på svenska tisdagen den 15 maj 2026. Ändrar det någonting på saken? Nej, den kommer att sändas ut på remiss i åtta till tio veckor. Det kommer att komma in mellan 40 och 50 remissyttranden, där bland annat självstyrelsen säkert kommer att framföra en hel del åsikter om hur arbetsgruppens betänkande är utformat. Man kommer också att försöka övervinna ytterligare behörighet. Statsmakten och dess representanter kan ha en motsatt åsikt, och det finns andra organisationer som också kommer att ha synpunkter.

Efter detta kommer det att tillsättas en sakkunnig arbetsgrupp, som kommer att ta del av arbetsgruppens betänkande och remissyttrandena. På basen av detta kommer man att utforma ett förslag till regeringens proposition, som bägge regeringar bör omfatta innan den går till riksdagen. Den nuvarande riksdagen ska behandla den innan valet nästa år, och den efterföljande riksdagen måste också godkänna den. Den ena av de två riksdagarna med kvalificerad majoritet, och därefter lagtinget.

Med andra ord kan man säga att en ny självstyrelselag och hur den till syvende och sist kommer att utformas, även vad gäller behörighetsfördelning med mera, vet vi tidigast någon gång mellan mitten av juni och mitten av september 2027. Detta har vi i lag- och kulturutskottet hela tiden varit medvetna om. Det är därför som man i det här lagförslaget om tjänsteinnehavare har tagit höjd för att man kan avvakta och se innan man vidtar åtgärder, exempelvis att överföra sådana som idag är tjänsteinnehavare och som inte utövar offentlig makt. Man kan avvakta och se om man ska överföra dem eller inte. Vad innebär det? Är de strategiska och kanske därför ska vara kvar med mera?

Detsamma gäller beredskapslagen. Man arbetar för fullt med den i Helsingfors, och det finns väldigt motstridiga åsikter om hur den ska utformas mellan ministerierna. Det kommer att ta ganska lång tid innan vi har ett förslag till en beredskapslag som självstyrelsen, bland många andra, kommer att ges möjlighet att yttra sig över. Så småningom kommer den att antas av Finlands riksdag, med lite tur före sommaruppehållet nästa år.

Smittskyddslagen är också inne i en process, och vi vet ännu inte hur den kommer att utformas. Sist och slutligen har självstyrelsen delvis kunnat framföra åsikter och förslag gentemot statsmakten, men det är rikets behörighet att utforma den.

Så enligt mitt sätt att se det så är det helt på sin plats att nu anta tjänsteinnehavarlagen och ge våra anställda en moderniserad lagstiftning som bättre säkrar deras rättigheter och närmare reglerar deras skyldigheter. När vi verkligen vet hur den kommande självstyrelselagen och beredskapslagen kommer att se ut och hur smittskyddslagen till syvende och sist blir utformad, så kan man sen ställa frågan om detta ska föranleda några ändringar i den nu antagna tjänsteinnehavarlagen. Om man kommer fram till att det behöver göras vissa justeringar här eller där, så gör vi det. Då har vi ensamma förfogande- och bestämmanderätt över det. Men vi har inte bestämmanderätt ensamma över hur den nya självstyrelselagen kommer att bli utformad. Det är ett två parlamentsförhållande. Hur den nya beredskapslagen och smittskyddslagen blir utformade, det är riksbehörighet. Jag tror att det kan vara klokt att svänga den här processen på rätt köl. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om landskapets tjänsteinnehavare för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till tjänstebrottslag för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning av rikslagstiftningen om rätt till ersättning vid olycksfall för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregering för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av förvaltningslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av offentlighetslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om lagberedningen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen eller motsvarande uppdrag i de nordiska länderna för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om rättsställningen för landskapstjänstemän som anställs vid en nordisk institution för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om kollektivavtal för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunförvaltningen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Fordonsmyndigheten för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av yrkeshögskolelagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands energimyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands kulturdelegation för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands musikinstitut för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 § landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapets fastighetsverk för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om posttjänster för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om lagtingets kansli för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Landskapsrevisionen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad