Remissdebatt

Privata säkerhetstjänster LF 29/2019-2020

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Talman! Ärade lagting, på bordet idag finns ett lagpaket gällande privata säkerhetstjänster som på ytan förefaller ganska komplicerat, men som alltid när vi går in på områden av blandad natur, dvs. när både lagting och riksdag är aktörer i lagstiftningsprocessen, så finns det fallgropar. Vi i lag- och kulturutskottet tar redan nu emot alla utsträckta händer när det gäller den fortsätta behandlingen. Jag hoppas att vi kan se till att det förslag som landskapsregeringen då för fram till alla delar svarar mot de krav på rättssäkerhet och tillförlitlighet som dagens moderna samhälle ställer.

    Orsaken till att man i Finland startade upp och aktiverade sig inom säkerhetsbranschen är ju helt enkelt att det är en växande bransch. Det här gör att behovet av konsumentskydd, rättsskydd med mera måste fås på plats till hundra procent. Som tyvärr är fallet i alltför många sammanhang har det visat sig att när det gäller säkerhetsbranschen så finns det påfallande risker för att även den organiserade brottsligheten aktiverar sig inom sektorn och då kan få tillgång till både det ena och det andra som inte är bra med tanke på de vanliga hederliga bolagen och medborgarna.

    Det har funnits ett behov av att se över regelverket. Här kommer Åland in i bilden i och med att vi nu är på ett rättsområde där vi har få aktörer. Vi har ingen utbildning på Åland vad gäller väktare etcetera, men naturligtvis även om det är ett litet område i sig, begränsat vad gäller de nämnda aktörerna, så är det oerhört viktigt att också vi får lagstiftningen på plats.

    Även i detta fall har då valet av lagstiftningsteknik att fortsätta det val man gjorde med nu gällande lag alltså att gå in för blankettlag. Här är det i mångt och mycket beroende på att man då till säkerhetsbranschen ger rättigheter, maktmedel med mera som är delad behörighet mellan Finland och Åland.

    Det finns många saker att säga om det här, men jag tror att vi alla kan spara alla detaljerna till lag- och kulturutskottets ingående behandling som jag är övertygad om att det kommer att bli.

    Men låt mig ta ett exempel, om vi ska få morgondagens åländska samhälle att fungera på ett sätt som känns tryggt för oss alla så finns det också på morgondagens Åland behov att ta in temporära förstärkningar av ordningsmannaväsendet på Åland. Vi kan till exempel tänka oss en situation där Helsingfors Jalkapallo Klubi - förlåt språket, talman - kommer till Åland och har X hundratals supportrar i släptåg. I sådana situationer måste vi vara övertygade om att vi har en lagstiftning som tryggar både åskådarnas men naturligtvis också i största generella drag samhällets övriga trygghet och säkerhet. Det här är inte för att HJK:s supportrar är speciellt stygga jämfört med andra, men det visar behovet av att ha lagstiftning som gör att vi kan ha den direkta mängden ordningsvakter som kan bistå polisen i den här typen av övervakning som helt nödvändigt följer av offentliga tillställningar som man också kan kalla fotbollsmatcher. Det är ju inte hållbart på sikt att man i samband med att man spelar europeisk fotboll på Åland från Europa League att hela tiden kalla in polisinsatser. Därför är det oerhört viktigt att ordningsmannasidan då har de möjligheterna.

    Här kommer man osökt in på det fallet att för att kunna agera som ordningsman, som väktare med mera, så måste man ha en grundutbildning i bagaget. Det här är inget nytt. Det har funnits krav på utbildning tidigare, men det förstärks ytterligare genom att man förstärker också en ordningsvakts möjligheter att använda maktmedel typ gassprej och liknande som hjälpmedel.

    Sammantaget så hoppas vi från landskapsregeringens sida att vi lyckas fånga in alla de aspekter som följer med krav på ordning och trygghet till den här delen.

    Vad blir det då för krav på Ålands myndigheter till följd av det här? Det närmaste vi kan se är behovet av utbildning till väktare, förhoppningsvis inom ramen för Ålands högskola. Väktare innebär rätten att bära skjutvapen. Därför behövs det en grundutbildning så att man som medborgare vet att den som agerar som väktare har den erfarenhet och det kunnande som den typen av situationer innebär. Detta innebär att polismyndigheten här på Åland måste ha ett dataregister och det kommer att förorsaka vissa kostnader. Det har också effekter på registreringar av alla aktörer. Nu får vi en situation där ordningsvakter, väktare och överhuvudtaget aktörerna inom säkerhetsbranschen blir reglerade yrken i ännu högre grad. Det förutsätter att man finns med i ett register för att både arrangörer och i synnerhet vår egen poliskår vet vilka som har den behörighet som den här typen av aktiviteter förutsätter.

    Talman! Sedan har jag fått frågan redan på förhand om det här påverkar t.ex.
    möjligheter att ordna privata tillställningar eller offentliga tillställningar ute i skärgården. Det påverkar inte, utan det är upp till polismyndigheten på Åland, precis som tidigare, att bedöma i vilken grad det behövs utbildade ordningsvakter vid sidan av alla de vanliga lekmannavakter som alltid har funnits också på Åland. Tack, talman!


  • Talman! Det här på många sätt en välkommen lagstiftning. Men ministern sade i sitt anförande att man nu lämnar över lagen till lagtinget och så ska det vara. Man tar stafettpinnen och finns det saker som behöver förtydligas eller förbättras så gör utskotten det. Men jag noterar att ministern hade vissa dubier kring lagstiftningen och att den inte var till fyllest eller att det fanns fallgropar i den. Jag noterar också att nu går vi över från egen lagstiftning till blankettlagstiftning. Var tror ministern att det kan finnas problem?


  • Tack, talman! Bästa ledamot Sjögren, jag skulle väl inte uttrycka mig som jag gjorde om jag kunde svara på den frågan här och nu. Jag vill jag betona, vi fortsätter ju på blankettlagsmodellen från 2010 vad gäller säkerhetstjänster som sådant. Man valde alltså det redan då 2010 från en situation där vi på Åland hade den här sidan helt oreglerad och där man på den finska sidan från 2002 hade börjat reglera säkerhetsbranschen.

    Övergången mellan olika system, olika maktmedel och inte minst och det faktum att vi rör oss mellan blandade rättsområden så jag är inte oroad i sig för lagförslaget som sådant, utan mera om vi tillräckligt tydligt kan förklara för dem som aktiva, som ordningsvakter och väktare, vilka rättigheter och skyldigheter de har.


  • Som jag förstår det så tar ju lagstiftningen upp att man försöker begränsa behörigheten, det blir tillståndspliktigt, man sätter krav på utbildning och kompetens. Får vi riktigt skarpa lägen som vi hade när Legia Warszawa var här så räcker nog inga väktare till heller. Då fick vi ju förstärkning från rikspolisen och då kom piketpolisen hit med 16 polisbilar. Det är bra att kunna ha det i bakfickan också.

    Men som regel är det bra att man reglerar det här. Man får ju också som väktare och ordningsvakt befogenheter att inskränka fri- och rättigheter till enskilda människor. Så det är väldigt bra att man reglerar det.


  • Tack, talman! Det förefaller som om ledamot Sjögren är lite förvånad över att jag är ödmjuk i mitt agerande från talarstolen, men jag tycker att vi måste vara det i den här typen av frågeställningar där vi har ett gemensamt intresse av att det här verkligen ska fungera.

    Jag tycker själv att det som hände i samband med Legia Warszawas besök på Åland för två år sedan så den bilden av Åland är ju inte bra. Vi tvingades ta in förstärkningar i stället för att ha tillräckligt antal utbildade väktare och ordningsvakter som kunde ha trätt till. Samtidigt blir det oerhört dyrt för de klubblag som drabbas av kostnader och naturligtvis delvis för samhället som sådant.

    Jag hoppas sannerligen att den utbildningsmöjlighet som vi tror och hoppas att återfinns i Ålands budget för 2021 blir någonting som man kommer att ta emot med varm hand bland åländska aktörer.


  • Tack, herr talman! Inte trodde man väl riktigt att ledamoten Harry Janssons första lagstiftningar skulle vara två stora blankettlagpaket där man lämnar självstyrelsens egen lagstiftningsmakt och i stället väljer att ta en blankettlag rakt av. Tidigare har åtminstone lantrådet Jansson nästan sett blankettlagar som något slags självstyrelsepolitiskt svek. Varför denna pragmatiska nya hållning från ledamoten Jansson?


  • Tack, talman! Jag har respekt för tidigare vicelantrådet Gunell. Vi måste ju komma ihåg att den här typen av projekt som vi nu har lagt på bordet hittills under 2020 är ju sådana som vi har ärvt av den tidigare landskapsregeringen som ledamot Gunell ingick i. Jag har ansett vad gäller mina egna ansvarsområden att det vore oschysst av en tillträdande ny minister att gå in och bryta det arbete som ligger långt tillbaka i tiden. Vi måste komma ihåg att båda de lagpaket som ligger på bordet idag, som tillhör mina ansvarsområden, är något som har startats upp mycket tidigare. Sedan kan man då tycka att det är fegt. Samtidigt så måste jag säga att jag har ju svårt att se, i ljuset av nuvarande lag, hur vi skulle kunna göra det tillräckligt klart på basen av en helt åländsk lagstiftning eftersom vi saknar behörighet.


  • Att avbryta projekt som är på gång eller lagstiftningar som gäller verkar ju inte den här landskapsregeringen överhuvudtaget ha problem med i andra fall. Det här är nog helt och hållet den här regeringens ansvar.
    Polislagen, där var jag tillsammans med minister Gun-Mari Lindholm med och gjorde en åländsk lag 2014.Vi lade fram den lagen för lagtinget för behandling och den stödde också centern.

    När vi kom med hälsoskyddslagen sedan som var en blankettlag så då var Centern och Obundna totalt emot. Det var liksom ett självstyrelsepolitiskt svek med blankettlagar. Men nu särskilt i en fråga som polisen som är en så viktig del i en självstyrelse och i en autonomi, så är det ju nog en total omsvängning från Centern och vicelantrådet som vi ser här idag.


  • Tack, talman! Men ledamot Gunell, ni får inte blanda ihop landskapsregeringens absoluta övertygelse att vi ju har varit tvungna att avbryta sådant som inte ens hade stöd i dåvarande lagting och saknade stöd i dåvarande och nuvarande rättssystem. Där har vi då agerat för att skydda aktörerna osv. Ledamoten får inte blanda in det.

    När det gäller just den här specifikt så kan jag ju ta upp ett exempel, eftersom ledamoten intresserar sig för frågan; till exempel att bygga upp skilda dataregister med allt som det skulle innebära med ordningsvaktskort etc. som finns i systemet. Problemet med att kunna begära hjälp från Finland i det här fallet när det gäller behov av extra hjälp så det skulle vara oerhört kostsamt för Ålands del. Det är ju det som är sanningen. Landskapsregeringen ska värna om pengarna.


  • Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Jag ska komma med två beröm. Det första är att jag tycker att det är bra att landskapsregeringen har förstått vitsen och vinsten i att använda blankettlagstiftning. På slutet nämnde vicelantrådet att det också är en avsevärd ekonomisk aspekt att använda blankettlagstiftning. Det är positivt, väldigt bra!

    Det andra är att jag blir glad när det öppnar sig möjligheter att utbilda på Åland. Det finns ett enormt behov i Svenskfinland på en sådan här typ av utbildning, det är jag medveten om efter att ha diskuterat med berörda personer. De bara väntar att få komma till Åland. Det är just så här som vis ska göra, vi ska lagstifta och vi ska möjliggöra för vår högskola att arrangera kurser. Det här skapar om inte inflyttning så i alla fall studieturism, om vi ska kalla det så. Det är en form av studieexport. Det är riktig, riktigt bra!


  • Tack, talman! Återigen så framstår ledamot John Holmberg som ljuset i oppositionens mörker. Tack för det ledamoten! Att hela tiden kunna tänka vid sidan av oppositionsrollen och se till helheten är bra får det åländska samhället. Jag välkomnar det och jag tror att hela parlamentet tycker att ett fritt tänkande är det bästa.

    Jag delar naturligtvis ledamotens synpunkter vad gäller utbildningsbehovet och nyttan som det kan ge till Åland. Man ska inte förakta det faktum att har man utbildningen här på Åland så har man också behörighet att fara över till Finland och få ett arbete också där till de delar det behövs hjälp. Det finns också behov i svenskspråkiga bygder att ha sådana som behärskar svenska fullt ut.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Gruppanförande | 14:53

    Herr talman! Centerns lagtingsgrupp vill ha ett tryggt Åland där man möter varandra med respekt. Lagen om privata säkerhetstjänster ger polisen t.ex. möjlighet att begära assistans från bevakningsföretag om det uppstår situationer där polisens resurser är otillräckliga, vilket är väldigt bra.

    Det kan vara svårt och kostsamt att på Åland hitta tillräckligt med utbildad personal (ordningsvakter) i samband med t.ex. mindre arrangemang såsom skärgårdsfester, skördefester, mindre idrottstävlingar eller liknande. Av lagförslaget kan utläsas att det finns möjlighet till vissa undantag och att man i kombination med utbildad personal även får skarva i med icke utbildad personal om så behövs. Detta är en viktigt påpekande för möjligheten att genomföra mindre evenemang i skärgården och på landsbygden. Att bedöma hur många ordningsvakter som sedan behövs utgående från evenemangens säkerhet blir polisens uppgift.

    Lagförslaget innebär troligen vissa merkostnader för privata ordningsföretag som bör utbilda sin personal. En kostnad för utbildning, som på sikt kan göra att kostnader för att anlita väktare och ordningsmän generellt stiger. Är man en liten arrangör av t.ex. landsbygds- eller skärgårds evenemang sker det ofta på ideell basis men “många bäckar små” av kostnader kan leda till att man väljer att inte arrangera ett evenemang alls.

    För oss i Centern är det oerhört viktigt att lagstiftning möjliggör i högre grad än förhindrar. Om detta till exempel verkar menligt på lågriskarrangemang som små skärgårdsfester och andra landsbygdsevenemang behöver kloka lösningar hittas. I grund och botten är Åland ett tryggt samhälle och det vill vi förbli. Det är alltså viktigt att använda lagens möjligheter till undantag och polisens ingående kännedom av det åländska samhället för att skapa en god balans mellan lagstiftning och förnuft.

    Väktare tilldelas genom denna lag t.ex. större befogenheter att agera och kan ingripa när viss fara för brott föreligger och fungerar på det sättet som en kompletterande resurs till polisen, det är jättebra. Personer som tjänstgör som väktare har också möjlighet att genom lagstiftningen släppa en gripen person direkt utan att överlåta denne till polisen vilket tidigare behövt göras. Det är två goda exempel i den nya lagstiftningen som möjliggör extra hjälp till polisen och den hjälpen kan vara effektiv.

    Jag observerar också att det på Åland idag, vilket också observerades här i salen, inte arrangeras några utbildningar inom området. Här ser jag, som ledamot Holmberg sade, en stor potential att i framtiden på Åland, t.ex. inom Ålands högskola eller Ålands gymnasium, att arrangera olika kurser och på det sättet locka hit svenskspråkiga studeranden. Här är en stor möjlighet.

    Talman! Slutligen kan jag konstatera att denna lag hjälper polisen att göra ett tryggt Åland ännu tryggare genom att främja samarbete mellan polis och privata säkerhetstjänster.

    För Centerns lagtingsgrupp vill jag också passa på att betona att det är viktigt att det svenska språket tryggas i all verksamhet som är kopplad till säkerheten. Det ska gälla oavsett vilken aktör som utövar befogenheter på åländsk mark. Tack, talman!


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Gruppanförande | 14:58

    En ny och reviderad lag om privata säkerhetstjänster har varit ett önskemål en längre tid eftersom det bland annat varit vissa otydligheter. Det är mycket bra att verksamhet med ordningsvakter blir tillståndspliktig verksamhet, befogenheterna preciseras och tydliggörs eftersom efterfrågan på verksamheter som innefattar väktare och ordningsvakter hela tiden växer.

    Maktbefogenheter blir avgränsade. Det ställs krav på kompetens och utbildning och verksamheten ska också övervakas av det offentliga. Det är också utmärkt att man tar hänsyn till småskaligheten som framkommit förtjänstfullt i Centerns gruppanförande. Vi vet att vi har våra speciella behov.

    Det kan också vara värt att notera att det kommer att medföra en del ökade kostnader både i administration och byråkrati. Det gäller att ha öga på att inte de kostnaderna skenar i väg och att det också blir lätt att administrera och obyråkratiskt.

    Den liberala lagtingsgruppen anser att det är viktigt med tydlighet och aktuell lagstiftning. Landskapsregering har valt blankettlagstiftning och det har den liberala lagtingsgruppen ingenting emot. Men vi noterar att det har skett någon form av kovändning hos flera partier i lagtinget.

    Den liberala gruppen omfattar förslag och ser fram emot behandlingen i lag- och kulturutskottet. Finns det några buggar i lagstiftningen så är jag säker på att man också gemensamt hittar dem. Tack.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 14:59

    Tack, talman! Det liggande lagförslaget om privata säkerhetstjänster är en bra och välkommen reglering, och lagstiftningsmetoden med tanke på resursläget vid lagberedningen är nödvändig. Man hinner inte göra uppdateringar i den takt som man borde. Även behörighetsproblematiken som vicelantrådet nämnde är, som vi alla vet, ganska besvärlig och det har Socialdemokraterna alltid tyckt.

    Det centrala argumentet, att möjligheten att använda offentlig makt måste ske av människor som har kunskap och utbildning, och med tydligt avgränsade befogenheter när det gäller att begränsa och inskränka grundläggande fri- och rättigheter känns mer aktuell än någonsin. Det är för människors rättsskydd och integritet lagen behövs, och förstås också för att de företag som erbjuder privata säkerhetstjänster att med lagens hjälp kvalitetssäkra sin verksamhet gentemot sina kunder.

    När dessutom de privata säkerhetstjänsterna i vissa fall närmar sig och till och med utför sådant som tidigare uppfattats som polisiärt ansvar är det viktigt att det sker, om uttrycket tillåts, med ordning. Om polisen kan upphandla tjänster av bevakningsföretag så måste det finnas en bra och tydlig reglering.

    Det är viktigt att det inte är de som vill bruka maktmedel som är väktare och ordningsmän, utan de som helst löser problemet på ett annat sätt.

    Den svaghet vi har på Åland är förstås, som i många andra fall, bristen på möjlighet att utbilda sig på området. Det är djupt otillfredsställande, kanske en möjlighet för framtiden och något som både landskapsregeringen och utskottet borde titta vidare på.

    Lagförslaget betyder för ordningsvaktsverksamheten vid olika evenemang att kraven om inte skärps så förtydliga så att det är nödvändigt att ha utbildade ordningsvakter också vid små tillställningar. Det är polisen som bedömer i vilken mån outbildade ordningsvakter kan anlitas. Det kan betyda problem, dels för små föreningar, dels för större arrangemang som traditionellt anlitat idrottsföreningar och föräldragrupper för att hjälpa till. En skärpning och ett förtydligande på detta område är välkommet, men det kommer att få konsekvenser.

    Som man kan läsa i förslaget blir det ekonomiska konsekvenser både före företag och för konsumenter av säkerhetstjänster samt för Ålands polismyndighet, vilket förstås behöver beaktas i kommande budgetering.

    Socialdemokraterna omfattar lagförslaget. Tack, talman.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.