Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 13:48

    Tack, talman! Social och miljöutskottet har lämnat sitt betänkande gällande förslaget till landskapslagen om ”privat hälso- och sjukvård”.

    Lagförslaget är likt den tidigare inom landskapet Åland gällande rikslagen, med några få undantag, där man passat på att modernisera lagen och lyfta in några punkter för att stärka patientsäkerheten.

    Ålandsdelegationen konstaterade genom ett utlåtande per den 21 juli 2022 att den privata hälso- och sjukvården bör anses vara en del av rättsområdet hälso- och sjukvård i självstyrelselagens 18 § 12 punkten.

    Avvikande från rikets lagstiftning föreslås att såväl serviceproducenter samt självständiga yrkesutövare ska ansöka om tillstånd för sin verksamhet. För att beviljas ett sådant tillstånd krävs att serviceproducenten anses vara tillförlitlig och inte anses uppenbart olämplig på grund av den typ av brott som kan anses äventyra patientsäkerheten. Av detaljmotiveringen framgår att det främst handlar om olika typer av våldsbrott samt även grov ekonomisk brottslighet. Tillståndet kan även återkallas om serviceproducenten senare visar sig brista i tillförlitlighet.

    I föreliggande lagförslag föreslås att motsvarande bestämmelser som intagits i rikets lag över social-och hälsovården, gällande tjänsteproducentens och personalens anmälningsskyldighet om upptäckta missförhållanden och brister intas i den åländska lagen.

    Tjänsteproducenten åläggs att omedelbart underrätta ÅMHM om missförhållanden riskerar att äventyra patientsäkerheten eller om brister som man inte förmått eller förmår åtgärda genom egenkontroll.

    Och på tal om egenkontroll så ersätts kravet för självständiga yrkesutövare på att årligen lämna in en verksamhetsberättelse med en skyldighet att utarbeta en plan för egenkontroll i på motsvarande sätt som i rikets lag om tillsynen över social- och hälsovården.

    Vidare kan konstateras att Valvira och regionsförvaltningsverket drivit det riksomfattande Valveri-registret för handläggningarna av tillstånds- och anmälningsärenden som gäller privat hälso- och sjukvård samt för tillstånd och statistikföring. De åländska hälso- och sjukvårds producenterna har inte ingått i ingått i rikets register utan i ett av landskapet upprättat register i Excel-format.

    Bestämmelserna i liggande lagförslag om register överensstämmer inte med rikets kommande lagstiftning gällande vilka uppgifter som ska ingå i registret. Tillämpningsområdet för den åländska lagen är dessutom begränsad till tjänsteproducenter inom den privata hälso- och sjukvården.

    Utskottet konstaterar att det inte är ändamålsenligt att försöka få till stånd en överenskommelse med rikets myndigheter om att överföra uppgiften att sköta registret över de åländska tjänsteproducenterna inom den privata hälso- och sjukvården.

    Utskottet konstaterar dock att dagens Excel-register överförs till ett register med högre datasäkerhet.

    Utskottet konstaterar att de bestämmelser som föreslås intas i landskapslagen om privat hälso- och sjukvård och som avviker från den lag som hittills tillämpats i landskapet stärker patientsäkerheten och tjänsternas kvalitet.

    Utskottet anser att de föreslagna ändringarna är befogade och omfattar lagförslaget. Tack för ordet.


  • Tack, talman! Tack utskottsordförande Egeland. Det var ingen lätt lag ni fick att börja med i det nya utskottet. Jag har ju inte själv deltagit i det här ärendets behandling eftersom jag inte har platsen idag, bara för att vara tydlig med det.

    Men att ÅMHM nu idag behöver och kommer att få mer resurser är ganska klart för den som läser betänkandet och lagen, ganska mycket resurser. Men jag skulle gärna ha ett förtydligande Det är inte de som jobbar i den här privata verksamheten som ska försäkras att de är tillförlitliga. Här står om serviceproducenter, verksamhetsutövare, så det är alltså den som leder verksamheten eller styrelsen. Det är inte de som jobbar i verksamheten som ska kontrolleras på det här sättet.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:53

    Tack, talman! Tack ledamot Söderlund! Det är helt korrekt uppfattat. Det är serviceproducenter som det handlar om.


  • Tack, talman! I presentationen av det här lagförslaget fick jag uppfattningen att syftet med den här extra kontrollen av tillförlitligheten, till exempel från personal som kommer från fastlandet hit för att jobba, var att skydda patienterna från brottslingar, pedofiler, mördare och sådana. Men det är alltså inte så. På vilket sätt stärks patientsäkerheten med den här lagen? Har utskottet diskuterat mera vilka slags brott som det ska gälla? Det står också i lagen om brott som har begåtts utanför Åland, alltså hur långt utanför Åland ska ÅMHM leta?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:54

    Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Avvikande från rikets lagstiftning, föreslås att såväl serviceproducenter som självständiga yrkesutövare ska ansöka om tillstånd för sin verksamhet. Således måste även de självständiga yrkesutövare också kontrolleras, så att de begått grov brottslighet.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:55

    Tack utskottsordförande för en god presentation av lagförslaget. Det är en viktig förstärkning av patientsäkerheten. Det är svårt att föreställa sig att vi snart ska rösta om förkastande av det här lagförslaget med all den osäkerhet som ett förkastande skulle innebära. Jag hoppas att regeringen träder fram och berättar vad som kommer i stället för det här förkastade lagförslagen. Det blir ju nog väldigt intressant att se.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:55

    Tack, talman! Tack ledamot Valve. Jag kan väl säga så mycket som att vi i utskottet är väl också lite förvånade över att man har föreslagit detta. Vi tycker att det är en bra lag och vi omfattar den i sin helhet.


  • Tack, talman! Tack utskottsordförande Egeland. Två saker. Mig veterligen kommer inte Liberalerna att motsätta sig den här lagen. Jag tror inte att något av regeringspartierna motsätter sig den här lagen. Så det är nog ett stort missförstånd från en tidig oppositionspolitik. Men det som lyftes i samband med remissen var ju att här har vi ännu ett kostnadsdrivande lagförslag. Jag vet att utskottsordförande Egeland och jag har lika syn på det, i alla fall när det kommer till ekonomi. Hur bekväm är utskottsordförande Egeland i den här lagstiftningen? Den blir ju kostnadsdrivande, eller hur?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:56

    Tack, talman! Ledamot Holmberg läser mig som en öppen bok ännu en gång. Den är så klart kostnadsdrivande och inte gör jag ju vågen över det. Men nu är det ju vår behörighet, så det är väl självstyrelsens pris. Vi har inte så mycket att välja på. Vissa saker måste tyvärr kosta, även om det gör jäkligt ont. Det känns här.


  • Tack, talman! Jag ska sluta hälla salt över utskottsordförande Egeland. Men vi kan väl vara överens om att kanske nästa gång, vid nästa lagstiftning som kommer rätt snart, så gör vi en rejäl ekonomisk konsekvensbedömning och ser till att vi nyttjar våra befintliga resurser på allra bästa sätt. För det känns som att man hade kunnat göra ett annat förarbete kring det här. Nu får vi det i famnen och så är det kostnadsdrivande.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:57

    Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Ja, med tanke på att vi dessutom sitter i opposition nu så kan han säkert vara övertygad om att vi kommer att gapa om konsekvensbedömningar.


  • Ledamot Mogens Lindén (S) Anförande | 13:58

    Talman! Ledamöter, först vill jag lite diskutera varför jag lämnade in den här reservationen. Syfte är alltså inte en omröstning utan att deklarera det problematiska och det kommer att prövas ytterligare av Ålandsdelegationen.

    Intentionen är mycket god. Jag förenar mig helt i intentionen. Den är lovvärd. Inga gravt kriminella, våldtäktsmän, pedofiler, tunga drogmissbrukare, dementa eller psykotiska ska kunna jobba på Åland eller i Finland. Helst skulle vi behöva ha enhetliga kriterier i hela Norden. Jag delar den uppfattningen att vi inte ska ha sådana personer i tjänst.

    Det andra som jag också delar är att uppenbara vårdmisstag som drabbar patienter måste alltid utredas och anmälas till behörig myndighet med expertkompetens.

    Men nu kommer jag till det problematiska. Intentionen, den håller jag med om. Det är den juridiska giltigheten. Man prövar inte ändamålsenligheten i Ålandsdelegationen. Man prövar helt enkelt om det är juridiskt giltigt. Legitimering är en finsk behörighet. Är det verkligen grundlagsenligt att ha olika villkor och kriterier för privat yrkesutövning för legitimerad sjukvårdspersonal på Åland och i riket? Vill man helt enkelt pröva gränsen för vad som är en åländsk behörighet Och jag måste korrigera det här, en självständig yrkesutövare är inte detsamma som en anställd hos till exempel ett privat bolag. En självständig yrkesutövare ansvarar själv för sin anställning, så det är inte detsamma. Jag vill korrigera det.

    Finlands läkarförbund har uttryckt en stor oro att det kan bli en rättsojämlikhet. Det här bekymrade lokalavdelningar i Finlands läkarförbund på dess årsmöte och de konstaterade att det blir olika i Finland och på Åland. I Finland räcker en anmälan men på Åland blir det en anhållan.

    Sen kommer jag till det som många har varit inne på. Det gäller frågan om ändamålsenlighet och konsekvensanalys. Måste en läkare från Finland eller Sverige med finsk legitimation och som arbetar på basen av ett eget företag som konsult i den offentliga eller privata sjukvården ha ett näringstillstånd? Till exempel en sotare från Korpo får inte sota på Kökar utan näringstillstånd.

    Om man verkar som konsult i ett eget företag eller om man har en egen privat mottagning på någon av våra två läkarstationer, då måste man godkännas och man måste ha ett näringstillstånd. Jag fick just ett meddelande av chefläkaren på ÅHS att vi har 40 konsulter på ÅHS. Det kommer att bli en väldig byråkrati. Många av dem kallas in på mycket kort varsel.

    Ska vi verkligen ha ett eget register som inte kommunicerar med det finska registret? Upptäcker vi en grovt kriminell på Åland är vi ju skyldiga att delge den finska myndigheten. Vi måste ha ett samkört register så att det fungerar båda vägarna. Upptäcker man i Finland någon som är olämplig så ska vi veta det och upptäcker vi någon här som är olämplig så ska man i Finland veta det. Det måste vara kommunicerande register.

    Sedan finns det många frågeställningar kring de juridiska aspekterna i att upprätthålla ett dylikt register och där hade Datainspektionen en hel del synpunkter. Vilka myndigheter, under vilket tjänstemannaansvar och vilken expertkunskap krävs av myndighetens övervakande tjänstemän? Notera att de här tjänstemännen ges också rätten att gå in i sekretessbelagd patientinformation utan att höra patienten. Är det lagligt? Ska vi alltså ha olika övervakning som utförs av olika myndigheter gällande privat och offentlig sjukvård? Ska vi ha olika principer på Åland och i riket?

    Det har inte gjorts en konsekvensanalys av den här lagen. Hur många ytterligare tjänster behövs inom Datainspektionen? Hur många ytterligare tjänster behövs på ÅMHM och på hälso- och sjukvårdsbyrån? Två, fem, kanske tio? Hur stort är det här problemet? Under mina 30 år på Åland kan jag säga att jag känner till fyra fall. Det är två per decennium. Vi bygger upp ett antal nya tjänster på ÅMHM och på Datainspektionen för att sköta detta.

    Slutligen, vilket är mycket avgörande, krävs detta näringstillstånd för åländska konsulter som arbetar på eget företag så kommer det att drabba åländsk specialsjukvård enormt. Det är som sagt 40 stycken.

    Jag tycker inte att ett lagförslag bör ges utan en noggrann konsekvensanalys hur mycket det kommer att kosta. Jag tycker egentligen att till de delar den här finska lagen bara handlar om sjukvård så kunde man ta det som en blankettlag. Men jag är medveten om att vi har en mycket speciell situation med våra annorlunda organisationer i socialväsendet.

    Jag tror att jag slutar här. Men mitt syfte med min reservation är inte att jag på något sätt motsätter mig intentionerna, utan det är kostnadsdrivande och det är förödande för konsultverksamheten inom specialsjukvården på Åland Centralsjukhus. Tack!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:05

    Tack ledamot Lindén för ett spännande anförande. I den reservationen som ledamoten Lindgren precis presenterade så står det så här: "Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagförslaget förkastas i sin nuvarande form". Jag har egentligen bara en enkel fråga här i min första replik. Det är ledamoten Lindéns intention, eller hur, att förkasta lagförslaget?


  • Ledamot Mogens Lindén (S) Repliksvar | 14:05

    Nej, jag tänker inte föra den till omröstning. Jag inser hur det utfaller, utan jag vill bara fästa uppmärksamheten på det problematiska i det här. Jag tror att det här inte kommer att gå igenom Ålandsdelegationen. Det kommer inte anses vara förenligt med grundlagen. Jag har diskuterat med lite olika juridiskt kunniga som delar min bedömning och inom expertisen i Finlands läkarförbund. Jag tror att det är olyckligt om vi separerar det här och det är framförallt väldigt, väldigt kostnadsdrivande. Jag tycker att den här lagen, som alla i detta rum garanterat håller med om intentionerna, borde ha beretts ytterligare. Jag hoppas att man kanske har en möjlighet att bearbeta den ytterligare. Men jag kommer inte att begära en omröstning.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:06

    Det är ytterst anmärkningsvärt att ledamoten Lindén vill använda förkastande som ett medel att vinna uppmärksamhet för en fråga. Ledamoten Lindén nämnde i sitt anförande att ledamoten vill anta en blankettlag i stället för det här lagförslaget. Kommer landskapsregeringen att lägga fram en sådan blankettlag?


  • Ledamot Mogens Lindén (S) Repliksvar | 14:07

    Jag har diskuterat med de erfarna kollegerna här. Jag är en novis, jag är inte en veteran som ledamot Valve. Det här är någonting som är möjligt, man behöver inte alltid föra det till omröstning. Min reservation kommer även att komma med denna lag till Ålandsdelegationen. Det är helt enkelt mitt syfte att peka på det problematiska.


  • Tack, talman! Ledamoten Lindén tycker precis som jag att det är absolut väldigt viktigt att inga brottslingar och dömda personer ska jobba inom vården. Det är inte det som vi motsätter oss när man diskuterar och debatterar. Men det är helt klart, det har lyfts många gånger, att ÅMHM kommer att behöva mycket resurser. Det behöver köpas in expertis. Det här med tillsyn är svårt. Det gäller liksom val av vårdmetoder, behandlingsmetoder och medicinering. Det här kommer absolut att kosta. Jag skulle vilja fråga ledamot Lindén om han anser att det här stärker eller stöder patientsäkerheten eller försämrar?


  • Ledamot Mogens Lindén (S) Repliksvar | 14:08

    Jag tycker att vi behöver en kontrollfunktion och den ska vara kongruent med vad som är i riket. Vi måste samarbeta med riket. En olämplig läkare eller någon annan med en Valvira legitimation ska fråntas sin legitimation och där måste vi arbeta vidare därför att där är det uppenbart otillräckligt. Men vi ska inte börja köra ett eget race. Vi ska inte ha olika speciell åländsk lagstiftning. Skulle vi ha det för sjökaptener? Nu har vi ett gemensamt handläggande för att bli sjökapten med Traficom i Finland som dessutom är internationellt. Vi ska inte ha någon åländsk separat lagstiftning, utan vi ska verka för att vi har en nationell säker lagstiftning.


  • Tack, talman! Precis som ledamot Lindén så har jag också lärt mig att rätten att vara behörig i ett yrke är finsk behörighet. Det är Valviras behörighet och nu vill man ta den behörigheten till landskapsregeringen. Absolut så förstår jag dig delvis, men man måste också tänka på konsekvenserna. Jag tänker till exempel på en kvinna som vill ha en hemförlossning söker en privat barnmorska, alltså en självständig yrkesutövare som, då för att få vara verksam på Åland, ska ha näringstillstånd och vara tillförlitlig. Den här processen kommer att ta tid, precis som ledamot Lindén nämnde med de här läkarna på ÅHS och antagligen är barnet fött innan den här processen är klar. (… taltiden slut).


  • Ledamot Mogens Lindén (S) Repliksvar | 14:10

    Jag vill också lite provocera. Vi har inte den här expertkunskapen på Åland. Dessutom är problemet i vårt lilla samhälle att alla känner alla. Det blir fråga om jäv och lojaliteter på olika sätt. Det här kommer vi ändå att vara tvungna att köpa från Finland. Vi har inte den här kunskapen.


  • Tack, fru talman! Jag vill bara säga att det är roligt att höra ledamoten uttrycka sina åsikter på det här viset. Det är uppfriskande att han gör det. Jag kan inte detaljerna i den här lagstiftningen till fullo för jag har inte begravt mig i den som ni har gjort i utskottet. Men det ändå roligt att höra ledamoten att uttrycka sina åsikter. Det ska bli en spännande mandatperiod.


  • Ledamot Mogens Lindén (S) Repliksvar | 14:11

    Jag tackar ledamot Wikström för de orden.


  • Tack, talman! Ja, den här lagen handlar alltså om privat hälso- och sjukvård. Det betyder att den berör överhuvudtaget inte läkare som jobbar på ÅHS. Det handlar om privat hälso- och sjukvård, inte offentlig sjukvård - ÅHS.

    När det gäller legitimation så godkänner Valvira utbildning, ger legitimation, kan dra tillbaka en legitimation eller begränsa en legitimation. Landskapsregeringen å andra sidan agerar som regionförvaltningsverket i Finland på presidentens mandat. Det handlar om tillsyn på plats och då handlar det ofta om klagomål. Sedan så handlar den här lagstiftningen inte om att du ska kunna dra tillbaka en legitimation, det handlar om att du inte ska få tillstånd att öppna en mottagning.


  • Ledamot Mogens Lindén (S) Repliksvar | 14:12

    Har jag en firma och jag säljer mina tjänster till någon av de två privata företagen här på Åland eller till ÅHS så gör jag det som privat företagare. Då måste jag ha ett tillstånd. Jag måste ha näringsrätt och jag måste ha tillstånd. Jag är inte anställd. Köper ÅHS ett plåtslagarbolag som ska lägga ett nytt tak så gäller det regelverket också där. Och notera att nu blir det tre olika grupper. Jag tycker att vi ska kontrollera läkarna i den offentliga sjukvården, de som är anställda och inte självständiga yrkesutövare i den privata sjukvården och de självständiga utövarna. De ska alla kontrolleras på samma sätt för att tillgodose patienterna. Här blir det nu tre olika kontrollsystem.


  • Det är väldigt många lagar som berör det här området. Det är lagen om yrkesutbildade, det är finsk behörighet. Det är landskapslagen om tillämpning på Åland, lagen om patientens ställning och rättigheter, det är en blankettlag. Det är en tillsynslag som finns i Finland. Det är förvaltningslagen kring sekretess där det finns både en finsk och en åländsk som styr olika saker. Du har ÅHS-lagen och du har Republikens presidents förordning om vissa förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvård inom landskapet. Dessutom så pratade ledamoten om näringstillstånd och dylikt. Det är det helt olika saker. Det har ingenting med den här lagen att göra överhuvudtaget. Det här är privat hälso- och sjukvård.


  • Ledamot Mogens Lindén (S) Repliksvar | 14:14

    Tack ledamot Holmberg-Jansson. Jag läser ur lagen 2 §: "Med serviceproducenter avses en sådan enskild eller ett bolag eller andelslag eller en förening eller någon annan sammanslutning eller stiftelse som har verksamhetsenhet som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster samt en självständig yrkesutövare som tillhandahåller sjuktransporttjänster. Som serviceproducenter anses inte en annan självständig yrkesutövare. Med tjänsteproducenter avses serviceproducenter eller självständiga yrkesutövare."

    Säljer jag mina tjänster åt ÅHS då är det mitt ansvar och då blir jag fälld om jag har gjort fel, inte ÅHS. ÅHS köper tjänsten av mig, om jag skulle vara den som säljer. Det är en helt annan sak om jag är anställd.


  • Talman! Jag står här idag som ex minister som har lagt fram denna lag för lagtinget att behandla. Normalt sätt skulle jag kanske vara tyst. Men nu är det en ny regering som har ansvaret, vi är i ett övergångsskede och lagen framlades av förra regeringen.

    I den nuvarande regeringen är ministern för social- och hälsovårds med ansvar för området från Socialdemokraterna. Så det blir lite intressant att veta om ledamoten Lindén svarar för sig personligen eller om det är Socialdemokraterna som vill förkasta hela lagen? Är det verkligen linjen att vi nu ska förkasta lagen med allt vad det innebär med att vi försenar att vi har en gällande lag kring detta område? Eller ska använda oss av den lagstiftning från 1993, som fanns före den senaste självstyrelselagen trädde i kraft? För så är praxis. Är det ett sådan lagstiftning som vi ska eftersträva på Åland, att vi ska ha det som i Finland och att självstyrelsen är av mindre prioritet?

    Så därför behöver jag bemöta reservationen som ledamoten lagt fram. Det förefaller som om det finns några missförstånd som jag ska försöka reda ut. Jag anser att det är oroväckande att man vill att lagen ska förkastas utifrån ledamotens eget tyckande. Det är helt stick i stäv med vad tjänstemän på hälsobyrån samt lagberedning fört fram samt även vad de samlade utskottet anser i sitt betänkande. Det är svårt att greppa alla olika lagar som påverkar detta område och som berör helt andra delar än de som denna lag handlar om.

    För det första: Lagen gäller yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården som är anställda av privata serviceproducenter, bland annat enligt 3 § 14 § och 26 §. Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har tillstånd att vara självständig yrkesutövare inom hälso- och sjukvård på Åland gäller lagen även till de delar som gäller självständiga yrkesutövare om tjänster produceras för privat serviceproducent eller ÅHS. För samtliga yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården på Åland gäller rikslagstiftningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Då ÅHS anställer eller har underleverantörsavtal med yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som har egen firma registrerad utanför Åland gäller landskapslagen om hälso- och sjukvård samt rikslagstiftningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

    Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården på Åland görs enligt rikslagstiftningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Behörigheten på Åland att utöva tillsyn enigt denna lag bestäms av Republikens presidents förordning om vissa förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland, där det framgår av 1 § att Ålands landskapsregering ska sköta de uppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland som enligt i landskapet gällande rikslagstiftning hör till regionförvaltningsverken. Detta innebär att landskapsregeringen utövar tillsyn över yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården oavsett om de arbetar inom privat eller offentlig hälso- och sjukvård. Tillsynsansvaret är delat mellan landskapsregeringen och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira på samma sätt som ansvaret i riket är delat mellan regionförvaltningsverket och Valvira. Lagtingsledamoten Lindéns förslag att inte dela denna tillsyn mellan flera myndigheter skulle kräva en ändring i rikslagstiftning om yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården eller alternativt en revidering av självstyrelselagen så att Åland blir behörig för lagstiftning och myndighetsutövning gällande alla tillstånd för yrkesutbildade och all tillsyn av dem.

    Detta konstateras att det behövs resurser och rätt kunskap, men det finns inga ansvariga tjänstemän som har sett det behovet. Att bryta journalsekretessen som ledamoten nämner styrs av annan lagstiftning. Där handlar det ofta om att det är en patient som vill att något ska kollas upp efter ett klagomål och då begär patienten ut journalhandlingarna men detta är inget nytt och denna lag berör inte detta.

    Talman! Vi har redan ett brett samarbete mellan ÅMHM, Valvira och landskapsregeringen. Rikets lag om tillsynen över social- och hälsovården (tillsynslagen) börjar gälla from 1.1.2024. I och med det kommer ett nytt gemensamt register för Valvira och regionförvaltningsverken i riket, dvs. Soteri-register, att gälla både för offentlig och privat hälso- och sjukvård. Registret är direkt kopplat till den nya tillsynslagen då bestämmelser om Soteri-registret föreskrivs i tillsynslagen. Det är därför inte möjligt för Åland att ansluta till Soteri-registret då lagen inte kommer att gälla på Åland. Det tidigare registret som Valvira hade gällande privat hälso- och sjukvård dvs. Valveri-registret kommer i och med ibruktagande av Soteri-registret att upphöra.

    Till sist vill jag återkoppla till det jag sade tidigare gällande tillstånd och tillsyn över yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården, där således rikslagstiftning gäller även på Åland. Hälso- och sjukvård är åländsk behörighet och det konstaterades år 2022 att detta gäller även privat hälso- och sjukvård. Lagtingsledamotens förslag att Åland och riket inte ska ha olika regelverk skulle kräva en revidering av självstyrelselagen så att Åland inte längre är behörig att stifta lagar om hälso- och sjukvården. Blankettlagstiftning gällande privat hälso- och sjukvård är inte möjligt då rikets lag om privat hälso- och sjukvård upphör.

    Jag vill gärna ha ett klart besked från ledamoten. Kommer man nu från hela regeringsblocket att förkasta denna lagstiftning såsom ledamot Lindén förslår i sin reservation? Jag hoppas verkligen att det inte är fallet. Tack, talman!


  • Talman! Ledamot Jansson, tack för kommentarerna. Egentligen skulle jag ju ha velat ha en skrivning; "Lagförslaget behöver ytterligare bearbetas och återremitteras till landskapsregeringen med en åtföljande konsekvensanalys."

    Jag läste också i Ålandstidningen den 9 november att dåvarande minister Jansson var tveksam. "Det är oklart om Åland har behörighet att lagstifta på detta vis" sade dåvarande ministern. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man skulle klargöra det här innan. Jag tror helt enkelt att det här behöver bearbetas. Hur löser man det tekniskt på bästa sätt? Vi har ett gemensamt mål. Men det finns inga andra möjligheter än att göra på det här sättet. Tyvärr fick vi inte möjlighet att höra Datainspektionen, men om jag läser Datainspektionens text rätt i remissutlåtanden så förutspår Datainspektionen ett antal nya tjänster. Hur många? Det kan jag inte (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Orsaken till att det inte har tagits med så mycket ändringar från Datainspektionens i den här lagstiftningen är för att det är en helt annan lag som det handlar om. Så det berör inte den här lagen på det sättet.

    När det gäller antalet tjänster så har man nu föreslagit att en tillträder i mitten på nästa år. Man ska jobba sida vid sida. Visst, om man är orolig för kostnader så kan man väl fortsätta med Excelark. Det är billigt.


  • Tack, fru talman! Jag vill tacka ledamot Annette Holmberg-Jansson för att du har lagt fram den här lagen. Samtidigt så vill jag också framföra att det har framförts väldigt bra synpunkter, väldigt relevanta synpunkter. Vi utesluter inte att vi kan behöva titta och återkomma med en närmare analys kring det här och vad det kommer innebära. Den här analysen kommer att behöva göras gemensamt med förvaltningen här. Men i det här skedet så önskar vi inte att den förkastas, men vi kan behöva återkomma.


  • Tack, talman! Tack ministern. Ja, i det här fallet så vet jag, eftersom jag just har suttit på den stolen som ministern sitter på nu, att förvaltningen, lagberedningen, utskottssekreteraren och alla är överens om att det här är i sin ordning. Därför så känner jag mig trygg med att den här lagen ser ut så som den ser ut.

    Och ja, det finns saker där som man är osäker på; just den här rätten att begränsa, om man har gjort ett brott, för det har ingenting med själva yrket att göra. Men där tycker jag att det är väl friskt vågat hälften vunnet om det skulle vara så att inte just den paragrafen skulle gå igenom. Men det här är ju något som även den finska sidan tittar på att införa. Jag tror att detta kommer att ha alla förutsättningar för att gå igenom.


  • Tack för det. Jag känner mig trygg i det du säger här ledamot Annette Holmberg-Jansson. Däremot så är ju de ekonomiska konsekvenserna inte helt oviktiga. Det är lite med anledning av det som jag också vill titta närmare på detta och återkomma.


  • Tack, talman! Det står ministern fritt att göra. Ansvaret är inte längre mitt, utan det är ditt och det känns ganska bra.


  • Tack, talman! Nu börjar vi komma till slutet på det här ärendet. Utskottets ordförande Egeland redogjorde omfattande för betänkandet. Så till stora delar så har mitt anförande redan blivit sagt, så jag tänker inte stå här och idka repetition.

    Jag kommer med en liten allmän uppmaning att när man tar över ny lagstiftning så behöver man ha en noggrann beredning över de ekonomiska konsekvenserna för att kunna fatta beslut för vidare åtgärder. Vi behöver tänka och bli bättre på att alltid ta in de ekonomiska konsekvenserna för övervägande.

    Utgångspunkten bör alltid vara att tillför man uppgifter i ett område ska motsvarande plockas bort ifrån ett annat område så att det blir ett nollsummespel. I detta fall har vi erfarit i utskottet med juridisk hjälp att en blankettlag skulle bli väldigt knölig mycket på grund av den nya tillsynslagen i riket som innehåller så mycket annat än det som vi har att hantera. Tack!


  • Tack, talman! Som jag har fått det förklarat för mig - jag är ingen jurist - om det inte finns en finsk lag som heter privat hälso- och sjukvårdslag så kan inte vi ha en blankettlag på en lag som inte existerar. Så det går inte. Det är alltså helt omöjligt för oss att ha en blankettlag inom det här området. Vi har inte bett om att ta över den, utan det har konstaterats av Ålandsdelegationen att det här är vår behörighet. Då tycker jag att vi stolt ska ta emot den behörigheten, för det är inte så ofta det går den vägen.


  • Talman! Jag har inte hört ordet omöjligt, men jag har hört ordet otillämpligt och knöligt. Jag är nog med på ledamot Holmberg-Janssons tåg där.


  • Talman! Ledamot Pettersson, jag kan inte motstå att vara lite retorisk. Det handlar om säkerhet. Jag var inne på sjökaptensyrket. Vi ska inte köra solo när det gäller säkerhet på Åland. Som vi vet så är gränsen för roderfylla på Åland 1,5 promille för registrerade fiskebåtar och fiskare om jag inte har fel. Det är ju fullkomligt bisarrt, om jag är rätt informerad men det kan jag säkert bli korrigerad i någon replik. Vi ska när det gäller säkerhet ha största möjliga kongruens med riket.


  • Talman! Jag delar ledamoten Mogens Lindén vurmande för säkerheten. Det är inte frågan om det. Nu var det inte det jag nämnde, utan det var den ekonomiska konsekvensen. Och så länge den ekonomiska konsekvensen inte inkräktar på säkerheten så är jag väldigt nöjd.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 14:31

    Talman! Jag tänker fatta mig kort. Tack för klargörandet att lagförslaget inte ska förkastas trots att det står så i reservationen. Det är väldigt viktigt för verksamheten att veta vad som gäller.

    Vi ser också fram emot att ta del av de kompletterande analyser som har utlovats från regeringsbänken.


  • Jag har egentligen en fråga till ledamot Valve med anledning av att han är ÅHS ordförande. Har ÅHS tagit del av eller beretts möjlighet att yttra sig om konsekvenserna för det här lagförslaget? Som en tidigare ledamot var inne på så anställer ÅHS firmor och konsulter kanske nästan oftare än vad man anställer en person. Förfaringssättet är så att t.ex. en läkare har en firma och så köper man tjänster av firman. Har ÅHS bedömt konsekvenserna av det här?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:33

    Frågan har inte varit upp till behandling på ÅHS styrelsens bord, men det finns en tjänstemannaremiss som har gått via ledningsgruppen. Sådant är förfarandet när det handlar om mera teknisk lagstiftning. Givetvis så har det här lagförslaget också delats i regeringsblocket. Jag kan ju säga så mycket att jag är lite förundrad över de dimensioner som dagens debatt har fått, för det bedömdes nog inte vara varken särskilt problematiskt eller kontroversiellt i det skedet.


  • Nej, vi är nog alla helt på det klara med att det är klart att vi behöver ha en lag om privat hälso- och sjukvård och det är säkert ingen här i salen emot. Men sedan behöver man ju tänka på konsekvenserna av de skrivningar som finns. Blir det byråkratiskt? Blir det dyrt? Blir det svårt att vara verksam på Åland och på ÅHS? Då behöver man ju kanske utreda det innan man klubbar den här lagen tänker jag.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:34

    Givetvis och ledamoten Söderlund ingår i regeringsblocket. Regeringsblocket kan förkasta lagen. Regeringsblockets ledamöter kan kasta den i papperskorgen. Regeringsblocket kan också ta fram en ny lag. Regeringsblocket kan komma med kompletterande analyser. Jag tolkar den debatt som vi just har haft att man kommer att titta närmare på det i regeringen. Jag tycker nog att analyserna är hyfsat klara, men för all del om man vill utreda vad som redan har utretts.


  • Talman! Ja, ibland skulle man vilja ta replik på en replik. Det finns säkert många här som har känt samma sak.

    Lagen gäller inte ÅHS konsulter som inte är enskilda yrkesutövare på Åland. För dem gäller Ålands lag om hälso- och sjukvård, lagen om yrkesutbildade, så de berörs inte av den här lagen.


  • Talman! Jag var i kontakt med chefläkaren kring näringsrätt. Jag fick svaret av honom, jag försökte leta efter det här mejlet. Jo, han hade fått besked av juristerna här på landskapsregeringen att det behövs näringstillstånd. Men man har resonerat att de jobbar ändå inom ramen för ÅHS journalsystem, så man tolkar det lite liberalt för det skulle bli praktiskt helt ohanterligt. Jag är ingen jurist, jag kan inte uttala mig om det här, men det var i alla fall det svar jag fick av chefsläkare Nagamori.


  • Tack, talman! Ja men då är det ju tur att det här inte handlar om näringstillstånd på Åland.


  • Ja, jag vill understryka att mitt samtal med chefläkaren inte har skett inom ramen för utskottet. Jag är fullt medveten om att det är sekretessbelagt. Men jag har förstås diskuterat det här med kollegerna och facket. Den stora oron är just kring att det blir inkongruens och olika praxis gällande olika läkargrupper.


  • Tack, talman! När man uttalar sig i lagtinget så behöver man också veta att man har torrt på fötterna. I det här fallet så vet jag att lagen inte gäller ÅHS konsultläkare för de är inte enskilda yrkesutövare på Åland. För dem gäller Ålands lag om hälso- och sjukvård, lagen om yrkesutbildade, så de berörs alltså inte av den här lagen. Det handlar inte om att en läkare ska få ett näringstillstånd. Det handlar om frågan om du vill öppna en privat mottagning eller om du behöver ha egenkontroll på plats och att de kan komma och kontrollera dina lokaler med mera. Det är helt olika saker och det är det som gör att den här lagstiftningen är komplex, precis som ledamot Söderlund var inne på tidigare (… taltiden slut).


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet. Förslag om förkastande av lagförslaget läggs i samband med ärendets andra behandling.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om privat hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.