Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Tack för det, talman!

    Den här ändringen av lagstiftningen kan vid första anblicken verka ganska enkel, och i mångt och mycket handlar det också om en enkel åtgärd för att införa sekretessbrytande bestämmelser. Men jag skulle ändå vilja säga några saker om lagstiftningen som sådan.

    För det första är det väldigt glädjande att vi kommer vidare med servicecentret. Detta är en del i det, att få till lagstöd. Servicecentret är en optimering och förbättring, en effektivitetshöjande åtgärd på den administrativa sidan inom landskapsförvaltningen, där man ska samla stödfunktioner inom redovisning, löneadministration och upphandlingsstöd.

    Tanken är att likartade och återkommande uppgifter inte ska behöva organiseras på många håll i förvaltningen, samtidigt som vi kan utveckla kompetensen, vilket är en bra sak. Det är en fråga som finansminister Perämaa ansvarar för, och om utskottet planerar att göra fler förändringar, skulle jag rekommendera att också höra finansministern och finansavdelningen i detta ärende. Jag tycker att man har hanterat ärendet på ett mycket bra sätt och att planeringen av dessa förändringar har varit väl genomtänkt.

    Detta är en typ av reform som inte syns utåt, men som definitivt går i linje med landskapsregeringens ambitioner att använda landskapsförvaltningens resurser effektivt. Därför ser vi mycket på hur de administrativa funktionerna är strukturerade. Den som har läst den kommande budgeten kan se att det sker mycket samordning inom landskapsförvaltningen, just för att öka produktiviteten och bli mer kostnadseffektiva.

    Men servicecentret är förstås i första hand en organisatorisk förändring. Det förutsätter också att juridiken och informationshanteringen fungerar. För att landskapsregeringen ska kunna sköta redovisning, löne- och personaladministration samt upphandlingsstöd för andra delar av förvaltningen, behöver vi säkerställa att de uppgifter som krävs för detta arbete hanteras på ett lagligt och säkert sätt.

    Talman! Det är också så att vi nu först får ett tydligt lagstöd för något som till stora delar redan har varit etablerat inom landskapsförvaltningen. Finansavdelningen sköter redan idag ekonomiadministration och lönehantering för stora delar av landskapsförvaltningen. Men när olika uppgifter och personuppgifter ska delas, uppfattar vi från landskapsregeringens sida att det inte räcker med att säga att "så här har vi alltid gjort, vi behöver göra lagändringar" utan nu säkerställer vi att det finns ett tydligt rättsligt stöd för informationsöverföringen. Det är också bra, att vi formaliserar och rättssäkrar en etablerad förvaltningspraxis och skapar förutsättningar för kommande steg.

    Jag vill understryka att bestämmelsen inte ger en allmän och obegränsad rätt att få uppgifter. Rätten gäller enbart uppgifter som är nödvändiga för de uppgifter som ska utföras och lämnas på begäran. Det får aldrig bli så att effektiv förvaltning och gott informationsskydd blir varandras motpoler. Här behöver vi samordna och ha tydliga regler för att kunna uppfylla båda delarna.

    Talman! En tredjedel, särskilt för dem som har läst remissvaren, är att lagberedningsprocessen uppfattas som mycket lyhörd. Här har det kommit in en del remissvar där man har begärt att lagstiftningen ska preciseras. I synnerhet Datainspektionen, som också är tillsynsmyndighet över dessa frågor, har lyssnats på. Vi har haft en både noggrann och hörsam beredning. Det ser man också i hur förslaget har utvecklats, för den som har sett det lagförslag som först gick ut på remiss. Lagberedningen gjort ett mycket gott jobb. Man har inte bara identifierat behov, utan också prövat formuleringarna, lyssnat på synpunkter och justerat förslagen när det funnits skäl att göra det.

    Talman! Det handlar om en mycket teknisk lag, en enkel paragraf, men också om en mer samordnad landskapsförvaltning, ett tydligt lagstöd för informationsöverföring och värdet av noggrann lagberedning har belysts också i denna lagstiftning. Det är ingen stor reformparagraf i sig, men nödvändig för att de större förändringarna ska kunna genomföras på ett bra och rättssäkert sätt. Tack, talman!


  • Tack, talman!

    Jag har funderat lite på frågan om att få ut uppgifter om medlemskap i fackföreningar och uppgifter om hälsa. Det är egentligen något som borde vara förbjudet enligt dataskyddsförordningen. Men det verkar vara lagligt, förutsatt att det står i proportion till det syfte man eftersträvar.

    På vilket sätt står det i proportion till det eftersträvade syftet?


  • Talman!

    Om du har ett sådant system där din fackavgift dras av direkt från lönen, och om du behöver lämna in ett sjukintyg för att kunna erhålla sjukledighetspenning, så handlar det om den typen av erforderliga uppgifter.

    Jag tycker att utskottet kan fördjupa sig i detta, eftersom jag har noterat att det finns en del frågor kring detta i samhällsdiskussionen. Jag uppmuntrar utskottet att göra det.

    Dessa uppgifter går alltid till den som räknar dina löner. Om det ska göras avdrag på din lön för en fackavgift, eller om du har rätt till sjukersättning eller sjuklön, så måste även löneräknarna få ta del av dessa uppgifter.


  • Tack, talman! Tack för svaret. Jag kan ha missat något, men jag tycker inte att det står särskilt tydligt att det handlar om just sjukskrivning. Det som anges handlar snarare om uppgifter om hälsa. Hur kommer man att specificera detta i det slutliga lagförslaget?


  • Talman!

    Jag gav exempel på vad det kan handla om. Men jag förstår inte heller vad Egeland frågade, hur man ska formulera detta i det slutgiltiga förslaget. Det här är landskapsregeringens slutgiltiga förslag. Det torde också ledamot Egeland förstå.


  • Tack, talman!

    Tack för presentationen. et framgår här att man kalkylerar med en inbesparing på 0,2 miljoner, men man nämner ingenting om årsverken, investeringar, driftskostnader eller en verklig nettoinbesparing. Kan ministern förtydliga detta?

    Jag konstaterar också att det på sidan 5 står att allmänna förvaltningens HR-enhet ska vara huvudägare och därför ha rätt att komma åt all data utan att varje gång be om tillåtelse. Motsvarande text återfinns inte på lagsidan, utan där finns en helt annan formulering. Är det lagtexten som gäller?


  • Talman!

    Det är lagtexten som gäller, och landskapsregeringen är en och samma myndighet.

    Jag vill tacka ledamoten Thörnroos för påminnelsen. Den första delen av repliken berörde löneadministrationen och möjliggörandet av denna del. Det handlar inte om några stora ekonomiska frågor, utan snarare om att undvika investeringar i parallella löneadministrativa system.

    Den stora inbesparingen finns givetvis i servicecentret som helhet. Därför anser jag, som jag nämnde tidigare, att det är viktigt att höra finansminister Perämaa, eftersom det handlar om större förändringar inom de administrativa processerna. Men det ligger utanför det här lagförslaget, som är mitt ansvarsområde, eftersom det handlar om förvaltningsdelen.


  • Talman!

    Det är möjligt att detta ligger utanför ministerns ansvarsområde, men det har tyvärr visat sig att de ekonomiska kalkylerna ofta är svagt underbyggda när de kommer till lagtinget. Det vore intressant att veta, med tanke på att vi nu också går in i det här servicecentrat, hur många årsverken som kommer att försvinna. Det måste finnas en uppskattning av detta. Vad blir effektiviteten? Det måste också framgå på något sätt om årsverken försvinner.


  • Talman!

    Vi diskuterar de ärenden som ligger på bordet. Det här är inte en landskapslag om servicecenter, och därför skulle jag besvara de frågor som ledamot Thörnroos ställer. Denna landskapslag handlar om att ge möjlighet att ta del av del här uppgifterna. Därför blir de ekonomiska effekterna också begränsade.

    Det är dock riktigt att detta innefattar minskningar av årsverken inom förvaltningen, särskilt inom de administrativa uppgifterna. Detta är något som landskapsregeringen noggrant har letat efter. Vi ser gärna att verksamheten ut mot medborgarna prioriteras framför administration. Men detta ligger utanför den här lagstiftningens ärende.

    Därför uppmanar jag ytterligare en gång utskottet att höra finansministern.


  • Ledamot Sandra Listherby (Lib) Gruppanförande | 11:25

    Tack, talman!

    Det här lagförslaget är en viktig pusselbit i arbetet med att effektivisera och samordna landskapsförvaltningens administration, eller åtminstone delar av den.

    Från januari 2027 är avsikten att ett gemensamt servicecenter och en ny HR-enhet ska inleda sin verksamhet. Genom servicecentret samordnas funktioner som redovisning, löneadministration och upphandling, medan HR-enheten får ett samlat ansvar för personaladministrationen.

    Först vill vi framföra att vi hoppas att detta ska skapa nya och tydligare rutiner för hur man registrerar personal och årsverken, så att vi äntligen kan få jämförbart material. Men för att detta ska fungera i praktiken behöver också lagstiftningen anpassas.

    Lagförslaget ska ge landskapsregeringen rätt att erhålla uppgifter från underlydande myndigheter och Fastighetsverket som är nödvändiga för att sköta gemensamma funktioner. Detta gäller även vissa sekretessbelagda uppgifter, vilket naturligtvis förutsätter att dataskyddet och den personliga integriteten kan tryggas.

    Om vi försöker summera de synpunkter som har inkommit under remissbehandlingen kan vi konstatera att remissinstanserna överlag är positiva till lagförslagets syfte att effektivisera landskapsförvaltningen och skapa bättre förutsättningar. Samtidigt lyfter flera myndigheter, såsom AMS, fordonsmyndigheten och Ålands gymnasium, behovet av effektivare administrativa processer, minskat dubbelarbete och möjlighet att samordna stödfunktioner inom exempelvis ekonomi, personal, administration och fakturering.

    Å andra sidan har remissinstanserna också framfört flera synpunkter på lagförslagets utformning. Framförallt har man efterfrågat tydligare avgränsningar av vilka uppgifter som får lämnas ut och under vilka förutsättningar. Datainspektionen har särskilt lyft frågor om förenlighet med dataskyddsförordningen och skyddet för känsliga personuppgifter. Ålands polismyndighet har pekat på oklarheter kring ansvarsfördelningen mellan myndigheter och vem som ska bedöma om en uppgift är nödvändig att lämna ut. Även gymnasiet och fordonsmyndigheten har efterfrågat förtydliganden kring bland annat proportionalitet, sekretess och hantering av personuppgifter.

    Talman! Det förefaller dock som att landskapsregeringen har tagit till sig flera av de synpunkter som framförts under remissbehandlingen, och lagförslaget ser ut att ha omarbetats. Bestämmelserna har fått en tydligare avgränsning, bland annat vad gäller de administrativa ändamålen som berättigar informationsutbyte och hur känsliga uppgifter får hanteras. Detta är mycket positivt och visar på den lyhördhet som har funnits under lagstiftnings- och remissprocessen.

    Men även om flera invändningar verkar ha beaktats, finns det ändå anledning att säkerställa att dessa svar är tydliga. Det kan vi titta på i utskottet.

    Avslutningsvis vill vi ta tillfället i akt att säga något om servicecentret som helhet. Liberalerna ser detta som en välkommen utveckling, där vi kan omfatta de tre R:en som vi så gärna talar om. Vi pratar om Robusthet, en förmåga att upprätthålla verksamhet även vid hög arbetsbelastning eller störningar. Redundans, att kunna ha överlappande kompetenser och resurser som minskar sårbarheten och gör det möjligt att hantera tillfälliga arbetstoppar. Vi har sedan Resiliens, alltså förmågan att snabbt anpassa bemanning och resurser efter förändrade behov. Att kunna skala upp eller ner och återgå till normal verksamhet efter en påfrestning.

    Tillsammans beskriver detta en organisation som är mindre personberoende, flexibel i sin bemanning och bättre rustad att hantera både vardagliga variationer och oförutsedda händelser. Allt detta tycker vi är bra, och tillsammans med möjligheten att hitta effektivitetsvinster genom samverkan mellan våra olika myndigheter gör att vi enkelt kan omfamna en förändring som på pappret ser ut att uppfylla alla krav.

    Vi vill också lyfta fram ett mer humanistiskt perspektiv på denna fråga. Mitt i alla förändringsarbeten finns ju de som faktiskt är själva förändringen, alltså personalen. Det kan tyckas handla om att ändra arbetssätt eller få nya arbetsuppgifter, men det är ändå saker som påverkar människors vardag. Vi måste komma ihåg att detta är en förändring som någon annan har beslutat om, inte de som arbetar inom verksamheten. Det gäller att vara lyhörd inför sådana förändringar och ha förståelse för att alla kanske inte omfamnar dem på samma varma sätt som vi gör.

    Det här var lite mjuka tankar att ta med sig när vi talar om verksamhet som annars ses som byråkratisk och hård. Men vi vill ändå understryka att vi ser utvecklingen som den enda rätta och hoppas att fler myndigheter ansluter sig till servicen framöver. Tack!


  • Talman!

    Jag ska ärligt säga att jag inte har hunnit läsa utlåtandena från myndigheterna.

    Den här HR-funktionen, känner ledamoten till detta, kommer det fortfarande att finnas HR-personal kvar vid de underlydande myndigheterna? Eller är det tänkt att detta ska bli helt centraliserat? Jag förstår att respektive myndighet naturligtvis kommer att föra in uppgifterna, men i övrigt blir det så att personalchefen vid HR nu blir personalchef över samtliga underlydande myndigheter.

    Min fråga blir då: är det ens möjligt med tanke på myndigheternas självbestämmande?


  • Tack så mycket, talman!

    Min uppfattning är att det inte kommer att ske på det sätt som ledamot Thörnroos målar upp. Det kommer fortfarande att finnas HR på respektive myndighet. Jag förstår att det handlar mer om att systemen blir sammanfogade och att det blir en ökad samverkan.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 11:32

    Tack, herr talman!

    Få av oss vill medge det, men det händer att man scrollar på mobilen kvällstid. En ändlös ström av Reels flyter förbi, plötsligt stannar man och undrar: Va fasen var det där jag just såg?

    Lite på samma sätt sticker detta lagförslag ut: Va fasen var det här jag just såg?

    Det som fångar ens intresse är framförallt den fräna tonen i remissutlåtandena. Vi kan kalla det "Skriet från myndigheterna". Om det skulle finnas en Richterskala för remissutlåtanden så skulle vi ligga stadigt på 6.

    Datainspektionen ifrågasätter centrala delar av förslagets rättsliga konstruktion. Lagförslaget undergräver DI:s oberoende.

    Polismyndigheten ställer frågan om vem som avgör om en sekretessbelagd uppgift verkligen är nödvändig? Om regeringen begär uppgifter och polisen säger nej, detta ska inte lämnas ut. Vem har sista ordet? Också AMS efterlyser skydd för sekretessbelagda uppgifter, många remissinstanser ifrågasätter varför regeringen ska ha tillgång till hälsoupgifter.

    Personligen undrar jag: Varför ska regeringens servicecenter ha koll på om jag är med i facket eller inte? Varför ska regeringens servicecenter ha koll på mina hälsouppgifter? Vad finns det för skydd som säkerställer att uppgifterna hålls enbart på servicecentret Det som gör mig riktigt bekymrad är utlåtandet från Ålands Ombudsmannamyndighet som värnar det starka sekretess- och integritetsskydd som gäller för ombudsmannaverksamheten och betonar vikten av att det upprätthålls.

    Om jag är anställd på Fastighetsverket, har regeringens servicecenter alltså tillgång till uppgifter om mitt fackmedlemsskap och sjukdomar. Talman, det är frestande att dra till med att regeringen rör sig bort från GDPR mot DDR. Men fullt så enkelt är det inte.

    Den ena omständigheten att beakta är att regeringen har gjort vissa förändringar sedan remissversionen, vilket lyftes av ansvarig minister. Ett mycket stort ansvar kommer då att falla på lag- och kulturutskottet att ta ställning till om detta är en rättsligt hållbar reglering – eller inte.

    Den andra omständigheten är att jag inte tror regeringen vill veta allt om ålänningarna, jag tror att regeringen enbart drivs av ambitionen att så snart som möjligt få igång servicecentret. Om man har den ambitionen så vill man bara att servicecentret får den info som behövs för att göra jobbet.

    Så min uppmaning till lag- och kulturutskottet är: Ta inte lättvindigt på det här förslaget, gör inte det korta formuläret. Scrolla inte vidare! Stanna upp! Gör en riktig bedömning om ålänningarnas och de landskapsanställdas information hanteras korrekt.

    Talman! Jag vill avsluta med högläsning ur delar av Polisens remissutlåtande som färdkost inför utskottsarbetet:
    ”...vikten av att inte slentrianmässigt överföra uppgifter till en annan myndighet utan ett beaktande av sekretess och andra rättsliga begränsningar. I sammanhanget är det ändå viktigt att påpeka att det inte räcker med lagstiftning, utan att det framförallt krävs en god styrning och goda förvaltngsrutiner för att hantera känslig information på ett säkert sätt. Alla enskilda verksamheter behöver sköta sin del i förverkligandet av ett gott dataskydd”. Tack för ordet!


  • Talman!

    Jag måste säga att jag inte riktigt känner igen ledamoten Valve, när han använder begrepp som DDR i en sådan här lagstiftning. Ledamoten Valve har själv varit ansvarig minister för det här området och har skött dessa uppgifter i många år utan lagstöd. Hade detta varit en väldigt stor fråga för honom så hade han kunnat iordningsställa den när han själv var minister.

    Den huvudpunkten i det här är dels att frågorna kring dataskydd har förtydligats i ett nytt moment efter remissrundan, och också betoningen på att det enbart är de nödvändiga uppgifterna som får samlas in. Jag tycker också att det är bra att utskottet fördjupar sig i dessa frågor, för dataskyddskunnande är något vi alla behöver jobba med. Det har visat sig i många omgångar att man kanske inte införlivar GDPR på det sätt som man borde ha gjort.

    Jag brukar själv också prata om kopplingen till mänskliga rättigheter. I den delen understöder jag ledamoten.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 11:37

    Talman!

    Lagförslaget handlar alltså om servicecenters rätt till uppgifter. Servicecenter är en ny företeelse, och därför behövs denna paragraf.

    Vem avgör vilka uppgifter som är nödvändiga för landskapsregeringen?


  • Talman!

    Den här lagen borde ha funnits på plats för länge sedan. Jag vet inte riktigt varför den inte har införts tidigare, eftersom dessa uppgifter har hanterats av andra myndigheter. Det handlar inte bara om att servicecentret nu bildas, utan också om att lagstiftningen accentueras av detta. Uppgifterna har ju tidigare lämnats in till landskapsregeringen.

    När det gäller nödvändiga uppgifter är det förstås möjligt att det kan uppstå en rättstvist om landskapsregeringen, mot all förmodan, skulle begära in uppgifter som inte behövs för att sköta till exempel löneräkningen. Dessutom behövs det generella uppgifter i det personaladministrativa systemet, och det är viktigt att någon är huvudman för detta, precis som för alla samlade system.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 11:38

    Talman!

    Det är precis detta som är kärnan i problemet. Utifrån den läsning jag har gjort av det lagförslag vi behandlar idag, samt remissutlåtandena och deras synpunkter, konstaterar jag att gränserna är suddiga när det gäller rätten att erhålla uppgifter. Prövningsrätten är för vid. Denna rätt är inte tillräckligt begränsad av detaljmotiveringen eller de allmänna motiveringarna.

    Jag anser att det finns skäl för utskottet att ta detta på stort allvar. Det handlar om många människors personuppgifter och de myndigheter som berörs. Det är datainspektionen som ska ha en övergripande inspekterande funktion. Dessutom har vi Ålands ombudsmannamyndighet, dit människor vänder sig för att klaga när de är desperata och missnöjda med landskapsregeringen. Ålands polismyndighet måste också beakta förundersökningar, sekretess och allt som hör därtill.

    Det finns verkligen skäl att göra gränserna skarpare i detta lagförslag.


  • Tack, herr talman!

    Ja, jag hörde också till dem som fick en liten tecknad gubbe när jag läste det här lagförslaget. Det var just de frågor som ledamoten Valve tar upp. När man ställer sådana frågor vill man att det ska vara väldigt tydligt och klart i dokumentet vad det handlar om. Jag upplevde dock inte att det var helt tydligt när jag läste det.

    Därför stöder jag ledamoten Valves uppmaning till utskottet att fördjupa sig i detta och förtydliga innehållet. Det behöver förtydligas. I dessa dagar inser folk mer och mer att information är av stort värde, och de vill veta vad som händer med den. Ju tydligare det kan bli i det här sammanhanget, desto bättre.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 11:40

    Det är viktigt att framhålla att det som nämndes i Liberalernas gruppanförande inte stämmer, att myndigheterna är positiva. Myndigheterna är inte positiva. Om man begär ut remissvaren och läser igenom dem, framgår det tydligt att myndigheterna är negativa.

    Visserligen kan man säga att en och annan myndighet är neutral eller kanske för rädd för att uttrycka sin verkliga åsikt, men det finns definitivt ingen myndighet som är positiv till detta förslag.

    Det är också värt att notera att det som myndigheterna har skrivit handlar om remissversionen. Därför är det ytterst intressant för utskottet att fördjupa sig i frågan om huruvida myndigheterna anser att de har fått respons på sin begäran, som handlar om att trygga ålänningarnas rätt till informationsuppgifter.


  • Tack, talman!

    Det här är en mångfacetterad fråga, och jag tycker att det är viktigt att utskottet fördjupar sig i den. Därför är det väldigt bra att utskottet engagerar sig i ämnet, hör de berörda myndigheterna och arbetar pedagogiskt för att göra frågan tydligare och klarare.

    Jag stöder, som sagt, uppmaningen till utskottet att verkligen gräva ner sig ordentligt i den här.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 11:41

    Ja, till den delen är vi överens. Det finns också skäl för utskottet att noggrant undersöka det tredje momentet av den nya paragrafen 9a och verkligen sätta sig in i vad hänvisningen till Europaparlamentets och rådets förordning innebär för denna lag. Det är viktigt att avgöra om det utgör en tillräcklig begränsning eller inte.

    Jag är mycket skeptisk, det ska jag ärligt säga. Efter att ha läst remissutlåtanden och ställt dem mot lagförslaget, tror jag att det finns skäl att omsorgsfullt sätta sig in i detta lagförslag.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Gruppanförande | 11:42

    Tack, talman!

    Det lyfts här frågor som rör individens fri- och rättigheter samt integritet. Det som stör mig mest är att man ska kunna få ut uppgifter om en persons hälsa. Det är i grunden förbjudet enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen, Det påstås dock att det ska stå i proportion till det eftersträvade syftet. Det nämns också att man kan bryta sekretess och att det ska finnas andra begränsningar, men det framgår inte vad dessa begränsningar är eller var de gäller.

    Dessa frågor tog jag upp artigt i ett replikskifte med den ansvariga ministern. Jag råkade säga "slutliga förslaget", vilket jag naturligtvis vet att det här är det slutliga förslaget. Men i diskussionen innan nämnde ministern att hon önskade att utskottet skulle titta noggrannare på detta, så jag uttryckte mig kanske lite fel där. Jag var ute efter vilka specifikationer man kunde tänka sig att ändra.

    Till svar fick jag av den oerhört trevliga ministern fick jag att "till och med Egeland borde förstå att detta var det slutgiltiga förslaget."

    Egeland förstår lite grann, men Egeland säger också fel ibland. Det gör naturligtvis inte minister Zetterman, eftersom hon öser ur sig multipla floskler vid varje anförande som hon säkert har övat in länge.

    Jag börjar faktiskt tröttna på att man pratar om att Obunden Samling har så dålig ton i detta lagting och att vi hetsar. Men man säger inte "till och med ledamot Egeland borde förstå." Vår tidigare talman pratade väldigt långsamt till mig en gång för att även ledamot Egeland skulle förstå. Jag må vara lågutbildad, men jag är fan inte dum i huvudet.

    (Talmannen påminner om språkbruket!)


  • Herr talman!

    När det gäller ledamoten Egelands fråga om hälsa står det uttryckligen, precis som jag sade i mitt repliksvar, att det handlar om hälsouppgifter för exempelvis sjukintyg och annat. Det står också i lagförslaget.

    Till den övriga delen, om lagtingsledamoten tog illa vid sig, får jag be ödmjukt om ursäkt för den delen.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:42

    Tack, talman!

    Jag vet att det står som ministern säger, men det står inte vilka begränsningar som ska gälla. Det är inte specificerat. Eftersom det handlar om känsliga uppgifter rörande människors hälsa önskar jag att man tittar djupare på detta och har tydliga begränsningar vad som gäller.

    I övrigt kan jag acceptera ursäkten och konstatera att det finns fler som kan spela det där spelet, om det är den nivån vi vill fortsätta på.


  • Ledamot Henrik Löthman (S) Gruppanförande | 11:47

    Talman, lagting och åhörare!

    Det här lagförslaget kan uppfattas som tekniskt och administrativt, men i grunden handlar det om något mycket större. Nämligen hur vi bygger en modern, effektiv och fungerande offentlig förvaltning samtidigt som vi värnar om den personliga integriteten.

    Landskapsförvaltningen står inför omfattande organisationsförändringar. Ett nytt servicecenter ska etableras och en ny HR-funktion ska byggas upp. Syftet är tydligt: administrativa stödfunktioner ska samordnas, bättre resurser ska användas effektivare och kvaliteten i verksamheten ska stärkas. Socialdemokraterna ser positivt på denna utveckling. Vi vet att varje euro som kan användas smartare inom administrationen på sikt kan frigöra resurser till välfärd, utbildning och vård.

    Vi vet också att dagens arbetsliv ställer större krav på professionellt HR-stöd, fungerande löneadministration och moderna system för ekonomihantering. Men effektivitet får aldrig bli ett självändamål. Just därför är det viktigt att konstatera att remissrundan har fyllt sin funktion. Ett flertal myndigheter har lyft frågor kring integritet, dataskydd, proportionalitet och behovet av tydligare avgränsningar. Datainspektionen, fordonsmyndigheten, Ålands gymnasiemyndighet och Ålands polismyndighet har alla på olika sätt efterlyst större tydlighet och rättssäkerhet. Det tycker vi är sunt. Det är precis så ett rättssamhälle ska fungera.

    När lagstiftaren vill skapa sekretessbrytande bestämmelser måste frågorna ställas: Vilka uppgifter, för vilka ändamål och av vem? Hur skyddas den enskilde?

    Det positiva är att landskapsregeringen också har lyssnat. Av framställningen framgår att lagtexten har omarbetats efter remissbehandlingen, just för att precisera vilka uppgifter som kan lämnas ut och för vilka ändamål de får användas. Fokus har flyttats från allmänt formulerande informationsrättigheter till avgränsade behov inom redovisning, löneadministration, personaladministration och upphandlingsstöd. Det är en viktig förbättring.

    För oss socialdemokrater är två saker avgörande. För det första måste den personliga integriteten skyddas. När det gäller uppgifter om hälsa och fackligt medlemskap talar vi om särskilt känsliga personuppgifter. Därför är det viktigt att lagstiftningen uttryckligen hänvisar till dataskyddsförordningen och den åländska dataskyddslagstiftningen. Sådana uppgifter får bara behandlas inom de mycket snäva ramar som lagen anger, precis som minister Zetterman tidigare refererade till.

    För det andra måste verksamheten fungera i praktiken. Det är svårt att skapa ett gemensamt HR-system eller ett gemensamt servicecenter om den som ansvarar för systemet inte har rätt att få tillgång till de uppgifter som faktiskt behövs för att utföra arbetet. Lagstiftningen måste spegla hur den moderna förvaltningen fungerar.

    Talman! Det här är inte ett lagförslag som handlar om att ge någon fri tillgång till myndigheternas register. Det handlar om att skapa de juridiska förutsättningarna som krävs när administrativa funktioner centraliseras. Det handlar om att möjliggöra samarbete, inte om att urholka sekretessen. Det handlar om att stärka förvaltningens funktion, inte om att försvaga individens rättigheter.

    Socialdemokraterna ser därför positivt på lagförslaget och ser fram emot utskottets fortsatta behandling, särskilt när det gäller att säkerställa att balansen mellan effektivitet och integritet upprätthålls även fortsättningsvis. Jag lovar att vi inte ser lättvindigt på det här lagförslaget från utskottets sida. Tack!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 11:52

    Tack till ledamoten Löthman för ett fint anförande. Det är precis så, den personliga integriteten måste tryggas. Vi måste kunna vara 100 % trygga i den här salen på att den personliga integriteten tryggas och att information inte används på ett sätt som den inte är avsedd för.

    Jag håller med om det mesta. Den enda lilla preciseringen jag skulle vilja göra är att detta är ett lagförslag om sekretessbrytande bestämmelser. Det vill säga, ett lagförslag som ger mandat att bryta den sedvanliga sekretessen som råder för hantering av personuppgifter på myndighetsnivå. Men i övrigt håller jag med.


  • Tack, talman!

    Jag tycker att det är viktigt att bibehålla syftet med lagen, vilket är att förbättra den personliga integriteten. Den lagstiftning vi har idag är svag, och denna lag ska täppa till de luckor som finns. Självklart kommer vi från utskottet inte att släppa ifrån oss något annat än där just detta syfte är säkerställt.

    Utöver det skulle jag vilja lämna en liten kommentar kring remissinstanserna. Delar ledamoten uppfattningen att remissinstanserna överlag var positiva till lagförslagets syfte att effektivisera förvaltningen och skapa bättre förutsättningar? De hade dock ganska starka synpunkter kring innehållet.


  • Ledamot Henrik Löthman (S) Repliksvar | 11:53

    Tack, talman.

    Både ledamot Valve och ledamot Listherby har i sina repliker uttryckt liknande åsikter. Jag tror att vi har en gemensam syn på den här lagstiftningen. Precis som ledamoten nämner, upplever jag remissinstansernas svar och syfte på samma sätt. Det är en mycket viktig lagstiftning som vi nu arbetar med, och vi kommer att göra vårt bästa i utskottet.


  • Tack, talman!

    Ledamoten har ju haft möjlighet, eftersom han tillhör regeringsblocket, att vara med i beredningsskedet.

    Min fråga är egentligen som följer: Varför är paragraf 9a så otroligt kort? Varför valde man inte att ta med mer av det som finns i detaljmotiveringen och inkludera det i lagparagrafen? Det är nämligen så att det är paragrafen som är avgörande för hur lagen ska tolkas. Detaljmotiveringen ska bara ge ett förtydligande av hur resonemanget har gått. Nu har vi en detaljmotivering på fyra sidor och en lagparagraf på en sida, och det enda som nämns här är fackföreningar och uppgifter rörande hälsa.


  • Ledamot Henrik Löthman (S) Repliksvar | 11:55

    Tack, talman!

    Tack ledamot Thörnroos för frågan. Jag har inte varit involverad på den detaljnivån i denna lag. Lagen har utformats på ett visst sätt, men jag kan inte svara på varför den är utformad så. Det är något som vi får titta närmare på när vi påbörjar utskottsarbetet.


  • Talman!

    Jo, det får vi göra. Vi brukar ju ha ett gott "tänkarklimat" i lag- och kulturutskottet, oavsett om man tillhör regeringsblocket eller oppositionen. Jag förstår också att den här lagstiftningen är väldigt brådskande nu.

    Jag vill redan säga här och nu att den här lagstiftningen är så pass viktig, med tanke på individens rättigheter, att den ändå behöver ges den tid som krävs för att vi ska kunna behandla den seriöst i utskottet.


  • Ledamot Henrik Löthman (S) Repliksvar | 11:56

    Tack, talman!

    Absolut, där är jag och ledamot Thörnroos helt överens.


  • Ledamot Mogens Lindén Gruppanförande | 13:01

    Talman, ledamöter!

    Så mycket har jag lärt mig att när det är bråttom, då ska man verkligen vara noggrann. Det kan gälla sjukostkostnadsavdrag eller VIS upphandling. Man får ofta höra att det är bråttom, bråttom. Det här ärendet framställs nästan som en proformafråga. Det här måste klubbas ganska snabbt så att det kan träda i kraft den 1 januari.

    Sedan läser man igenom det här, och det tog ett jag innan jag fattade digniteten. Det beskrivs nästan som en proforma-grej, med tanke på att man ska samordna förvaltningen av detta i servicecenter.

    Dessutom anges det att landskapsregeringen, trots sekretessbestämmelser och andra begränsningar, har rätt att få information på egen begäran. Det är en väldigt tung mening. Vilken rätt? Varför? Vilken motivering? Inte kan man rent allmänt upphäva till exempel patientsekretessen. Som flera talare tidigare har sagt, måste detta gås igenom väldigt noggrant.

    När man tittar på remissvaren är datainspektionen mycket kritisk. Ålands polismyndighet efterlyser tydligare lagstiftning och regler. Ålands gymnasiemyndighet anser att det bör preciseras när man kan bryta sekretessen. Fordonsmyndigheten nämner också rättsliga problem om detta inte preciseras och ÅHS efterlyser tydligare skydd för personuppgifter. Ålands ombudsmannamyndighet är orolig för myndighetens oberoende och AMS efterlyser ett tydligare skydd för sekretessbelagda uppgifter.

    Jag tycker att när det gäller myndigheters tillträde till personuppgifter på olika plan, måste man vara väldigt noggrann. Även om vi lever i 2026, kommer jag nog att tänka på 1984 när jag läser detta. Det kan inte hanteras som ett proforma-rutinärende. Det måste ta tid, och jag förutsätter att lag- och kulturutskottet väldigt noggrant hör alla dessa myndigheter som har kommit med remissvar.

    Så i föreliggande form tycker jag att det är helt uteslutet att lagtinget ska anta detta. Det är alldeles för allmänt hållet i en alldeles för viktig fråga. Tack!


  • Talman!

    Jag vill återigen framhålla min åsikt. Jag ser inte detta som en proforma fråga, jag var tydlig med det i mitt anförande. Jag inledde med att säga att detta kan ses som en lagteknisk fråga, men att det också handlar om något större.

    Jag tycker att det är mycket bra att frågan om dataskydd nu aktualiseras i lagtinget. Det har funnits många olika sammanhang där man har ifrågasatt varför processen inte går fortare och varför nya administrativa system ska vara så besvärliga att arbeta med. Detta har till stor del att göra med dataskyddet, precis som jag diskuterade när vi pratade om sjukvårdsstrategin för några dagar sedan.

    Jag anser att lagberedningen noggrant har beaktat myndigheternas synpunkter, särskilt datainspektionen, i sitt arbete. Självklart ska utskottet göra det arbete de anser nödvändigt.

    Men jag vill understryka, ifall någon lyssnare skulle ha missförstått, att detta inte handlar om patientsekretess (… taltiden slut).


  • Ledamot Mogens Lindén Repliksvar | 13:06

    Tack, minister Zetterman. Jo, visst inkluderas även patientskyddet i det här. Det står inte att det på något sätt är undantaget, och det är inte specifikt riktat.

    Men som alla remissvar tydligt visar, så finns det en stor oro. Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att sex veckor innan det här ska träda i kraft, så läggs det fram i lagtinget.

    Det här är ett väldigt, väldigt intrikat ärende, och det måste vi alla vara medvetna om. Jag hoppas att lag- och kulturutskottet tar det på största allvar.


  • Talman!

    När man talar om patientsekretess kan man få uppfattningen att man skulle kunna få tillgång till patientjournaler genom den här lagstiftningen. Så är dock inte fallet; det handlar istället om exempelvis sjukintyg och andra uppgifter som redan idag löneräknare har tillgång till.

    Jag tycker att det är jättebra att lagtinget diskuterar dessa frågor. Det är också viktigt att notera att den här typen av uppgifter för alla anställda idag skickas till olika redovisningsbyråer, och privata som räknar löner för vissa myndigheter. Redan idag utför landskapet löneräkning åt alla myndigheter utom ÅHS.

    Så i praktiken innebär detta ingen större förändring, utan nu får vi rättssäkerhet. För den delen uppmuntrar jag ändå lagtinget att fördjupa sig i frågan om dataskydd.


  • Ledamot Mogens Lindén Repliksvar | 13:07

    Tack, minister Zetterman.

    Det är klart att i vissa fall, när man frivilligt lämnar in ett sjukintyg till arbetsgivaren, är det en sak. Men om arbetsgivaren, som med den här skrivningen, har möjlighet att kontakta personalhälsovården och kanske begära ut journaluppgifter, då blir det en annan situation. Det är inte uteslutet, och det måste tydliggöras otroligt klart. Det har inte gjorts, vilket alla remissvarande myndigheter påpekar, och de har i princip samma förbehåll.

    Detta är på ett för allmänt plan. Det måste vara mycket, mycket noggrannare hur och vilka uppgifter som landskapsregeringen kan få tillträde till.


  • Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Gruppanförande | 13:09

    Tack, talman!

    Jag tror att det finns en samsyn här i salen om att den här lagstiftningen är mycket viktig. Den berör integriteten för enskilda människor, något vi alla värnar om. Därför tycker jag att det är extra tråkigt att landskapsregeringen levererar detta förslag sex veckor före den ska träda i kraft, och dessutom ska lagstiftningen granskas i Helsingfors. Den hade gärna fått komma tidigare, och det vill jag framhålla.

    Jag vill också påpeka att det är positivt att man försöker samordna administrationen och minska kostnaderna inom landskapsförvaltningen. Det är positivt, men det måste också finnas en tydlig ekonomisk vinst. Landskapsregeringen föreslår nu att centralförvaltningen ska få utökad tillgång till uppgifter från våra myndigheter, även sekretessbelagda sådana. Bakgrunden till detta är ett nytt servicecenter och en gemensam HR-enhet som ska börja verka den 1 januari 2027.

    Den första frågan vi har handlar om ett val som landskapsregeringen har gjort. Det beskrivs på sida 3, där man väljer att löneadministrationen inte ingår i personaladministrationen, vilket annars är ganska vanligt. Istället flyttas den över till servicecentret som ligger på finansavdelningen. Min fråga till landskapsregeringen är därför varför man valde att göra så.

    Jag skulle också vilja veta var den samlade ekonomiska kalkylen finns. Hur många årsverken sparar vi faktiskt, och hur mycket minskar kostnaderna när den nya HR-enheten räknas med? Kommer myndigheternas nuvarande personaladministration att avvecklas, eller bygger vi upp ytterligare en administrativ nivå? Vidare, hur tryggas myndigheternas självständighet när centralförvaltningen får tillgång till deras interna personaluppgifter? Detta gäller bland annat ÅHS, polisen och datainspektionen.

    För det tredje måste jag säga att detaljmotiveringen väcker fler frågor än den ger svar. Själva lagparagrafen består av en enda paragraf, men för att förklara den behövs flera sidor juridiska resonemang om sekretess, personuppgifter och olika undantag. Det gör att det blir ganska svårt att greppa vem som egentligen har rätt att besluta om vad, vem som har rätt att få tillgång till vilka uppgifter, och hur ansvaret ska fördelas.

    I lagtexten talas det om rätten att få uppgifter på begäran. I motiveringen beskrivs däremot ett gemensamt system där HR-enheten ska ha tillgång till all data, utan att varje gång begära tillstånd. Om jag har tolkat det rätt, vilket jag är tveksam till, förväntas HR och serviceenheten att man ska mata in uppgifterna. Paragrafen ska egentligen bara vara ett stöd ifall någon myndighet inte har skött sig.

    För det fjärde, som jag redan nämnde tidigare: Varför kommer det här lagförslaget så sent till lagtinget och vi förväntas behandla det skyndsamt? Den här organisationsförändringen har ju varit planerad under en lång tid.

    Bästa ledamöter, vi ska självklart effektivisera förvaltningen, men effektiviseringen måste innebära verkliga inbesparingar, inte bara att personal, arbetsuppgifter och kostnader flyttas från ett ställe till ett annat.

    Talman! Jag har tittat på remissutlåtanden och vill speciellt nämna det som Ålands hälso- och sjukvård säger. De påpekar att "om uppgifter om hälsotillstånd och arbetsförmåga ska behandlas, måste det särskilt beaktas att uppgifterna är känsliga och kan vara föremål för tystnadsplikt." Jag måste ärligt säga att jag inte vet hur tystnadsplikten står sig i förhållande till sekretessbrytande lagstiftning. Det får vi nog reda ut i utskottet.

    Ålands hälso- och sjukvård ställer också frågan om hur känsliga personuppgifter ska säkerställas. Det är en relevant frågeställning som vi alla kanske funderar över.

    Datainspektionen uttrycker tveksamheter och menar att datainspektionens prövningsrätt behöver skrivas in i landskapslagen. Jag skulle gärna vilja höra ett resonemang från ministerns sida om hur man har resonerat där.

    Avslutningsvis, fru talman, så tror jag att detta är ett bra initiativ som landskapsregeringen har tagit. Som jag nämnde tidigare, att samordna administrationen minskar kostnaderna. Men då måste man också kunna bevisa dels att man minskar kostnaderna, och dels att det faktiskt blir effektivare. Tack!


  • Talman!

    Det var många frågor, och jag kommer inte i ett replikskifte att kunnat besvara dem alla. Men ledamoten sitter också i lag- och kulturutskottet, så vi får helt enkelt återkomma till dessa frågor.

    Jag vill dock konstatera att detta inte är en landskapslag om servicecentra; det är en detalj i själva uppbyggnaden av servicecentren.

    Jag noterar också att löneräkningen har skett centralt från landskapsregeringen i många år, men där har man inte haft det tydliga lagstödet som nu kommer. Det är något som utskottet kan fördjupa sig i.

    Nu får man ett tydligare lagstöd för arbetet än vad man tidigare har haft, vilket gäller den gängse praxis som har existerat, till exempel under den tid som ledamoten har varit både minister och lantråd.


  • Talman!

    Orsaken till att jag ställde just den frågan är att regeringen själv i sin allmänna motivering skriver: "Det med fog kan hävdas att löneadministration i allmänhet ingår som en del av personaladministrationen."

    I det här fallet har man dock valt att exkludera den. Löneadministrationen flyttas istället till finansavdelningen, och det var därför jag ställde den frågan.

    Jag förstår också och är medveten om vad detta lagförslag innehåller. Men ni skriver ju själva och lyfter fram de ekonomiska aspekterna, hur mycket man ska spara. Då är det väl ändå ganska logiskt att man får en följdfråga om hur ni har resonerat där.


  • Talman!

    Som jag tidigare har nämnt under dagen, står det förstås lag- och kulturutskottet fritt att höra finansavdelningen och finansministern, om man vill utvidga ärendet på det sättet. Det skulle säkert vara intressant för utskottet att få höra deras synpunkter, och det rekommenderar jag. Men det går längre än vad detta ärende, som nu förs till lagtinget, handlar om.


  • Talman!

    Så kan man säkert se det. Men landskapsregeringen skriver själv i sitt svar: "Det uppskattas att den nya HR-enheten på sikt kommer att leda till effektivitetsvinster som minskar förvaltningskostnaderna." Då vill man ju gärna veta i vilken storleksordning det här resonemanget har förts.


  • Ledamot Tony Asumaa (Lib) Anförande | 13:17

    Tack, fru talman!

    Jag vill inleda med att säga att jag och Liberalerna ser positivt på ambitionen bakom det här lagförslaget. Att modernisera, samordna och effektivisera landskapsförvaltningens administrativa funktioner är både nödvändigt, efterfrågat och välkommet.

    Det här lagförslaget handlar om att ge landskapsregeringen en uttrycklig lagstadgad rätt att få tillgång till uppgifter från de 15 underlydande myndigheterna och fastighetsverket, även när uppgifterna omfattas av sekretess och andra begränsningar. Alla dessa uppgifter hanteras redan i dag av respektive myndighet.

    Syftet med lagförslaget är att möjliggöra och skapa de rättsliga förutsättningarna för att centralisera redovisning, löneadministration och upphandling till ett nytt servicecenter vid finansavdelningen samt att samla personadministrationen till en ny HR-enhet vid regeringskansliet.

    Talman! Det här är ett steg, och ett rätt sådant, mot en mer sammanhållen och professionell förvaltning med bättre möjligheter att dra nytta av digitalisering, automatisering och gemensamma arbetssätt. På så sätt kan vi minska administrationen och använda resurserna effektivt.

    De arbetsuppgifter som lagförslaget nu tar sikte på är inte nya eller unika för landskapsförvaltningen på något vis. Bokföring, löneutbetalningar, fakturahantering, personaladministration och hantering av känsliga personuppgifter är sådant som redan i dag utförs varje dag inom landskapsregeringen och de underlydande myndigheterna.

    I den privata sektorn har många företag sedan länge valt att låta privata redovisningsbyråer och externa tjänsteleverantörer sköta dessa funktioner med goda resultat. Alla dessa aktörer hanterar i dag motsvarande information, inklusive personuppgifter och uppgifter om sjukfrånvaro etc. inom ramen för tydliga avtal och gällande dataskyddsbestämmelser.

    Talman! Det intressanta med det här lagförslaget är inte att vi inför en ny paragraf 9 i landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning från år 1988, utan att landskapsregeringen vill skapa en centraliserad organisation för tjänster som redan finns runt om i alla underlydande myndigheter. Lagförslaget handlar alltså konkret om att skapa de rättsliga förutsättningarna för informationsöverföring till de två nya centrala funktionerna: servicecentret och HR-enheten. Bakom lagändringen finns också ett större organisatoriskt vägval att bygga upp och centralisera administrativa tjänster inom den egna förvaltningen.

    Jag tycker därför att det är viktigt att den här reformen inte enbart handlar om att flytta administrativa uppgifter från en del av landskapsförvaltningen till en annan. Det bör också handla om att leda till utvecklingen av ett modernt arbetssätt inom landskapsförvaltningen.

    Talman! Upplägget öppnar också upp för att vi i fortsättningen kan jämföra kostnaderna för landskapets egna produktion av dessa tjänster med motsvarande tjänster från privata aktörer. Med det kan vi tydligt se och jämföra hur effektivt den egna centraliserade serviceproduktionen i verkligheten är. Det viktiga är alltså inte vem som utför arbetet, utan att det görs med hög kvalitet, rättssäkert och till lägsta möjliga kostnad för skattebetalarna.

    Talman! Landskapsregeringen bedömer att reformen kan ge en bestående resultatförbättring på cirka 200 000 euro per år från år 2027. Det är en bra ambition och en viktig målsättning, men jag vill understryka att det yttersta målet måste vara att åstadkomma en effektivare förvaltning och använda skattebetalarnas pengar så klokt som möjligt. Varje euro som kan sparas på minskad administration är en euro som istället kan användas till landskapets kärnverksamheter.

    Det är hög tid att vi på allvar börjar tänka mer som ett modernt, konkurrenskraftigt och kostnadsmedvetet samhälle och mindre som en traditionell förvaltning, där lösningen alltför ofta är att bygga upp organisationen med nya tjänster och ökade kostnader som följd.

    Jag och Liberalerna välkomnar därför ambitionen att modernisera landskapsförvaltningen med ett nytt, centraliserat servicecenter och en HR-enhet. Vi hoppas att reformen också blir ett steg och ett exempel mot ett mer resultatinriktat och kostnadsmedvetet förhållningssätt till hur landskapsregeringen organiserar sitt arbete i framtiden. Tack, talman!


  • Talman!

    Min uppfattning är att landskapsregeringen arbetar på det sätt som ledamoten Asumaa beskriver. Landskapsregeringen har kontinuerligt prioriterat vård, skola och omsorg, och har genomfört större förändringar inom landskapsförvaltningen där samordning har varit ett viktigt ledord.

    För den som har läst budgeten framgår det tydligt vad samordning inom digitalisering har åstadkommit för Ålands polismyndighet. Det har skapat utrymme för att behålla poliser ute på gatorna, tack vare de samordningseffekter som digitaliseringen har medfört. Det är precis detta vi strävar efter att åstadkomma.

    Vi har en större samordningspolitik som genomsyrar många olika områden, där framförallt jag och kollegan Perämaa arbetar tillsammans. Detta är ett led i vårt arbete.

    Precis som jag betonade i mitt huvudanförande, är det viktigt att denna samordning går hand i hand med lagstiftning i detta sammanhang, för att säkerställa individernas skydd och personliga integritet.


  • Ledamot Tony Asumaa (Lib) Repliksvar | 13:23

    Tack, fru talman!

    Som jag nämnde i mitt anförande är det intressantaste inte bara tillägget av paragraf 9, utan också att vi på ett konkret sätt visar hur landskapsregeringen tänker i framtiden. Vi omorganiserar och centraliserar, samt använder metoder och digitala verktyg.

    Som jag sade, för varje euro som sparas, genom minskad administration eller byråkrati, är en euro in i landskapets kärnverksamhet. Vi står helt bakom detta.


  • Fru talman!

    Det var ett jättebra anförande, och det är precis på det här sättet. Jag vill säga att det går att samordna och effektivisera offentlig förvaltning när man gör det på ett systematiskt sätt, som har gjorts i den här frågan. Till slut hanteras det via lagstiftning.

    Det är också värt att notera att ganska många människor har berörts av dessa förändringar, men eftersom det har gjorts systematiskt har det inte väckt så mycket protester; det märks knappt där ute. De förvaltningsåtgärder vi genomför för att effektivisera och gynna skattebetalarna på Åland kommer att vara till nytta för alla. Vi får en mer robust mekanism för att hantera dessa frågor, vilket gör det möjligt att effektivisera offentlig förvaltning, så länge vi gör det på ett systematiskt sätt.


  • Ledamot Tony Asumaa (Lib) Repliksvar | 13:25

    Tack, fru talman!

    Det är precis så det är. Det här är ett lysande exempel. Ett första exempel skulle jag vilja säga är att det faktiskt går att göra detta, och att det också är möjligt ute i kommunerna. Varför ska man ha löneräknare i varje kommun när en sådan funktion kan centraliseras?

    När man pratar om kommunernas ekonomi så handlar det inte bara om landskapet, utan som finansministern säger, hela den offentliga sektorn borde ta efter detta och våga ta steget mot centralisering. Man behöver inte ha vissa funktioner som utför löpande arbete i varje liten by ute i obygden, även i Lemland


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.