Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Ärade kollegor. Lag- och kulturutskottet presenterar idag ett betänkande som handlar om landskapsregeringens förslag om att ersätta en drygt 20 år gammal lag rörande Högskolan på Åland med en helt ny lag. För den i ämnet mer oinvigde – liksom utskottet under de inledande läsningarna – kan lagförslaget framstå som närmast omvälvande. Men inom utskottet har vi kunnat konstatera att lagförslaget de facto motsvarar verkligheten, dvs. att trots att högskolan fortfarande ska heta högskolan, är och förblir den undervisning som ges vid Högskolan helt och hållet yrkesinriktad.

Till sistnämnda del har utskottet brottats med den inledande problematiken att greppa all den terminologi som karaktäriserar detta fackområde, ett område som detta parlament egentligen borde ha möjlighet att reglera till fullo utgående från självstyrelselagen kompetenskatalog. Verkligheten är som bekant en annan och utskottet har valt att peka på hur Finlands grundlag även till denna del griper in och inskränker lagtingets möjligheter att reglera utbildningsväsendet i sin helhet.

Under avsnittet ”Utskottets synpunkter” har utskottet vinnlagt sig om att tydligare än i lagförslaget lyfta fram huvudorsakerna till varför det aktuella lagförslaget är brådskande och varför särskilt Högskolan driver på för att lagen ska träda i kraft till kommande skolår, den 1 augusti 2024. Min konklusion, som jag tror kollegerna i utskottet delar, är att högskolan oroar sig för att bli akterseglad pga. den globala utvecklingen och hoppas att nya antagnings- och samverkanskanaler ska öka intresset för högskolans verksamhet.

Utskottet förstår mycket väl högskolans bevekelsegrunder men hyser ändå en viss oro för hur inkopplingen i de finländska systemen kommer att påverka högskolans profil. Samtidigt utgår t.ex. gällande högskolelagens omnämnande av den nordiska familjen som välkomna och behöriga att söka till högskolan. Det är en lite markering som försvinner i vårt system. (gällande lags 22 §).

Utskottet har därför valt att till betänkandet foga en kläm om att landskapsregeringen ska ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att tydliggöra högskolans profil. Initiativet kan förtydligas med att utskottet inte till alla delar lyckats klarlägga huruvida den kommande anpassningen till de finska system öppnar upp högskolan för den europeiska ungdomen på ett tillräckligt tydligt sätt, att Ålands profil framkommer på ett bra och tydligt sätt.

Likaså kan nämnas frågetecken om huruvida högskolan enbart tvingas fokusera på de finländska antagningssystemen eller kan ha en koppling till t.ex. det svenska området och därmed ett betydligt större upptagningsområde än de drygt 300 000 som behärskar svenska i dagens Finland.

Vad gäller de inledande orden om terminologi etc. ska jag nämna några omständigheter som utskottet fått erfara.

Mot bakgrund av Högsta domstolens utlåtande 2002 om att grundlagens krav på universitet inte uppfylls för Högskolans del, ställde vi oss frågan; hur är det möjligt att vi under 2023 kunde införa högre yrkeshögskoleexamen vid högskolan ?

Konklusionen är som utskottet uppfattat saken följande; att högskolan inte har rätt att ha utbildningar som styrs av den finska universitetslagen, varken lägre eller högre. Högskolan kan därmed inte ge t.ex. magisterexamen (EQF7) eller kandidat (EQF6) på universitetsprogram som är en högre högskoleexamen.

Däremot har högskolan en egen högre högskoleexamen som heter högre yrkeshögskoleexamen (EQF7), motsvarande nivå som magisterexamen vid universitet, men med lite andra förhandskrav och kompetensmål i utbildningen. Så förstås yrkeshögskoleexamina (EQF6) på lägre nivå. Kanske lite förvirrande för en utomstående, men så här fungerar det. Alla utbildningar på endera yrkeshögskolor och universitet är på högskoleexamen och generellt kallas alla examina från dessa utbildningsanordnare för högskoleexamina (högre eller lägre). Den nivå som högskolan inte kan utbilda i är så kallade forskarexamina, dvs. licentiater och doktorer (EQF8).

Klart som korvspad? Tack för att ni förstod. Jag är imponerad av hur parlamentet kan motta olika utbildningsanföranden härifrån. Det har varit lite komplicerat för oss. Jag tror spontant att lagförslaget skulle ha vunnit oerhört mycket på om man hade börjat med att redogöra för den terminologi som styr dagens universitet, högskola och yrkeshögskola. Och även varför man inte kan jämföra en finländsk yrkeshögskola med en svensk osv. Det är önskemål och bra inför framtiden.

När det gäller frågan om vi får ett universitet på framtidens Åland kan vi åter konstatera att utbildning är lagtingets behörighet. Vi kan alltså redan idag ha både universitet och yrkeshögskolor och ge utbildning på nivå 6 och 7. Men det ställs krav i grundlagen på universitet som inte uppfylls idag för högskolans vidkommande. Därför kan vi bara ge yrkeshögskoleutbildning vid högskolan. I framtiden kan vi dock ha ett universitet och ge högskoleutbildning där, den mer teoretiska utbildningen. När är dock skrivet i stjärnorna och prislappen kommer givetvis rätt betydande. Jag tror att vi alla generellt tycker att det är väldigt bra att vi har en instans som ger oss yrkesutbildad befolkning. Vad gäller högre utbildning så är det naturligtvis viktigt för varje samhälle att ha den typen av utbildning också men, som sagt var, det är en kostnad.

När det gäller de konkreta ändringar som utskottet vidtagit i lagförslaget, vi förslår justeringar, så svarar jag gärna på eventuella spörsmål. Ni ser det gulmarkerade som vi anser att är självklart att bör justeras. Ni hittar förklaringarna i betänkandets detaljmotiveringar.

Utskottet föreslår sammantaget att det första lagförslaget omfattas men i den lydelse som framgår av betänkandet samt att det andra lagförslaget, som handlar om ÅHS, antas i oförändrad lydelse. Klämmen har jag redan redogjort för.

Talman! Utskottet har utöver det som anförs särskilt i betänkandet fördjupat sig i frågeställningar kopplade bl.a. till offentligheten, § i lagförslaget, dvs tillgängligheten för utomstående till undervisningen vid högskolan, möjligheten för högskolan att motta donationer samt den fortsatta rätt rigida styrningen från landskapsregeringen och tjänsten som rektor.

Vad gäller offentlighetsprincipen kan jag konstatera på utskottets vägnar att det vid hörandena inte framkommit stöd för utskottets första utgångspunkt om att möjligheten att begränsa allmänhetens tillträde till undervisningen kunde med fördel förtydligas. Vid hörandena har det betonats att de åtgärder som vid behov behöver vidtas redan ligger i högskolans händer. Även om utskottet därmed låtit saken bero, trots en våldsam värld som vi lever i, så kanske det ändå vore på plats för landskapsregeringen att närmare utreda huruvida de säkerhetsplaner som antas på skolnivå svarar upp mot det övergripande kravet på att allt som reglerar individens rättigheter ska vila på lag. Utskottets övriga medlemmar får mer än gärna korrigera mig. Den känslan har vi, är det här till fyllest? Räcker en säkerhetsplan antagen på lägsta möjliga nivå i vårt system för att faktiskt inskränka individens rätt till något? Vi hoppas att vi har fel, men det tål att funderas på med tanke på de hemskheter vi upplever i vår omvärld med jämna mellanrum. Det här är enbart med omtanke om allmänheten och våra ungdomar i synnerhet.

Vad gäller nämnda donationer finns det dock ingen tvekan om att högskolan redan med stöd av finansförvaltningslagen kan motta extra medel för specifika ändamål. Även om donationer tillhör ovanligheten i vardagen finner utskottet det angeläget att denna möjlighet kvarstår – trots att donationer strukits bort jämfört med gällande lag om högskolan.

Vad gäller den i bl.a. 63 § föreslagna fortsatta fjärrstyrningen av högskolan, kan bara konstateras att utskottet valt att av tidsskäl inte fördjupa sig i frågan om den i lagförslaget aviserade mera självständiga ställningen för högskolan kunde ha påbörjats via mer fria tyglar redan i detta skede, med tanke på det långsiktiga att de ska få en mer autonom ställning.

Likaså kunde med fördel alla bestämmelser rörande tjänsten som rektor ha förts samman under en och samma paragraf för att underlätta för läsaren. Nu finns det upptaget under ganska många paragrafer. Utskottet har dock valt att inte heller till denna del agera lagberedare.

Konstateras kan även i detta sammanhang att utskottet efter moget övervägande valt att förena sig med landskapsregeringens uppfattning om att avlagd doktorsexamen ska utgöra ett behörighetskrav för tjänsten som rektor. Skälet är här främst omtanken om högskolans allmänna status.

Den redan nämnda brådskan har medfört att utskottets tvingats begränsa sig ifråga om aktuella frågeställningar. Utskottet skulle gärna t.ex. ha fördjupat sig i lagförslagets ekonomiska konsekvenser, särskilt mot bakgrund av det avtal från den 1 augusti 2022 som ökade högskolans lärarresurser med ca 17 000 timmar per år.

Hur har denna betydande tilläggsresurs fallit ut när det bl.a. är fråga om mer tid för forskning och utvecklingsarbete vid sidan av den traditionella undervisningen? Hur kan de utökade resurserna kopplas till ökad produktivitet och effektivering? Det är frågeställningar som vi alltså inte haft möjlighet att fördjupa oss i denna gång.

Eftersom vi idag vet att utskottet snart har en anslutande lagstiftning om utbildningsramar på utskottets bord, dvs kvalifikationer som kopplas till nämnda EQF-typer, så har vi möjlighet att återkomma till frågan inom kort. Ett 40-tal länder har det eller är på väg att anpassa sig till EQF-systemet. Det kommer alltså en lagstiftning som lagtinget ska ta ställning till, antagligen direkt efter sommaren om vi uppfattat signalerna rätt.

Till sist vill jag rikta ett varmt tack till utskottets medlemmar för visad god samarbetsförmåga samt ett lika stort tack till vår sekreterare för fortsatt visad uthållighet och god vägledning. Jag välkomnar utskottsmedlemmarnas kompletterande synpunkter i den fortsatta diskussionen. Tack för ordet, talman!

Tack, herr talman! Jag noterar i utskottets betänkande att utskottet konstaterar att det långsiktiga målet fortsättningsvis är att högskolan ska få en mera självständig ställning. Utskottsordförande nämnde också ordet fjärrstyrning och att den här delen av högskolans autonomi inte riktigt har hunnits med i den här behandlingen i utskottet. Det kan ju känns lite hopplöst, eftersom att göra högskolan mera autonom har varit ett politiskt prioriterat projekt i över tio år.

Jag tänker ändå passa på att fråga er om utskottsbehandlingen, jag har själv inte har haft möjlighet att delta trots att jag är ersättare. Hur har diskussionerna gått kring var läget är för högskolans autonomi?

Bra fråga igen, ledamot Röblom. Enligt det som utskottet har fått sig berättat så kvarstår de långsiktiga ambitionerna att högskolan ska få en mer autonom ställning. Vad gäller tidsramar och annat så ledamoten själv, som tidigare minister, är ytterst medveten om bl.a. momsproblematiken och övriga juridiska komplikationer som då finns. Men målsättningen kvarstår. Det är därför som jag sade i presentationen att man kanske kunde ha släppt lite på tyglarna i det här skedet vad gäller tjänster för att tillåta högskolan att jobba mer agilt än idag. Men det är ingenting att göra utan det är bara att notera att ambitionerna lever.

Tack, talman! Jag tänker på det här kopplat till utskottets kläm, att ytterligare stärka högskolans profil. Min bedömning är att en del i stärkandet av den profilen handlar ju inte om att byta logotyp eller sådana grejer. Det handlar om att ge högskolan frihet att bli centrum för den här sortens verksamhet som Åland behöver och kunna jobba agilt och fritt. Om högskolan fortfarande inte kan tillsätta sina tjänster och anställa folk enligt eget huvud inom den budgetram som högskolan har, utan det måste gå via finansavdelningen och landskapsregeringsbordet, så sätter vi fortsättningsvis lite krokben för den kläm som utskottet levererar.

Jag delar i stort ledamotens synpunkter. Men för utskottets del kan jag bara konstatera att det är nog den planerade bolagiseringen som får lov att lösa det här. De bevekelsegrunder som högskolan har lyft fram under hörandet är att de känner sig bakbundna, de önskar en större autonomi när det gäller till exempel att anställa personal, inklusive ändring av tjänstestrukturen. Och när det gäller ekonomin så vill de också här ha mindre styrning.

Som sagt var, så är ambitionen på sikt. Vi valde från utskottet, av tidsskäl, att inte agera lagberedare mer än nödvändigt och den huvudprincipen bör detta parlament alltid följa.

Talman! Tack för ett fint betänkande, även om det skedde skyndsamt.

En av de mer intressanta frågorna att lyfta är ju just frågan som utskottsordförande lyfte i slutet på sitt anförande, nämligen de utökade timmarna. Hur mycket mer projekt har man? Följer man högskolans hemsida så ser man att det ploppar upp fler och fler projekt med någorlunda jämn takt där. Det är en intressant sak.

En annan del som utskottsordförande var inne på var betydelsen av kunskap i det åländska samhället. Nu blir man då en utpräglad yrkeshögskola. Vad jag kan förstå från den här lagstiftningen och betänkandet så förhindrar det på intet sätt högskolan att ha afficierade forskare knutna till sig, vilket ju förstås bidrar till någon form av kunskap i mer grundforskningshänseende också till högskolan. Det är en möjlighet som man behöver ta tillvara.

Absolut, civilminister Zetterman, det är den typen av omständigheter som vi ska ta till oss.

Till utskottets stora glädje kommer vi vid morgondagens sammanträde att föreslå studiebesök till högskolan redan i maj månad, under de veckor som lagtinget har uppehåll vad gäller pleniarbetet. Vi behöver i god tid förkovra oss före vi får EQF-lagstiftningen, ramverket på vårt bord. Vi borde både se, det som ledamoten Röblom var inne på, vilka brister högskolan upplever idag men framförallt på produktivitets- och utvecklingssidan. Jag tror att det blir nödvändigt för oss att fördjupa oss ytterligare till den här delen.

Jag fortsätter lite på forsknings- och kunskapsspåret och till den delen tycker jag att utskottet har gjort goda avväganden. Det är klart att man då går in mot det som ses som nationella system. Men det är egentligen mycket större än så, det är europeiska system och så länge Åland inte är en egen medlemsstat så behöver man ju förhålla sig till det faktumet. Så är det ju. Samarbete inom utbildning och forskning är nyckeln, precis som i allt kunskapsutbyte. Jag tycker att det är bra att också utskottsordförande lyfte upp de delarna, alltså behovet av att samarbeta och möjligheterna som det innebär.

Tack, talman! Det är helt klart att de samarbetsstrukturer som högskolan söker sig in i nu på allvar, för att de är oroliga för att de ska bli akterseglade, så där finns det nog ganska stora möjligheter. Men det är ju därför också som vi är måna om att den åländska profilen inte ska försvinna. Medlemmar i utskottet har googlat och sett i omvärlden hur andra skolor syns tydligt i andra länders antagningssystem. Det är den här typen av motverkande effekter som utskottet är ute efter, så att vi faktiskt kan försöka verka i riktning mot att vara ett eget utbildningsland, även om den juridiska förutsättningen inte är den bästa inom ett EU som bekant bara erkänner medlemsländer som är stater.

Tack, talman! Det är alltid bra att få höra hur utskottet har resonerat. Det är ändå alltid svårt att få en helt fullgod bild när man läser först lagförslaget och sedan betänkandet, men det blir en helt annan sak när man hör det på riktigt.

Såsom jag har förstått det så fördelen med att vara med på riktigt i Sisu är att Åland syns. Om man söker till Åbo Akademi och inte kommer in i Åbo Akademi så skulle man kunna få en plats i den åländska högskolan, men tidigare var det olika system och det var svårt att se det. Man har skippat Högskolan på Åland fast man egentligen kunde ha gått där istället. Det här öppnar nu upp en aktiv möjlighet för flera att komma hit. Inflyttning behöver vi ju, eller hur?

Det stämmer absolut, ledamot Holmberg-Jansson. Det är en tvåvägs positiv utveckling på det viset. Det öppnar upp för högskolans egna studerande samtidigt som de öppnar upp i detta fall via det finländska systemet att motta studeranden både från Finland och världen i stort, beroende på hur man utgår. Om man inte är inom EU så ska man betala osv. för sina studier. Men detta öppnar upp.

Vi har ju konstaterat under resans gång varför det är så bråttom och det är ju lanseringsbiten. Vad gäller en del av det studieadministrativa systemet så hänger det också ihop med EU-pengar. Vi känner igen detta från VIS-projektets diskussioner. Det är bråttom nu. För att projektet ska bli lyckat så behöver det komma på plats. Det finns mycket som talar för en snabb behandling.

Talman! När det gäller Sisu, är landskapsregeringen delägare? Kan utskottsordförande förklara lite mera?

Jag tycker att detta är vägen vi måste gå. Om det är så att genom att göra det här så blir vi också mera synliga på den europeiska marknaden för studeranden så är det ju fantastiskt. Vi vet ju, och det har vi fått höra flera gånger här i salen och vid andra olika föreläsningar, hur viktig högskolan är på olika orter för att få en ökad inflyttning till orten. Som sagt, det behöver vi till Åland. Så allt som kan gynna det är bra.

Tyvärr är minister Annika Hambrudd förhindrad pga viktiga personliga angelägenheter. Jag tror nästan det är dit man borde rikta frågan, om inte någon i landskapsregeringen i övrigt kan svara på det här. Hur är EU:s RRF-medel som det är fråga om? Hur är det kopplat till det studieadministrativa systemet? Jag kan ju bara gissa, vi har inte hört eller berört det under hörandet. Vi lyfte fram de här argumenten varför det är så brådskande utan att desto mera gå in på djupet. Men jag kan ju bara inbilla mig att som vanligt så är högskolan med i ett projekt som alla andra och på landskapsregeringen försorg har det här projektet kommit till stånd.

Men, som jag nämnde, får vi inte det här aktuella lagförslaget på plats ganska snabbt så då kan de inte heller implementera det, dvs. vara med på resan framåt.

Talman! När jag tittar på 11 § i lagen så står det "högskolans verksamhet i enlighet med utbildningsavtalet finansieras av landskapsregeringen." Tittar man sedan i betänkandet och motiveringarna under 11 § så utvidgar utskottet sig och noterar att den gamla lagen var tydligare, men att det trots allt finns möjligheter för donationer i enlighet med finanslagen.

Man har ju rört det här tidigare angående bolagiseringen. När ni hade den här punkten på agendan, blev det någon diskussion om extern finansiering överlag när det gäller högskolans verksamhet?

Bra frågeställning, ledamot Nordberg. Jag kan inte påminna mig om att vi har diskuterat det överhuvudtaget om man utgår från bolagiseringstanken och finansieringsdelen, utöver det som jag nämnde i replikskiftet med ledamot Röblom. Det är ju den friheten man vill ha, för ett eget bolag gör ju att man sköter sig. När man möter landskapsregeringens representanter en eller två gånger per år så är det som en bolagsstämma. Man står ju faktiskt till svars till fullo för allt som man vidtagit innanför Ålands Högskola Ab. Men vi har inte gått in närmare. Vi har bara konstaterat att utbildningsavtalet kommer än mer idag att styra högskolan, dvs. vilka former av kurser etc. Man har ju också börjat tala om det konstnärliga inom ramen för högskolan för att understryka hur viktigt det är med kreativitet kopplat till konkret utbildning.

Talman! I normala fall kanske det är de större högskolorna som lockar och intresserar mera för olika forskningsprojekt och annat. Men trots allt så har vi ju bland annat sjöfarten som ändå historiskt sett har varit knuten till Åland och möjlighet att kanske skräddarsy olika utbildningspaket på ett annat sätt.

Det är ju intressant att utskottet ska bekanta sig mera med högskolans verksamhet. Jag tror att just det här med extern finansiering är en ingrediens att ta med sig vid ett fortsatt jobb med bolagisering. För jag tror att finns inte den där som en ingrediens så kan det påverka det här bolagiseringsspåret.

Tack, talman! Redan det befintliga lagförslaget öppnar upp det här med specialiseringsutbildning och där kommer också extern finansiering in.

Varför utskottet undersöker möjligheten att motta donation, det är just för att vad kommer att hända på morgondagens Åland när vi då får behjärtansvärda saker som folk vill vara med och bidra? Det är ju jätteviktigt och därför har vi månat oss om att säkerställa donationer.

Jag tror överlag att just finansieringen av morgondagens utbildning nog är värd en egen skola faktiskt för att det ska fungera. Hur kan vi, i samspel med näringslivet men också utgående från tillgängligt EU-medel, se till att få en bra helhet och därmed hållbarhet i den finansiella delen av utbildningssystemet?

Talman! På 90-talet skanderade Pet shop boys med sin multi- hit att vi skulle att vi skulle ”go west”. Idag behandlar vi betänkandet av den nya yrkeshögskolelagen och därmed har vi bytt riktning mot öst. Det är okej och helt i ändamålsenligt och jag ska börja med att resonera lite kring varför jag tänker så.

Flera delar av den nya lagen syftar till att förbättra Högskolan på Ålands status och synlighet. Samt möjliggöra större befogenheter för högskolan att frånta elever rätten att bedriva studier om hen inte anses vara lämplig, det sista är SORA lagstiftningen.

SISU är aktuellt som det studieadministrativa systemet som samlar information om studierätt, när- och frånvaroanmälan, studieprestationer, studieplaner, kurser och kursanmälningar mm. Värt att nämna att det för detta är möjligt med finansiering med EU-medel.

Digivision 2023, som utvecklar en gemensam plattform för digitala högskole- och universitetskurser, där kan alla yrkeshögskolor och universitet i Finland samla utbudet av utbildningar och kurser på en och samma plattform. Här är det för Åland jätteviktigt att synas. De första lärosäten i Finland är redan med. Det är viktigt att Åland inte halkar efter, utan att man behåller sin relevans och sin synlighet. Det var också en jätteviktig del i hela den här behandlingen, att vi kom vidare i rask takt och arbetade under ganska stor tidspress.

EQF är på kommande, som utskottsordförande Jansson redan nämnde, men eftersom vi ännu inte har bekantat oss med hela det systemet så var det kanske lite förvirrande att helt förstå sig på det.

Allt det här är såklart bra, utvecklande och en förutsättning för att vidare ta vår högskola vidare ut i Europa. Det är helt rätt väg att gå. Vi måste genom Helsingfors om vi vill med i de EU-plattformar för studier som planeras för i framtiden.

Men, jag skulle vilja problematisera aningen också. Vi måste vara medvetna om att vi gör denna inriktning mot Finland för ett av de områden där självstyrelsen ger oss stora möjligheter att skapa vårt eget som eget utbildningsland. Det är märkbart stora delar av den nya lagen som är direkt från den finska motsvarigheten. Det kanske är det bästa just i detta fall, men det är något att lägga bakom örat för framtiden.

I betänkandet framgår också att vi i utskottet gärna skulle se ytterligare lagstiftning som möjliggör andra aktörer att etablera sig på Åland. Den specifika lag vi behandlat rör endast myndigheten Högskolan på Åland, som har fortsatt monopol. Om nu en annan aktör vill in på vår studiemarknad vore det trist om vi inte ens hade lagrum för dem att verka. Därför skulle vi välkomna sådan en sådan lag för att alla instrument ska finnas färdigt på plats.

Vad som inte framkommer i betänkandet, men som jag vill ta tillfälle i akt att framföra här idag är de potentiella kostnadsökningarna som framgår i lagförslagets punkt 6.2.

För bara något år sedan fick lärarna ett nytt årsarbetsaval vilket gjorde att de ökade antal arbetstimmar, samtidigt som lönen ökade. Den totala budgetökningen var då ca 400 000 euro. Motivet till årsarbetsavtalet var att skapa mer tid för forskning samt utvecklingsarbete mot bransch och näringsliv. Alltså delvis samma motivering som vi kan läsa om i det här lagförslaget, där man nu blir skyldig att bedriva forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Det är inte längre bara en valbar möjlighet.

Att samarbetet med näringslivet och andra högskolor kräver en viss samordning står klart, men det borde gå att hitta former för det här samarbetet som inte nödvändigtvis innebär flera årsverken och utökade budgetmedel.

Vi Liberaler skulle gärna se en mer långtgående samordning gällande forsknings- utvecklings- och innovationsverksamhet där man inte bara jobbar i enskilda stuprör. När det gäller möjligheterna till EU- och annan extern finansiering så är det oftast bättre att samverka.

Till sist, talman, skulle jag vilja lyfta vikten av att vi tar bort politiska fingrar lite grann, så långt det bara är möjligt, när det gäller Högskolan. Vi vill fortfarande att den ska bli en egen juridisk person och bli ännu mer självständig. Det är alltså i helt rätt riktning att styrelsen ges mer makt och befogenhet att exempelvis tillsätta och avsätta en rektor och inte att det ligger på ministernivå. Tack!

Tack, talman! Jag tycker att det var bra att ledamoten förklarade bilden "go west", att den har vänt sig österut. Det handlar ju inte bara om att vända sig österut, som ledamoten sade, utan om att bereda vägen ut vidare sen i världen. Det är viktigt att vår högskola är kopplad till resten av världen.

Jag kan inte låta bli, alltså, jag hör ju på ledamoten Listherby att det finns ett viss missnöje med hur långt man kom i det här skedet med autonomin, att ta bort landskapsregeringens fingrar ur högskolans burkar och att högskolan ska arbeta friare.

Ledamoten nämnde profilen. Som jag nämnde i ett tidigare replikskifte så profilen, som jag ser det, att vi ska locka studeranden till Högskolan Åland så handlar om att Högskolan på Åland blir så bra som möjligt på någonting som inte andra är bra på. Det är tredje är konkurrensen. Kommer ledamoten att ta detta vidare till regeringen, ett nytt förslag?

Tack, talman! Jag skulle inte vilja säga att jag uttrycker ett missnöje. Jag skulle bara vilja göra det betänkligt för framtiden. Jag tänker att den stora bollen har vi fortfarande framför oss när det gäller att göra högskolan till en juridisk person eller en självständig enhet. Jag tror att då behöver vi alla också våga låta det ske, så att vi inte liksom sätter de här politiska fingrarna direkt i syltburken. Vi ska våga backa och faktiskt låta högskolan göra det högskolan är bra på. Det handlar också om att de är bäst på att bestämma vilken verksamhet de vill bedriva.

Tack, talman! Där är vi eniga. Jag vet inte vad det är för slags ångestanalys som skulle behöva göras för att ta reda på varför högskolan inte släpps mer fri än vad den görs nu. Det är ett nytt begrepp som vi kan införa, en ångestanalys kanske.

Jag förstår att det fanns en tidspress, vilket det nuförtiden verkar vara läge för. Men därför skulle det ju vara bra om landskapsregeringen kunde ha tagit chansen att lite förtydliga hur man har tänkt kring nästa steg, som ledamoten Listherby nämnde. Hur kommer vi vidare i det här? För det verkar vara helt tydligt att den bilden blir klar när man tittar på de här frågorna. Ny profil för högskolan, satsa på högskolan, närmare samarbete med näringslivet, extern finansiering och allt detta är kopplat också till en ökad autonomi för högskolan. När får vi veta fortsättningen på sagan?

Tack, talman! Jag tror att ledamot Röblom egentligen hade velat ställa de här frågorna direkt till ministern. Som jag förstår så är det vissa lagar som behöver justeras och ändras och finansavdelningen jobbar med det här ihärdigt. Men som allt annat som vi gör så rullar den här bollen onödigt långsamt ibland. Jag vågar faktiskt inte säga någonting om tidsuppfattningen. Det som framgår i vårt regeringsprogram är att vi avser att göra det här under den här mandatperioden. Det är väl de riktlinjer jag kan ge som bäst.

Talman! Jag håller med ledamoten att vi politiker borde låta högskolan bli mer fri. Men att vara fri innebär ju också ansvar. Om jag inte kommer ihåg fel så ligger högskolan under utbildningsavdelningen idag när det gäller budget. Har man haft diskussioner kring det här som vi kommer att diskutera om några veckor när det gäller det finanspolitiska ramverket? Kan Högskolan på Åland få en egen ram likt ÅHS? För då blir man ju mera fri, då måste man hålla sig till de ramarna och ta det ansvaret. Eller är det så att man skjuter över det ansvaret på utbildnings- och kulturavdelningen och ministern?

Tack, talman! Det är jätterelevant fråga. Jag kan inte säga att det någonting som utskottet har fördjupat sig i varken i det här ärendet eller det tidigare behandlade ärendet idag, tyvärr. Vi får återkomma i frågan. Men det du sade är helt relevant.

Jag gillar jag också din liknelse med Go West. Nu blir det Go East eller Go hela världen eller Europa. Vi sitter båda två i Nordiska rådet. Det här är väl någonting som vi också på något sätt behöver lyfta på en nordisk nivå och se hur man på ett bättre sätt kan få de här systemen att fungera.

Tack, talman! Nu pratar vi om de nationella systemen. Nästa steg är ju på lång sikt är att kunna delta i någon typ av europeiskt samarbete där man kan söka till hela Europas högskolor på en plattform. Men jag tror att vi behöver hålla oss lite realistiska att en sådan möjlighet är ganska långt borta.

Men det nordiska samarbetet är ju välfungerande. Det råkar det sig så att både ledamot Holmberg-Jansson och jag själv är ordinarie ledamöter. Det här är någonting som vi kommer att stoppa i den nordiska fickan och ta med oss vidare. Det är en frågeställning som har blivit väldigt tydlig i och med den här behandlingen.

Talman! Jag vill bara säga att jag vill ge mitt stöd till ledamotens resonemang kring eventuella privata utbildningssamordnare. Vi vet till exempel att Ålands Näringsliv bedriver en viss utbildningsverksamhet. Det har varit väldigt gynnsamt har jag förstått för branschen och för det åländska samhället, annars skulle man inte har fortsatt.

Det är nog lite tråkigt nu att vi stärker monopolställningen för högskolan ytterligare, speciellt med tanke på de framtidsplaner som finns runt här på Åland, både med vindkraft, vätgas och annat. I teorin kunde man tänka sig att privata aktörer skulle vilja starta en högskola. Jag hoppas att ledamoten kan ta de här tankegångarna med sig vidare in i regeringsleden.

Tack, talman! Ja, visst är det så. Även om Åland bara har blott 30 000 invånare så är vi ju även när det gäller utbildning och kompetens större än vår storlek. Jag ser det inte alls som osannolikt att det skulle vara aktuellt att faktiskt etablera på Åland, precis inom de områden som ledamot Thörnroos nämnde. Det har ju förts diskussioner i utskottet givetvis om just de här sakerna, vi tydliggör också det i betänkandet och välkomnar vi det. Vi som är regeringspartier får ta det vidare med oss till våra läger.

Tack, talman! Tack kolleger och övriga åhörare. Ett stort tack till lag- och kulturutskottet för ett väldigt bra arbete under en pressad tidsplan.

Jag vill kort lyfta det som är viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv, speciellt nu när vi har timmar kvar innan vi går in i vårt finanspolitiska ramverks tänk både praktiskt och på riktigt.

Jag önskar i all välmening göra en kort tillbakablick.

2022 fick högskolan Ålands lärare och lektorer ett nytt kollektivavtal vilket innefattade samtliga som tidigare arbetat minst 760 timmar per år. Det nya årsarbetsavtalet utgör 1 600 timmar per år, samtidigt steg lönen med ca 900 € per månad exkl. tillägg. De totala lönekostnaderna steg med 400 000 €. Det stora motivet till årsarbetsavtalet var att skapa mer tid för forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete mot bransch och näringsliv. Det skulle även ställas ökade krav på de lärare som egentligen arbetade för få timmar.

Årsarbetsavtalet gav ca 17 000 nya lärartimmar, vilket måste synas i verksamheten. Att som i lagförslaget ta höjd för ytterligare kostnader är därför inte okej. Vår offentliga verksamhets stora problem är att vi har väldigt svårt att prioritera och nyttja befintliga resurser effektivt. Det har blivit ett narrativ att hela tiden påpeka resursbrist när det kommer till utveckling. Det stämmer inte. Det överbevisas i detta fall av att det nya läraravtalet som skapade 17 000 nya arbetstimmar borde ha föregåtts av högre krav på och bättre planering och ledning av lärarnas tidigare arbetstimmar. Ändå måste man ta kostnadshöjd i lagförslaget. Vi försöker alltid lösa ineffektivitet med mer resurser. Det kommer aldrig att fungera, oberoende vem som bildar regering med vem.

I lagförslaget vi nu behandlar står följande under 6.2 Ekonomiska konsekvenser för landskapet: "I lagförslaget föreslås att högskolan ska samarbeta med näringslivet och det övriga arbetslivet och även med andra högskolor och utbildningsanordnare. Beroende på samarbetets omfattning kan ytterligare finansieringen behövas".

Jag hoppas verkligen att den sista meningen, att ytterligare finansiering kan behövas, aldrig förverkligas. Dessa 17 000 arbetstimmar som uppstod via nya kollektivavtalet bör räcka långt. Ökade resurser bör alltid sammankopplas med tydliga och konkreta produktivitets- och effektiveringsmål för att skapa en ekonomiskt hållbar och flexibel organisation. 17 000 årstimmar motsvarar många årsverken. Jag vet inte hur dessa timmar stärkt Högskolan Åland, men det borde vara en självklarhet att det syns och märks i verksamheten, speciellt när landskapets ekonomi nu står på tröskeln till ett nytt finanspolitiskt ramverk som kommer kräva ett helt annat tänk än dagens äskandekultur som hittills varit gängse.

Med det sagt, och med det som också utskottsordförande lyfte att det här är någonting som diskuterades i samband med betänkandet, så vill jag bara avlämna denna personliga åsikt. Det är något som är viktigt överlag att vi tar med oss in när vi nu snart ska börja använda ett klimatpolitiskt ramverk. Tack!

Tack, talman! Jag kan förstå ledamot Holmbergs inlägg att mera timmar borde synas någonstans, det ska leda till att något blir effektivare och att det inte behövs mera resurser. Men jag kan ändå inte låta bli att säga att det är ju just sådant här som vi inte ska behöva diskutera egentligen. En högskola som är autonomi så får den här potten pengar och varsågoda och leverera. Sen inom ramen för sin verksamhet, med de möjligheter och resurser de har och med de avtal de har så kan de skapa tillfälliga eller längre resurser för olika saker. Det är ju så det ska fungera, tycker jag i alla fall. Det är därför jag nöter som en riktigt repig LP skiva om att jag får inte riktigt svar från majoriteten var bolagiseringen ligger.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag håller helt med. Politiken ska inte vara in och kladda i utbildningen.

Jag konstaterade en skrivning, vilket jag även gjorde i samband med remissen, och jag vet också att utskottet har tittat på den, det står "beroende på samarbetets omfattning kan ytterligare finansiering behövas." Det öppnar en dörr som för mig blir lite vansklig att låta bli att kommentera. Man har ju de facto i närtid fått en hel del mer arbetstimmar som man ska kunna hantera helt fritt efter bästa förmåga och bästa vilja att utveckla högskolan och Åland med.

Tack, talman! Jag tänker så här att en fri högskola kanske kan spara undan lite i kakburken om det dyker upp något intressant projekt, man kan ha den här lilla bufferten. Om det dyker upp ett projekt som de bedömer att är bra för Åland och att vara med i, så då tar de pengar från den kakburken och hakar på det projektet. Det är också en del av den här frihetsbilden som jag målar upp här. En fri högskola kan arbeta på ett annat sätt än om varje del av kakburken ska in via landskapsregeringen och granskas och provsmakas mellan varven. Jag hoppas att ledamoten förstår min synpunkt.

Tack, talman! Jag förstår precis och jag blev riktigt kaksugen faktiskt. Men det kan inte vara så att alla myndigheter och verksamheter ska ha små kakburkar på hyllorna överallt och öppna när det krisar. Det är därför vi nu inför ett finanspolitiskt ramverk. Vi ska ta bort dessa kakburkar där det står "i fall att" på. Vi ska ha ordning och reda.

Den stora orsaken till årsarbetsavtalet som skapade 17 000 timmar var ju just att det skulle öka möjligheterna och förutsättningarna till utveckling. Det skulle skapa, ge dem verktygen och de resurserna och därför motsätter jag mig den skrivning som står i lagförslaget. Men jag tror att vi är överens i det stora hela.

Tack för ordet. Det är härligt att ledamot Holmberg är tillbaka. Nu känner vi igen den mannen som i första hand värnar om finanserna. Ledamoten har haft en liten svacka, men nu är han tillbaka på banan. Välkommen tillbaka!

När det gäller finanserna så har utskottet lagt stor vikt vid utbildningsavtalet. Det är längst fyra år. Det blir oerhört centralt för landskapsregeringen vad gäller de ekonomiska ramarna att verkligen ha insikter i vad högskolan vill göra de kommande fyra åren. Men man måste ju ändå tillåta flexibilitet. Kommer högskolan på nya saker med hjälp av extern finansiering så bör utbildningsavtalen kunna justeras så att vi inte förhindrar. Det är en svår balansgång att ha den fria forskningen och utbildningen och ändå ha strama tyglar. Jag delar helt ledamotens åsikter om vad det nya läraravtalet de facto bör ha lett till. Jag hoppas att vi kommer att få det klart inom en snar framtid.

Tack, talman! Jag tror att även ledamot Harry Jansson och jag är överens i det stora hela. Jag tror inte på att man politiskt ska gå in och toppstyr och mikrostyr. Vi ska tänka att det finanspolitiska ramverket ska gälla med tre års framförhållning. Ska man göra någonting bra så tror jag inte att man kan bara skjuta från höften och tycka att det här gör vi, utan jag tror att allting kräver en ganska noggrann analys innan man hoppar på. Jag är inte rädd att man kommer att tappa goda idéer bara för att man inte har en kakburk som står på hyllan och väntar i fall att. Man behöver nog ha en bättre kontroll över det man vill göra, kanske prioritera på ett annat sätt och göra det som man verkligen vill och behöver göra.

Vad vi har nog en total samsyn här på vikten vad gäller ekonomin och total kontroll över den.

Nu får vi ett utbildningsavtal som är på fyra år, vårt finanspolitiska ramverket talar om tre år och redan där har vi en liten diskrepans. Det betyder att det här kommer att gå lite omlott så att säga.

Det är viktigt att vi tillsammans, särskilt inom ramen för det nya finanspolitiska systemet, verkligen funderar på varje beslut, oavsett om det tas inom landskapsregeringens eller inom lagtingets väggar. Vi måste verkligen fundera, vad är långsiktigt?

Men jag är övertygad om att dessa 17 000 nya lärartimmar rimligtvis måste räcka bra långt in i framtiden vad gäller även nya utbildningsområden och fokuseringar.

En sak som Liberalerna och flera än oss ofta har lyft fram i samband med bokslut och årsredovisning, det är att man har tydliga målsättningar, tydliga mål som man kan läsa av och som är mätbara. Jag tror att det kommer att vara viktigt även för utbildningsenheten som högskolan men även för alla landskapets verksamheter. Nu råkar det vara Högskolan på Åland som hade den här skrivningen i sitt lagförslag, det kunde varit vilken verksamhet som helst.

Den här äskande kulturen måste vi slipa bort. Vi ska nu om några timmar snabbt in i ett nytt system. Det kommer att gå riktigt bra, även fast det kommer att vara en liten uppförsbacke rent tankemässigt. Därför ville jag lyfta det här.

Tack för ett gott utskottsarbete! Den här lagstiftningen kommer att göra gott för Åland.

Talman! Jag vill stämma in i det som tidigare utskottsmedlemmar i lag- och kulturutskottet har sagt, dels att vi var lite förvirrade inledningsvis. Det visar sig alltid när man börjar fördjupa sig i saker och ting att det finns fler frågetecken än vad man kanske tror. Men under resans gång så tycker jag ändå att vi har klarat ut de flesta.

Jag tänker hålla mitt anförande ur självstyrelsens utmaningar i ett utbildningskontext. Jag tar jag avstamp där.

De flesta av er som sitter här känner säkert till serien om Asterix och Obelix och Miraculix. Det är en tecknad serie som konstant är i krigsföring mot romarna i det gamla Gallien och deras utmaningar med att försöka bli kvar vid den självständighet och den självstyrelse som de har. Det finns faktiskt vissa likheter när det gäller den kampen som förs där jämfört med den som förs här på Åland och som har förts av självstyrelsens företrädare i mer än 100 år.

Vi har ett eget politikområde. Vi har rättigheter och skyldigheter att lagstifta kring utbildning. Men vårt hot är inte romarna, utan i ärlighetens namn så är det internationalisering, globalisering och digitalisering.

Nu menar jag inte att Ålands ska vara ett mörkt hål där vi stänger all kommunikation till omvärlden och sitter här och tittar och funderar på varandra vad vi ska göra. Självklart ska vi vara en aktiv part i utvecklingen av det åländska samhället och världen. Men visst är det smärtsamt att se det här lagförslaget. Jag har inga andra alternativ att komma fram med heller. Men jag känner ändå att jag måste få lyfta det här.

Ledamot Listherby sade tidigare att vi vänder oss nu österut. Ja, det är nog är nog alldeles sant. Nu går vi österut. Vi fullständigt krokar fast oss i landet Finland, delvis för att vi måste och delvis för att några kanske också vill det.

Om man tittar på utskottets betänkande så har vi radat upp bokstavskombinationen A till E. A betyder alltså, om man läser utskottets betänkande, att vi nu har möjlighet till deltagande i ett finländskt utvecklingsprojekt Digivision 2023. Det är säkert bra och rätt och riktigt, men det är ändå ett finländskt utvecklingsprojekt. Vi har också nu fått möjligheten att vara med i ett nytt studieadministrativt system, Sisu, för vilket EU-resiliensmedel kan vara aktuella, även det är styrt från Finland.

Sedan har vi nu också möjlighet att ta i bruk ansökningsplattformen opi.fi, vilket bredare skulle öppna högskolans kurser för i princip hela världen. Det är i och för sig rätt och riktigt, men vi har ju faktiskt bara en kurs fortsättningsvis på engelska.

Sen har vi då ytterligare tillämpning av den så kallade SORA-lagstiftningen som ger juridiska grunder för högskolorna att med tanke på kundtrygghet bedöma och vid behov utesluta olämpliga studerande från vård- och sjökaptensprogrammet. Det styrs från utbildningsministeriet i Helsingfors. Det sistnämnda har vi också fått erfara att det är det som har varit anledningen till att processen med lagförslaget har varit brådskande.

Det är möjligt att det är den här vägen vi ska gå, men vi måste ju vara medvetna om att vi kopplar oss närmare och närmare och närmare Finland, i stället för att försöka öppna upp kanske ännu lite mera västerut än vad vi har gjort tidigare.

Utskottet skriver: "Den åländska utbildningspolitiken har sedan länge varit att Åland ska utgöra ett eget utbildningsland". Och det har vi verkligen försökt, men det är inte speciellt lätt längre. Vidare citat, "varför utskottet nu konstaterar att det är synnerligen angeläget att profilen för Högskolan på Åland tydliggörs för framtiden."

Jag hoppas att landskapsregeringen, inte här under våren men kanske under hösten, kan presenterat någonting för lagtinget. Hur har man tänkt? De som söker och får upp Åland ska förstå att Åland är ett eget utbildningsland. Men regelverket kring oss omöjliggör att marknadsföra oss själva på ett sådant sätt som egentligen vore önskvärt. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till Y R K E S H Ö G S K O L E L A G för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 30 § landskapslagen om hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.