Första behandling

Offentlig upphandling LF 23/2016-2017

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Andra behandling. 2

    1    Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017

    Andra behandling. 2

    2    En revidering av plan- och bygglagen

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2016-2017

    Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 5/2015-2016

    Andra behandling. 3

    3    Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

    Social- och miljöutskottet SMU 14/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

    Första behandling. 3

    4    En gemensam kommunal räddningsmyndighet

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2016-2017

    Ltl Harry Janssons anslutningsmotion AM 1/2016-2017

    Första behandling. 15

    5    Främjande av utbyggnaden av bredbandsnät

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2016-2017

    Första behandling. 17

    6    Offentlig upphandling

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

    Första behandling. 20

    7    Ändring av landskapslagen om miljöskydd

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 15/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

    Enda behandling. 21

    8    Meddelande angående reform av kommunstrukturen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2016-2017

    Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

    Remiss. 63

    9    Distribution av alternativa trafikbränslen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2016-2017

    För kännedom.. 66

    10  Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

    Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

    Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

    Plenum slutar 66

     

    Plenum börjar

    Upprop. 24 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Mikael Staffas anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i Nordiska kulturfondens styrelsemöte.

    Lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i kommunalt möte.

    Antecknas.

    Andra behandling

    1        Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017

    Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    2        En revidering av plan- och bygglagen

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2016-2017

    Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 5/2015-2016

    I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller förkasta dem.

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslagen för beslut i andra behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Ltl Bert Häggblom

    Fru talman! Jag föreslår att ärendet förkastas.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Fru talman! Jag understöder ltl Bert Häggbloms förslag om förkastande.

    Talmannen

    Talmannen har uppfattat att det har aviserats ett förslag om att lagförslaget ska förkastas.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Jag skulle vilja understöda ledamot Holmbergs förslag till bordläggning och understöder även bordläggningstiden.

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl John Holmberg, understödd av ltl Carina Aaltonen, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum, dvs. den 31 maj. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Eftersom ingen yttrar sig om bordläggningstiden så förklarar jag ärendet bordlagt till 31.05. Då ingen heller finns kvar på talarlistan förklarar jag diskussionen avslutad.

    Andra behandling

    3        Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

    Social- och miljöutskottet SMU 14/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

    I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion.

    Ltl Mikael Lindholm

    Fru talman! Jag föreslår att lagen förkastas.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag understöder ledamot Lindholms förslag om förkastande av lagförslaget.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman. Jag föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum den 31 maj.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag understöder ledamot Carina Aaltonens förslag om bordläggning och bordläggningstiden.

    Talmannen

    Talmannen noterar att ltl Mikael Lindholm har aviserat att lagförslaget som sådant borde förkastas. Men då bordläggning har begärts av ledamoten Carina Aaltonen, understödd av vicetalman Eriksson, kommer ärendet att bordläggas till plenum den 31 maj. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet kommer att bordläggas till 31.05. Då inga fler talare finns på talarlistan förklarar jag diskussionen avslutad.

    Första behandling

    4        En gemensam kommunal räddningsmyndighet

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2016-2017

    Ltl Harry Janssons anslutningsmotion AM 1/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Beslut om förkastande fattas i samband med ärendets andra behandling.

    Diskussion.

    Ltl Petri Carlsson

    Talman! Då ordföranden i utskottet tillhör minoriteten i den här frågan och viceordföranden inte deltog i den avgörande behandlingen, har jag fått uppgiften att lägga fram lag- och kulturutskottets betänkande om en gemensam kommunal räddningstjänst.

    Innan detta lagförslag kom till oss i lagtinget har flera tidigare försök gjorts för att få till en gemensam kommunal räddningstjänst. Utskottets majoritet konstaterar att en gemensam räddningsmyndighet för hela Åland har diskuterats länge. Redan i samband med behandlingen av landskapsregeringens framställning nr 11/2004-2005 ansåg lagtingets lagutskott att en gemensam organisation ger större utrymme för specialisering och genom en utvidgad samordning kan olika uppgifter skötas mer ändamålsenligt. Att hitta en enda enskild orsak som förklarar svårigheten till samarbetet mellan de olika kommunerna har inte framkommit tydligt under hörandena. Men att inte kommunerna lyckats med genomförandet av tidigare förslag är uppenbart. Viljan att mötas och nå ett resultat, enligt lagens bokstav, har saknats i tillräckligt stor omfattning. Efter många icke lyckade försök är det nu dags att ta steget fullt ut.

    I riket genomfördes år 2002 en reform av räddningsväsendet innefattande både räddningsmyndigheterna och den operativa verksamheten. Eftersom erfarenheterna från reformen på rikssidan i vissa fall visat sig vara negativa för den frivilliga brandkårsverksamheten, har landskapsregeringen valt en annan linje och föreslår nu en lag som enbart berör räddningsmyndigheterna och inte den operativa verksamheten. Alltså, detta berör inte den operativa verksamheten.

    Utskottet, som konstaterar att den frivilliga verksamheten är stommen i räddningsverksamheten på Åland, delar landskapsregeringens bedömning att det mest ändamålsenliga är att den operativa verksamheten lämnas utanför reformen. Varken de frivilliga brandkårerna eller räddningsverket i Mariehamn kommer alltså att införlivas i räddningsmyndighetens verksamhet utan reformen berör enbart det fåtal personer som idag utövar myndighetsuppgifter.

    Talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens lagförslag i oförändrad lydelse samt att lagtinget förkastar lagförslaget i anslutningsmotionen.

    Ltl Harry Jansson

    Tack fru talman! Ärade kolleger! Utskottet har återigen haft en intressant diskussion som verkligen visar på skiljelinjerna i synen på den här frågan mellan regeringsblockets representanter och den nuvarande oppositionen.

    Fru talman! Jag önskar att anslutningsmotionen till lagförslaget läggs till grund för ärendets fortsatta behandling, i och med att det verkar tydligt att regeringsblocket avser att förverkliga detta om att kommunerna förpliktigas att ha en gemensam räddningsmyndighet.

    Fru talman! I reservationen räknar vi tre reservanter upp ett antal argument varför lagförslaget inte överhuvudtaget borde godkännas av lagtinget. Det som har varit intressant under utskottets höranden - ett brett hörande med tanke på ärendets omfattning och direkta påverkan på myndighetsstrukturerna - är att alla tycks vara belåtna med hur dagens system fungerar. Det är ju den bilden som vi har fått. De som köper tjänster av räddningsverket i Mariehamn är nöjda med den service som de får från den kommunala instansen i staden. De kommuner som är knutna till ROL, räddningsområdet i Ålands kommuner, så är även de mycket nöjda med hur systemet fungerar.

    De argument som vi har kunnat inhämta under resans gång, för en s.k. förpliktigande lagstiftning, har också de varit ganska knappa och efter att ha hört motiveringarna till varför det skulle behöva skapas en enda gemensam räddningstjänst.

    Vi förstår också bättre varför kansliminister Nina Fellman hade svårt, under lagförslagets remiss, att svara på den enkla frågan om vilken form av specialisering är det som vi kommer att se en förbättring av? - ifall lagförslaget blir en lagprodukt så småningom. Det visar sig att man faktiskt måste söka med ljus och lykta efter det svaret.

    Det enda motivet som vi egentligen har kunnat stöta på, enligt mig, är att man skulle kunna ha gemensamma räddningsövningar under vanlig arbetstid, eftersom alla är anställda som deltar i en sådan gemensam övning. Jag tycker nästan att det är synd att de som ansvarar för övningar inom brand- och räddningsväsendet idag kallar in de frivilliga krafterna mitt under en vanlig arbetsdag. Man begär att de frivilliga brandkåristerna ska lämna sina arbetsplatser för en fiktiv övning mitt under en arbetsdag. Om man betänker alla de gånger då man faktiskt räddar liv och egendom och lämnar sin arbetsplats hasta la vista utan att kunna förvarna varken arbetsledarna eller andra om att nu är det fara för liv och hälsa. Jag hoppas, oavsett vad som händer med den här lagen, att den typen av krockar med verkligheten och myndighetstanken inte borde få uppstå framöver.

    Vi reservanter tycker också att det är synd att det enda räddningsområdet som fungerar, enligt gällande lagstiftning, ska begravas och ersättas med den här förpliktigande delen.

    Sedan har vi den fortsatta problematiken. Vad kommer att hända med lagförslagets juridiska resa inför den kommande lagkontrollen? Vi har kunnat konstatera att det är mycket oklart om det kommer att klara en lagkontroll, i synnerhet den dag då landskapsregeringen fattar beslut om ett tvingande gemensamt räddningsområde i ett läge där man ger Mariehamns stad en avgörande ställning i en mängd beslutsfrågor i vardagen.

    Ltl Petri Carlsson – tack för presentationen förresten – nämnde att det här lagförslaget inte kommer att beröra den operativa verksamheten. Men det är en sanning med modifikation om vi tänker på att andemeningen här är att den nya räddningsmyndigheten blir en integrerad del av Mariehamns räddningsverk. Därför framgår det också av reservationen att vi från reservanternas sida anser att en fristående räddningsmyndighet, som vi har diskuterat under utskottets behandling, skulle vara ett alternativ till det här. En räddningsmyndighet som jobbar helt vid sidan av Mariehamns räddningsverk utan den inblandning i en operativ daglig verksamhet som därmed uppstår. Det skulle vara en möjlighet. Men utskottsmajoriteten har avvisat den tanken. Det tycker jag är synd för det hade varit en väg framåt. Det har stärkt bilden av att det skulle vara en möjlig väg för en fristående räddningsmyndighet, vilket vi har noterat under hörandenas gång.

    Talman! Jag föreslår, med hänvisning till detta, att anslutningsmotionen läggs till grund för lagtingsbehandlingen och vi får återkomma om eventuella åtgärder.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack fru talman! Trots alla långa ord så handlar det här ärendet om att två människor ska flyttas från ett ställe till ett annat där det finns bättre förutsättningar för att göra arbetet. Både tekniskt och kompetensmässigt finns spetskompetensen hos räddningsverket. Hur kan detta vara ett problem som har tagit 15 år att fixa?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Om ledamot Holmberg har läst reservationen så ser ledamoten också hur vi från minoritetens sida månar om den frivilliga räddningssidan. Det är ryggraden i det åländska räddningsväsendet. Ett sådant bevis hade vi för bara någon vecka sedan i en mycket omfattande och tragisk brand lite norr om oss. Det visar vilket enormt behov vi har av krafter som gemensamt kan rädda, i det här fallet egendom. Det är den omtanken som finns. Vi kan inte hitta riktiga argument för det som ledamoten säger att borde vara en självklarhet. Vi har haft remiss på lagförslaget och vi har haft hörande i utskottet. Men fortfarande saknas det klara belägg varför en sådan här reform är nödvändig.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack fru talman! Om man har läst lagförslaget så ser man att den operativa verksamheten hos den frivilliga brandkåren inte berörs.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Talman! Som jag också sade i mitt korta anförande så blir den nya räddningsmyndigheten en integrerad del av Mariehamns räddningsverk. Den operativa vardagen påverkas. Hur och i vilken omfattning är svårt att säga. Men det är klart att med en räddningsmyndighet, som också har ansvaret för Mariehamns räddningsverk i vardagen, så kommer heller inte nuvarande arbetskraft att räcka till. Det kommer att behövas en större befälsstruktur i den nya myndigheten än vad de nuvarande tjänsterna bildar tillsammans. Det är också en kostnadsfråga i förlängningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack herr talman! Vi har en ganska begränsad stund att tala, en minut, så jag ska försöka fatta mig kort.

    Jag har suttit i samma utskott som ltl Harry Jansson men jag håller inte med alls om denna bild, att ingenting eller föga skulle ha framkommit, som pekat på att det inte skulle vara bra med denna lag som gör denna förändring.

    Tvärtom så har vi fått vittnesmål efter vittnesmål som påpekar på nödvändigheter med detta. Jag citerar ett uttalande ”Det är väldigt positivt och gagnar hela Åland.” Det man skulle vinna är t.ex. att lättare kunna kommunicera med en part och få en enhetlighet. Utbildningen blir mycket bättre samt kvalitetssäkringen och den medicinska ledningen, alltså en samordning för utbildning och kompetenshöjning.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Ja, det är en bild vi inte delar av det omfattande hörande som vi har haft. Det går lika lätt att räkna upp alla nackdelar som reformen för med sig. Allt det som ledamot Wikström räknar upp skulle kunna göras inom ramen för befintliga organisationer. Där har tyvärr regeringsblockets representanter misslyckats med att övertyga oss om att det här skulle vara någonting bra, enbart bra, för Åland.

    Inte förnekar vi att till vissa delar är det alltid en fördel om man har bara en enda röst. Men de situationerna, som jag nämnde i mitt inledningsanförande, är ju relativt sällsynta ändå.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack herr talman! De här frågorna handlar faktiskt i slutändan om liv och död. Det är svårt att peka på enskilda händelser. Redan nu finns det saker som gör att varningsklockor väcks, t.ex. med att öva. Många säger att det är det absolut viktigaste inför katastrofsituationer.

    När man hade en stor övning i Ingby så dök aldrig Jomala upp till exempel. Det är väl alarmerande! Vi behöver veta vad som händer vid en katastrofsituation, att man pratar med en röst, att det finns en ledning och att det är klara direktiv som gäller.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Nu tillhör ledamoten ett parti som tror att detta med skattepengar är något som är givet från himlen. Det är därför de frivilliga krafterna är så oerhört viktiga. Det är därför som jag betonade att det är sannerligen olyckligt att man ber att t.ex. Jomala FBK ska komma på en övning mitt under ordinarie arbetstid. Man begär att en kår på 60 personer ska lämna sina arbetsplatser för att tillbringa ett antal timmar i ett fiktivt övningstillstånd. Det är mycket begärt av de frivilliga krafterna. Uppskatta i stället vilken insats de drygt 400 brandkåristerna gör för Ålands bästa.

    tal om liv och egendom så nog är det ju vetskapen om att man har en räddningskår nära sig som ger en trygghet i vardagen och inte på en halvtimmes avstånd från Mariehamn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! När man hör utskottsordförande Jansson tala om de frivilliga krafterna osv. så tycker jag att det egentligen berör de frivilliga krafterna ganska lite. De frivilliga krafterna kommer fortfarande att ha en roll. I ledamot Janssons ögon är Åland tydligen väldigt stort så att man måste ha många räddningsområden. Jag skulle säga tvärsemot. Vi vinner på att ha bara ett räddningsområde på Åland eftersom Åland är så litet så att vi måste samla resurserna.

    Jag var i utskottet och hörde på de hörande och röstade för lagförslaget. Jag skulle hellre ha sett en ordentlig analys varför friktionsytorna är så knottriga mellan de olika delarna.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! Under utskottets hörande, där jag fullständigt litar på de sakkunniga vi har hört, så har man bedyrat från alla håll att det inte finns några knottriga ytor. Här handlar det om olika sätt att arbeta i vardagen.

    Mariehamns räddningsverk har en oerhört duktig personal med en kunnig ledning och man jobbar på sitt sätt. Man säljer bl.a. tjänster till ledamot Sundbloms hemkommun Föglö, där man också är nöjda med saker och ting. Det är lite svårt för oss att förstå, att när ni på Föglö är så nöjda med saker och ting som ni är idag, varför inte låta de övriga nio kommunerna sköta sitt då eftersom de är nöjda med hur det fungerar hos dem. Den s.k. specialiseringen kan ändå uppnås på ett mycket enklare sätt än med den föreslagna reformen.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Herr talman! Varför Föglö är så nöjd är för att Föglö frivilliga brandkår får så mycket hjälp pga. samarbete.

    Bästa ledamot Jansson! Analysera varför friktionsytorna är så knottriga mellan de två områdena! Det är det som jag tycker borde komma fram. Vi behöver bara ett område.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Ledamot Sundblom har ju varit med i utskottet och har haft möjlighet att ställa frågor om detta ifall det är det som är så himla oroväckande - att det skulle finnas något sorts knotter mellan de olika instanserna. Där får nog ledamotens ord stå för sig själva.

    Det finns argument för reformen, men sammantaget inte tillräckliga, för att på något sätt riskera den frivilliga brandkårssidans framtid och engagemang och därmed insatser för ålänningarnas vardag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Herr talman! Jag kan direkt erkänna att det fanns olika åsikter bland de hörande vi hade i utskottet. Det fanns en oro bland vissa frivilliga brandkårer. Det fanns också frivilliga brandkårister som uttalade en vilja att gå in för den här lösningen och som tvärtom ville se detta och som såg det som något positivt. Därför blir jag mycket förvånad när utskottets ordförande står och säger att alla är nöjda med hur det är. Det stämmer inte alls med det som vi har hört i utskottet.

    Precis som ltl Tony Wikström tidigare förde fram så fanns det flera hörande i utskottet, under den här resans gång, som poängterade vikten av att det här blir av. Att stå här och säga att det har framkommit bland de hörande att alla är nöjda med det som är, det stämmer inte. Det var en delad bild och det var också många som ville ha det här. Kan inte ltl Harry Jansson hålla med om det?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Jag tror att ledamot Carlsson drar lite för stora växlar på vad jag sade. Jag betonade att de som ingår i ROL, södra Ålands landskommuner, och de som köper tjänster av Mariehamns stad, är alla nöjda med dagens arrangemang. Det kan inte ledamoten förneka. Det var det som jag betonade. Alla tycks vara nöjda.

    Sedan betonade jag att i de fall det finns önskemål om förändring så kan man uppnå det på annat sätt än med den här reformen. Vi vet inte ens om den har juridiska möjligheter att faktiskt träda i kraft, särskilt inte om någon landskommun kommer att besvära sig över landskapsregeringens kommande beslut om att tvinga ihop kommunerna till ett enda område. Jag tror personligen inte att det kommer att falla väl ut när högsta förvaltningsdomstolen kommer att få ta hand om ett sådant ärende.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack herr talman! Det är olyckligt att ordföranden för utskottet beskriver det på det sättet när vi har många höranden som faktiskt har sagt att de vill att vi går in för det här och att det är jätteviktigt att vi gör det. Det är en del av den synen som vi har fått i utskottet av de hörande.

    Min fråga till dem som är emot att räddningsmyndigheten ska finnas i staden - inklusive ltl Harry Jansson - skulle det vara acceptabelt att göra på det här sättet ifall det hamnade i Jomala? Är det där som skon klämmer? Är det inte så det är, att problemet är att det är på grund av att det är i Mariehamn?

    Nu när man ändå vill göra detta, från ltl Harry Janssons sida, så föreslår han inte att det ska vara som det har varit, utan att motionen ska ligga till grund. Dvs. man vill skapa ett tvingande kommunalförbund för två till tre personer, och det är inte alls att det ska vara som det är idag.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! Bästa ltl Petri Carlsson! Mariehamn är inte alls problemet utan det är lagstiftningens karaktär. Man avviker från det kommunala, politiska systemet med att via kommunalförbund eller på annat frivilligt sätt organisera sig, och ordnar upp den här sidan. Det är därför som anslutningsmotionen är framlagd, för att ge ett hållbart alternativ till en förpliktande lagstiftning vars framtid är mycket osäker. Det är ett sätt att hjälpa till. I och med att regeringsblocket tycks vara inställda på att detta ska göras, så är det att ge en hjälpande hand när man ger en lagstiftning som är hållbar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Eriksson

    Talman! Vi diskuterar nu en gemensam kommunal myndighet. Det är ett ärende som har hållit på länge. Jag tar några kortfattade ord om bakgrunden.

    Den nuvarande lagen har varit i kraft i över tio år och i den stadgas det att ”i samråd utarbetas en samarbetsplan.”  Det har inte lyckats sedan år 2007. Jag vet av erfarenhet, beträffande detta ärende, jag hade det själv som minister under den förrförra perioden. Vi hade arbetsgrupper, förhandlingar och diskussioner och vi jobbade massor med många möten, men vi kom inte till skott. Vi kunde inte uppfylla lagens krav och utarbeta en samarbetsplan i samråd.

    Den lagen som vi då hade som utgångspunkt är den som gäller nu, dvs. inte dagens nuvarande lagförslag. Då sade lagutskottet, år 2005-2006 så här ”Den gemensamma myndigheten ska ha ansvaret för ekonomisk styrning och förvaltning, kompetensutveckling och myndighetsutövning ifråga om tillståndsgivning och inspektionsverksamhet” m.m. Utskottet betonade då att ”en gemensam administrativ enhet inte innebär förändringar vad gäller förutsättningar för det operativa räddningsväsendet.” Det här var alltså lagutskottet år 2005-2006. Jag var själv ordförande då så jag kommer ganska bra ihåg de här sakerna.

    Vidare framförde det dåvarande lagutskottet att ”Såväl administrativa som ekonomiska fördelar kunde vinnas vid inrättandet av en gemensam räddningsmyndighet. Utskottet konstaterar att räddningsväsendets utveckling varit sådan att betydande positiva effekter om administration, ekonomi och effektivitet kan uppnås genom att en för kommunerna gemensam räddningsmyndighet eftersträvas. Härigenom undviker man dubbelarbete, skiljaktigheter i tolkning och tillämpning av olika bestämmelser och motsvarande samt utnyttjar de tillbudsstående knappa resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt.”

     Det här är bakgrunden till den nuvarande lagen som är tio år gammal. Det här utskottsbetänkandet var jag med och skrev med dåvarande regeringspartier, inklusive Centern, och med liberalerna i opposition. Men det är det här som inte har lyckats, de här visionerna med den gällande lagen där det står ”i samråd utarbeta samarbetsplan.” 

    Det lagförslag som vi har nu, med nuvarande landskapsregering, bygger inledningsvis på frivillighet och om man inte lyckas så ska det bildas en gemensam räddningsmyndighet på det sätt som framgår ur nu gällande, liggande lagförslag.

    Jag vill också betona att lagförslaget enbart berör den administrativa delen. Den operativa verksamheten förblir kvar ute i kommunerna. Kårernas arbete minskas inte, de ska vara kvar ute i kommunerna och sköta det operativa.

    Herr talman! Vi kan konstatera att nuvarande landskapsregerings förslag bygger på de tankar och ambitioner som fattades för drygt tio år sedan. Alltså den nuvarande landskapsregeringen försöker verkställa det som har funnits i lagen. Det lyckades inte då och nu gör man ett nytt lagförslag och intar samma tankar.

    Talman! Det har diskuterats lite juridik här. Det har framkommit tvivel om man kan stifta den här lagen. Juridik är förstås ingen exakt vetenskap. Det kan alltid diskuteras. Men i den här lagframställningen framkommer det att man har gjort ett grundligt arbete. En duktig lagberedare, som har analyserat det här, har kommit till slutsatsen att det här är ok, vi kan göra så här. Jag är också benägen att hålla med. Ordföranden i utskottet har en annan åsikt och det kan man förstås ha, speciellt när det gäller juridik.

    På fastlandet har man gjort en lag om bildande av räddningsområden och där gav statsrådet - ungefär som vår landskapsregering - befogenhet att besluta om indelning av landet i räddningsområden, om kommunerna inom en viss tid inte kunna komma överens, vilket inte skedde. Det ledde då till att räddningsväsendet organiserades i beslut om 22 räddningsområden. Grundlagsutskottet ansåg att detta var en situation där räddningsväsendet blivit ett överkommunalt uppdrag. Det här är ett nytt och intressant uttryck – ”överkommunalt uppdrag”. Dåvarande grundlagsutskott ansåg att arrangemanget stämde överens med bestämmelserna om kommunal självstyrelse och att statsrådets beslut inte stred mot grundlagsskyddet för det kommunala självstyret.

    Det framkommer även i vårt förslag att det här är okej och att förslaget inte ökar kommunernas lagstadgade uppdrag samt att ”enligt grundlagsutskottets praxis inte någon enskild kommun får ensidig beslutanderätt.” Vi vet ju alla att i det här förslaget ingår det en gemensam räddningsnämnd där varje kommun ska vara representerad.

    Med detta bakgrundsfakta, och det som nuvarande regering har lagt fram, så anser jag att landskapsregeringens förslag håller sig inom dessa ramar som jag nyss nämnde.

    Med de här korta kommentarerna och detta anförande så stöder jag och den liberala gruppen i detta förslag.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Jag utgår från att ledamot Erikssons kommentar om ”fastlandet” avser det finska fastlandet, inte det svenska. Är det så?

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Ja det stämmer!

    Ltl Harry Jansson, replik

    Bra! Jag skulle vilja varna för att göra jämförelser med finsk lagstiftning. Vi har också varnat för det i samband med kommunprojektet. Ta nu inte allt som skrivs på andra sidan Skiftet för givet!

    När det gäller den finska reformeringen av räddningsområdena etc. så bygger lösningen där på att man följer normal, kommunal praxis när det gäller samarbete. Det är det här som jag tror att ni har missförstått inom regeringsblocket. Man har inte tvingat dem på det sätt som det här föreliggande lagförslaget tar fasta på, utan man ger dem en möjlighet att organisera sig på vanligt sätt.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Ursäkta talman att jag tog ordet för tidigt!

    Tack herr talman! Jag känner till den här problematiken. Inte är det så att vi tittar rakt av hur man gör på finska sidan heller. Till den delen har ltl Harry Jansson helt rätt förstås.

    Men våra lagberedare har gått igenom det här och analyserat de fakta som jag nyss nämnde och det här kan, i tillämpliga delar, tillämpas också av Ålands landskapsregering. Det är i alla fall min uppfattning.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! I och med att ledamoten säger att det här är en lagstiftning som kan klareras i kommande lagkontroll och i kommande besvärsinstanser osv., så räcker det kanske med att peka på två direkta svagheter i den lagstiftning som regeringsblocket förfäktar, dvs. att landskapsregeringen ska besluta om fördelningen av rösträtten mellan kommunerna. Landskapsregeringen ska bestämma hur kommunal självstyrelse ska fungera i vardagen, plus att landskapsregeringen också ska bestämma om kostnadsfördelningen. Det är två punkter i lagförslaget som jag tyvärr tror kommer att gå ett grymt öde till mötes.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack talman! Det där är kanske de svagaste punkterna i själva framställningen. Jag vidhåller fortsättningsvis att vår lagberedning och det resonemang som jag just redogjorde för torde hålla. Det är också så att det inte är ”rakt av” från den finska sidan utan det är ”i tillämpliga delar” som jag sade.

    Om vi minns rätt så bygger det här lagförslaget på frivillighet några månader till. På tio år har man inte lyckats. Sedan ska det också bildas en kommunal räddningsmyndighet med representanter från alla kommuner.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Tack talman! Jag skulle vilja understöda ltl Harry Janssons förslag om att anslutningsmotionen läggs till grund för den fortsatta behandlingen.

    Talmannen

    Under diskussionen har ltl Harry Jansson, understödd av ltl Jörgen Pettersson, föreslagit att motionen ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling i enlighet med arbetsordningens 76 §. Ärendets sakliga behandling avbryts därför så att det kan fattas beslut med anledning av ltl Harry Janssons förslag.

    De som redan finns på talarlistan får möjlighet att uttala sig senare. Ordet ges nu till den som eventuellt vill uttala sig om det väckta förslaget. Begärs ordet?

    Omröstning kommer att verkställas. De som omfattar att lag- och kulturutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen röstar ja; vinner nej har lagtinget omfattat ltl Harry Janssons förslag att lagmotionen läggs till grund för behandlingen. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Jag ber ja-rösterna resa sig, talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig. Majoritet för ja. Alltså lag- och kulturutskottets betänkande som grund för fortsatt saklig behandling. Diskussionen fortsätter.

    Minister Nina Fellman

    Tack herr talman! Jag vill bara helt kort konstatera att i den här frågan så är allt sagt och många, många gånger. Alla vallgravar som har grävts under de senaste tio åren har fördjupats ytterligare. Jag tycker, som då jag presenterade det här lagförslaget, att det kanske är dags att sätta punkt för den här konflikten och fundera på vad avsikten med lagstiftningen är. Att bygga en brygga över denna vallgrav och titta framåt och se vad man kan göra bättre tillsammans i en gemensam myndighet för hela Ålands bästa, för säkerheten och tryggheten för vår befolkning och för att bibehålla den styrka och kraft som vi har i de frivilliga brandkårerna. Historien tar inte slut. Den kan utvecklas till något som blir bättre och starkare.  Jag hoppas att den fortsatta processen, som inleds med en möjlighet till en frivillig samordning, tas tillvara. Jag vill också tacka utskottet för den mycket uttömmande behandling som man har gett den här frågan.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Kansliminister Fellman! Det som var positivt i utskottets behandling var att jag inte upplevde direkt några vallgravar, några hårda ord eller någon hård kritik. Snarare att bägge sidor är övertygade om att den vardag man har fungerar bra.

    Sedan kan man konstatera att inte alla som köper tjänster av Mariehamns stad idag riktigt förstår vad det här förslaget innebär. Det betyder att man inte kommer att ha någon egen brandmyndighet i sin hemkommun osv. Det är något som sköts från centralt håll framöver.

    Under utskottsbehandlingen kom ett förslag fram om en helt fristående räddningsmyndighet. Min fråga till ministern - Varför är inte det ett alternativ som ministern och landskapsregeringen har funderat på? En räddningsmyndighet fri från Mariehamns räddningsverk. Därmed skulle vi ha kunnat dämpa den oro som finns inom den frivilliga sidan av räddningsväsendet.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack talman! Jag vill först konstatera att jag inte alls delar ltl Harry Janssons uppfattning att det inte alls skulle ha förekommit konflikter eller hårda ord i den här frågan. Jag har följt den under många år. Sällan har en fråga väckt så mycket konflikt som den här har gjort.

    En fristående myndighet diskuterades under behandlingen och vid lagberedningen.  Man konstaterade att det här är den bästa vägen framåt för att ta tillvara både den kunskap och den kompetens som finns och bygga broar mellan myndigheter och kommuner som idag inte har klarat av att samordna sig.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Bästa ministern! Det är väl just därför en fristående räddningsmyndighet skulle vara bra faktiskt, för att bygga de här broarna som enligt ministern är förstörda. En fristående räddningsmyndighet, fri från Mariehamns räddningsverk, skulle kunna ha haft en möjlighet att fungera på ett helt opartiskt sätt, utan den uppenbara risk för sammanblandning av den operativa dagliga verksamheten i staden, med ambulansverksamheten kopplad till ÅHS osv. Det är ju där som vi hade kunnat få den här brobyggaren i vardagen.

    Jag tycker att det är synd att regeringsblocket inte ens ville lyssna till den alternativa rösten i det här fallet, uttalad av en mycket kompetent och erfaren kraft inom räddningsverksamheten.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack talman! Jag tycker att det är beklagansvärt att argumentet hos ltl Harry Jansson är att det viktigaste är att man är fri från Mariehamn. Jag ser inte Mariehamn eller Mariehamns räddningsverk som en belastning för räddningsväsendet på Åland utan en resurs att ta tillvara och samarbeta med. Om det genom den här lagstiftningen går att närma de olika aktörerna inom det här området med varandra, på ett mindre dramatiskt sätt än vad som har varit fallet, så är det till gagn för oss alla.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack herr talman! Det är beklagligt att när lagtinget får lagförslag och det kommer kreativa förslag hur man skulle kunna göra det bättre så tar man det inte till sig. Detta är nog symptomatiskt för detta lagting och för den landskapsregering som vi har. Jag vet egentligen inte varför vi alls har utskottsbetänkanden. Den kraft som jag tidigare var med om att lagtinget hade i utskottsarbetet, den har tagits bort. Nu springer ledamöterna från utskotten till regeringsledamöterna och frågar om man får göra si eller så, annars gör man det inte. Det finns ingen kraft för kreativitet. Detta är en situation som har varit konfliktfylld - med det här lagförslaget - det har alla erkänt. Om man är konfliktfylld så ska man också vara öppen för att överbrygga konflikterna.

    Vi har hört människor i utskottet - som har jobbat men som nu gått i pension - som har kommit med mycket kreativa förslag. Jag tror att det bästa skulle vara att man lyfter ut den här räddningsmyndigheten. Den har varit under landskapet. Landskapet- som det står i framställningen - har hand om landskapsalarmcentralen och den är under polismyndigheten. Det är de som tar emot nödmeddelanden och de ska också ha den. Men var har vi den idag och de personer som jobbar med det? Jo, man är inom räddningsverket i Mariehamn.

    När man bygger det nya polishuset så borde väl landskapsalarmcentralen - om den ska vara under polismyndigheten - också vara i det huset. Men nu gör man inte det. Man vill inte resonera och diskutera detta överhuvudtaget, utan man har kommit med den här tvingande lagstiftningen som man vill genomföra. Visst är det Mariehamns stad som kommer att sköta det här. Sedan säger man att det blir bättre kompetens och det blir bättre utbildning. Det där är bara en politisk boll som man kör med.

    Jag har själv haft förmånen att vara invald i en landskommun under många år. Jag har också varit invald i Mariehamns stad. Men inte kan jag påstå att kompetensen i Mariehamns stad är så mycket bättre än vad den är i landskommunerna. Tvärtom! Mariehamns stads tjänstemän anlitar jurister till höga kostnader. Det gör man inte på landsbygden! Vad beror det på? Har man sämre kompetens på landsbygden än i Mariehamn? Nej! Men man har ett självförtroende som är större.  Och man har en kunskap och en erfarenhet som man tar tillvara. Det tycker jag att man inte ska negligera, vilket man gör i det här fallet. De frivilliga brandkåristerna är ryggraden i räddningsarbetet på Åland. Det har vi fått till livs i utskottet.  Jag tror ingen här i salen kan ifrågasätta det.

    Samma sak var det med den stora branden i Mariehamn för en tid sedan. Industribyggnaden skulle ha brunnit ned om inte de frivilliga brandkåristerna hade funnits. Så är det! Beklagligt bara att de blev inkallade en timme för sent - den närmaste brandkåren.

    Det där är den operativa ledningen. Här diskuterar vi den administrativa ledningen. Varför har man inte kunnat plocka ut det här? Man vill inte diskutera det från majoritetsblocket. Det är beklagligt. När det finns konflikter så ska man överbrygga dem och se till att alla är åtminstone halvnöjda. Det är ofta den bästa överenskommelsen och då ska landskapet sköta det. Men det vill man inte diskutera och riskerar därmed att kraften hos de frivilliga brandkåristerna avtar. Det har vi fått till livs och det är jag oroad för.

    Nog finns det litet att fundera på för majoritetsblocket. Jag vet att ni inte ändrar er, för det gör ni inte! Det majoritetsblock som vi har nu är skolade till att det ska tvingas igenom med lagstiftning. Det enda som återstår och som kan förändra det är valet om två år!

    Talmannen

    Begärs ytterligare ordet? Jag förklarar diskussionen avslutad.

    Detaljbehandling. Vid detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om en gemensam kommunal räddningsmyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av räddningslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    5        Främjande av utbyggnaden av bredbandsnät

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlad landskapsregeringens lagförslag nr 21/2016-2017 gällande främjande av utbyggnaden av bredbandsnät.

    Herr talman! Lagförslaget är en följd av ett unionsdirektiv om åtgärder för att minska kostnaderna och främja utbyggnaden av bredbandsnät. Det handlar således enbart om situationer där minst en part är ett bredbandsföretag och där ägare eller innehavare av bredbandsnät, med stöd av lagen, kan begära av ägare och innehavare av bredbandsenergi i vatten och trafiknät att dessa, under vissa förutsättningar, ska upplåta nyttjanderätt eller att under vissa förutsättningar ge möjlighet för de intresserade bredbandsbolagen att delta i byggandet av infrastrukturer och konstruktioner på ett sätt som gör att totalkostnaderna minskas.

    För att hantera utbytet av information om kommande projekt är avsikten att en central informationspunkt skapas, i praktiken en s.k. hemsida, där berörda företag ger och får information om planerade projekt. Det har funnits viss oro, bland berörda företag, att den information som ska lämnas är onödigt detaljerad med de risker som detta skulle medföra.

    Det har under hörandena med tydlighet framkommit att informationen bara gäller de olika projektens sträckningar och inga detaljuppgifter överhuvudtaget.

    Dessutom kommer Ålands energimyndighet att bli landskapets tvistlösningsmyndighet och får därmed till uppgift att hantera de situationer som kan uppstå om parterna inte skulle komma överens, t.ex. om kostnadsfördelningar.

    Av den här anledningen föreslår landskapsregeringen att detta beaktas i landskapslagen om Ålands energimyndighet genom ett nytt moment i 1 § som berör energimyndighetens uppgifter.

    Herr talman! Enligt utskottets mening är den nya föreslagna lagstiftningen att betrakta som närmast onödig då den avser att reglera verksamheter som redan fungerar mycket bra och sannolikt aldrig skulle ha kommit på tal, om det inte hade varit för Europeiska unionens s.k. sambyggnadsdirektiv.

    Det är dock utskottets förhoppning att den nya lagstiftningen ändå kommer att medverka till att samarbete kring grävningar uppnås, till nytta för samtliga aktörer.

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget med förslag till landskapslag om främjande av en utbyggnad av bredbandsnät antas med vissa språkliga och tekniska ändringar, vilka framgår av betänkandet samt att lagtinget även i oförändrad form antar landskapslagen om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack talman! Jag sympatiserar fullt ut med det som utskottets ordförande sade vad gäller att lagstiftningen som sådan känns ganska onödig för oss här på Åland.

    Men det oaktat, det som är irriterande, det är landskapsregeringens totala nonchalans mot lagstiftningsarbetet. Det är snarare en regel än ett undantag att vi i utskottet sitter och ändrar i paragrafer och detaljmotiveringar som är felaktiga samt språkfel och andra förbistringar.

    Jag skulle verkligen uppmana landskapsregeringen och dess ministrar att ta ett större ansvar och arbeta mera aktivt med lagstiftningsarbetet än vad man gör i dagsläget.

    Som exempel kan jag säga att det inte var speciellt roligt att sitta i utskottet och ta del av hörande som hänvisade till sina remissutlåtanden. Det framgår inte ens i lagförslaget att det har varit på remiss och ännu mindre vart det har varit. Det är helt omöjligt för en ledamot att kunna gissa sig till om ett lagförslag har varit på remiss eller om det inte har varit på remiss. Så ska det inte vara! Det är otroligt nonchalant mot organisationer, privatpersoner och kommuner som lägger ner tid och energi på att föra fram konkreta förslag som kan förbättra lagstiftningspaketet. I stället nonchalerar man det helt från landskapsregeringens sida. Här är det faktiskt läge att skärpa till sig alldeles rejält.

    Det som jag nu egentligen vill lyfta fram är den här tvistlösningsmyndigheten som vi förde ett ganska långt resonemang kring, också i finans- och näringsutskottet. Där hyser jag vissa betänkligheter, till skillnad från en majoritet i utskottet, vad gäller tvistlösningsmyndighetens möjligheter.

    I det förslag som landskapsregeringen har lagt så har man i portalparagrafen för 1 § utvidgat ansvaret för Ålands energimyndighet att också handha tvistlösningen. Men man har inte gått vidare in i lagstiftningen och korrigerat styrelsens kompetens och uppgifter. Enligt mitt sätt att se borde så ha varit fallet. Utskottets majoritet skriver att man kan göra det här i ett senare skede, men det är inte korrekt. Det är inte så man ska hantera saker och ting. Landskapsregeringen borde naturligtvis också ha gått i de andra paragraferna - i det här fallet i 7 och 8 §§ - och ändrat dem samtidigt för att få ett komplett helhetspaket.

     Jag skulle verkligen vilja uppmana landskapsregeringen att sätta lite mera tid och fokus på lagstiftningen, och då menar jag den politiska landskapsregeringen, och på det arbete som där behöver göras. Jag är trött på de här slarvprodukterna som kommer!

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack talman! Vi förde diskussioner kring huruvida man skulle redogöra för remissinstanserna i lagförslagen. Vi har i utskottet fått tillkänna att det inte finns någon tydlig praxis för vad som gäller. Det har under tiderna funnits lagstiftning som både har dem med och som inte har dem med. Ibland skrivs det bara att ärendet varit på remiss, men inte vilka remissinstanser, och ibland skrivs alla remissinstanser ut. Att just den här lagen skulle vara bristfällig just på grund av den detaljen så stämmer nog inte.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det framgår inte i lagförslaget från landskapsregeringen att det överhuvudtaget har varit på remiss.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    I utskottet har vi fått tillkänna att det inte finns någon sådan praxis inom landskapet att det alltid ska framgå. Det har det aldrig gjorts, vad vi har fått höra. Så görs det inte idag heller.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att det arbete som görs i utskotten görs inför lykta dörrar. Det arbete som görs i Ålands lagting, här och nu, är öppet för offentligheten. Det är viktigt, anser jag, att de som har fått komma till tals, via en remiss, där man har fått uttala sig och ha synpunkter och åsikter, att det också ska bejakas och diskuteras i det allmänna publika utrymmet, inte i en sluten krets som finans- och näringsutskottet eller i andra utskott. Men det verkar finnas ett intresse, från landskapsregeringens sida, att inte så mycket visa vilka åsikter som kommer fram. Jag vet inte varför.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet? Jag förklarar diskussionen för avslutad. 

    Detaljbehandling. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om främjande av en utbyggnad av bredbandsnät för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    6        Offentlig upphandling

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag nr 23/2016-2017 gällande offentlig upphandling. Landskapsregeringen föreslår att Europaparlamentets och rådets nya direktiv om offentlig upphandling och koncession samt om Europeiska unionens domstols rättspraxis om offentlig upphandling genomförs och beaktas på Åland genom att rikets förnyade lagstiftning om offentlig upphandling görs tillämplig på Åland.

    Det handlar om tre rikslagar som därmed avses tillämpas på Åland. Av kommissionens fem angivna målsättningar med att reformera bestämmelserna om upphandling är den mest självklara målsättningen att effektivera upphandlingen för myndigheterna och göra upphandlingen rättssäkrare för de inblandade parterna. Utöver detta finns ytterligare fördelar. Utskottet har önskat peka på det faktum att man med stöd av den nya lagstiftningen har möjlighet att främja miljöskyddet och hållbar utveckling men också att lagstiftningen förbättrar för småföretag att delta i upphandlingar.

    Dessutom ger den nya lagstiftningen möjlighet att beakta sociala aspekter i högre grad än idag, vilket kan främja olika gruppers sysselsättningsmöjligheter vid upphandling. I regelverket finns bestämmelser om skyldighet för medlemsstaterna att övervaka att reglerna om offentlig upphandling följs. Det finns bestämmelser om att medlemsstaterna ska säkerställa att information och vägledning om tolkning och tillämpning av unionens lagstiftning om offentlig upphandling är tillgänglig kostnadsfritt för de upphandlande myndigheterna och för ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag.

    Det här innebär för det första att en ny landskapsmyndighet måste inrättas, i lagen benämnd upphandlingsinspektionen, och för det andra att rådgivning till anbudsgivare måste ordnas på lämpligt sätt. De här omständigheterna gör att landskapets ekonomi belastas med budgeterade kostnader om 140 000 euro på årsbasis för upphandlingsinspektionen och ytterligare vissa, i det här skedet, obestämda kostnader för att arrangera rådgivning till anbudsgivare.

    Utskottet ser med berättigad oro på att ytterligare en ny landskapsmyndighet måste inrättas, till följd av det nya direktivet, och stöder därför fullt ut landskapsregeringens uttalade ambition att på sikt samordna de olika tillsynsmyndigheterna för att kunna utnyttja tillgängliga resurser optimalt.

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget antar den föreslagna landskapslagen om tillämpning på Åland av rikslagar om offentlig upphandling oförändrad samt landskapslagen om upphandlingsinspektionen med smärre tekniska ändringar som framgår ur betänkandet. Tack herr talman!

    Ltl John Holmberg

    Tack herr talman! Lagförslaget om offentlig upphandling medför ännu en ny miniorganisation som ska administreras och finansieras av landskapsregeringen. Det är därför positivt att landskapsregeringen aviserat att man ska se på helheten och hur man kan samordna de olika små myndigheterna. Att vara tvungen att bilda alla dessa små organisationer är givetvis ett problem som är mer kännbart för lilla Åland pga. litenheten.

    Det finns dock flera positiva effekter med den nya lagen.  Upphandlingslagen i sig strävar efter en större möjlighet för företag under 250 anställda ner till företag med färre än 50 anställda, alltså små och medelstora företag.

    I övrigt underlättar lagförslaget även ett främjat miljöskydd och en hållbar utveckling, då hållbarhetsprinciperna ska tas i beaktande vid upphandlingen.

    På Åland är arbetslösheten låg, men vi har ändå personer som har väldigt svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Orsakerna till varför varierar, men gemensamt är problematiken att få ett första riktigt jobb, som sedan ger arbetserfarenhet, självförtroende och som gör att nya dörrar öppnas. Det är idag ett stort resursslöseri av stora mått, såväl på det personliga planet för individen själv men även samhällsekonomiskt, att så många har svårt att fasa in och bli en del av arbetsmarknaden. Dessa personer behövs och har en kunskap och motivation som vi idag inte tar tillvara.

    Det här är inte endast ett Ålandsproblem och det är också därför den nya upphandlingslagen gör det möjligt med så kallade reserverade kontrakt där upphandlingen kan reservera deltagandet för vissa sociala företag som har missgynnade personer anställda. Det handlar om personer med funktionshinder, nyanlända, långtidsarbetslösa eller personer som helt enkelt har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bestämmelserna tar sikte på sådana verksamheter som i regel saknar möjligheter att få kontrakt under normala konkurrensförhållanden.

    Det här ger dels möjlighet att det på Åland skapas fler företag med denna inriktning i verksamheten, dels ett förträffligt sätt att öppna upp arbetsmarknaden för personer som idag står helt utanför. Tillväxt såväl på det individmässiga planet som ekonomiskt.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack talman! Inledningsvis vill jag säga att jag tror att det ligger en klokskap i de övergripande grepp som landskapsregeringen avser att ta vad gäller alla dessa små myndigheter och att man söker någon form av samordning där. Vi har alldeles för många små myndigheter påtvingade från EU. Det gör också att verksamheten blir ganska skör om vederbörande person är borta.

    Det som nu gör mig lite betänksam är faktiskt ledningen av den nya myndigheten, den s.k. upphandlingsinspektionen. Enligt mitt sätt att se är det uppbyggt så att vi troligtvis får en stat i staten. Det här är en ren tjänstemannamyndighet. Det finns inget fel i det, det är tjänstemän som ska arbeta i en myndighet, men det finns ingen ledning i den här myndigheten. Det finns ingen ledningsfunktion som står över i form av en styrelse. Det finns ingenting i lagförslaget som indikerar att upphandlingsinspektionen, i det här fallet en person, skulle kunna ta stöd och hjälp utifrån. Det är en enpersons myndighet med oinskränkt makt.

    Tittar vi på våra andra myndigheter så finns det olika styrningsmodeller. Tittar vi på ÅHS t.ex. så har de - enligt lagen - stora möjligheter att påverka, även det rent operativa, vilket vi har sett i form av stängda avdelningar.

    Tittar man däremot på ÅMHM, alltså Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, så har styrelsen mera karaktären av en gummistämpel. Man borde väl fundera på om det är förnuftigt. Att nu ha en upphandlingsinspektion som kommer att hantera belopp i miljonklassen, utan någon som helst styrning, med endast en person, så tror jag inte att det är det bästa sättet att arrangera för en ny myndighet. Jag tycker att man borde ha tillsett att det finns en styrelse och ett bollplank för den person som där finns.

    Talmannen

    Inga repliker är begärda. Då förklarar jag diskussionen avslutad.

    Detaljbehandling. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av rikslagar om offentlig upphandling för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till ändring av landskapslag om upphandlingsinspektion för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    7        Ändring av landskapslagen om miljöskydd

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 15/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Carina Aaltonen

    Tack herr talman! Social- och miljöutskottet har behandlat lagförslaget om miljöskydd. Den ska ändras så att bestämmelserna i EU:s förordningar om ämnen som bryter med ozonskiktet samt florerade växthusgaser ska genomföras på Åland och så ska också EU:s luftkvalitetsdirektiv kompletteras.

    I lagförslaget föreslås att hela kapitel 17 i Finlands miljöskyddslag ska antas som blankettlagstiftning på Åland med de avvikelser som nämns i 34b och 34c §§. Här föreslås också att landskapsregeringen ska sköta de förvaltningsuppgifter som enligt riksbestämmelserna ska handhas av säkerhets- och kemikalieverket TUKES. Men eftersom Åland saknar både resurser och kompetens för att sköta den här certifieringen av personer som ska hantera ämnen som bryter ner ozonskiktet och vissa florerade växthusgaser, så tänker landskapsregeringen ingå en överenskommelseförordning om att det är just TUKES, eller säkerhets- och kemikalieverket, som ska sköta den här certifieringen. Det gör de redan idag med stöd av avtal.

    Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att det är mest ändamålsenligt att det blir säkerhets- och kemikalieverket som fortsättningsvis ska handha certifieringen även för Ålands del.

    Det vi också har tagit reda på är att den utbildning som finns för att få denna kompetens för att hantera dessa farliga ämnen finns på svenska. Den sköts idag av Korsnäs kurscentral i Österbotten. Utskottets uppfattning är att det är mycket viktigt att ålänningar, som har behov av denna specialkompetens på detta område, också fortsättningsvis kan få utbildning på svenska.

    Utskottet föreslår att lagförslaget ska antas i oförändrad lydelse. Märk väl - med tanke på diskussionen i det föregående ärendet - så har utskottet här inget att anmärka på beträffande lagberedningen.

    Däremot skulle utskottet uppskatta att rikslagstiftningen finns med som bilaga när den ska antas som blankettlagstiftning. I det här fallet så hade gärna kapitel 17, i Finlands miljöskyddslag, kunnat få vara med som bilaga då lagförslaget lades fram för regeringen. Det här är något för vår regering att tänka på i fortsättningen. Det kan hända att det bara var ett förbiseende.

    Ltl Pernilla Söderlund

    Tack talman! Tack ledamot Aaltonen för en bra presentation av lagen och av utskottets betänkande!

    Liberalerna stöder det här lagförslaget som syftar till att bevara och rädda det ozonskikt som skyddar oss. Det innebär också några steg framåt mot ett hållbart Åland.

    Utskottet har fördjupat sig i klor fluor karboner, fluorerade växthusgaser, men även i Wienkonventionen, Montrealprotokollet och Kyotoprotokollet samt i FN:s klimatkonvention.

    I ozonförordningen som EU antog år 2000, ska produktion av klorerade fluor kolväten ha upphört den 1 januari år 2020 men det finns undantag. De undantag som finns för vissa fluorkolväten gäller endast för militär utrustning eller utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under -50 °C. Här på Åland har det här inga konsekvenser för verksamhetsutövare, myndigheter eller konsumenter.

    Jag kan inte låta bli att nämna lustgas. Den gas som så ofta används som smärtlindring vid förlossningar är ju även en miljöbov. Men den lustgas som kommer från vården står bara för en knapp procent av alla lustgasutsläpp, men ska förstås ändå tas på allvar.

    Sedan flera år tillbaka förhindras läckage och utsläpp av denna gas och därför kan den tryggt användas eftersom en lustgasdestruktör är installerad på vårt sjukhus.

    Sedan några ord om luftkvaliteten. Vi har en bra luftkvalitet, men vissa befolkningsgrupper som är känsliga för luftföroreningar kan behöva lite extra hänsyn. De kan ha eller få bekymmer med sin hälsa när man sopar vägar och gator på våren. På landskapsregeringens hemsida kan man läsa om den luftkvalitetsmätning som Mariehamn gjorde år 2014. De uppmätta årsmedelvärdena underskred med marginal EU:s gränsvärden.

    Den liberala lagtingsgruppen hoppas att vi kan fortsätta med vår goda luftkvalitet länge, länge till.

    Talmannen

    Inga repliker är begärda. Begäres ytterligare ordet. Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandling. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om miljöskydd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Enda behandling

    8        Meddelande angående reform av kommunstrukturen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2016-2017

    Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack talman! Ibland är det det korta formuläret som gäller i utskottsbehandlingen. I behandlingen av meddelandet, angående reform av kommunstrukturen, tog det utskottet sammanlagt tio minuter i anspråk.

    Man kan undra hur det är möjligt att ett utskott i Ålands lagting behandlar en så här otroligt genomgripande och viktig fråga på det här sättet. Svaret hittar ni i de korta formuleringar som finns i det korta betänkandet.

    För att det ska vara meningsfullt för utskottet att ägna sig åt den fördjupning som det här ämnet sannerligen skulle vara värt, så borde vi kanske ha haft en större kunskap om de tilltänkta lagstiftningsåtgärder som är på gång och därmed också veta lite mer hur man har tänkt sig att lägga upp substansen i den kommande lagstiftningen.

    Jag tror att alla i lagtinget är medvetna om att den lagstiftning som vi har i dag är en flora av tidigare lagstiftning, föråldrad sådan, som ska komponeras med modernare finsk lagstiftning och sedan kanske en åländsk variant på det. Det är en mycket intressant lagberedningsuppgift som juristerna i självstyrelsegården har att fundera på.

    Därför valde utskottet att i det här skedet bara notera att detta är på gång och att vi avvaktar den dag då utskottet behöver engageras för att verkligen ta ställning till det materiella innehållet i kommunreformen.

    Talman! Om jag stiger ur rollen som utskottsordförande så konstaterar jag att landskapsregeringen genomför, som man aviserade i meddelandet, en omfattande turné till kommunerna och träffar både glada och mindre glada kommuninvånare ute i bygderna. Därmed är första etappen i den här kommunresan uppstartad.

    Följande intressanta skede är väl antagligen när kommunerna inviteras till att medverka inom ramen för den aviserade kommunutredning som redan gällande lagstiftning ger möjlighet för landskapsregeringen att sätta igång. Den dagen blir säkert också intressant för alla oss som är aktiva på den kommunala nivån, att ta del i den processen på ett eller annat sätt.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Vi har en teknik här i lagtinget, att när utskottet tycker att en produkt är bra så brukar vi använda oss av det korta formuläret. Då kunde man också tolka det som så att lag- och kulturutskottet helt enkelt tycker att landskapsregeringens meddelande är jättebra och att man omfattar det. Så brukar vi tillämpa det korta formuläret.

    Om det inte är så – jag hör vad utskottsordföranden säger – det står faktiskt några rader i betänkandet att man ska återkomma. Men det förvånar mig storligen. Jag tycker till och med att det är snudd på nonchalans att inte desto mera ingripande titta på ett sådant här viktigt meddelande som verkligen är en av de allra största frågorna som vi har att hantera under den här perioden.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Jag kan väl erkänna för vicetalman Eriksson att jag först blev häpen av reaktionen bland utskottets medlemmar. De facto har vi alla sju i utskottet enigt kommit fram till att det här är det bästa sättet att hantera frågan i detta skede. Varför jag som ordförande kunde acceptera detta upplägg var det faktum, som står i betänkandet, att om det skulle bli meningsfullt att behandla någonting så skulle det behövas något mera än det här.

    För att formulera det hårdare kan man säga att det skulle ha varit meningslöst för utskottet att fördjupa sig i ett läge när vi inte har desto mera kännedom om de detaljer som komma skall när det gäller kommunprojektet. Framförallt så har vi ju inte heller kännedom om landskapsregeringen hinner presentera ett lagpaket i tid, så att sittande lagting faktiskt hinner ta itu med den frågan.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Inte förvånar det mig att ledamöterna, som representerar majoritetsblocket, tyckte att det var okej. Ledamöterna sade redan under remissen att man stöder meddelandet. Men oppositionen har motsatt sig och varit emot och varit väldigt negativ, och man vill definitivt inte heller vara med och försöka göra någon sorts förändring om man är kritisk.

    Varför kommer man inte fram med förslag om hur man i stället ska göra? Varför kommer man inte med konstruktiva, alternativa ändringsförslag? Det är ju nu, under processens gång, som man kan vara med och påverka. Nej, då lutar man sig tillbaka och säger att man ska avvakta tills det kommer lagframställningar. Jag tycker att det är väldigt svagt, verkligt svagt!

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Ja, bästa vicetalman Eriksson. Sanningen är den att vi i oppositionen - Ålands framtid, Obundna och Centern - respekterar den kommunala självstyrelsen. Vi kommer aldrig att sätta oss i utskottet och diskutera kommunernas framtid långt över deras huvuden. Här har vi en vittgående skillnad i synen på åländsk demokrati år 2017. Så för oss var det enkelt att konstatera det, särskilt när vi kunde få fram i betänkandet att det skulle vara meningslöst att på basen av meddelandet sätta igång med den fördjupning som skulle krävas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Tack ledamot Jansson för betänkandet gällande meddelandet om kommunreformen.

    Det har varit ett tidvis högst tonläge från oppositionen gällande kommunreformen. Kritiken har varit omfattande. Dels kring lagstiftningen men speciellt kring alla de faktorer och effekter som en kommande kommunstruktur kan medföra.

    Därför blev jag minst lika förvånad som min kollega, vicetalman Eriksson. Varför tar inte oppositionen möjligheten att nu forska vidare? Att ha ett brett hörande kring alla dessa aspekter och farhågor och kanske sammanfattningsvis komma fram till ett motförslag. I stället lägger man sig helt platt och flat. Det tycker jag är märkligt.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Förutom samma svar som till föregående replikskifte, dvs. att vi respekterar kommunernas självstyrelse, vill jag tillägga att för att en sådan här process ska vara meningsfull så krävs det att alla parter sitter vid samma bord.

    Ltl Holmberg vet mycket väl, att skulle vi tre som representerar oppositionen i utskottet ha lagt fram någon som helst substans som avviker från det som regeringsblocket representerar, så skulle vi ha blivit nedröstade med 4-3. Så varför skulle vi – genom att vi inte upplevde det meningsfullt – inleda en sådan process, enbart för att möta det öde som vi har mött i olika andra lagförslag?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Jag omformulerar mig. Jag tycker att det dels skulle ha varit snyggt, men även demokratiskt att kanske komma med ett motförslag till landskapsregeringens kommunreformförslag. Att då sitta helt still i båten och bara klubba igenom korta formuläret av betänkandet kring detta är mycket märkligt.

    Vi har från oppositionens sida idag, i ett annat ärende, hört att utskotten mer och mer blir en gummistämpel.  På något sätt så blev det omvänt den här gången. Varför lever ni inte som ni lär?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Jag föreslår att ledamot Holmberg läxar upp sina fyra representanter i lag- och kulturutskottet att de har hanterat den här frågan så lättvindigt med tanke på hur stor den är. Det är det enda jag kan säga.

    Återigen. Det är helt främmande för oss att sitta och diskutera kommunernas framtid utan att deras representanter finns med vid samma bord. Det är här vi har ett helt olika synsätt på hur demokratin på Åland ska fungera. Det kallas för respekt! Respekt för kommunal självstyrelse.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack herr talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att nyansera den här bilden som ordföranden i lag- och kulturutskottet Harry Jansson för fram. Sanningen är den att initiativet till det korta formuläret kom från oppositionen och deras representant i lag- och kulturutskottet.  Precis som vtm Viveka Eriksson säger så är det förstås så att majoritetsblocket skriver under och till fullo håller med meddelandet.

    Vad det i stället handlar om är detta med respekt, som ledamot Jansson lyfte fram. Vi vill inte utsätta alla dessa kommuner och olika representanter och höranden för ett synnerligen gediget dubbeljobb, vilket det i så fall skulle handla om. Det blir en lång, lång lista med höranden och det kommer i samband med lagen. Vi höll med om att så är fallet.

    Dessutom är frågan ute på en kommunrunda nu, så mycket nytt kommer att diskuteras där.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Var och en i utskottet får ju tala för sig. Det är bra att ltl Wikström medger att om vi skulle ha påbörjat handläggningen av detta meddelande så antar jag att vi skulle ha ägnat hela år 2017 åt höranden, för att få in det totala greppet. Vi skulle ha hört alla 16 kommuner, hört kommunalförbunden, särskilt vad gäller egendomsfördelningen och framtida rösträttsfördelningar. Vi skulle ha hört mängder av experter vad gäller lagstiftning och inte minst ekonomin. Jag tror att för alla normala politiker skulle det ha känts ganska meningslöst att ha startat den resan på basen av det föreliggande meddelandet.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Herr talman! Meningslöst är kanske inte ordet jag vill säga men att ha respekt för det otroligt gedigna och djupgående arbetet. Att som ltl Harry Jansson nämnde, så skulle man ta sig till livs och sedan göra om jobbet när själva lagen kommer. Det blir bättre att göra en rejäl djupdykning då. En hel del nytt kommer också att komma fram under processens gång, inte minst på grund av besöken ute i kommunerna.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Trots min inledande syn om att utskottet skulle ta meddelandet till en mer djupgående hantering, så ligger det faktum att vi inte vet om vi, som utlovats, våren 2018 har en lagstiftningsprodukt att ta ställning till och därmed faktiskt ska ägna all vår tid och kraft till det som den typen av lagprodukt kommer att kräva. För mig var det kanske det som var det avgörande - att gå med på en mycket kort behandling av sakfrågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg

    Tack herr talman! Det finns personer som gärna följer minsta motståndets lag. Det betyder att man försöker leva utan att behöva uppleva smärta eller motstånd. Att välja den enklaste och lättaste vägen. Det är en bra lag för den som vill ta det lugnt men den lagen skapar sällan utveckling, tillväxt eller förändring. För att nå det krävs att man kavlar upp ärmarna och kämpar för sin sak.

    Det har stundtals varit ett väldigt hätskt tonläge från oppositionen gällande den så nödvändiga kommunstrukturen. Det är därför mycket förvånande att oppositionen inte väljer att lyfta upp frågan och problematisera den i utskottsarbetet. Många av de farhågor som oppositionen ser med kommunstrukturen kunde ha lyfts och bearbetats. Sakkunniga kunde ha hörts och frågeställningarna belysts. Ett bra sätt för att på ett parlamentariskt sätt få svar och argument varför kommunstrukturen är så viktig, men även ett tillfälle att föra fram egna åsikter, förslag och infallsvinklar i det som utskottet skriver som ”en av de största reformerna i modern tid.”

    Det är en mycket passiv och märklig oppositionspolitik som kanske bottnar i en förståelse för hur nödvändig kommunstrukturen är och att man via en bred hörandelista skulle ha fått tydliga sakargument för att en förändring av den kommunala kartan behövs och att det skulle ha varit besvärligt att sedan vara motståndare mot den. Vem vet. Men för mig är det ett väldigt anmärkningsvärt sätt att bedriva politik och visa nonchalans mot det parlamentariska systemet, då man samtidigt har ett högt och kritiskt tonläge i den offentliga debatten.

    Nämnas kan att oppositionen även tackade nej till att vara med i den parlamentariska arbetsgrupp som ska arbeta vidare med kommunstrukturen. Märkligt!

    Detta tonläge i debatten framstår i ljuset av hur man nyttjar sin demokratiska röst som tomma ord och skrämselpropaganda.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack talman! Eftersom jag sitter i utskottet och har varit med och tagit det här betänkandet så vill jag ändå tona ner debatten om att bara oppositionen har gjort det här. Jag tycker att oppositionen har varit konstruktiv på det sättet att vi har kunnat fundera kring att det innebär en massa dubbelarbete. Det är huvudorsaken till att vi inte ska ha en massa höranden om något lagförslag som vi inte vet detaljerna om ännu. Det blir ganska problematiskt eftersom det är så omfattande. Därför har vi valt att inte göra det.

    Det här är ett meddelande, inte ett lagförslag. Lagförslag behandlar vi ju alltid i utskotten. Med meddelanden kan vi välja hur vi gör.

    I det här fallet tycker jag faktiskt att vi gjorde fel i lagtinget när vi valde att skicka meddelandet för utskottsbehandling. För egen del så delar jag inte den uppfattning som ltl John Holmberg har. Jag delar också det eniga utskottsbetänkande vi hade att inte göra en mera djupgående behandling av det.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Jag förstår att regeringsblockets medlemmar i utskottet tycker att ett kort betänkande om meddelandet är bra, det skulle jag också ha gjort.

    Däremot så var det ju oppositionen som ville att det skulle utskottsbehandlas. Då kan man fråga sig varför man gör det överhuvudtaget när man ändå sedan väljer att ta korta formuläret? Det är för mig obegripligt.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack herr talman! Jag ska inte stå och försvara oppositionen alltför mycket här. Jag tycker ändå att det var ett enigt utskott och det var också ett enigt lagting som skickade ärendet till utskottet. Jag tyckte egentligen att vi gjorde fel i det skedet. Vi borde inte ha skickat meddelandet till utskottet med tanke på att det innebär extremt mycket dubbelarbete att göra det här. Det är i princip den största reform som Åland har stått inför på väldigt, väldigt länge.

    Jag skulle inte säga att vi skulle sitta hela 2017, men utskottet skulle behöva sammanträda lite oftare för då skulle man snabbare hinna göra det. Men vi får göra det sedan när lagförslaget kommer.

    Ltl John Holmberg, replik

    Med tanke på alla de öppna frågeställningar som oppositionen har haft så tycker jag att det skulle ha varit bra att man skulle ha kunnat koka ner de mest väsentliga orosmomenten i utskottsbetänkandet - i alla fall i arbetet kring betänkandet. Det tycker jag skulle ha varit demokratiskt bra.

    Jag tror att det är många ute runtom på Åland som dels läser insändare och all propaganda mot kommunstrukturen som tycker att det är märkligt när det finns ett demokratiskt system - där man kan lyfta upp frågan - och så gör man det inte. Samma sak när man väljer att avstå den parlamentariska arbetsgruppen. Det tycker jag är ett hån mot demokratin på något vis. Det är min åsikt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Inledningsvis blev jag också lite förvånad när jag läste betänkandet. Det är inte långt precis. Men efter att ha hört argumentationen här så förstår jag bättre varför man har gjort som man har gjort, eftersom det skulle ha blivit ett väldigt dubbelarbete. Det är svårt att veta hur en sådan här process ska gå till.

    Jag vill också påminna ltl John Holmberg om att jag faktiskt sade ja till den s.k. parlamentariska kommittén, men det blir ju ingenting eftersom inte resten av oppositionen ställer upp på det. Till den delen så håller jag också med ledamot Holmberg.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Centern har konsekvent sagt nej till tvångssammanslagningar av kommuner. Vi har sagt det på alla nivåer. Vi har sagt det kommunalt och vi har sagt det här i lagtinget. Vid alla upptänkliga tillfällen så har vi sagt att vi inte för en sådan politik helt enkelt, med tvångssammanslagning av kommuner. Vi tror nämligen inte på att det är det bästa sättet att utveckla Åland.

    Det är också därför som ltl Harry Jansson har tagit en ganska försiktig hållning i utskottet. Nog är det väl något som är lite konstigt om utskottet ska sitta och utreda en vision som landskapsregeringen har samtidigt som landskapsregeringen åker runt till kommunerna för att fråga vad kommunerna tycker. Inte känns det ju riktigt att arbetet går i takt i så fall.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Var i betänkandet framgår det, vicetalman Thörnroos, att Centern är så pass emot tvångssammanslagning av kommunerna, som ni väljer att kalla det.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Det man behöver komma ihåg i detta arbete är att meddelandet som landskapsregeringen har presenterat vilar på en grund av ett utredningsarbete som landskapsregeringen har gjort. Meddelandet är en vision, ”så här vill vi göra”.

    Man kan fundera om man vill ha med oppositionen i ett så pass omfattande reformarbete. Då borde man ha bjudit upp till dans lite tidigare. Att först fatta ett beslut av en utomstående byrå, att anlita en byrå som säger att det ska vara fyra kommuner – om jag minst rätt. Sedan sitter man själv på kammaren och ritar, klipper och klistrar och får det till fem kommuner. När man har beslutat att det är så här det ska vara, då vill man att oppositionen ska komma med och tycka till. Barnsligt!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Nej, jag tycker inte att det är barnsligt. Däremot tycker jag att det är barnsligt att sitta ner och puta med munnen och säga ”nej tack, vi vill inte vara med och leka med er för vi får inte vara med och bestämma!” Det är det ni tackar nej till nu. En möjlighet att göra er röst hörd.

    Under min korta lagtingskarriär har jag kommit underfund med att genom att sitta i opposition ges man ju möjligheter till att tycka till. Man får sin röst hörd. Det är ju demokrati! Men att stänga dörrar, fönster och allting, att stänga in sig och tacka nej. Jag vet inte vad Centerväljarna tycker om det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Ledamot Holmberg spekulerar i orsaker till varför vi i oppositionen inte har tagit del av meddelandet utan att vi har gjort det lätt för oss. Med beaktande av det tonläge som tidigare har varit i debatten så tycker han att vi borde ha tagit möjligheten att påverka.

    Det är så att ett meddelande är ett meddelande och en lagstiftning är en lagstiftning. Vi vet att detta meddelande skulle ha förorsakat ganska mycket hörande. När man ändå inte vet om det är det som blir slutprodukten, och när lagstiftningen kommer och är helt skilt från meddelandet, så måste man starta upp hela hörandeprocessen igen. Det ansåg jag att är bortkastad tid och inte heller rättvist gentemot de hörande, att lägga ner tid på ett hörande men ändå inte får ta del av slutprodukten.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Tack ledamot Eklund! Jag håller inte alls med ledamot Eklund. Personligen skulle jag ha sett möjligheten och kanske fördjupat mig i några saker, några frågeställningar som varit extra inflammerade. Hur ser skolsituationen ut på fasta Åland och i skärgården? Hur har utvecklingen sett ut? Vad händer om 20 år? Vad kommer vi att ha för kommunalskatt runtom på Åland om 30 år med tanke på försörjningsbörda och demografi? Hur ser tillväxten ut? Hur ser inflyttningen ut?

    Vi vet hur den ser ut idag och vi ser prognoserna för framtiden. Att bara då sitta och vänta till våren på lagförslaget, det är inte hållbart, ledamot Eklund.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Det som ledamot Holmberg räknar upp borde landskapsregeringen ha presenterat i sitt meddelande. Man har inte gjort någonting. Man konstaterar att man ska ha en tvingande lag, om det blir så, och sedan ska kommunerna reda upp härvan efteråt och bygga ihop logistiken och organisera sig. Man har inte gjort någonting av det som kommunerna har begärt. Man vill ha en ekonomisk analys över vad intjäningen är av det arbete som har påbörjats. Inte någonting har gjorts utan man har nu lyft bort alltihop och satt det på kommunerna.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Jag håller inte heller där med ltl Eklund. Det har under många, många år funnits möjlighet att fördjupa sig i ÅSUBS:s prognoser och statistik där det tydligt framkommer mörkare och mörkare moln ju längre fram i tiden vi tittar i spåkulan. Att då förlita sig på att meddelandet ska berätta allting är inte med sanningen överensstämmande.

    Kommunstrukturen är ju ett verktyg för alla på Åland – kommuner och invånare – att ha en framtid där vi har en god välfärd, en god omsorg, en god utbildning och en tillväxt och inflyttning som är positiv. Här kunde oppositionen verkligen ha tagit del och använt det som ett verktyg i sin oppositionspolitik. I stället för att, som många gånger, ha en skrämselpropaganda som för mig upplevs som tomma ord när man inte tar vara på sin demokratiska rättighet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Tack talman! Den föreslagna kommunreformen stöper som bekant i grunden om det åländska samhället och gör att färre är med och tar ansvar. Därför vill jag lägga till några tankar kring denna kommunala diskussion.

    När det gäller utskottets betänkande hade jag förväntat mig någonting fylligare, men förstår utskottets resonemang. Därför vill jag själv passa på och vidga diskussionen något.

    Istället för att sköta närservicen så nära medborgarna som möjligt vill landskapsregeringen förstora och centralisera. De små delar som skapat en framgångsrik helhet, delaktighet och talkoanda föreslås ersättas av lite större delar där anställda tjänstemän tillmäts större tyngd än folkvalda politiker.

    Det är en konsultdröm som andas centralisering och planekonomi. Åland går från att vara världsmästare i närdemokrati till att bli mer som alla andra. Att döma av rapporterna från det så kallade fältet är den kommunala samsynen i det närmaste total när det gäller synen på sina egna självstyrelser.

    Från Centerns sida är vi på inget vis motståndare till reformer, tvärtom! Men självstyrelse betyder att man styr sig själv och därför vill vi att kommunerna själva ska fatta beslut om sin framtid. Precis på det sätt som nu sker på olika platser, på kommunernas eget initiativ.

    Sedan skissbordsförslaget, att göra om sexton kommuner till fem, nådde offentligheten har vi i Centern kontaktats av oräkneliga ålänningar som undrar vad som sker. Varför deras närdemokrati ska beskäras och hur deras framtid gestaltar sig. Några svar på detta har landskapsregeringen inte lyckats prestera.

    Vi har särskilt märkt en besvikelse från traditionellt liberala väljare som säger att de inte längre känner igen sitt parti.

    Dagens regeringsblock försvarar sig med att man gick till val på att minska antalet kommuner och att man därmed har ett mandat. Eller som man skriver i meddelandet: ”En central samlande fråga för de tre regeringspartierna var behovet av en kommunreform för att föra Åland in i framtiden.”

    Frågan är om detta faktiskt stämmer eller om det handlar om efterhandskonstruktioner och politisk kohandel.

    Det är mot den här bakgrunden högintressant att granska respektive partiers valprogram när det gäller den kommunala servicen på Åland. Det är ju ingen oviktig fråga. Det handlar om hur vi ska fortsätta tillhandahålla grundtrygghet och jämställdhet på hela Åland.

    Analysen är spännande och ger ytterligare stöd för att det vi ser är socialismens tyngd i regeringssamarbetet och att det eventuella mandatet väljarna påståtts ha gett, i själva verket vilar på bräcklig grund.

    Så här skriver Socialdemokraterna om kommunerna: ”Kommunerna är viktiga för oss. Kommunernas service är närmast ålänningarna och det är medborgarnas behov som ska vara i fokus. Likvärdig och rättvis service kräver kommuner med tillräckliga resurser. Därför behövs färre och ekonomiskt starkare kommuner.” I klartext betyder det - makten till kollektivet! Ju färre som bestämmer, desto bättre tror man att det blir. Men sedan blir det mer komplicerat då man också skriver från socialdemokratiskt håll att: ”Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Kvinnors rättigheter och möjligheter i hemmen, arbetslivet, näringslivet och samhället i stort är fortfarande inte lika som för män. Jämställdhet är viktigt för allas välmående, särskilt för barnen.”

    Det är lätt att hålla med. Men då måste man också fråga sig hur denna föreslagna kommunstruktur slår i praktiken. I offentligheten har regeringen slagit fast att en kommunreform ska spara 15 miljoner euro. Vem tror ni ska betala detta? Jag vill hävda att det med stor säkerhet blir kvinnorna, barnen och de äldre som i första hand berörs av inbesparingarna. För det är nämligen där många av de kommunala kostnaderna finns. Alltså precis de grupper som Socialdemokraterna säger sig värna. Det är alltså inte så konstigt att väljarna undrar vad som händer.

    Går vi sedan vidare till Moderat Samling på Åland skriver de om kommunerna i sitt valprogram ”Vi är övertygade om att kommunerna själva har den bästa kunskapen om vad man kan prestera i dagsläget, hur hotbilderna ser ut och vad som kunde förbättras genom samarbete med andra kommuner.”

    Trots denna väldigt tydliga skrivning är Moderaterna nu med och stöder den socialdemokratiska dröm där färre ska bestämma över fler.

    Med detta i minnet så är det lättare att förstå varför allt fler moderater börjar begripa, att det som nu sker med kommunreformen helt enkelt inte är moderat politik. Den som borde utgå från att individen klarar sin egen vardag bäst. Jag upprepar texten i valprogrammet: ”Vi är övertygade om att kommunerna själva har den bästa kunskapen om vad man kan prestera i dagsläget, hur hotbilderna ser ut och vad som kunde förbättras genom samarbete med andra kommuner.”

    Man väljer alltså inte begrepp som tvångssammanslagningar i sitt valmanifest av det enkla skälet att det inte passar in i ett borgerligt tankesätt. Väl inne i regeringen har man nu valt att byta fot för att hållas kvar vid makten. Vore jag moderat väljare skulle jag också undra om makt får kosta hur mycket som helst.

    Det allra största sveket gentemot sina väljare står ändå Liberalerna för, vilket förklarar varför vi kontaktats av så många som känner sig lurade. I manifestet inför lagtingsvalet år 2015 skriver Liberalerna ”Med ekonomiska styrmedel ska kommuner uppmuntras till samarbete.”

    Inte ens en antydan om tvångssammanslagningar och konstgjort uppritade kartor.

    Sammanfattningsvis har vi alltså att göra med tre partier, av vilka Socialdemokraterna gick till val med en tydlig agenda att slå samman kommunerna enligt traditionell socialistisk teori. Sedan har vi i Moderaterna ett så kallat borgerligt alternativ som gick till val på valfrihet, men som nu letts in mot tvångssammanslagningar och en väg som inte ens liknar borgerlighet. Och slutligen har vi Liberalerna som över tid verkat för hela Åland och som i sitt valprogram utlovade ekonomiska morötter för att nå en reform men som nu gör tvärtom.

    Inte ens den i regeringsprogrammet utlovade folkomröstningen är längre aktuell. Det är mot bakgrund av detta inte så konstigt att reaktionerna är starka hos de som berörs. Ålänningarna är inte rädda för reformer, men vill vara med och ta det ansvaret och de initiativen på egen hand. Det är det som kallas demokrati. Hade dagens regeringspartier tydligt flaggat för sina avsikter före valet är det sannolikt att regeringen hade sett annorlunda ut.

    Från Centerns sida hyllar vi självstyrelsen gentemot Finland och den kommunala självstyrelsen gentemot landskapet Åland. Vår uppfattning är också att det stora flertalet ålänningar, liksom vi, stöder dessa självstyrelser som i snart 100 år har skapat ett av världens mest demokratiska och modiga samhällen. Tack vare kommunal- och landskapspolitiker, med bred kunskap om väldigt mycket, har den åländska självstyrelsen nått den nivå vi i dag åtnjuter. Det vill vi fortsätta utveckla - inte avveckla!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Tack ledamot Pettersson! Har barnen i Pålsböleregionen fått närmare till skolan de senaste åren? Har barnen i Emkarby fått närmare till skolan de senaste åren? Har barnen i Kumlinge, Enklinge, Seglinge eller Lappo fått närmare till skolan? Listan kan göras ganska lång.

    Under vår nuvarande kommunindelning med 16 kommuner så har faktiskt skolor lagts ner i en ganska strid ström. Nu står ledamot Pettersson här och slår sig för bröstet och kallar alla i regeringen för socialister, medan Centerns egen politik går ut på en stor offentlig förvaltning, höga skattören och en närdemokrati och valfrihet som begränsas mer och mer. Är det en borgerlig politik, ledamot Pettersson?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Nu nämnde jag kanske inte skolorna i de berörda kommunerna. Men frågan är intressant av det skälet att man i dessa kommuner har lagt ner skolor på egen hand. Man har gjort det på eget initiativ därför att man inte längre har bedömt dem vara ändamålsenliga. Men man har bestämt om sin egen vardag. Det är den bestämmande- och beslutanderätten som man nu från regeringens sida vill ta bort från dessa kommuner och slå samman dem i geografiskt väldigt ologiska konstellationer som vuxit fram på sätt som är svåra att förklara. Det tror jag nog att ledamot Holmberg också är väldigt medveten om. De förslag till kommuner som man nu konstgjort har lagt fram så kommer inte att fungera. Av det skälet vill vi att kommunerna själva ska driva den utvecklingen.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Till min andra fråga, ja, vi kan kalla det för fråga. Ledamot Pettersson står här och ställer frågor och funderar och problematiserar just kring sådana saker som jag tycker skulle ha varit lämpliga att lyfta upp i utskottsarbetet kring detta meddelande.

    Det är lite symptomatiskt att först står utskottsordföranden, ledamot Jansson, med det korta betänkandet kring meddelandet och tycker att det inte finns några frågeställningar att ta upp. Några minuter senare kommer ledamot Pettersson och har fickan full av frågor och anklagelser. Det är just det här jag menar med tomma hot och populistiskt prat. Ta reda på fakta! Det hade man kunnat göra med ett brett hörande i utskottet.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack för det talman! Det kan komma som en överraskning för ledamoten Holmberg, men undertecknad sitter inte i det aktuella utskottet.

    Jag vill ändå passa på att lyfta fram de här frågorna eftersom jag tycker att de är viktiga. Så mycket har jag arbetat i utskott att jag mycket väl vet hur det ligger till ifall den ena sidan består av fyra och den andra av tre. Då blir det bara ett spel för gallerierna och det kommer fullständigt att sakna all form av faktakontakt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Ledamot Pettersson säger att ”Centern är inte motståndare till reformer.” Ja-a! Varför släpper man då ut den signalen via olika kanaler att man inte vill delta i det parlamentariska arbetet som kommer efter det här meddelandet? Det är väl där man borde ta chansen och påverka kursen på hur allt ska bli. Det här är ju inte hugget i sten fast det är ett meddelande. Det ska ju diskuteras parlamentariskt är det meningen. Varför inte ta chansen då och påverka och försöka ta tillvara sina väljares intressen?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Nu vet jag att ledamot Sundblom är en förnuftig och pragmatisk människa som vet, att så fort man försöker spänna vagnen framför hästen så slutar det aldrig riktigt bra. Det är faktiskt på det sättet som det här meddelandet har vuxit fram. Man gjorde först meddelandet och berättade hur man ville ha det och sedan frågade man ”har ni några synpunkter?”

    I en fråga som denna, som faktiskt i grunden stöper om hela den åländska vardagen, så borde man ha jobbat för en bredare parlamentarisk lösning från början i stället för via ukaser som säger hur det ska gå till. Det tror jag innerst inne att ledamot Sundblom håller med om.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Jag tycker att det är en utmärkt väg att gå att först diskutera ihop sig – åt vilket håll vill vi? Sedan försöker man söka mera stöd för den väg man vill gå. Och den väg man vill gå står det i meddelandet. Sedan söker man mera stöd för att kanske göra små saker och få det åt rätt håll.

    Trots allt så borde även ledamoten Pettersson erkänna att det måste göras reformer inom den kommunala sektorn, annars går det inte bra på sikt.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Igen hade jag kanske tänkt mig att ledamot Sundblom skulle ha svarat på frågan varför man säger en sak före valet och sedan gör någonting annat när man har närmat sig de s.k. köttgrytorna.

    Så här skrev Liberalerna ordagrant ”Med ekonomiska styrmedel ska kommuner uppmuntras till samarbete.”

    Tycker ledamot Sundblom att det är så det har gått till den här gången? Vi stöder reformarbete när de som själva berörs av reformerna är med på det, för då blir det lyckat. Det blir väldigt sällan lyckat om man försöker slå någon i skallen och därmed begära att de gör som man själv vill. Alldeles särskilt inte när det handlar om samhällsbygge.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack herr talman! Ledamot Pettersson talar om dem som berörs av reformen, om de äldre, de svaga och de med funktionsnedsättningar. Men han talar inte om att det i dagens läge inte finns någon kommun som kan uppfylla socialvårdslagen - utom Mariehamn.

    När de funktionshindrade och de äldre blir direkta poster i kommunbudgeten och ses som en belastning ifall de begär om den lagstadgade hjälp de har rätt att få. Då måste man göra någonting åt den situationen och det gör regeringen.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Med all respekt, ledamot Holmberg, så vågar jag påstå att Mariehamn inte är ett föredöme när det kommer till socialvård. Det tror jag att väldigt få kommuner sist och slutligen är. Det är exakt just därför som vi har försökt driva igenom Kommunernas socialtjänst och som nu Socialdemokraterna, av alla, inte tycker att det är så särskilt bråttom med.

    Dessutom så tycker jag att den feministiska sidan av det hela är väldigt intressant och där Socialdemokraterna väldigt tydligt har sagt att man värnar om kvinnorna.

    Nå, ledamot Holmberg. Det har sagts i offentligheten att man ska spara 15 miljoner euro på denna kommunreform. Vem tror ledamoten Holmberg att kommer att få betala i första hand?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack herr talman! Det kan man ställa sig frågor om, men det är upp till kommunerna att föra den politik som behövs.

    Jag vidhåller att när en funktionsnedsatt person besvärat sig över tio gånger mot en kommuns beslut i socialnämnden och vinner tio gånger på raken, då är något fel! Det är därför regeringen nu tar det här steget. Det är för att ge medborgarna lättare att få den service som de har lagstadgad rätt till då dagens ålderdomliga strukturer inte klarar av det.

    Sedan kan man också fundera över hur mycket av det som ledamot Pettersson talade om här idag som återfinns i betänkandet.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! För det första att man har rätten att besvära sig och därmed få rätt är en ganska viktig del av demokratin. Det är faktiskt så. En del av demokratin är också att så många som möjligt ska vara med och bestämma för då blir det så bra som möjligt.

    Men när man här väger in den socialistiska grundtanken, som går ut på att det är bättre ju färre som är med och bestämmer, så kan det mycket väl bli mycket svårare för den drabbade att besvära sig i framtiden när enheterna blir färre och tron på den egna förmågan nästan monumental.

    Jag hävdar att kommunerna i dag, utifrån sina förutsättningar, gör ett hyggligt arbete men jag tycker att det är oerhört viktigt och att vi därför borde se till att KST borde bli verklighet i stället för att flyga omkring på det här viset.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Tack ledamot Pettersson, som tar sig tid att läsa våra program och som gör det. Däremot tycker jag inte att ledamot Pettersson är någon vidare recensent utan mera drar till och känner att ”nu ska jag slå till på det här sättet.”

    Det stämmer, som ledamot Pettersson säger, att vi vill få starkare kommuner. Kommuner som har råd att vara solidariska och se var man behöver hjälp.

    Det som ledamot Pettersson vill recensera - att det är kvinnor och äldre som ska betala - det är att inte tro på vår kommunala självstyrelse eftersom det är de som i framtiden ska bestämma hur kommunen ska se ut. Men där står ledamot Pettersson och säger ”det är kvinnor och äldre som ska betala!”

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! För det första så är det inte en recension. Däremot så är det en analys. Socialdemokraterna skriver att man är ett feministiskt parti, ”kvinnors rättigheter och möjligheter i hemmen, arbetslivet osv. är viktiga.” Ändå går man in för en reform som det har sagts att ska spara 15 miljoner euro och där man garanterat, i första hand, kommer att spara in på kvinnor, barn och äldre.

    Att sedan som ledamoten Winé säga ”jo men det är ju upp till framtidens kommuner att bestämma var det ska vara.” Det är att som en far ge sitt barn en euro som reskassa till Stockholm och säga ”ha så roligt du kan nu!” Man måste ta ansvar i ett tidigt skede. Man kan inte skyffla över ansvaret på dem som kommer senare och ingenting har att röra sig med.

    Ltl Göte Winé, replik

    Det som var det bästa med när sonen for till Stockholm var att sonen hade skaffat ihop en hel del själv och inte behövde få så mycket av far utan sonen klarade av att stå på egna ben. Det är sådana kommuner som vi vill ha. Inte tvärtom, där man som ledamot Pettersson och Centern kommer och säger ”pappa kan jag få pengar, jag skulle behöva det här.” Man ska i stället försöka ha självständiga och ekonomiskt starka kommuner som klarar av att prioritera själva. Hur många av dagens kommuner klarar av att göra det utöver det lagstadgade? Hur många kommuner klarar av att i skolor ge den hjälp man behöver? Har Centern tittat på det? I stället för att analysera partier kanske Centern ska analysera den välfärd som vi har i kommunerna.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! En intressant jämförelse mellan vad man vill att man ska tjäna ihop själv och inte. Jag hävdar att väldigt många, t.o.m. de minsta kommunerna, har gjort saker som de större är oförmögna till. Man har gjort det möjligt för företagsetableringar, man har skapat förutsättningar för idrottshallar, man har sett till att bostadsområden har byggts och man har kämpat för att man ska få sin företagsamhet att växa. Det här kan också möjligen komma som en överraskning för socialdemokratin, men det behövs ganska mycket skattepengar från företag för att man ska hålla ett samhälle rullande.

    Jag hävdar fortfarande, att av dessa fem kommuner som man nu vill skapa, så hur ekonomiskt bärkraftig blir den nordöstra skärgården?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack fru talman! Ledamot Pettersson läser ur Moderaternas valprogram och väljer förstås en mening från hela valprogrammet.

    Vi tror att vi vill ha minst lika bra kommunal service även i fortsättningen oavsett var du bor på Åland. För att lyckas måste kostnaderna för att bedriva kommunal serviceverksamhet hållas inom rimliga ramar. Om kommunerna i högre utsträckning än i dag samarbetar och drar nytta av varandras kunskaper och personalresurser finns det bra möjligheter att höja servicegraden inom eftersatta områden. Vi är övertygade om att kommunerna själva har den bästa kunskapen om vad man kan prestera i dagsläget, hur hotbilden ser ut och vad som kunde förbättras inom samarbete med andra kommuner.

    Vill man ta steget längre än så och ta bort eller ändra på kommungränser, är vi positiva även till en sådan utveckling.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Ja, exakt så där står det! ”Vill man ändra på det” och i det läser jag in att ”man” är de som berörs och det rimmar lika med ett borgerligt tänkande för mig. Man inleder med att skriva ”Vi är övertygade om att kommunerna själva har den bästa kunskapen om vad man kan prestera i dagsläget, hur hotbilderna ser ut och vad som kunde förbättras genom samarbete med andra kommuner.” Det där kan vem som helst av oss skriva under på, för det är så det är. Men sedan ska själva arbetet som ska genomföra det växa upp ifrån en själv, för det är då det blir bra. Inte när det kommer genom order på faktiskt tveksamt demokratiska grunder.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    ”Efter att allt från inflytande och service till finansieringar klarlagts och analyserats finns goda förutsättningar att slutresultatet blir bra även med sådana lösningar. Större och smartare kommuner ger bättre service.” Med det vill vi säga att ”större kommuner har bättre ekonomiska möjlighet att inom all kommunal verksamhet erbjuda nödvändiga allmänkunskaper och även specialistkunskaper som idag är nödvändigt för att kunna upprätthålla en bra och rättvist kommunal service.”  

    För mig är det borgerlig politik! Att ta ansvar i ett tidigt skede så att man inte måste komma med sparbössan i efterhand och tigga pengar, utan att man i stället får en stark kommun som själv kan klara av att ta hand om sina kommuninvånare. Det är för mig borgerlig politik.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! På det sätt som det beskrevs här på slutet så var det faktiskt planekonomi ABC rätt upp och ner. Man väljer att ta bort initiativet från dem som berörs för att sätta det på någon annan som tror sig veta bättre.

    Den åländska småskaligheten är speciell. Men jag tycker att det är illa när man pratar om att man kommer med ”mössan i hand och ber om pengar” för det är inte riktigt så som det är tänkt. Tanken är att det är regional politik. Regional politik gör att vissa delar kostar mer än andra. Med den här argumentationen så borde vi flytta självstyrelsen till Helsingfors i morgon för att det skulle bli lite billigare. Och Helsingfors borde vi antagligen flytta till London för det skulle antagligen bli lite billigare. Men det är inte att bestämma själv. Självstyrelse får kosta!

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Nina Fellman

    Tack talman! Jag av vill börja med att säga, ur en djupt ideologisk övertygelse, att den här feministen har inget intresse av att bli värnad om av några pappor eller pampar. Kvinnor har rättigheter och har kraft och makt att hantera sina egna problem. Det är feminism, inte att få allmosor!

    För att återgå till betänkandet som har gett upphov till en förbluffande lång debatt, med tanke på dess korthet, så vill jag tacka utskottet för stödet och förtroendet i den fortsatta processen. Vi kommer att ta detta till oss och jobba vidare. Jag förstår att man väljer det korta formuläret och man tänker göra jobbet senare. Jag beklagar ändå att man har missat chansen att fördjupa sig i den här frågan, som är den största politiska frågan under den här mandatperioden, för att i stället sätta sig i ett hörn och sura.

    Om man inte vill, vågar eller vägrar vara med och leka så är det faktiskt oppositionens förlust. För mig handlar den här processen om kunskapsinhämtning, någonting som landskapsregeringen har jobbat med från dag ett, att ta reda på, utreda och tänka igenom hur framtiden för Åland bäst kan utvecklas. Det handlar också om att vara en del i en process där man samtalar om framtiden, både i det demokratiska system som vi representerar här, i kommunerna och med medborgarna, som inte är inte är invalda i några organ men ändå är intresserade och vill ta del av samtalet.

    Jag tycker att den tid som befinner oss i nu, när det gäller utvecklingen av Åland och den kommunala strukturen, är otroligt spännande att få vara med om. Jag tycker att det är häpnadsväckande att den opposition som säger sig värna kommunerna och ser det som den viktigaste demokratiska spelplanen, överhuvudtaget inte är med och jobbar i den här processen. Det är som om startskottet har gått i det här maratonloppet som ska ta oss mot en framtida förändring, alla andra springer men oppositionen står där och säger ”nej, de sköt med fel pistol, vi vill inte springa åt det där hållet.” Det är tråkigt.

    Jag har, under de kommunmöten som jag har varit på hittills, fått mycket skäll, mycket beröm och många intressanta infallsvinklar på all den komplexitet av problem som vi har framför oss. Jag har hört fotfolk som sagt ”Vad intressant, det här måste vi diskutera, det här vill jag vara med på. Jag har en annan idé, kan vi göra så här i stället?” Jag har hört centerpartister som har sagt att de inte förstår sin partiledning, ”varför är de inte med och jobbar?” Det har kommit en massa nya inspel som självklart ska påverka den här processen, både i kommunindelningsutredningarna, i lagberedningen som förestår och i de beslut som ska fattas. Men igen så väljer oppositionen att inte vara med. Deras val, men jag tycker det är både barnsligt och fegt.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Invektiven ”barnsligt” och ”fegt” vet jag inte riktigt på vilket sätt det för diskussionen framåt, men det finns säkert någon bra förklaring till det hela.

    När jag tog upp frågan om feminismen, så var det ett citat ur Socialdemokraternas partiprogram. Man skriver ”Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Kvinnors rättigheter och möjligheter i hemmen, arbetslivet, näringslivet och samhället i stort är fortfarande inte lika som för män. Jämställdhet är viktigt för allas välmående, särskilt för barn.”

    Jag hävdar att det mot den här bakgrunden är viktigt att lyfta fram och påminna om dessa frågor. För alldeles tydligt så har man från socialdemokratiskt håll valt att lämna bort dem. Eller, om vi ska glömma bort lite bildspråk för ett ögonblick, vad menar minister Fellman med dessa 15 miljoner euro som kommunreformen ska spara, vem kommer att drabbas hårdast av de inbesparingarna?

    Minister Nina Fellman, replik

    Ledamoten Pettersson utgår ifrån att den struktur som vi har idag - med anor från kyrksocknarna - är den absolut optimala modellen för att styra ett samhälle som i sin komplexitet, i sin näringsstruktur, i hur folk rör sig och i hur de arbetar – där ingenting har förändrats! Det finns ingenting som man i framtiden kan göra bättre än det som man har gjort förut. Det tror inte jag är sant! Jag tror att de utmaningar som vi har framför oss kräver en högre grad av specialisering. Jag tror att vi jobbar med en gigantisk kommunal byråkrati i förhållande till vad som faktiskt behövs idag. Det fanns en självklar logik i de små kommunerna när folk till exempel inte rörde på sig på samma sätt. Det är dags för förändring.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Igen, talman! Vi har absolut inte sagt nej till reformen men vi hyllar den självstyrelse som gör det möjligt att styra sig själv. Det är den självstyrelsen som är viktig för oss. Därför har vi sett att de små kommunerna faktiskt ofta hanterar byråkratiska utmaningar betydligt bättre än de stora kommunerna.

    Min fråga gick kanske inte ända fram. I offentligheten har man sagt att man tänker spara 15 miljoner euro per år när denna kommunreform är genomförd. Nu undrar jag igen. Vem tror minister Fellman att mest kommer att drabbas av dessa inbesparingar? För det är faktiskt löner och människor som det handlar om i sista ändan.

    Minister Nina Fellman, replik

    Jag ser denna plats - som vi står på nu - som ett uttryck för självstyrelsen på Åland och en i mycket hög grad demokratisk process. Jag kan inte förstå att vi skulle reducera självstyrelsen på Åland till enbart kommunalpolitik.

    När det gäller dessa 15 miljoner, som ltl Jörgen Pettersson kastar fram gång på gång, så vet jag inte riktigt vad han menar. Det är sannerligen inte så att det står någonstans i meddelandet, att genom denna förändring så ska vi spara 15 miljoner varje år. Det skulle vara skönt att höra en precisering av var denna siffra återfinns.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Minister Fellman säger att Centern värnar kommunerna. Det låter inte särskilt positivt när ministern säger det. Men å andra sidan så är det inte heller sant. Det finns inget självändamål för Åländsk center att det ska vara 16 kommuner eller 17 eller 32.

    Det vi säger är två saker. Punkt ett är att vi har ett förbaskat bra samhälle här idag med ett blomstrande näringsliv, med en låg arbetslöshet och med en god utbildning som är administrativt hyfsat billigt också att sköta. Det är det första.

    Det andra vi säger är att om kommunstrukturen ska förändras, som är en så pass viktig del av Ålands självstyrelse, så ska det ske i samråd och samarbete med kommunerna. Egentligen ska initiativet komma från kommunerna. Det har det faktiskt också gjort om man gör en tillbakablick de senaste 15 åren. Det finns ett utvecklat samarbete mellan flera olika kommuner på väldigt olika plan.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack talman! Under de många år som har gått när det har funnits möjlighet - utgående från den lagstiftning som vi har - till initiativ från kommunalt håll för en kommunsammanslagning, så har ingenting hänt. Trots att även centerpartister - flera av dem sitter här i salen - har sagt ”ja, det behöver nog hända någonting, det behöver nog komma en förändring.” Men när och hur har man jobbat för att det ska bli verklighet? På vilket sätt har man tagit initiativ till sådana förändringar för att möta utmaningarna? Jag kan inte på något rimligt sätt tro att någon i Centern inte ser de problem som vi har framför oss, t.ex. med åldersstrukturen och hur vi ska hantera dem.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Ålänningarna blir varken färre, fler eller yngre oberoende av hur många kommuner vi har. Det har ingenting med varandra att göra egentligen.

    Om man gör en tillbakablick på hur Åland såg ut t.ex. på 1970-talet, och ser alla de kommunala samarbeten som finns idag, så ser man att det har skett en stor förändring och det finns ett stort engagemang och ett utvecklat samarbete mellan flera olika kommuner. T.ex. mellan skärgårdskommunerna men också på fasta Åland. Det är ett samarbete som har framkommit på frivillig basis.

    Det som jag undrar över är vad det är som gör att minister Fellman tror att hon är så förbaskat klok så att hon vet bättre än alla kommunalt förtroendevalda? Hon vet bäst hur den åländska kartan ska ritas.

    Minister Nina Fellman, replik

    Jag tror att vicetalman Thörnroos gör misstaget att förkroppsliga frågan i den här ministerns person. Det är en landskapsregering och en bred utredningsprocess som ligger till grund för det här meddelandet. Ingalunda en minister som tror att hon vet bäst.

    Däremot så är jag övertygad om att en förändring är av nöden, precis just av de orsaker som t.ex. Socialdemokraterna gick till val på att alla ålänningar - oberoende av i vilken del av landskapet de bor - har samma rättigheter.

    Om Centern är så intresserade av att jobba med de här frågorna och har så bestämda åsikter så vill jag igen inbjuda in till att vara med och jobba för framtiden. För väljer man - som Centern har gjort hittills - att bara stå bredvid och gnälla, då blir det ingenting.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack fru talman! Jag kan väl medge att man alltid måste fundera två gånger på saker och ting. Ibland måste man göra det snabbt. Som utskottsordförande fick jag med en gång besked från ett i övrigt enigt utskott att vi inte skulle ta meddelandet till behandling. Även om det var jag som föreslog i talmanskonferensen att det skulle utskottsbehandlas och det var också jag som började räkna upp de möjliga hörandena som utskottet kunde göra. Snabbt kunde vi konstatera att utskottet inte hade viljan att göra den fördjupningen.

    Till minister Fellman måste jag säga att ministern måste ta de fyra representanterna i regeringsblocket i örat på allvar och säga att ”det här duger inte för landskapsregeringen!”

    I övrigt tyckte jag att det var lite magsura kommentarer i onödan av ministern. Vi måste komma ihåg att ministern har ju ingen erfarenhet av kommunal sektor överhuvudtaget och har aldrig suttit på en kommunal post - en förtroendepost.

    Minister Nina Fellman, replik

    Ja-a, ledamot Harry Jansson. Jag vet inte riktigt vad det har med saken att göra, vilka poster som jag har suttit på eller inte. Vi tar alla med oss olika typer av erfarenheter in i processer. Det är helt okej, tycker jag, att komma med ny kunskap in i gamla processer. Det kan till och med vara bra.

    När det gäller att ha olika åsikter om hur man ska gå tillväga så förefaller det som om Centern också har lite problem med att hitta enighet i den här frågan.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack fru talman! När det gäller kunskapsinsamling så har ministern satsat minst 400 000 euro av skattepengar som har gått åt till kommunalfrågan hittills - och ännu mera - för vi passerar ju miljoner i indirekta kostnader om man tänker på alla kommunalt anställda och förtroendevalda som har suttit på olika workshops.

    Sedan finns det omfattande utredningar och vi har över sex olika bilagor som det har hänvisats till i meddelandet. Ändå anser ministern att utskottet borde ägna sig åt kunskapsinsamling. Nog måste väl ministern ändå se till att dessa 400 000 euro i direkta kostnader används på ett vettigt sätt och att det räcker med att ta del av det gedigna bakgrundsmaterial som finns.

    Centern tackar nej till att sitta med i en parlamentarisk grupp eftersom man på förhand har bestämt hur saker och ting ska se ut. Ingen demokrati!

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack! Det där är Centerns val, att ställa sig utanför och inte vara med och påverka. Jag beklagar det!

    När det gäller att använda pengar på utredningar så vill jag påminna om att Centern har varit med och utrett kortrutt för över 2 miljoner, för att sedan säga ”Nä-ä, det här ska vi inte alls göra!”

    Kunskapsinhämtning är en process där även politiker kanske inte vet allting från början och kanske inte ens läst det utredningsmaterial som har kommit till utskottet. Därför kan det vara bra att få det till sig muntligen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund

    Tack fru talman! Jag ska försöka hålla mig till själva meddelandet så mycket som möjligt och beröra lite åsikter som har sagts här idag.

    När det gäller själva meddelandet och beslutet att vi skulle ta korta formuläret - som det har kallats i presentationen och i andra sammanhang - så var det en enig åsikt som har uttalats av både opposition och ledamöter från regeringsblocket.

    Ltl Petri Carlsson var ärlig i sin replik och angav orsaken till varför han ansåg att han inte tyckte att det var nödvändigt att ha ett utförligt hörande på ett meddelande i utskottet.

    I övrigt har andra regeringsledamöter försökt tolka sina representanter i utskottet och varför man har tagit ställning till att ta korta formuläret till meddelandet. Jag kan säga att ingen av dessa ledamöter framförde att det var en acceptans av meddelandet som var orsaken till att man valde att ta det korta formuläret.

    Som det har sagts här tidigare så är det inte relevant att starta upp en process med ett så långt hörande som ett sådant här meddelande medför. Man vet inte vad slutprodukten kommer att bli, i och med att landskapsregeringen nu har en process där man far runt i kommunerna och försöker ta in faktamaterial och åsikter från vederbörande kommuner och där man möjligtvis tar åt sig åsikter och gör förändringar. Att då starta upp med ett hörande över ett meddelande när slutprodukten kan bli annorlunda, är inte respektfullt mot de hörande.

    Det har kommit åsikter om att om man hade satt ner ett arbete på meddelandet så hade man kunnat vara med och påverkat. Den erfarenhet som jag har av den här landskapsregeringen och det här lagtinget är att man inte lyssnar mycket på oppositionen.

    Jag satt med i en parlamentarisk grupp som berörde Guttorp. Den var så rättvis åtminstone att vi fick vara med från början. Men slutprodukten blev ingenting av det som vi från oppositionen hade önskat. Det blev helt och hållet vad landskapsregeringen ansåg vara rätt och fel och där man belastade hela fiskevårdsavgiften på turisterna.

    Man kan fråga sig hur mycket energi man ska sätta ner på någonting när man vet att man ändå inte får någon förändring. Visserligen hör det till den demokratiska processen och allt det där, det är helt klart. Men då måste landskapsregeringen också vara så öppna att man kan tänka sig en förändring. Men i det här skedet tycker jag inte att landskapsregeringen påvisar någon vilja till förändring.

    Det har nämnts i ett anförande att vi i oppositionen bedriver någon sorts skrämselpropaganda mot allmänheten för att bevara 16 kommuner, eller att allting kommer att bli förstört ifall inte de 16 kommunerna blir kvar. Jag skulle vilja svänga på det. Landskapsregeringen bedriver också skrämselpropaganda. Man målar upp en hotbild över att hela den kommunala sektorn inom Åland kommer att krascha om vi inte gör några förändringar och tvingas till större centrala enheter, trots att det inte kan påvisas att större enheter kan sköta det bättre.

    Det nämndes om fall i handikappvården - i ett anförande eller i en replik, jag vågar inte säga vilket - där rättssäkerheten inte hade skötts när det gällde handikappservicen. För mig är det svårt att förstå hur sådana ärenden kan bli offentliga. Det är sekretessärenden som behandlas! Hur kan det bli offentligt att det är tio ärenden som inte har skötts i kommunen? Vi borde inte känna till något sådant över huvudtaget!

    Det är mycket som jag skulle vilja säga men jag tror att jag ska korta ner detta anförande.

    När man går in i denna process och ser på de förändringar som har skett från utredningen som PWC gjorde - där man presenterade olika alternativ till lösningar för kommunindelningar - så finns ju ingenting av detta i landskapsregeringens meddelande. Man har blandat ihop kompotten helt annorlunda än PWC.

    Utifrån det så undrar man om landskapsregeringen har gjort några beräkningar på styrkeförhållanden mellan dessa enheter som man nu har plockat ihop mot det som PWC gjorde? Där gjorde man ju någon sorts beräkningar på styrkeförhållandena och de ekonomiska möjligheterna för indelningen. Hur har man nu kommit fram till att de föreslagna sju kommunerna på nordvästra Åland skulle vara den bästa lösningen och ekonomiskt starkare mot dem som PWC föreslog, med Jomala, Hammarland och Eckerö? Eller har man bara utgått från den KST-grupp, med sju kommuner, som börjat jobba och utgått ifrån det och bildat en kommun? Är det som ligger till grund?

    Med tanke på framtiden och det som landskapsregeringen nu gör och far runt - jag tror t.o.m. att vi ska få besök i kväll i Eckerö, om jag inte missminner mig helt och hållet- så hoppas jag att man är så öppen att man också lyssnar på sakliga åsikter så att man möjligtvis kan se det i lagframställningen i framtiden. Men är det så att man kör fram lagframställningen lika som meddelandet, som ligger idag, så då har man kastat bort mycket onödig tid för ingenting. Man har bara gjort en del av ett arbete för att visa att man är öppen och ärlig gentemot allmänheten men ändå inte tar åt sig av åsikterna.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Tack ledamot Eklund! Jag tycker att den relativt långa debatten kring meddelandet och betänkandet visar att det finns en hel del frågeställningar som man kunde ha arbetat med i utskottet.

    Jag tycker att ledamot Eklund viftar bort ÅSUBS:s statistik på tok för lätt, liksom de flesta i oppositionen gör. Man menar att det är någonting som landskapsregeringen har fabricerat. Det är ju statistik och prognoser som är väldigt oroväckande. Jag skulle vara väldigt nervös om jag skulle sitta som styrelseordförande eller fullmäktigeordförande ute i våra kommuner och se den utveckling vi går mot. Det är inte påhittade siffror, det är krass verklighet.

    I debatten har det också framställts att landskapsregeringen är socialistisk och att kommunstrukturen är socialistisk. Det finns ett brett stöd från Ålands näringsliv om att Åland ska få färre kommuner av den orsaken att det blir lättare att bedriva affärsverksamhet.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Ltl Holmberg tar upp tre saker som jag överhuvudtaget inte har berört i mitt anförande. Överhuvudtaget inte!

    Men om jag ska kommentera det sista, om Åland näringsliv, där de påstår att det skulle vara lättare för Ålands näringsliv att bedriva verksamhet och att etablera företag ute i kommunerna om man har färre kommuner. Det förstår jag inte överhuvudtaget.

    Att man bedriver en propaganda för en kommunreform i Ålands näringsliv, det får stå för dem. Men jag förstår inte deras intresse. De borde ha större bekymmer och rikta sig mot näringslivet i stället för att blanda sig i kommunala frågor.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Jo, det är stora bekymmer. Vi är för få på Åland. Det flyttar in för lite nya ålänningar. Det föds för lite nya ålänningar och det skapar problem. Vi blir färre och färre som ska försörja fler och fler. Det är en ekvation som långsiktigt inte går ihop. Att då blunda och måla upp någon sorts barnen-i-Bullerbyn-idyll, att så här har vi haft det och så här ska vi ha det, det är inte ansvarsfullt.

    Ledamot Eklund. Jag tror faktiskt att genom en kommunstruktur så skapar vi tillväxtfrämjande åtgärder per automatik. Det kan sänka skatterna, det kan bibehålla välfärden och vi skapar ett attraktivare kommunlandskap som i sin tur ger inflyttning och framtidstro. Att säga att det är socialdemokratisk politik är befängt!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Ledamot Holmberg har en tendens att använda saker i sin replik som jag inte överhuvudtaget har sagt.

    Men jag kan ju kommentera, att när det gäller möjligheten att skapa förutsättningar för näringslivet så tycker jag att Eckerö kommun nog är ett bra exempel och vi är snabba i beslutsfattandet.

    Vi har ett etablerat industriområde i dag med en utbyggd infrastruktur. Jag tror inte - när jag brukar titta på debatten i kommunfullmäktiges möten i Mariehamn - att det hade skett lika snabbt i Mariehamn som det gjort i Eckerö. Därför ser jag ingen fördel med stora kommuner och att det därigenom skulle bli snabbare lösningar. Effektiviteten ligger nog mera på om man vill eller inte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Nina Fellman, replik

    Talman! Ja-a, om det här ska fortsätta så har väl Socialdemokraterna ingen politik kvar som kan vara vår.

    Jag skulle först vilja svara på frågan om utredningar. Det finns på landskapsregeringens hemsida en del siffror omkring förslaget med fem kommuner som beställdes av PWC i den process som ledde fram till meddelandet. Jag kan också skicka det till ledamoten om han så önskar.

    Sedan vill jag säga att de här processerna och de samtal som vi för, när vi far ut till kommunerna, de är på riktigt. Självklart är det så att när man inleder en så här komplicerad process så kan man inte vara säker på att slutresultatet blir exakt som man har tänkt från början, om man inte är så tvärsäker att man tror att man vet allting själv, och det gör vi verkligen inte.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Jag hoppas att det är på det viset som ministern säger. Att man är öppen och tar åt sig av de sakliga åsikter som framförs. Att man kan ge sakliga argument gentemot landskapsregeringens meddelande som kan förbättra och förändra förhållanden som går mer i den riktning som kommunerna själva vill bestämma om. Bra! Då stöder jag det. Men är det ett spel för gallerierna, då tycker jag det är onödigt att kasta bort arbete.

    Minister Nina Fellman, replik

    Jag ser fram emot ett besök i Eckerö i kväll klockan 19.00 för att fortsätta den här diskussionen i, som jag hoppas, konstruktiv och saklig anda och där det ska komma förslag både på hur man vill se Eckerös framtid men också hur man vill se helheten för Ålands framtid. Det är det ansvaret som landskapsregeringen har tagit på sig. Hur ska Åland som helhet utvecklas? Hur ska de svagare delarna av Åland klara sig? Det krävs ett mått av solidaritet med grannarna i de andra kommunerna - som kanske inte klarar sig så bra - för att vi alla på Åland ska må bra. Och den dimensionen saknar jag i en del diskussioner, då man bara pratar om sin plätt och inte andras.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Det som ministern nämnde här på slutet – solidariteten mot svagare delar och svagare kommuner. Ja, jag saknar den också. Absolut!

    Men om vi blir några få storkommuner så är det klart att centralorten har ansvar för de perifera delarna. Men det är ingen garanti för att vi får ha vår skola och vårt dagis kvar ute i Eckerö ifall vi är en del av en storkommun. Var är det solidariska ansvaret då?

    Makten sitter hos dem som har makten. Är makten i centralorten så delar man inte med sig. Då skulle det finnas möjlighet för Mariehamn idag att dela ut lite pengar till Sottunga eller för Jomala att dela ut pengar till Sottunga, som har det lite dåligt, ifall man vill ha det solidariska ansvaret. Men inte har man det heller, utan alla ser till sin egen börs.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Ledamot Eklund säger ”man vill inte belasta hörandena.” Jag tycker att det är tråkigt att man inte tar ett sådant här meddelande mera seriöst.

    I ett betänkande skulle man få fram vad man vill säga. Vad tycker hörandena om det här meddelandet och om landskapsregeringens plan att jobba framåt?

    Jag tror mera på att man inte vill lägga ner tid på meddelandet. Min fråga till ledamot Eklund – hur många möten eller hur lång tid behandlade ni det här meddelandet i utskottet? Det skulle vara intressant att veta om det är ett spel för galleriet här när man vill debattera ett missnöje, eller ser man det som ett seriöst lagtingsarbete i utskottet?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Normalt kan jag väl säga att det inte är självklart att man behandlar ett meddelande i ett utskott. Ett meddelande är ett meddelande och det tas beslut i talmanskonferensen om det ska gå till utskotten. Så har det varit. När jag började i lagtinget år 2003 så gick aldrig meddelandena till utskotten för att utskottsbehandlas.

    Det är med respekt mot de hörande som jag anser detta. Man kommer som hörande till utskottet och tror att man ger något till ärendet. Men i slutändan, när lagframställningen kommer, så ser man att det inte alls finns någonting med av det som man framförde som hörande i samband med meddelandet. Eventuellt ska personen dit ytterligare två gånger när lagen kommer. Utifrån det så ansåg jag att det inte är värt att lägga ner tid på det.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Vad jag har erfarit så tyckte inte heller ledamot Eklund att det var värt att lägga ner tid i utskottet. Jag tycker att ledamot Eklund ska säga hur länge man behandlade detta ärende, om han inte ens tycker att det var värt att få dit hörande och att de inte skulle behöva framföra sin sak två gånger. Då måste man ju hålla med om detta meddelande.

    Enligt vad jag har hört så tog det inte någon lång stund när man tog detta beslut. Jag tycker det är oansvarigt ifall man sedan kommer och har andra åsikter. Håller man med är det en annan sak!

    Ledamot Eklund nämnde den nordvästra kommunen och hur mycket den effektiviserar jämfört med att Hammarland och Eckerö skulle ha varit med i den södra kommunen. Läs PWC:s utredning! Det sägs en hel del där. Det gäller att se på hela Åland och inte bara sin kommun.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Den tid jag lade ner i utskottet vet jag inte om jag måste berätta om, men den var inte lång. Det kan ledamot Winé höra med sin partikamrat, för han vet det lika bra.

    Återigen står ledamot Winé här och försvarar sin representant i utskottet med att ”jo, det här var ju ett idealiskt beslut i utskottet för det här är Socialdemokraternas åsikt.”

    Men det var inte så som ledamöterna framförde orsaken till att man inte behandlade meddelandet, utan det var just på grund av det som jag har sagt. Man ansåg att det är bortkastat arbete att lägga ner tid på något som man inte vet om det blir en slutprodukt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Nordlund

    Fru talman! Med hjälp av det stöd man har i lagtinget i partierna bygger landskapsregeringen mycket av kommunstrukturreformen framförallt på försörjningskvoten och hur det kommer att se ut på Åland om 30 år samt att vi har väldiga problem framför oss med en åldrande befolkning och att är pengarna just nu är slut och det mesta är bara elände. Det är lite en domedagspredikan man bygger detta på. Gör vi inte den här kommunstrukturreformen så kommer allting att gå på tog här på Åland, om man ska uttrycka sig lite drastiskt. Men sådana är tongångarna!

    Det som jag funderar på, i samband med det här, är att kommunstrukturreformen ju bara är ett medel. Det skapar inte på något sätt mera pengar i det åländska samhället, det skapar inte flera människor eller mer skattekraft i sig. Man borde sätta in den här pusselbiten i ett större sammanhang.

    Det som jag efterlyser och hoppas att landskapsregeringen skulle kunna leverera till hösten är ett ekonomiskt-politiskt program som skulle berätta hur vi ska kunna få fler människor att flytta till Åland. Hur ska näringslivet se ut i framtiden i ett längre perspektiv? Inte bara de här korta tre, fyra, femåriga perspektiven, utan faktiskt ta detta 30-åriga perspektiv som man har. Hur tror vi att näringslivet kommer att se ut? Hur tror vi att trafiken till och från Åland kommer att se ut? Kommer vi att ha den fantastiska färjetrafiken som vi har idag eller har vi någonting annat om 30 år? Var ska människorna bo på Åland? Hur ska näringslivet utvecklas och var ska näringslivet utvecklas? Vilket näringsliv ska utvecklas på Åland? Vilka ska vi ge förutsättningar? Hur ska regionalpolitiken se ut så att vi också ska kunna hålla en levande landsbygd och skärgård? Det är väl ändå det, hoppas jag, som är målsättningen med det här.

    Försök måla upp den stora bilden hur vi gemensamt kan skapa skattekraft för Åland så att vi klarar den här utmaningen som ni målar upp, om 30 år. För naturligtvis är det en utmaning.

    Men en kommunstrukturreform i sig skapar inte några nya euron eller cent. Den bara stöper om den åländska kartan, ingenting annat. I ett sådant sammanhang, med ett ekonomiskt-politiskt framförhållande så kan man kanske också sätta in den här pusselbiten som är en kommunstrukturreform och som visar att om vi gör så här så kommer de här regionerna att utvecklas på det här sättet och de här regionerna kommer att utvecklas på det här sättet, utgående från dessa förutsättningar.

    Det är klart att centrala Åland med Mariehamn, Jomala och Finström har helt andra förutsättningar än vad skärgården och glesbygden har. Då måste man kanske börja lyfta fram dessa saker och peka på att det är just de sakerna vi måste jobba med för att vi ska kunna ge livsförutsättningar. Då tror jag att vi får den här debatten lite mera på rätt.

    Nu målar landskapsregeringen upp en jättestor hotbild och människorna känner sig hotade därute. Det tror jag att landskapsregeringens ledamöter också har fått uppleva rent konkret, på de möten som de har haft hittills. För det finns en väldig rädsla för vad som kommer att hända i det åländska samhället.

    Det är inte så lätt att tolka situationen. I tidning efter tidning så läser man att den ena kommunen efter den andra har bättre bokslut än någonsin. Samtidigt går landskapsregeringen ut och säger att kommunerna inte kommer att ha råd att ge den grundläggande välfärdsservicen. Hur ska en vanlig människa som läser det här kunna förstå det? Om man inte sätter in det i en större bild och också visar på vad som behöver göras och på vad som kan göras. Det är det som jag tror att människorna vill ha. Man vill veta vart vi ska sträva.

     Jag tror att människorna är så kloka att de förstår att det inte blir några fler arbetsplatser i Brändö och Kumlinge för att man slår ihop Brändö och Kumlinge till en kommun. Eller Föglö-Kökar-Sottunga.  Jag tror att man skulle vara mer intresserad att veta hur regionalpolitiken kommer att se ut, så att det kan finnas företagsamhet, arbetsplatser och en grund för att ha service också ute i de här regionerna.

    Jag tror på ett ekonomiskt-politiskt program med långsiktiga målsättningar som vi kanske till och med skulle kunna enas kring i Ålands lagting, om vi alla är överens och vill ha hela Åland levande och är beredda att jobba för det på lång sikt. Det tror jag skulle vara konstruktivt i det här sammanhanget.

    Just nu har vi tyvärr en ganska stark polarisering i det åländska samhället. Det finns de som stöder landskapsregeringen och de som är väldigt kritiska just nu ute i det åländska samhället. Jag tror aldrig att jag har upplevt en sådan delning av det åländska samhället som vi har idag. Det är olyckligt och en situation som vi borde komma bort ifrån på ett konstruktivt sätt. Men då måste man också kunna jämka lite från vartdera hållet. Jag tror att ett ekonomiskt-politiskt program skulle kunna vara det som lyfter oss allihop och får oss att lyfta blicken framåt. För vi har utmaningar. Inte är det bara försörjningskvoten som är en utmaning. Vi har en jätteutmaning för det åländska näringslivet. Vi är vana vid att se att vi har den goda trafiken och vi är vana vid väldigt mycket som vi tar som självklart, men som kanske inte är så självklart om tio eller 15 år. Det här måste vi också våga analysera - att hur ska vi hantera det här? Vart ska vi sträva? Ska vi vara en del av region Stockholm? Vilken utbildningsnivå ska vi ha? Vilka utbildningar ska vi bli bäst på här i vår region osv?

    Alla sådana här saker skulle man kunna lyfta in i ett sådant arbete, för då skulle det kännas mer meningsfullt än att bara sitta och hålla på att flytta kommungränser, för i sig skapar det inget mervärde.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack talman! Tack ledamot Nordlund! Ledamot Nordlund tycker inte att en kommande kommunstruktur ger någonting som är positivt för Åland, ålänningarna eller näringslivet. Jag vill påstå att en kommunstruktur faktiskt är verktyget och lösningen till många av de utmaningar som vi står inför.

    Som jag har sagt i tidigare repliker så börjar vi bli fler, vi måste höja vår skattekraft, våra företag behöver få spetskompetens och inflyttningen måste bli mycket större än vad den är idag.

    Att rita om kommunlandskapet i sig skapar ingenting men det ger verktyg som indirekt ger de här fördelarna som vi behöver. Låt oss säga att vi sparar 15 miljoner på en kommunstruktur.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    När det gäller inflyttning så är vi helt överens, ledamot Holmberg och jag, att det är det som vi behöver mest av allt. Flera människor som bidrar till att vi får skattekraft och aktivitet i det åländska samhället. Men att kommunstorleken skulle ha någon betydelse så har jag lite svårt att tro. Vi sitter ju bägge i Mariehamns stadsfullmäktige och vårt största bekymmer är att vi inte har någon tillväxt av människor i Mariehamn, som är den största kommunen, medan grannkommunen Jomala - som är en tredjedel så stor som Mariehamn, eller kanske hälften – där har man en jätteinflyttning. Samma sak i Lemland, kommunen bredvid. Så inte är det kommunen i sig utan det är de förutsättningar som respektive kommun ger som är de viktigaste i det sammanhanget.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Det är självklart att det är Mariehamns stad i sig som har dragningskraft. Det är bara att titta på var tillväxten i Jomala och Lemland har ägt rum, så nära Mariehamn som möjligt. Men det lämnar vi.

    Ska vi lyckas skapa dessa förändringar så måste kommunstrukturen komma till. Att prata och ha liten verkställighet leder ingenstans. Vi genomför kommunstrukturen och sedan kan vi parallellt med det titta på hur vi kan få tillväxten att öka och hur vi ökar inflyttningen. Men det är kommunstrukturen i sig som ger välfärd. Vi håller vår omsorg där vi vill ha den och vår utbildning där vi vill ha den. Allt det faller in under kommunstrukturen. Men det är verktygen som finns i verktygslådan som är det viktiga och med vilka vi ska skapa ett framtida Åland.

    Att inte ta ÅSUB:s statistik på allvar, som har funnits under många, många, år är inte ansvarsfullt. Det har jag sagt tidigare idag och jag fortsätter med det.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag - och jag tror de flesta - tar verkligen ÅSUB:s statistik på allvar. Men vi tar det på riktigt allvar och inte bara tror att en kommunstruktur löser problemen. Det är bara en liten pusselbit.

    Jag är inte låst vid ett antal med 16 kommuner. Jag tror att det är bra om vi reformerar och får logiska helheter på Åland. Men det som väldigt många tänkande människor börjar fundera på är vad man håller på med egentligen - sätter ihop Brändö och Kumlinge och sedan Kökar med Sottunga och Föglö. Inte blir något starkare av det och inte skapar det någon tillväxt. Det är ju de facto här som skärningspunkten finns, mellan Mariehamn och Jomala och den regionen. Hur ska vi få utvecklingen att blomstra och dra här och bli så stark att hela Åland kan växa och att vi med den kraften kan hålla hela Åland levande? Men där vågar inte landskapsregeringen göra någonting, eftersom det är för känsligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack talman! Jag skulle kort vilja besvara ledamot Nordlunds frågor med tre saker som jag tror att behövs för att Åland ska utvecklas.

    En av pusselbitarna är starkare strukturer. Det är för invånarnas bästa, för att invånarna över hela Åland ska kunna garanteras det som de enligt lag har rätt till.

    Sedan behöver vi bättre planering. Samhällsplanering är något oerhört eftersatt och fragmenterat på Åland. Det finns ingen gemensam kraft för att åstadkomma den form av tillväxt och gemensamt tänkande som ledamot Nordlund efterfrågade.

    Det behövs mera samarbete och mindre regionalt revirpinkande så att man verkligen får den där utvecklingskraften på Åland.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    En liten parentes. De flesta som kommer fram till mig och faktiskt är riktiga motståndare till kommunstrukturen, det är de inflyttade. De har sett hur det har gått i Svenskfinland i de regioner där man har gjort kommunstrukturer. Jag tror inte att vi, genom att slå ihop kommunerna, automatiskt får flera inflyttade. Det finns väldigt många som uppskattar också det småskaliga åländska samhället som sådant.

    Regeringen argumenterar alltid som om vi skulle vara emot en kommunreform. Vi är inte emot en kommunreform från Centern. Vi har sagt att det ska ske på frivillig basis och inte genom tvångslagstiftning. Det är det som är kärnan i vår politik. Vi tror att kommunerna tar ansvar för sin framtid.

    Det är en ideologisk skillnad som vi har mellan regeringen och oppositionen.

    Minister Nina Fellman, replik

    Om ledamot Nordlund i sin analys har kommit fram till att a) det finns utmaningar och b) det behövs en reform, hur har då Centern jobbat för sådana förändringar och hur gör man det nu i den här processen? Genom att vända ryggen till och säga ”nä-ä, vi vill inte vara med om det där för ni gör inte som vi sade från början!”

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Centern har genomfört väldigt många och stora reformer, både på gymnasialstadiet, ÅHS och nu försökte vi med KST - men den lagen ska ni flytta fram ytterligare ett år - osv. Vi har också sagt att vi är beredda att stöda frivilliga kommunsamarbeten mellan Lemland-Lumparland och mellan Finström-Sund-Geta osv. Det är på det sättet som vi jobbar, genom frivillighet. Vi vill ha människorna med. Vi vill inte ha tvångslagstiftning för det är så främmande för Centern. Det är precis tvärsemot den åländska mentaliteten på något sätt.

    Så ja till en dynamisk samhällsutveckling, men man ska ge kommunstrukturen den plats den har i helheten. Det är ingenting som räddar Åland på något sätt utan det är bara en förändring av administrativa gränser på Åland. Det skapar inga nya arbetsplatser, det skapar ingen skattekraft och det skapar ingen ny framtid.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Jag vill också tacka ltl Roger Nordlund för ett konstruktivt förslag om ett ekonomiskt-politiskt program som jag tycker låter intressant.

    Kanske ledamot Nordlund och jag bara har olika sätt att gå framåt. Man ska kanske först låta de nya kommunerna skapas och sedan börja prata om tillväxt.

    När landskapsregeringen var på sin kommunrunda till Sund så var ”tillväxten på norra Åland” viktiga ord när vi pratade om att vi måste tro på den nya kommunen.

    Det som jag nämnde då, och som jag har upplevt, är vårt uttryck ”revirpinkande.” Vi håller på och strider om saker eftersom det inte finns någon regionalplanering på norra Åland. Olika kommuner strider vilket gör att vi tappar arbetsplatser. Om vi var en kommun kunde vi säga att ”här skulle den verksamheten passa.” Nu tappar man arbetsplatserna genom att kommunerna strider mot varandra.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Jag tänkte fråga ledamoten Winé vilket företag som försvunnit från Sund pga. att ni är en egen kommun, det skulle jag vilja veta. Men jag vet en konkret arbetsplats som försvinner pga. den här regeringen, nämligen Guttorp, enligt de planer som vi har läst om i budgeten. Jag tycker att det skulle vara viktigare att ni jobbade för att slå vakt om de verksamheter som redan finns och som är viktiga för vissa näringar.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Jag tycker att det är tråkigt att man försöker vinkla någonting, och framförallt när man nu igen säger att man vill stänga någonting. Vilken minister är det som nu har jobbat för att rädda kvar Guttorp? Vilken minister är det som har drivit fram det? De här diskussionerna, om att lägga ner Guttorp, fanns också under dåvarande finansminister Nordlunds tid. Att börja prata om det nu tycker jag är fel.

    Det jag inte heller sade i min replik var att det har försvunnit arbetsplatser. Jag sade att vi har tappat inflyttning och företag för att vi strider kommuner emellan. Börjar vi titta på större kommuner så har vi betydligt bättre planering att erbjuda. Vi samplanerar mark som kan skapa arbetsplatser och förutsättningar för tillväxt. Det är det som vi måste våga titta på.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag har absolut ingenting emot om det finns en majoritet i Sund och att man vill samarbeta med Saltvik, Finström eller andra kommuner. Jag är den första att stöda det om det finns en majoritet bland befolkningen som vill göra det, absolut! Lycka till säger jag bara! Jag och mitt parti kommer att göra allt för att det ska bli så bra som möjligt. Men det som vi motsätter oss är en tvångslagstiftning.

    All heder åt den socialdemokratiska näringsministern som kämpar för Guttorp. Det fanns ingen möjlighet att det skulle stängas under den förra perioden i varje fall. Ja, det fanns också det förslaget då.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack talman! Sin vana trogen går ledamot Nordlund upp och landsfaderligt presenterar en gemensam lösning med ett politiskt program. För att en sådan sak ska vara möjlig att genomföra behövs det en gemensam grund att stå på. Ser då landsfader Nordlund behovet av förändring? Ser han behovet av att minska landskapsandelar? Ser han det som man har ritat upp från ÅSUB, vår gemensamma statistikbyrå, med de utmaningar som vi har framför oss? Jag uppfattar det inte så när ledamot Nordlund pratar om de bokslut som har presenterats nu och samtidigt målar upp det som att det också är framtiden. Det går inte bara att strunta i sina kommunala arvoden och spara lite mer och sedan ordnar det sig. Det fungerar inte så. Det är mycket större utmaningar som vi står inför. Har ledamot Nordlund också samma grundsyn?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag ska inte upprepa vad jag sade i mitt inledningsanförande för jag tycker att jag var ganska tydlig.

    Det som jag och Centern inte tycker är en god politik, det är att man drar ner landskapsandelarna med 4 miljoner för att man ska bevisa att kommunerna kommer att få svårigheter. Det är klart att kommunerna får svårt om man drar bort 4 miljoner, speciellt vissa kommuner får svårigheter. Det är ju en självklarhet. Jag tycker att man måste ha en mycket mer långsiktig syn på det hela.

    När vi är inne på landskapsandelarna så har jag en helt annan syn på det än vad denna landskapsregering och ltl Petri Carlsson har. Jag ser det som en viktig regionalpolitik, det är det som är blodet som går ut och håller det åländska samhället levande. Det är inga allmosor eller vad man har använt för uttryck. Det är människorna på Sottunga, på Kökar och överallt. De har precis samma rätt som alla andra. Och vi ska ha en klok landskapsregering som ser till att det finns resurser att erbjuda för dem därute.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack talman! Det här visar bara på att det finns ingen samsyn och inga förutsättningar för ett gemensamt politiskt program när man inte har samma grundsyn på hur situationen ser ut. Den regering som ledamot Nordlund senast var med i, konstaterade att det inte finns några större utrymmen för mera landskapsandelar, snarare tvärtom, man minskade. Det gör också den här landskapsregeringen. Det finns inte förutsättningar att pytsa ut mera pengar till kommunerna.

    För att man ska kunna ha ett gemensamt politiskt program så måste man tro på vad vår gemensamma statistikbyrå säger. Det erkänner inte ledamot Nordlund än. Man måste erkänna att vi behöver en ny kommunstruktur med några få stora kommuner som klarar av att hantera de utmaningar som en kommun ska ha och man måste erkänna att det är lagtinget som är det organ som är satt till att se till helheten. Det finns inte ett enda enskilt kommunfullmäktige som har till uppgift att se till helheten. Kan inte ltl Roger Nordlund acceptera att det är så?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Vi har ideologiskt olika utgångspunkter, ltl Petri Carlsson och jag. Jag är centerpartist och jag tror på människan och på människans initiativförmåga. Då är det väldigt viktigt att människorna också har handlingsförmåga. Det är det som är det fina med dagens kommunstruktur. Människorna på Kökar har en handlingsförmåga. De har instrument för att föra sin egen talan. Samma sak har man på Brändö och man har det på Sottunga osv. Det här tänker man nu ta bort.  Man tänker förminska de här människorna. Jag har svårt att se att vi ska göra Åland starkare på det sättet. Jag tror faktiskt att vi gör Åland svagare.

    Som sagt. Kommunstrukturen är för mig ingen stor fråga. Den stora frågan är hur vi ska skapa skattekraft och hur ska vi utveckla framförallt centrala Åland på ett sådant sätt att vi kan lyfta hela Åland.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Tack fru talman! Jag undrar om det är en metod det här från centergruppen. Först kommer de f.d. ministrarna och säger både det ena och det andra med överord och ganska häftiga uttalanden och sedan kommer ledamot Nordlund och lugnar ner stämningarna mot slutet. Jag tror i och för sig att det är en bra taktik att han gör det.

    Att tala om en åländsk framtid och en åländsk tillväxt och de stora perspektiven, det är så jag tycker om att diskutera. Det tror jag också att man gör i regeringsblocket, man ser den här reformen som en del av helheten. Det är inte så att någon tror att kommunreformen räddar alla problem på Åland. Inte gör den det. Inte löser den världsfreden eller svälten heller. Däremot undanröjer den hinder.

    Om man vill tala om en näringsekonomisk-politisk utveckling för Åland så har jag varit med under årens lopp i olika tankesmedjor som har haft i uppdrag att dra upp framtidslinjerna för Åland.

    Man behöver inte komma långt i diskussionen innan någon ur en näringspolitisk synvinkel nämner kommunstrukturen som ett hinder för en positiv tillväxtutveckling på Åland. Så tyvärr tror jag inte att man med det perspektivet, som ledamot Nordlund presenterar, undslipper frågan om kommunreform. För den finns fortfarande där som en väldigt viktig pusselbit i helheten för ett Åland som ska vara framtidsinriktat och som ska kunna ha tillväxtmöjligheter och där kommunerna också ska kunna vara viktiga näringspolitiska medspelare som har tid och kapacitet att locka flera företag till sin kommun. Att skapa nya etableringsmöjligheter för företag och att planera sin mark och använda den så att man han säga att ”här finns det utrymme, här kan du bygga ett båtvarv” eller ”här kan du bygga din industri.” Det är otroligt viktiga förutsättningsskapande verksamheter som kommunerna kunde ha betydligt mer fokus på, i alla fall ur min synvinkel.

    Tillväxten på Åland, vad gäller befolkning, är ju positiv och jag vet inte vem man ska tacka för det. Det är otroligt bra att vi har det. Demografin och fler inflyttare till Åland är absolut en överlevnadsfråga. Jag skulle vilja hävda att det är det för republiken Finland också, men politiskt har de kanske inte riktigt tagit till sig det där i alla partier. Det är helt klart att framtiden för Åland hänger på om vi lyckas få flera människor att flytta hit. Där så tror jag absolut att vi har mycket mera förutsättningar, om det här inte är en stötesten utan en möjliggörare.

    Den utvecklings- och hållbarhetsagenda som vi jobbar med, jobbar vi precis med dessa frågor också. I den har vi ställt upp sju strategiska framtidsmål, varav ett – det femte – handlar om attraktionskraft och hur Åland ska bli bärkraftigt. Man talar om bärkraft snarare än tillväxt i den bemärkelsen att tillväxt måste ske inom miljöns och naturens gränser. Man talar också om att människor ska må bra.

    Inom ramen för det arbetet så har vi ett samarbete också med företagen kring hur man skapar tillväxt och attraktionskraft. Det är alltså inte så att landskapsregeringen bara kan ha en reform på gång och bara tänka på en sak och tro att kommunreformen ändrar allt. Det gör den naturligtvis inte.  Många andra näringspolitiska frågor måste hela tiden också vara på gång och arbetas med, och det gör vi ju naturligtvis.

    Jag håller inte riktigt med om att kommunreformen bara är någon slags administrativ förändring av gränser utan snarare så ger de väldigt många fördelar. Det eliminerar hinder för den näringsutveckling som vi har idag och ger förutsättningar för utveckling och tillväxt.

    Kort till frågan om vi kan jämka oss samman. Kan vi diskutera ihop oss, är det här en fråga som ska splittra Åland? Nej, för min del talar jag gärna om fri vilja. Jag hoppas också att man på kommunfältet, när den här processen får landa, också tar initiativ och av fri vilja kommer emot och vill diskutera.

    Men det vet vi alla som har varit med i åländsk politik att det här händer inte av sig själv. De här morotspengarna har legat där länge och ingen har velat ha dem. Så med morötter går det inte! Det måste vara både push och pull i den här reformen. Det tycker jag nu att vi har. Landskapsregeringen visste att det måste ske en kickstart av reformen och den är nu igångsatt.

    Jag tycker vi bra ska jämka oss samman och jag tycker att vi bra ska diskutera oss vidare och jag hoppas att man också från centerhåll kan sluta hålla på med socialism, kommunism och feminism och allt annat som tydligen i Centerns värld är de fulaste ord man kan hitta på. Och dessutom personifiera en minister som det värsta man kan tänka sig och göra henne personligen ansvarig. Sådant måste jag ta avstånd ifrån om vi ska jämka och diskutera. Tack fru talman!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Ett stort tack till näringsminister Camilla Gunell. Jag tycker att du satte huvudet på spiken exakt med ditt näringspolitiska anförande. Riktigt bra!

    Det är ju precis det som är pudelns kärna. Med stora kommunala enheter så skapas faktiskt utrymme att bedriva näringspolitik på ett helt annat sätt än vi kan göra idag. Guttorp nämndes i debatten. Guttorp skulle inte vara något problem att hantera i framtiden om det är så att vi har ett utrymme för tillväxt. Det är det vi kan skapa nu via en kommunstruktur. Det gäller att höja Ålands attraktionskraft och det gör vi genom att skapa intressanta arbetsplatser. Intressanta kommuner där det finns en bra barnomsorg, en bra äldrevård och goda kommunikationer runt hela Åland – infrastruktur!  Vi ser redan idag att många kommuner inte har råd att göra de investeringar som är nödvändiga, t.ex. när det gäller infrastruktur.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag bara tackar för den kompletteringen och tycker att den faller väl in i det som jag redan sade. Tack ledamot Holmberg!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Jag vill fortsätta gällande investeringarna. Det är just kring de kommunala investeringarna som det blir en liten sotdöd egentligen. Man vill investera men man har inte ekonomiskt utrymme att göra det. På sikt är det också ohållbart, för i sista ändan är det landskapsregeringen som ska stå för fiolerna. Vi vet alla att landskapets ekonomi är begränsad. Vi har inte råd med de landskapsandelar som vi delar ut idag och vi har inte råd att hantera alla kommunala investeringar. Investeringar som egentligen ligger på kommunerna. Sett ur den synvinkeln är också en kommunstruktur helt nödvändig.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Till det som ledamot Holmberg nämnde så kan jag säga att jag tror att det skulle vara bra om vi hade mera tid att gemensamt ägna både tid och pengar för infrastruktur så att näringslivsetableringar kan ske - också under rimliga kostnadsförhållanden - och att vi har ett så välordnat system för elektricitet, för vatten och avlopp och att allt fungerar så väl utbyggt och smidigt som det borde göra. Att företag kan etablera sig och vet att det finns miljömässiga möjligheter att bedriva verksamhet så att inte naturen eller någon kommer till skada.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag förstod av vicelantrådets anförande att större kommuner skapar bättre förutsättningar för näringslivet. Om jag förstod det hela rätt så borde ju Mariehamn i dagsläget vara det åländska näringslivets Mecka eftersom det är den största kommunen.  Är den det? Nej, det är den inte! Varför har vi t.ex. ett Maxinge i Jomala? Varför har Eckerö lyckats så väl med sina satsningar? Jag tänker på Fifax-fabriken. Varför går det så bra för Saltvik och med deras näringspolitiska satsningar och hur kommer det sig att det på Kökar går så snabbt och smidigt att få igång ett bageri?

    Jag tror inte att näringspolitiska satsningar har någonting att göra med kommunens storlek, snarare har det att göra med viljan och intresset från de kommunala politikerna, mer än kommunens areal.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack fru talman! Jag har helt motsatt åsikt än den som ledamot Thörnroos för fram. Jämför samfundsskatteinflödet i våra åländska kommuner. Jag skulle vilja hävda att Mariehamn nog är näringslivets Mecka och det är här som huvudkontoren finns och det är jag glad för.

    Jag missunnar ingen annan kommun en framgångsrik näringspolitik eller framgångsrika företag, tvärtom!  Men tyvärr har nog ledamoten fel! I Mariehamn är hälften av dem som flyttar in arbetsför befolkning. Varför flyttar de hit? Därför att här finns jobben och här finns bostäderna. Sedan, efter en tid, kanske de flyttar ut och köper sig ett hus på landsbygden. Det är en jättebra utveckling. Mariehamn är inkörsporten till Åland och så måste det fortsätta att vara. Så är det på alla andra ställen.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag tror att vicelantrådet och jag så småningom kommer att få enas att vi är oense åtminstone till den delen vad gäller Mariehamns möjligheter som det åländska näringslivets Mecka. Det stämmer ju inte alls. Jag vill inte gå in på några detaljer och beskrivningar här eftersom det är en kommunal fråga hur man väljer att hantera planeringen inom den egna kommungränsen.

    Men däremot säger jag att det åländska näringslivets Mecka tydligen inte går så bra nu. Vi vet att i samband med att landskapsregeringen aviserade neddragningar av landskapsandelarna på 4 miljoner så är den kommun som tydligen behöver det största stödet nu framledes Mariehamns stad, eftersom de får en ökning. Det klingar väldigt dåligt med att det här skulle vara tåget som drar det åländska samhället vidare.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag tror att ledamot Thörnroos måste repetera hur landskapsandelssystemet fungerar och också vad denna minskning innebär och hur den mekaniken fungerar. Det är ju de som har fått minst som nu också sparar minst i den här förändringen.

    Jag tror inte att några ironier hjälper oss vidare i det vidare samarbetet utan jag tror fortsättningsvis på saklighet och en fortsatt god dialog och att vi diskuterar den här frågan på ett sakligt sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Det har påståtts i flera sammanhang att den här kommunreformen eliminerar hinder för näringslivet. Nu använder vicelantrådet samma sak. Jag skulle vilja ställa en rak fråga. På vilket sätt eliminerar det näringslivets hinder? Kan vicelantrådet ge ett bra exempel?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Man tycker att kommunstrukturen på Åland också gör att vi binder upp ganska mycket människor i arbeten på olika ställen som näringslivet hela tiden vill ha till sig - mycket kompetens som man menar borde finnas i den privata sektorn. Jag har inget emot att vi har en välfungerande offentlig sektor, tvärtom! Jag tror att det är en förutsättning för att det privata också ska fungera väl, men det brukar användas som ett argument.

    Sedan kan kommunreformen också ge bättre förutsättningar för större kommuner och erbjuda välplanerade bostadsområden, välplanerade industriområden och andra verksamheter och där man också ser till att man har ett välfungerande miljöskydd. Där man har tillsyn inom de områden där man sköter avfallshanteringen på rätt sätt och den cirkulära ekonomins utveckling. Det finns mycket.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Det enda exemplet som vicelantrådet nämnde var just arbetskraften som kommunerna binder upp i offentlig sektor. Jag tror inte heller att alla som jobbar inom offentlig sektor i kommunerna är intresserade av att jobba inom näringslivet. Jag tror inte att det handlar så mycket om människor sist och slutligen. Det argumentet är nog väldigt dåligt från vicelantrådet och näringslivet, om det är det som det hänger på.

    När det gäller att skapa områden för näringslivet för etableringar så måste jag återigen ta upp Eckerö som ett bra exempel - där vi har gjort det! Vi är en liten kommun och vi har åstadkommit det med egna pengar i princip. Det som vi har fått stöd till är utbyggnaden av avloppsnätet. Var är problemet?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag tror att om kommunerna slapp en del av den administrativa börda som man idag hanterar genom att hålla på med olika interkommunala avtal och i stället kunde ägna den tiden åt att främja näringslivsutveckling och inflyttning i sin kommun, så vore det bättre för hela Åland. Även de kommunmedborgare som flyttar till en kommun vill att det ska finnas en stark och bra service när det gäller skola och annan service och som man idag har rätt att kräva.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Tack herr talman och tack för den vänliga tonen! Jag tänkte börja med ett exempel på småskalighet och storskalighet. För ett litet tag sedan så började jag med en liten näringsverksamhet. Jag är ju Mariehamnare, som de flesta vet. När det blev känt att jag börjat med näringsverksamheten så ringde en kommunstyrelseledamot från Lemlands kommun till mig och berättade vad kommunen kunde erbjuda för tjänster och hur de kunde hjälpa till. Fortfarande har ingen från Mariehamns stad ringt upp mig på det sättet.

    Jag berättar det här eftersom det symboliserar att i det mindre sammanhanget så har varje människa, även den lilla, en betydelse. I det större så är man bara en siffra eller någonting annat. Det är det som man nu vill förändra litet väl drastiskt här på Åland, tyvärr! Vi tappar lite av det lokala engagemanget.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Om man utvecklar resonemanget så kan man säga att det som skedde i Lemland är ju ett väldigt gott exempel och en väldigt påpasslig kommunal tjänsteman som säger att ”nu håller ett företag på att etableras att låt oss se till att det hamnar här i Lemland.” Sådana borde vi ha i alla kommuner, som på ett mer metodiskt och strategiskt sätt såg till att fånga upp fler företagare och helst också sådana som inte redan bodde på Åland utan som också kunde lockas att komma och etablera sig här hos oss.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Det finns en liten paradox i det här kommunala livet. För mig skulle det vara naturligare att slå ihop det centrala Åland. Här påverkar det inte servicen eftersom det finns så mycket människor som behöver den och som kan kämpa för att varje skola och varje dagis är garanterat. Men de små kommunerna - Kökar, Brändö, Kumlinge, Sottunga och Föglö - behövs mera. De små randkommunerna, och framförallt kommunerna i skärgården, behövs mera än vad kommunerna på det centrala Åland behövs.

    Ute i skärgården är kommunerna det instrument som man har för att trygga sitt eget liv och få vardagen att fungera. Jag hoppas att man tänker på det när men bereder det här. Jag hoppas också att man funderar på ett ekonomiskt-politiskt program. Jag tror att det skulle vara till nytta för oss alla för att på det sättet få en gemensam ram att arbeta utgående ifrån.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack! Ja, det kan vi säkert fundera vidare på. Jag tror att väldigt mycket fruktbart kommer att kunna komma ur den hållbarhets-, tillväxt- och utvecklingsagenda som landskapet redan jobbar med och där jag också välkomnar oppositionen att delta, eftersom det är ett väldigt givande arbete.

    Jag förstår också att man i de små kommunerna håller i sin kommun som om det skulle vara räddaren av det mesta och man tycker att det är ett sätt att påverka sitt eget liv. Men jag är inte heller rädd för att det kommer att äventyra livet i skärgårdskommunen på ett sådant sätt att det skulle vara vådligt av någon större dignitet. Fast jag nu bor i Mariehamn så har jag aldrig känt mig som en siffra utan jag har känt mig som en vanlig medborgare i samhället.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lantrådet Katrin Sjögren

    Talman! Processen är igång och en del i en viktig process är att frågan om en framtida kommunstruktur diskuteras och debatteras i lagtinget. Det är precis som vicelantrådet sade, det här är inte en enkvinnas show utan det är tre partier som står bakom en förändring och bakom den här processen.

    Precis som det är i lagtingssalen så är det ute på fältet och ute i kommunerna. Det finns en hel del oro. Det finns frågetecken kring demokratifrågor och centraliseringsfrågor men det finns också oerhört mycket åsikter och förslag och funderingar och verkligen också konstruktiva diskussioner

    Den här processen med att omvandla kommunstrukturen, det är ju en process som har pågått i många, många år. Man har gjort reformer som har sett lite annorlunda ut, man har överfört Folkhälsoförbundet och bildat ÅHS, man har gymnasialstadiet på landskapsnivå, man har reformerat landskapsandelssystemet och man har också gjort förslag på en KST-reform. Allt det här så beror ju på en enda sak och det är att man ska kunna ha en stabil och trygg välfärd också i framtiden.

    Jag märker när jag hör debatten och jag skulle också önska, att de som är mest kritiska verkligen skulle lägga ner lite tid och möda på att läsa det underlag som finns. Det är prognoser, det vet vi, men det är faktiskt ett gediget underlag. Det handlar inte alls om att vi om 30 år ska ha utmaningar när det gäller den demografiska utvecklingen. Det som PWC säger är att år 2030, alltså om 13 år, så beräknar man t.ex. att 600 ålänningar har behov av olika former av serviceboende. Idag är det 300 personer. Så om 13 år så kommer den siffran att fördubblas.

    Man skriver också att vi behöver investera. Det ligger i 100 miljoners klassen det investeringsbehov som kommunerna har bara när det gäller äldreomsorgen. Vi skulle behöva bygga ett Oasen och ett Trobergshem till.

    När det gäller tillväxt så är det precis som flera har sagt. En sammanslagning av kommunerna sparar inga pengar i sig själv, det förändrar ingenting men det öppnar upp nya möjligheter.

    Igår var jag i Brändö och i Kumlinge. Kumlinge har tittat på frågan ganska mycket och funderat kring ett samarbete med Brändö och försökt räkna vad man kan spara på administrationen om Brändö och Kumlinge blir en kommun. Deras analys var ungefär 50 000 – 100 000 euro. Det är ganska mycket på administrativa kostnader som man kan spara i två mindre skärgårdskommuner. Vi vet med säkerhet att vi behöver mera personal inom äldreomsorgen och inom socialvården. Det kommer vi att behöva och det är en sak som vi kommer att bli tvungna att prioritera. Därför behöver vi titta på det vi kan för att rationalisera administrationen och byråkratin och också försöka digitalisera så mycket vi kan.

    När det gäller tillväxt så är Åland på det viset i ett sämre läge än Finland. Om Finland lyckas få befolkningen sysselsatt, så säger de att de kan sluta med sin finansiering, om man t.ex. skulle få samma sysselsättningssiffror som vi har på Åland. Det sade finansminister Orpo i dag och det har statsminister Sipilä sagt i flera omgångar. Men vi har låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad, så vi har ingen reserv som kan sluta landskapets finansieringsgap. Där har vi ett stort problem.

    Det har kommit upp här några gånger att det inte finns något behov av en reform och att flera kommuner har bra bokslut. Alla kommuner har inte ett bokslut för 2016 men man räknar mellan tummen och pekfingret att kommunerna gör ett överskott på mellan tio och 15 miljoner. 15 miljoner är landskapets underskott, ungefär tio om man tar den här tilläggsbudgeten som ska klubbas i dagarna.

    Vicelantrådet var inne på landskapsregeringens eller hela Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och det vill jag också understryka. Det femte strategiska utvecklingsmålet handlar om tillväxt och en långsiktig tillväxt. Det handlar om attraktionskraft för boende, besökare och företag. Attraktionskraft för Åland förutsätter en framåtrörelse, det förutsätter att vi utvecklas och en hög attraktionskraft leder till ett bärkraftigt samhälle. Det är en strategisk utvecklingspunkt som vi har ägnat ganska mycket tid och möda åt. Vi har funderat på hur man ska göra det på bästa sätt. Det kom förslag här nu om ett meddelande. Men vi har konstaterat att de som bäst kan diskutera och fundera kring detta, det är näringslivet, näringslivsorganisationerna och högskolan. Så det finns konkreta personer som jobbar med den här frågan, som ska titta framåt och se hur det ska se ut på Åland, hur ska vi fortsätta att vara attraktiva, hur ska vi fortsätta att få inflyttning och få flera företag.

    En annan sak som bidrar till Ålands attraktionskraft så är bra skolor och barnomsorg och att vi har lägenheter och tomtmark åt inflyttade. Om man får ge ett tips, så om man lyssnar på högskolans avgående rektor så har han analyserat Åland ganska tydligt och klart. Han säger att Åland har det precis som hela övriga Norden. Det räcker inte med tillväxt, det räcker inte ens med inflyttning utan det behövs också strukturella reformer.

    Slutligen. Jag tänker inte lägga mig i den här debatten om att man är någon slags socialist eller feminist eller vilka etiketter man vill klistra på oss. Det känns bara helt futtigt att delta i den debatten. Det handlar inte alls om ideologi. Det kanske ändå handlar om hur långt man kommit i processen.

    Om man ser en process som ett U, så är det på det viset att många av de politiker som kan tänka sig en kommunreform, så har kommit upp från botten och håller på och klättrar uppåt och funderar och försöker se möjligheter. De som målar allt i svart - för man har också ett ansvar som oppositionspolitiker att inte köra någon sorts skräckbild – så är kanske längst ner i U:et nu och ser bara att allt går åt skogen i en framtida kommunreform. Men det är absolut inte min uppfattning. Jag tror på Åland och jag tror på framtiden!

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Tack för ett fint anförande av lantrådet. Det var en sak som jag tyvärr reagerade negativt, känslomässigt över. Det var beskrivningen med U:et. Om man inte har samma åsikt som landskapsregeringen om hur framtiden ska se ut, om strukturen och vad som kanske är det bästa för Åland, då är man nere i botten. Är man politiker så måste man också kunna respektera att det finns olika politiska åsikter och att de är lika mycket värda. För mig är inte landskapsregeringen nere i botten för att man har en annan åsikt. Jag respekterar det och jag hoppas att också lantrådet kan respektera oss andra som inte tycker att vi är nere i botten. Vi tycker kanske att vi är i framkant till och med och ser ett modernare samhälle.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Nu gör ledamot Nordlund en övertolkning. Det var inte det som jag satte in när jag gjorde någon slags analys eller bedömning av olika åsikter. Det gjorde jag absolut inte. Jag försökte förklara detta med reformer och processer.

    När jag hör hur man diskuterar från oppositionen och när ledamot Nordlund var inne på att landskapsregeringen och majoritetspartierna uppmålar en skräckbild av framtiden så tycker jag delvis att oppositionen också gör det. Oppositionen har absolut sin fulla rätt att ha en annan åsikt, det var inte det jag recenserade eller redogjorde för, utan någon slags process.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Jag tycker ändå att det varit väldigt mycket mer försonligt tonläge både från lantrådet och från vicelantrådet och flera andra också, som kommunministern tidigare idag, när det gäller att man ska lyssna på kommunerna.

    Min fråga blir att om det är så att man hittar en lösning eller en väg framåt som man tror på – för jag tror att den slutliga lösningen är svår att hitta så här snabbt – kan man då lämna bort detta med tvångslagstiftning? Det är det som stör oss i Centern väldigt mycket och som gör att vi har svårt att vara med i detta arbete.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Just nu håller vi på med den här processen och lyssnar på kommunerna och vi gör det på ett väldigt systematiskt sätt. Vi har tjänstemän med oss som för anteckningar, som tar fram alla förslag och åsikter som kommer och som sedan ska sammanställas. Absolut. Vi lyssnar och vi ska ta saker och ting till oss.

    Samtidigt ser jag på det som vi redan har gjort och att det inte finns något glasklart, det finns inget Sesam-öppna-dig, det finns ingen ultimat lösning för kommunerna. Kommuninvånarna tycker faktiskt väldigt olika. En del säger att de vill ha en kommun, i Lumparland säger man att man inte vill samarbeta med Jomala men att man kan tänka sig Vårdö och Sund. Saltvik kan tänka sig Sund men Sund kan inte tänka sig Saltvik utan man vill ha Finström.

    Jag kan säga att det inte finns någon utkristalliserad lösning, jag tror inte att den finns. Jag tror att vi måste hitta en väg framåt som driver processen vidare.

    Till den delen, ledamot Nordlund, undrar jag om oppositionen kan ändra sig och delta i det här arbetet och ingå i den parlamentariska referensgruppen som ska få full information och som kan påverka och vara med? Jag sträcker också fram en hand till oppositionen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Herr talman! Det är precis som lantrådet säger, att inflyttning och flera företag är en viktig framtidsfråga. Den delar jag tillfullo.

    Det jag inte förstår är varför det ska kopplas ihop med kommunreformen? Det finns möjligheter idag för kommunerna att arbeta progressivt och framåt och att skapa möjligheter för att få inflyttning och företag. Däremot borde kanske Ålands näringsliv eller landskapsregeringen koncentrera sig på hur man kan lindra så att man får hit företag. På vilket sätt kan man göra det attraktivt? Vad är orsaken till att inte etableringar sker här idag?

    Jag pratade med en vän från Sverige och han sade att ”jag skulle kunna flytta hit idag med mitt företag om inte begränsningen av styrelsesammansättningen skulle finnas”.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Ja, vi vet att det är en het potatis, näringsrätten, jordförvärvslagstiftningen och hembygdsrätten. Där hade det absolut inte funnits politiskt stöd att göra stora revolutioner när det gäller det. Tvärtom skulle jag väl vilja påstå.

    När det gäller företagsetableringar så jobbar vi också från landskapsregeringens sida med att ta fram indikatorer och nyckeltal. Hur kan vi mäta, går vi framåt eller går vi bakåt? Då ser vi på en naturlig befolkningsutveckling, in- och utflyttning, BNP per capita, turismens förädlingsvärde, antalet kulturella och kreativa aktiviteter och utbildningsnivåer och examina. Vi försöker fundera hur vi kan mäta det här. Går vi framåt eller går vi bakåt? Det här är en del i den stora övergripande utvecklings- och hållbarhetsagendan. Vi försöker jobba lite på ett nytt sätt.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Vi ska inte gå in på den här näringsrätten desto mera. Jag skulle vilja säga så mycket i varje fall att man på något vis borde titta på möjligheten och begränsa och gå runt den här sammansättningen av styrelser och på det sättet luckra upp. Då tror jag att det skulle bli bra mycket lättare att få hit företag.

    En annan fråga som lantrådet nämnde var boende. Där har vi ett bekymmer idag, för att man får ingen som bygger hyreslägenheter eftersom det inte finns någon lönsamhet i det. Det där borde man titta på.  På vilket sätt kan man göra så att det blir lönsamt? Har vi begränsningar i hyressättningen idag som gör att ingen är intresserad att bygga? Nu har det byggts bostadsrätter, det är det enda som byggs egentligen. Med dagens krav på lånefinansiering så är det ingen som snart har råd att köpa bostadsrätter heller.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det där är också en levande fråga och en mycket viktig fråga. Jag noterar att Mariehamn inte står så högt i kurs alla gånger, men där har faktiskt Mariehamn tagit ett ansvar som gäller för hela Åland. Mariehamn har ett eget bostadsbolag som bygger hyresbostäder. Jag skulle välkomna att det skulle finnas mera hyresbostäder, att vi skulle ha det spritt så att det skulle finnas ordentliga hyresbostäder på landsbygden och i skärgården. Det är saker som man hela tiden måste vakta på och fundera över hur man kan reformera och göra bättre. Till den delen håller jag med.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack herr talman! Man blir förvånad när man hör lantrådet att de som har en annan åsikt än landskapsregeringen, precis som ledamot Nordlund, som tar illa vid sig över att vi inte skulle ha förstått någonting. Men det är hur man uppfattar vad som lantrådet sade. Och det är bra om lantrådet inte har sagt det hon har sagt. Det är den retorik som används mot oppositionen som jag vänder mig emot. Jag tror inte att någon har varit emot att kommuner får slås ihop eller samarbeta. Det är ingen som har sagt det. Men dessa domedagsprofetior som kommer från regeringen, det har den som varit med länge i politiken hört förut.

    Redan på 1970-talet talades det om att kommunerna skulle bli tvungna att slås ihop, annars skulle det gå dåligt för Åland och bli katastrof. Då var det värre. Då flyttade folk till Sverige för då var det en helt annan situation än vad vi har idag. Idag har vi en enormt bra ekonomi. Vi har full sysselsättning. Allt går bra och vi är den rikaste regionen i Europa. Vi har en befolkningsökning som har varit markant om man tittar på de siffror som finns.

    Det negativa med att vi har en åldrande befolkning, inte är det något negativt i sig. Dessa människor är ju de som har byggt upp samhället. Det är faktiskt folk som tar illa upp i landskapet idag när man pratar om en åldrande befolkning. Många av dem jobbar. Många är 85 år och bidrar till samhället än i denna dag genom att jobba. Att tala negativt om den åldrande befolkningen vänder jag mig emot. Jag tycker att man ska ta en tur runt Åland och se hur företagare jobbar. De finns här i Mariehamn och de finns på landsbygden och överallt. De bidrar till samhället och de är pigga.

    Detta med att man måste bygga så många byggnader. Har man små kommuner så bygger man ut åldringsvården. Man är ju fattig idag! Rätta mig om jag har fel, men jag upplever att det till och med funnits extra utrymmen i åldringsboenden. Där har kommunpolitikerna tillvaratagit detta. Det är inget negativt. Men jag blir förvånad när lantrådet säger att man ska bygga en ny Oasen och ett nytt Trobergshem. Jo, för man vill ha det centralt med stora bunkrar! Det är inte det man vill ha, man vill ha det decentraliserat! Där har politikerna tagit sitt ansvar idag.

    Att säga att allt ska nedrustas, det tror jag inte på. Låt utvecklingen gå och tillåt också de kommunala omröstningarna. Från regeringsblocket har man kritiserat det ganska starkt. Då får vi ju se vad befolkningen säger. Från oppositionen är det ingen som säger att det kommer att bli så att vi är emot sammanslagningar, tvärtom! Men låt folk säga och låt folk vara med! Kommunikationsprincipen, i rättsprocesser och i förvaltningsrätt, är ju den grundläggande principen att man ska höras innan beslut fattas. Låt befolkningen höras, ta alla med i båten och låt dem komma med i beslutsprocessen. Därför ska inte lagtinget heller behandla sådana här meddelanden. Det är landskapsregeringens åsikt och då ska det beaktas. Så utskottets förslag var helt korrekt.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Tack ledamot Häggblom! Jag är förvånad för jag har inte uppfattat någon från regeringsblocket som har beklagat sig över att vi har en åldrande befolkning för att vi inte tycker om åldringar. Det är av omtanke om den åldrande befolkningen som vi tar problematiken på allvar och inte blundar för det faktum att vi kommer att bli många, många fler äldre som ska försörja färre. Det måste man ta till sig. Eller vad tycker ledamot Häggblom att är lösningen? Om 13, 14 eller 15 år när kommunerna kommer med mössan i hand till landskapsregeringen och begär högre landskapsandelar, och vi ka ta dessa landskapsandelar ur den icke sinande landskapskistan. Är det lösningen, ledamot Häggblom?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Herr talman! Ledamot Holmberg hör till dem som har den åsikten som nu framfördes. Jag har en annan åsikt. Jag tror inte att det kommer att vara några problem. Det ekonomiska problemet idag är att landskapsregeringens budget sväller ut. Man kan inte hålla i pengarna. Det är ju där som vi måste sätta in greppet och se vad som är fel, inte bara låta byråkratin svälla ut utan se hur man kan göra det effektivare. Det gör kommunerna. De har stramat upp enormt mycket. Men det har inte landskapet.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Ledamot Häggblom besvarade inte frågan så jag ställer den en gång till. Vad är ledamot Häggbloms åtgärd mot att vi har en åldrande befolkning som ska försörjas av färre och färre i arbetsför ålder? Det är en problematik som inte går att blunda för. Ser ledamot Häggblom ökade landskapsandelar som det verktyg som ska klara oss ur den utmaningen?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Mitt budskap till ledamot Holmberg kommer aldrig att gå fram. För ledamot Holmberg anser att man efter en viss ålder inte längre bidrar till det åländska samhället. Det är det som är fel. De jobbar, de har jobbat ihop pensionerna och de belastar inte samhället på det sätt som ledamoten säger. Det är det jag vill få fram till dig men du begriper det aldrig och kommer aldrig att göra det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Ltl Bert Häggblom säger i sitt anförande att man ska sluta prata negativt. Vem har pratat negativt om de äldre? Jag undrar det. Jag har suttit här och lyssnat på debatten och jag har inte hört någon prata negativt om de äldre. Däremot är det en retorik från ledamot Häggblom att han vill få det att låta så. Och det är inte schysst stil. Däremot har man pratat om att kommunerna har en utmaning i framtiden att ansvara för en bra kommunal äldreomsorg. Det tar vi på allvar. Ltl Bert Häggblom kanske inte tar det på allvar, men vi har små kommuner idag som funderar på hur man ska klara av det och hur man ska göra. Vi måste också lyssna till dem.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack herr talman! Men det är ju det som kommunerna gör och jobbar med hela tiden. Jag vill påstå att vi idag har en bra åldringsvård över hela Åland. Rätta mig om jag har fel men det är min uppfattning. Och det tror jag att vi också har i fortsättningen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Vi har en bra äldreomsorg men jag vill kunna erbjuda en bättre. Jag känner att i den kommun där jag bor och där jag är med och styr så har vi en viss utmaning genom att vi har ett litet underlag och vi är så få. Men om vi blir fler så klarar vi av detta tillsammans. Det är det som jag vill kunna uppnå. Jag vill kunna erbjuda lika bra hemservice som man har i de omkringliggande kommunerna och har en starkare ekonomi eftersom de är en större kommun och därmed har lite mera utrymme. Det är det som jag vill åt. Det är det som jag vill vara med och erbjuda i framtiden, en bättre äldreomsorg och att man framförallt kan bo kvar längre hemma. Det är det som vi måste jobba för. Men då måste vi också titta på hur vi ska ta oss an det.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Dagens lagstiftning hindrar inte det överhuvudtaget. Det står fritt för de små kommunerna att slå ihop sig. Ledamot Winé har ju tagit initiativ till det. Varför då inte jobba med det utan att säga att det ska vara genom tvång för de kommuner som inte vill göra det och som anser att man har den service som befolkningen kräver i sina hemkommuner.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Talmannen påminner om att vi också brukar titulera varandra och inte använda ordet ”du” varken i repliker eller i anföranden.

    Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandling. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Remiss

    9        Distribution av alternativa trafikbränslen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Herr talman! Det är en aktuell lag om distribution av alternativa trafikbränslen. En väldigt stor fråga som just nu diskuteras i nästan alla världens länder om hur man ska övergå från fossila bränslen till andra alternativ.

    Det är också aktuellt här på Åland eftersom vi i tilläggsbudgeten har vårt första strukturstöd för utbyggnad av laddningsstruktur på Åland, i första hand för elbilar och i andra hand för bussar i stadstrafik. Det har varit intressant att jobba med de här frågorna och en väldigt positiv attityd också bland eldistributionsbolagen.

    Den här lagen, som egentligen härstammar från EU:s infrastrukturdirektiv, har inte varit implementerad i riket. Eftersom energiområdet som helhet styrs i detalj från EU så betyder det att våra möjligheter att avvika på det här området är små och därför har vi på energiområdet väldigt mycket blankettlagstiftning. Landskapsregeringen har avvaktat behandlingen av den här frågan på rikssidan och motsvarande lag ligger nu för behandling på riksdagen och torde idag vara uppe för behandling i riksdagens kommunikationsutskott.

    Nu är det i sista minuten för både Finland och Åland att implementera det här eftersom EU har oss under lupp och hotar med både det ena och det andra. Om vi inte nu i brådskande ordning får fram det här lagförslaget så kan det väckas talan i domstol.

    Direktivet handlar om att se till att det finns lagstiftning för tekniska specifikationer som berör för allmänheten tillgängliga laddnings- och tankstationer för alternativa bränslen, landströmsförsörjning och tankstationer för naturgas LNG och annat för insjötrafik och havsgående fartyg.

    Det gäller också hur laddningsstolpar och annat ska fungera, vilken information som kunden ska tillhandahålla och att det finns intelligenta mätsystem för de här stolparna osv. Det är på det sättet aktuellt nu när det här byggs ut och att det görs i enlighet med den här lagen.

    Lagen bedöms inte få några större verkningar ekonomiskt, möjligen kan arbetsmängden öka en del hos landskapsregeringen, men bör kunna skötas inom ramen för befintliga resurser. Vi bedömer att det har en positiv inverkan på miljön och underlättar användningen av laddningsinfrastruktur och för användningen av landströmsanläggningar.

    Lagförslaget har beretts i skyndsam ordning och har därför inte haft någon regelrätt remiss men däremot så har kontakter förts med branschen och man är i alla fall till vissa delar medveten om den här lagen. Å andra sidan har vi heller inget alternativ att göra annorlunda än precis det som vi gör idag.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack vicelantrådet för presentationen! Vi har fått indikationer till finans- och näringsutskottet att ärendet som sådant brådskar. Enligt lagförslaget från landskapsregeringen så står det att det här har blivit bordlagt i plenum den 23 maj 2017 i Finlands riksdag medan vicelantrådet nu säger att det ligger hos kommunikationsutskottet för behandling. Känner vicelantrådet till när den blir färdig på rikshåll? Vi kan ju svårligen ta en blankettlagstiftning på Åland som ännu inte är tagen på rikssidan.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Vi hade ett lite motsvarande förfarande en till tillbaka, där vi i ett sådant här brådskande fall var tvungna att göra på motsvarande sätt. Om jag inte minns fel så hade Ålandsdelegationen lite synpunkter på det men högsta domstolen var helt tillfreds med lösningen. Så de lagarna kommer att träda ikraft precis som tänkt. Lagtinget gjorde också där en skyndsam och bra behandling av ärendet. Det här är ungefär ett parallellfall till det.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Vi har från finans- och näringsutskottets sida beredskap till en skyndsam hantering, men det oaktat så bör ju ändå den finska blankettlagstiftningen vara i kraft innan vi tar en kopia av den. I annat fall så blir ju lagstiftningen på gränsen till bisarr. I så fall tar vi ju en lagstiftning in blanco och det kan väl inte vara meningen?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är meningen att det ska kunna fungera ungefär i likhet med tidigare fall och om det idag behandlas i ägarutskottet av frågan så kommer det att komma ett beslut från riksdagen inom den period som lagtinget behandlar frågan, rimligtvis.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Min fråga är hur kommer det att fungera i praktiken? Nu har väl landskapet budgeterat för tre stationer, vad jag förstod, med 70 000 euro. Vem kommer att sköta det här? Är det så att man hyr ut de här stationerna? Kommer betalningen att gå till landskapet eller går de till den som är ansvarig för skötseln av stationen? Det skulle vara intressant att veta hur upplägget är. När man satsar 70 000 euro så vill man också vara säker på att landskapet får pengarna tillbaka. Det handlar ju om en kommersiell verksamhet.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det här skulle också kunna klarläggas i samband med att utskottets utlåtande om tilläggsbudgeten diskuteras. Men visst kan jag besvara frågan också här.

    Tanken är den, och jag tror att det är ett strategiskt klokt vägval, att när man gör den här typen med offentlig laddningsinfrastruktur så ägs de och servas av distributionsbolagen, alltså i Mariehamn av Mariehamns elnät och av Ålands elandelslag på landsbygden. Då har man en auktoritet som sköter det här, inte landskapet eller någon annan. Det är de som kan de här frågorna kring eldistribution som också äger dem och servar dem.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag tror inte att vicelantrådet svarade på hur landskapet får pengarna tillbaka som man satsar.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Vi kommer att ge de här pengarna som ett stöd för etablering av infrastruktur som helt enkelt överförs till eldistributionsbolagen som sedan etablerar dessa stationer, plus att man också ger ett erbjudande till turistanläggningar, hotell och andra där elbilar övernattar och kan tanka under natten.

    Herr talman! Jag glömde att påminna om att det finns ett fel i framställningen kring antalet el- och hybridbilar som finns på Åland. Jag ber att få korrigera det i samband med utskottsbehandlingen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Jag förklarar diskussionen avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    För kännedom

    10      Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

    Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

    Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 5 juni 2017.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 31 maj 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.